Sök i Ratio Lex

Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda statsreglering sand med förslag till de stadganden i Riksgäldskontor et s reglemente, livilka med statsregleringen ega sammanhang.

1876-05-13 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1876:85, Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda statsreglering sand med förslag till de stadganden i Riksgäldskontor et s reglemente, livilka med statsregleringen ega sammanhang.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

1

mo 85.

Ank, till Riksd. Kansli den 13 Maj 1876, kl. 9 e. in.

Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda

statsreglering sand med förslag till de stadganden i Riksgäldskontor

et s reglemente, livilka med statsregleringen ega

sammanhang.

(R. A.)

Sedan numera alla på innevarande Riksdags statsreglering inverkande

anslags- och lånefrågor, så vidt Stats-Utskottet har sig bekant,

blifvit af Riksdagen afgjorda, samt de summor faststålda, hvartill Statsverkets

såväl ordinarie inkomster som tull-, post-, stämpelpappers-, biänvinsbrännings-

och hvitbetssockertillverkningsmedlen för år 1877 skola

beräknas, får Utskottet härmed, jernlikt 39 § Riksdagsordningen, för

Riksdagen framlägga resultaten af statsregleringen jemte den Utskottet

åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof; skolande Utskottet jemväl

föreslå de i sammanhang härmed nödiga åtgärder.

Utskottet har härvid till en början att fästa uppmärksamheten derå

att i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

föreslås ett i viss mån förändradt sätt för riksstatens uppställning och

innehåll.

Kongl. Maj:t har nemligen ansett, att samtliga statens verkliga

utgifter böra vid statsregleringen i riksstaten upptagas, för att i detta

öfverslag af statens finansiela ställning må visas, huru desamma af statens

verkliga inkomster kunna betäckas och alltså föreslagit Riksdagen att i

Jiih. till Riksd. Prof. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 48 Käft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Stats-Utskottets Memorial N:o 86.

riksstat upptaga ett utgiftsbelopp, motsvarande de summor, hvartill enligt

uppgift från'' Riksgäld skontoret dess utgifter år 1877 äro att beräkna så

väl för riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. m. som för

annuiteter å fonderade lån och samtliga ränteutgifter, de senare dock

upptagna allenast till det belopp, som ej motsvaras af de till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalinbetalningar å af staten beviljade

lan. Under denna förutsättning borde i riksstaten upptagas äfven de

verkliga statsinkomster, som för dessa utgifters bestridande vore att påräkna,

såväl beräknelig behållning å föregående års statsinkomster, som

hvad derutöfver af Riksdagen kunde varda anslaget. Kongl. Maj:t har,

under förutsättning att allmänna bevillningen för 1877 varder väsendtligen

efter förut gällande grunder påbjuden, ansett, att densamma med

trygghet kan beräknas till 3,500,000 kronor, samt att behållningen å

. ^ ars statsreölcrin g kan med säkerhet beräknas till 5,358,000 kronor. Här
jemte

har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen må för utgifternas betäckande

af bankovinsten för år 1875 anslå ett belopp, som Riksdagen

sedermera bestämt till 1,300,000 kronor, äfvensom, beträffande de till

statens jernvägars byggande och utveckling begärda och beviljade 9,942,000

kronor, icke uppfört dem i den föreslagna riksstaten, utan begärt dem

till Kongl. Majrts disposition att lyftas i Riksgäldskontoret.

:[ ofvanberörda nådiga proposition bifogade statsrådsprotokoll

(Ril. N:o 6 b, sid. 77—87) anför föredragande departementschefen såsom

skäl^ till de föreslagna förändringarne i förevarande afseende hufvudsakligen

följande.

. De summor, som begärts och beviljats för fortsättande och utveckling

. af jernvägsbyggnaderna, hade hittills uppförts i riksstat, först

under sjette hufvudtiteln, sedermera under en särskild rubrik »utom

hufvudtitlarne». Anledningen härtill vore utan tvifvel, att, då dessa

summor ställts till Kongl. Maj:ts disposition, det ansetts skäligt att intaga

desamma i den stat, som innefattar samtliga till Kongl. Maj:ts

disposition stälda anslag. Då af grundlagens bud i § 62 Regeringsformen

emellertid icke någon annan slutsats kunde dragas, än att de

summor, som skulle af den mot statsverkets behof svarande åtagna bevillning

användas, måste i riksstaten anslås, men nu i fråga varande

summor icke borde utgå af bevillning, utan af lånade medel, förelå^e i

grundlagens bud intet hinder att i afseende å dessa summor förfara så,

som. lämpligast syntes för vinnande af en klar öfversigt af statens inkomster

och utgifter.

