Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden i Riksgäldskontor ets reglemente.

1876-05-12 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:83, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden i Riksgäldskontor ets reglemente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 83.

i

JY:o 83.

Ank, till Riksd. Kansli den 12 Maj 1876, kl. 10 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden i Riksgäldskontor

ets reglemente.

(R. A.)

Utskottet får härmed till Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemna

förslag till de flesta stadganden i Riksgäl (Iskontorets reglemente angående Riksgäldskontor

åliggande utbetalningar, angående Riksgäldskontor^ inkomster och

ofri g a tillgångar, utom lånefordringarne, angående Fullmäktige tillhörande särskilda

åligganden och uppdrag, angående betjeningen vid Riksgäldskontor samt

angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

De förändringar från hvad i 1875 års reglemente varit stadgadt, som i ofvanberörda

förslag förekomma, bestå, utom det att bestämmelser om redan fullgjorda

in- och utbetalningar i §§ 4 och 34 uteslutits, att § 35 affattats i enlighet

med Riksdagens fattade beslut angående Riksgäldskontorets upplåning samt att

några mindre redaktionsförändringar i §§ IG och 37 vidtagits, deruti att

dels § 18 ändrats med afseende derå att Fullmäktige må ega att, i och

för ett ifrågasatt utvidgande af Riksdagens bibliotek, åt föreståndaren för samma

bibliotek anvisa annan bostad inom Riksdagshuset än den, han för närvarande

innehar,

dels i § 61 införts en bestämmelse derom att den Fullmäktige åliggande

granskning och inventering, som förut varit föreskrifven att fullgöras vid början

af hvarje år, hädanefter skall minst en gång hvarje år verkställas,

dels i § 65 intagits en af Riksdagens bifall till sammansatta Stats- och

Banko-Utskottets utlåtande N:o 1 mom. l:o föranledd föreskrift angående tryck
Bih.

till Riksd. Prof. 1876. 4 Sand. 1 Afä. 46 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

ning och utdelning af Riksdagens Revisorers berättelser jemväl om granskning af

Riksbankens förvaltning, och

dels uti §§ 17, 23, 24, 61, 68, 74, 77, 79 och 81 iakttagits de förändringar,

som blifvit en följd af Riksdagens bifall till Utskottets utlåtande N:o 70, angående

reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret

samt aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening, i det nemligen

ej mindre berörda §§ rättats till öfverensstämmelse med Riksdagens ifrågavarande

beslut än ock, efter det den utaf 1873 års Riksdag i sammanhang med

öfverflyttning af en del ärenden från Riksgälds- till Statskontoret föreskrifna nya

reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret numera

blifvit fullgjord och ny aflöningsstat definitivt faststäld, de utaf samma

Riksdag lemnade föreskrifter om utarbetande af förslag till ny reglering samt om

lediga tjensters tillsättande endast medelst konstitutorial till en del ur reglementet

uteslutits och till eu del utbytts mot de stadganden, som före Riksdagens

ifrågavarande, numera verkstälda beslut varit i berörda afseende gällande, endast

med ett tillägg i § 81.

Utskottet måste i öfrigt förbehålla sig rätt att vid reglementets slutliga

uppställning vidtaga den ändring i åtskilliga paragrafers nummer, som kan blifva

en följd af mellanliggande stadgandens införande.

Utskottet hemställer,

att de nu föreslagna stadgandena må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 12 Maj 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

3

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4-

Mom. A) Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernväg ar af Riksdagen

år 1871 beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition stälda extra anslag af tio

millioner kronor, att utgå med två millioner kronor under hvartdera afåren 1872

1873, 1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 9,000,000 kronor

motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1875 samt första hälften af år 1876,

och bör återstoden, en million kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret

utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län

till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag

Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 4,000,000 kronor

blifvit lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvau uppgifna

anslagssumma, 10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser

:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång, på sätt och å de tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år

från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara

färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel

skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti gransk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

ningen åt bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall

underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under

dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan

åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning

derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som

kunna vara disponibla.

Mom. B) Riksgäldskontor t åligger att, i mån af behof, för bestridande

af Statskontorets utgifter för de till jernvägsanläggningar samt för anskaffning af

lokomotiv och vagnar och delar deraf för år 1876 anvisade anslag å tolf millioner

kronor, tillhandahålla Statskontoret återstående, ännu ej i Riksgäldskontoret lyftade

sex millioner kronor.

Mom C) Såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof i följd af den för

år 1876 verkstälda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter eger Statskontoret

att af Riksgäldskontoret utbekomma tre millioner sju tusen sex hundra

kronor 40 öre.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 12.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre

millioner kronor, för att vid infällande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet

in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa

utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige

utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen

kungjord.

§ lf

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör

å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 83.

5

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till

rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats - Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,

har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen kronor.

§ 14.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående

paragrafer å Biksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången

uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa

betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid

icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 15.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna

tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen

kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisious-kostnader,

afiöningar, förvaltningsutgifter in. ni.

§ 1(3.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess

annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom

Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut,

omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana

af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och å Kongl,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld granskning

af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret

godtgöras.

§ 17.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll så väl af den för Riksgäldskontorct anvisade, som af de för Riksdagens

sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar

befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser

vanligen hänförda utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,

som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget,

och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 18-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af tvåtusen

kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må

bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,

samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne

under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver

fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år

1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmägtige

meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 22.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årli
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o SS.

7

gen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannap er sonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för

tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemaunapersonal och vaktbetjening, under

föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att

åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden;

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som

ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Siats- Utskottets Memorial N:o 83.

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under

ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa

af högst tvåhundratjugufem kronor.

g 20.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor d afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel,

godtgöras, under föi’behåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år

ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa hlifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshoitcts Memorial N:o 83.

9

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 27.

De till Riksgäldskontor et hörande och flit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (08 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af

Riksgäld skontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke

medgifvas.

§ 28.

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid

försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona

behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel

blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 30.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret

mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedél, som

från Landtränterierna och Öfverståthållare-enibetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret

levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende

reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras

för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit

eller framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 31.

Sedan ett särskildt anslag för skogväsendet vid 1869 års riksdag blifvit

på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf sko g spiauter ing skas sans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

'' Bih. till Riksd. Prat, 1876. 4 Sami 1 Afä. 46 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

Likaså bör Riksgäldskontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu

icke aflemnade behållningen af fonden för b o ställsskog arnes indelning till regelbunden

hushållning.

§ 32.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för

■undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma

behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro

för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot

det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke

erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf

mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Majrts föreskrift Kongl. Statskontoret

uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 33.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,

som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels

af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden

ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett

sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års

början till samma dag utgifna lån,eller 813,934 kronor 98 öre, har Riksdagen beslutat,

att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret

inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade

medel.

§ 34.

Utaf Riksbankens under år 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontoret

för statens allmänna behof anvisat en million tvåhundrafemtiotusen

kronor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas.

§ 35.

Jemte det 18/5 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, till bestridande af redan beviljade anslag till järnvägsbyggnader, äfvensom för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbygguader, mot fonderade

statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nommelt belopp, utgörande

eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, bar samma Riksdag

tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och

den nominela ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna

skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sattet,

huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen

tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fordel

mest öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta,

icke må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

l) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer

upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras

för sagda liqviders och amorterings verkställande, hörande detta anslag,

till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskon
torets

medel afsättas; och , , , .

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorterings
anslag

skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteliqiderna vid derför bestamda terminer varda

ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstald ; och

skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, sa vidt^ske kan

och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt

sätt göras fruktbärande.