Efter departementschefens uppfattning vore det icke fullt ändamålsenligt

att i riksstaten, som endast borde gifva en öfversigt af statens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

3

årsutgifter, de der måste med verkliga inkomster bestridas, inrymma

siffror, som angåfve icke en verklig utgift, utan ett kapital utlägg, hvilket

också efter regeln icke skulle utgå af inkomsterna; hvarför ock departementschefen

ansett, att de medel, som af Kongl. Maj:t. komme att begäras

till fortsättande af stambanebyggnaderna och till nya byggnader, anläggningar

och materiel vid de färdiga statsbanorna, tillsammans 9,942,000

kronor, enär de icke kunde tagas af statens inkomster utan borde betäckas

genom lån, icke skulle i riksstat bland extra ordinarie utgifter

upptagas, utan endast begäras till Kongl. Maj:ts disposition att utgå från

Riksgäldskontoret.

Deremot hade hittills i riksstaten saknats och allenast i Riksgäldskontorets

kassaräkning förekommit några poster, hvilka obestridligen vore

verkliga årsutgifter och hvilka i hvarje väl ordnad statshushållning ovilkorligen

måste bestridas med de verkliga inkomsterna, vare sig skatter

eller andra intägter. Dessa voro: dels de å Riksgäldskontoret anvisade

kostnader för riksdagar och revisioner samt löner, arfvoden och pensioner

åt kontorets tjensteman, dels de från samma kontor hvarje år utgående

räntor och stadgade kapitalafbetalningar å åtskilliga statens skulder. De

förstnämnda vore alldeles likartade med alla andra årliga löneutgifter’

och, hvad de senare beträffade, vore det naturligtvis för en stat, hvilken

till höjande af landets produktionskraft årligen behöfde söka lån, vigtigast

af allt att för räntans gäldande finna medel i verkliga statsinkomster, så

att ej för sådant ändamål gäld må hopas på gäld. Hvad kapitalafbetalningarne

beträffade kunde ur principiel synpunkt visserligen anmärkas, att de

icke vore statsutgifter utan innebure förvärf af produktiv egendom; men

då redan från första anläggningen af jernvägar som grundsats uttalats,

att så vidt möjligt amorteringen af den för dem ådragna skuld borde

genom skattebidrag successivt verkställas, och då ett sådant förvärf af

för staten inkomstgifvande egendom onekligen, der det läte sig verkställa,

innebure en för framtiden förmånlig finansiel åtgärd, tillstyrkte departementschefen

inräknandet af dessa belopp i den summa, hvars motsvarighet

borde sökas i statens verkliga inkomster, förr än dessa till andra mindre

nödiga ändamål disponerades.

Det vore alltså, enligt departementschefens åsigt, önskvärdt, att

riksstaten utgjorde en sammanställning af alla statens verkliga utgifter

med alla statens verkliga inkomster, likasom att der icke upptoges hvarken

å utgiftssidan kapitalutlägg, som skulle tagas af lånade medel, eller å

inkomstsidan tillgångar, om hvilkas bildande man ej af riksstaten sjelf

finge upplysning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial JV:o 85.

I riksstaten borde efter denna uppfattning intagas dels statsverkets

ordinarie och extra ordinarie utgifter, Uvilka numera alla bestridas frän

Statskontoret, dels de utgifter till löner och arfvoden, som utbetalas af

Riksgäldskontoret, dels ock de annuiteter ä fonderade länen samt ofri ga

räntor, till Hans Maj:t Konungen, å Carl XIII:s herngiltskapital, å Göta

och Södertelje kanalers reparationsfonder och ä skulden till borgerskapets

enkhus, samt å 1869 års lån, som äfven skola erläggas af Riksgäldskontoret.

Då likväl dessa utgifter för skuldernas gäldande till någon

del motsvarades af säkert beräkneiiga ränte- och kapitalbetalningar å

de lån, som staten, såsom mellanhand mellan långifvare och låntagare,

af sina upplånade medel till enskilda utgifvit, hvilka intägter till Riksgäldskontoret

ingå, syntes det icke vara nödigt att i riksstaten upptaga

siffran för det belopp annuiteter, som af dessa intägter betäcktes.