Härjemte har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

1:0) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877 — 1879 förfallande

betalning af obligationer tillhörande 1S69 års lån, utbetalning af de utaf denna

Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvagars byggande och utveckling

samt af de belopp, som enligt den för 1871 års Riksdag framlagda plan skulle

under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af pa

Riksgäldskontoret likaledes utaf innevarande Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda

jernvägar samt konvertering, när omständigheterna^ dertill föranleda och da sadaut

med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på satt och till de belopp Fullmak
tige

finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgar, försälja

eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osalda obligationer

af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 ars i tyska

riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra oc

en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialforbindelser, dem Fullmäktige

ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvagagapa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- ZJtsTiottets Memorial N:o 83.

sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning

af 1870 års fem procent obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen

om sadau försäljning förordnar; samt

2:o) att> för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret

utfärdas, underställa Kongl. Majrts nådiga faställelse de beslut, som rörande berörda

nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl.

Maj.t täcktes a det nya lanet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig

skrifvelse framstälda begäran derom att utlottning slistorna rörande såväl

1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang

la medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma

ill allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva

i venskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i Svenskt mynt evalveradt

til se, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka’

att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å

ruponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i

uppbörden mottagas.

§ 36.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lan icke vaida inom den for deras inlösande bestämda preskriptionstid ho^ Riksgäldskontor

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligaloner

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontor^ allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma

veik åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras ränteW^

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse

med Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldr

mdelser, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet och

hvdka antingen äro afgifha af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 83,

13

Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda

med hypotek al räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana

verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna,

af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller faststälda reglementen trädt i verksamhet.

Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom

hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden

samt lånesummans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp,

äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskoutoret

erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga

penniugeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att

för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid,

eller anses kunna titan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 38.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen

kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom

upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter,

allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot

tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å den s. k. stats lånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Memorial N:o 83.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 61.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Katnrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamererarens vård befintliga låne- och säkerhets- med

liera handlingar.

§ 62.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier,'' som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller

obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med an - teckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 63.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 83.

15

dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid

hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens

samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna

nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst,

att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och

fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 64.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges

berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 65.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerno

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående Stats-, Banko- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfvorlemnas.

§ 66.

Jemte det 1873 års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom

lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets

protokoll vid 1800—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits:
a)

att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden

och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutionsutskottets

tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer;

b) att protokollen förses med register;

c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksstån
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

dens protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest närmar

sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt

cl) att originalliandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör

manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen

originalhandlingarne böra begagnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige :

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt

iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt

angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera

berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer

å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och

afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 68.

Med tillämpning af den utaf innevarande Riksdag faststälda aflöningsstat för

Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening skola Fullmäktige besluta och till

efterrättelse fastställa tjenstgöringsordning för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktbetjening.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag, den 27 Mars

1863 faststälda. regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalrerkets räkenskaper

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

17

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige

i Biksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person

att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet

med de af Kongl. Ma.j:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och

för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor!

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade

kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i

de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige

efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder

erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna

lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypoteksbanlcens styrelse bör en ledamot, soin skall vara vice

ordförande, utses al'' Fullmäktige i Biksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett

ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare

skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra dika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den

händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne

icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen)

B dt. till Riksd. Prof.. 1876. 4 Sami 1 Afd. 46 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet insattes,

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver G-öta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och

Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud

att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande

valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara

tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i

Riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 83.

19

Angående Uetjeningen yid Riksgäldskontoret.

§ 74.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:

eu sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamererare;

en revisor;

en kassabokhållare ;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 75.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ Ti.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i § 82

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock

ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan

hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad

att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande

tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer,

intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit

förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret;

kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart

konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 78.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under

den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 79.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att

sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

21

beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda

tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke

anrnält.

§ 80.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva

undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman,

som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen,

som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom

den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne

föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 81.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som

Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda

befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock

ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med

konstitutorial; hvarvid deu tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den

tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöniugsstaten för tjensten

bestämmer.

§ 92.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Bih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Samt. 1 Afd. 46 Höft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Stats-Utskottets Memorial N:o 83.

Sid. 18, råd. 3 nedifr. står: »Justitie-statsniinistern»;

läs: »Chefen för Justitie-departementet».

Bih. till Piksd. Prot. 1876. 4 Samt. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.