Intagandet i riksstaten af dessa summor innebure naturligtvis icke

i någon mån underkännande af den hos oss häfdvunna grundsatsen, att

Riksdagen ensam handhade vården om rikets gäld och minskade icke

Riksgäldskontorets sjelfständiga ställning såsom en af Riksdagen utsedd

lånedeputation. Den vore blott en gifven följd af det förhållandet att

Riksgäldskontoret numera, sedan allmänna bevillningens uppbörd blifvit

hänvisad till Statskontoret, icke såsom förut hade till sin disposition

någon hvarje år visst påräknelig statsinkomst, under det i dess räkning

inginge en af statens allra oundgängligaste utgifter. Det vore då en

naturlig sak, att genom riksstaten, som borde vara den officiela budgeten,

uttrycktes, huru ansvaret för denna utgifts bestridande läge ä statsverket,

som under tidernas lopp fått till sig hänvisade de löpande stats
inkomsterna.

Men klart vore, att då summor, motsvarande samtliga de verkliga

utgifter, som af Riksgäldskontoret bestridas, varda i riksstaten upptagna,

måste å motstående sida också i riksstaten upptagas samtliga statens

inkomster. Dertill hörde i främsta rummet behållning å föregående statsreglering,

så vidt den vore känd eller beräknelig, hvilken således hädanefter

skulle för hvarje år bokföras såsom tillgång för följande stats
reglering.

Genom en sådan anordning skedde icke något som helst

ingrepp i den grundsatsen, att den behållning, som uppstår vid jemförelse

mellan å ena sidan öfverskotten å statsverkets inkomster samt besparingarna

i förslagsanslagen och å andra sidan bristerna i förslagsanslagen,

äfvensom de besparingar, h vilka göras å extra anslag, vore till Riksdagens

disposition. Hela förändringen innebure blott, att samma öfverskott

och besparingar, i stället för att såsom förut omedelbart öfverlemnas till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o Hö.

5

Riksgäldskontoret, för att i dess kassaräkning upptagas, hädanefter skulle

såsom en behållen tillgång för statsreglering^ i riksstaten upptagas, för

att derstädes uti motstående utgiftsposter af Riksdagen sjelf disponeras

till utgående vare sig från Statskontoret eller Riksgäldskontoret.

Icke heller behöfde genom denna nya uppställning af siffrorna

någon rubbning ske i det förhållande, som hittills egt rum mellan Statskontoret

och Riksgäldskontoret. i afseende å behandlingen af kassatillgången.

Likasom hittills behöfde Statskontoret rätt att, om kassabrist

genom statsinkomsternas felslående uppstode, hos Riksgäldskontoret begära

nödiga medel för statsutgifternas bestridande; likasom hittills borde

också Statskontoret vara anvisadt att, om plötsligt stegrade statsinkomster

skulle öfver höfvan fylla dess ka sa, då till Riksgäldskontorets förfogande

ställa dessa medel, i den mån de ej för Statskontorets egna utgifter vore

behöfliga, äfven om de skulle mer eller mindre öfverskjuta den summa,

som enligt riksstat skulle till Riksgäldskontoret utgå. Detta innebure

allenast, att dylik öfverflödig kassatillgång lemnades som förskott å ett

kommande års anslag och för tillfället användes i Riksgäldskontorets

ån erörelse, i stället för att vara å Statskontorets bankoräkning ofruktbar

innestående.

Utskottet har ej något att erinra mot tillämpningen af ofvan anförda

grundsatser. De från Riksgäldskontoret utgående annuiteter hafva

visserligen äfven hittills icke till någon del bestridts med lanade medel,

men detta förhållande har ej haft sitt uttryck i riksstaten och torde, för

framtiden, ej kunna påtagligare ådagaläggas än genom dessa annuiteters

uppförande bland utgifterna i riksstaten, som ej bland inkomsterna upptager

några lånade medel. Det är blott nödigt, att i sammanhang med

öfriga beslut om riksstatens tillämpning Kongl. Maj:t meddelar Statskontoret

föreskrift om ifrågavarande belopps utbetalning till Riksgäldskontoret.

Äfven mot uppförande i 1877 års riksstat af det uppgifna beloppet

utaf behållningen å 1875 års statsreglering torde skälig invändning

ej kunna göras, så mycket mindre som en dylik åtgärd naturligtvis för

ingen del förhindrar Riksdagen att vid blifvande statsregleringar, om Riksdagen

skulle finna sådant lämpligt, anvisa uppkomna behållningar till

andra ändamål än de löpande statsutgifterna. Som likväl efter den nådiga

propositionens afgifvande 2,000,000 kronor af ifrågavarande behållning

till Riksgäldskontoret levererats, har Utskottet i förslagsberäkningen

angående Riksgäldskontoret måst upptaga nämnda belopp till återbetalning

till Statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

Utskottet har alltså i sitt förslag till statsregleringen iakttagit de

grundsatser, hvilka af Kongl. Maj:t i sådant afseende ansetts böra tillämpas.

Under förutsättning, att några på statsregleringen inverkande beslut

icke vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle statsregleringen

för år 1877 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Behållning å 1875 års statsreglering........................... kronor 5,358,000: —

Af Riksbankens behållna vinst för år 1875 .......................... 1,300,000: _

Uti Stats-Utskottets af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 6

beräknade statsverkets ordinarie inkomster........................ 27,600,000: —

De extra ordinarie inkomster eller bevillningar, hvilka finnas

upptagna uti Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 11,

i enlighet med nämnde Utskotts förslag af Riksdagen

beräknade till följande belopp, nemligen:

Tullmedel ......................................................... 21,000,000: —

Postmedel ......................................................... 4,300,000: —

Stämpelpappersmedel .................................... 2,200,000: —

Bränvinsbränningsmedlen.............................. 13,470,000: —

Hvitbetssocker-tillverkningsmedlen............ 30,000: —

= 41,000,000: —

Hvarjemte Stats-Utskottet antagit att

allmänna bevillningen skall för år 1877

utSå m°d ........................................................ 3,000,000: — 44,000,000: —

Hvadan tillgångarne och inkomsterna för år 1877

nu beräknas till.................................................................. kronor 78,258,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda till

följande belopp:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande

N:o 15).................................... kronor 1,266,000: —

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtanden

N:is 16, 53 och 61 samt memorial

N:is 31, 50, 60 och 64) ...................3,712,440: —

Transport 4,978,440; —•

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

7

Transport 4,978.440: —

Tredje lmfvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande

N:o 17)................................................... 609,365: —

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande

N:o 18 samt memorial N:o 51) ... 12,785,700: —

Femte lmfvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande

N:o 19).................................................. 4,831,400: —

Sjette hufvudtiteln Stats-Utskottets utlåtanden

N:is 14 och 20 samt memorial N:o 32) 13,991,400: —

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtanden

N:is 21, 54 och 55 samt memorial

N:is 66, 75 och 76) ........................... 11,720,800: —

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtande

N:o 22 samt memorial N:o 52)...... 8,254,328: —

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets utlåtanden

N:is 14 och 23 samt memorial

N:° 69)................................................................2,005,515: 91. 59,176,948:91

De extra ordinarie utgifter, som blifvit för år 1877

anvisade att utgå från Statskontoret utgöra:

Under Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtande N:o 16)................................. 170,760: —

Under Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtande N:o 18 och memorial N:o

51)................................................................. 2,750,600: —

Under Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtande N:o 19 och memorial N:o

68)...............................................................

Under Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtanden N:is 20 och 28 samt

memorial N:is 34, 36 och 47) .........

Under Sjunde hufvudtiteln Stats-Utskottets

utlåtanden N:is 21, 54 och 55 samt

memorial N:is 33, 75 och 76).........

Under Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtande N:o 22 samt memorial N:o

52) ........................................................

Under Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

utlåtanden N:is 23, 77 och 78

samt memorial N:o 81) .....................

2,872,600: —

1,518,700: —

288,000: —

1,127,772: —

536,619:09. 9,265,051:09.

Transport 68,442,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

8

Transport 68,442,000: —

hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne:

det till åstadkommande af jernvägsförbindelse mellan

landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge beviljade

anslag .................................... kronor 1.000,000: —

och dels de från Riksgäldskontor

utgående annuiteter, riksdags- och

revisionskostnader,aflöningar m. m.

efter afdrag af ingående rånte- och

kapitalbetalningar .............................. » 8,816,000: — 9,816,000: _

Summa kronor 78,258,000: —

utgörande samma belopp, hvartill här ofvan tillgångarne och inkomsterne

för år 1877 beräknats.

Utskottet hemställer alltså,

l:o.

att Riksdagen måtte för år 1877 åtaga sig en allmän

bevillning af 3,000,000 kronor;

2:o.

att Bevillnings-Utskottet, må erhålla uppdrag att föreslå

sättet huru nämnda bevillning bör utgå.

Beträffande härefter Riksgäld skontorets behof, skulle, enligt bilagda

förslagsberäkning, detta verks utgifter intill 1877 års slut komma att uppgå:

för tiden från den 26 April 1876 till detta års

slut till ................................................................................ kronor 19,265,210: 77

och under år 1877 till .......................................... » 23,946,545: —

Summa kronor 43,211,755: 77..

Riksgäldskontorets inkomster hafva deremot upptagits

till:

under år 1876, nu befintlig behållning

inberäknad,.......................................... kronor 21,410,534: 10

samt under år 1877.................... » 10,464,545: — 31,875,079: 10

utvisande således ett behof af .................................... kronor 11,336,676: 67

i afseende å hvars fyllande Utskottet endast får hänvisa till det beslut,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

9

Riksdagen, med bifali till Utskottets utlåtande N:o 80, fattat angående

Riksgäldskontorets upplåning.

Utskottet har vidare att föreslå de stadganden i Riksgäldskontorets

reglemente, hvilka med statsregleringen ega sammanhang. Från hvad i

enahanda afseenden förut varit bestämdt, afvika de nu föreslagna hufvudsakligen

i hvad som blifvit en följd deraf att uppkommande öfverskott

och besparingar ansetts böra såsom en behållen tillgång för statsregleringen

i riksstaten upptagas och alltså ej, annat än såsom förskott eller

för tillfällig förvaltning, till Riksgäldskontoret öfverlemnas. Med anledning

häraf och under åberopande tillika af Riksdagens beslut i afseende

å de till statens jern vägars byggande och utveckling till utgående från

Riksgäldskontoret anvisade 9,942,000 kronor, hemställer Utskottet,

3:o.

att i det nya reglementet för Riksgäldskontoret måtte

införas följande stadganden:

»Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade

utgifter.

§

Mom. 1. Som innevarande Riksdag beviljat och ställt

till Kong]. Maj:ts disposition ej mindre ett belopp af

(1,000,000 kronor, att till fortsättning af statens jemväl/

sbyggnader under är 1877 lyftas i Riksgäldskontoret,

än ock, för utförande af föreslagna nybygnader och

andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande

af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors

anslutning och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande

af lokomotiv och vagnar samt delar deraf

jemte verktygsmaskiner, ångpurnpar, lyftkranar och andra

inventarier, ett belopp af 3,942,( 00 kronor, att för

är 1877 utgå från Riksgäldskontoret, dock med rätt för

Kong!. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp

redan under är 1876 i afräkning låta Styrelsen för

statens järnvägstrafik för det ena eller andra af dessa

ändamål i Riksgäldskontoret lyfta 1,500,000 kronor,

Bih. till Riksd. Prut. 1876. 4 Sami. 1 Afd. 48 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Tjtshotteis Memorial N:o 85.

åligger det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade

beloppen, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla

och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar

har innevarande Riksdag beviljat och ställt till Kong].

Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor,

att utgå under fem år från och med år 1877, med två

millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t

må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade

enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl.

Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå med högst

det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af

Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,

hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader

för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas ;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar

af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget

samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar

å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till

de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen

af dessa låneandelar; skolande härjemte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå

till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit

i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen

den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och

deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Vägoch

Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

ö:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna

statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kong].

Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som

jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsan!ägg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

11

ningens utförande enligt kostnadsförslaget;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet

först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med

räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke

utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts

bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden

af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp

svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande,

så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godt
-

gjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den

dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast

skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande

byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga

egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning och staten

tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt

gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i

direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper samt

att °arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

i öfrigt skall underkastas alla de vilkor

och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,

må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan

kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N;o 85.

mark, som står under dess omedelbara disposition,

hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i

enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna

kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla.

Mom. 3. Såsom bidrag till utförande af föreslagna

kajbyggnads- och mudd ringsarbeten vid den så kallade

koffer dill ämnen i Karlskrona har Riksdagen beviljat staden

Karlskrona ett lån af tvåhundratusen kronor att

utbetalas al Riksgäldskontoret med eu femtedel årligen

under fem år, räknadt från och med år 1877, å tider,

som Kong], Maj:t må eg a att närmare bestämma, och

återbetalas på det sätt, att årligen, till dess lånet b 1 ifvit

till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till så

stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret

inbetalas sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent

ränta å det vid hvarje särskild förfallotid återstående

kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetn

1 ning, samt på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i

Karlskrona förbinda staden att inom tid, Kongl. Maj:t

kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda

hamnarbete färdigt; skolande nämnda lånebelopp på

stadgade vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§

I händelse under löpande året skulle visa sig,

att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande

af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kong! Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla

Statskontoret det. belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse

för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial JV:o 86.

13

§

Derest någon af de vid statsregleringen för år

1874 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom

sådana i riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor

skulle befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål,

åligger det Riksgäldskontoret att bristen Kong].

Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som

kunna å dessa anslag uppkomma, höra till Riksgäldskontoret

aflemnas; ankommande på Kongl. Statskontoret

att antingen i den för samma år upprättade öfverskottsli

q vid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller oek,

på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild

liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar

hörande förslagsanslags brister och besparingar, från

Riksgäldskontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som

enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer;

dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäld kontoret

hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å

enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Angående Riksgäl <1 sk onto rets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgäldskontoret

erhålla redan uppkomna, men ännu icke aflemnade

öfverskott ä statsverkets inkomster, äfvensom behållna

och till framtida behof icke reserverade besparingar å

detta verks utgifter, för år 1874, så framt icke dessa

öfverskott och besparingar blifvit af Riksdagen annorlunda

disponerade; börande, sedan rikshufvudboken för

år 1874 blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid

emellan Stats- och Riksgäldskontoren uppgöras öfver

de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar

å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande

statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å kommande års

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 85.

anslag eller på de återbetalnirigsvilkor, som af Fullmäktige

medgifvas, sådana behållningar af Kong!. Statskontoret

till förvaltning mottaga.

§

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret

att, i mån af behof, under år 1877 utbekomma de i

1877 års riksstat till utgående från Riksgäldskontoret

förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag

af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den liqvid, som enligt § 43 skall

för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket

upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller

godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalta förenämnda anslag må hafva understigit eller

ufverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter

frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från

Riksgäldskontoret utgått.

Stockholm den 13 Maj 1876.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Memorial N:o 8ä.

Bil

Riksstat

i

i

Tillgångar och inkomster.

Behållning å 1875 års statsreglering

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster.........................

Bevillningar ......................................

Af Riksbankens vinst för år 1875......

27,600,000:

44,000,000:

Kronor. ö.

5.358.000

71,600,000

1.300.000

Summa

78,258,000

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 85

17

N:0 1.

för år 1877.

Summa kronor.

0.

Utgifter

att utgå från Statskontoret:

Ordinarie anslag. Extra ordinarie anslag.

Första Hufvud titeln.........................

1,266,000

—

—

_

1,266,000

Andra dito ........................

3,712,440

—

170,760

—

3,883,200

—

Tredje dito ...........................

609,365

—

—

—

609,365

—

Fjerde dito ..........................

12,785,700

—

2,750,600

—

15,536,300

—

Femte dito ...........................

4,831,400

—

2,872,600

—

7,704,000

—

Sjette dito ...........................

13,991,400

—

1,518,700

—

16,510,100

—

Sjunde dito ..........................

11,720,800

—

288,000

—

12,008,800

—

Åttonde dito ...........................

8,254,328

—

1,127,772

—

9,382,100

—

Nionde dito ..........................

2,005,515

91.

536,619

09.

2,542,135

—

Utom Hufvudtitlarne........................

—

—

1,000,000

—

1,000,000

—

Säger

59,176,948: 91.

10,265,051

09.

69,442,000

—

att utgå från Riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader

samt aflöning m.

m., förslagsvis

582,000

—

Annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig stats-

skuld ..............................................

9,882,545: —

efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående

rånte- och kapitalbetalningar.............

1,648,545

—

förslagsvis..............................................

8,234,000

—

Säger 8,816,000: —

Summa

78,258,000

Bih till Biksd. Brok 1876. 4 Sami, 1 Afd. 48 Tläft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.8

Stats-Utskottets Memorial N:o 8ö,

Bil.

Förslagsräkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster

Från den 26 |

April 1876 intill Under år 1877.

1876 års slut.

Summa.-

Behållning å Riksgäldskontorets räkning N:o 1 i

Riksbanken den 26 April 1876 samt fordringar

för tillsvidare förräntade medel...........................

Dito vid 1877 års början.........................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån .........................................

Äldre depositionsmedel..........................................

Skogsplanteringskassans återstående behållning

Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden

hushållning, återstoden......................

Afbetalning å lån till undsättningar inom Kalmar

och Kronobergs län...........................................

Öfverskott å statsverkets inkomster och besparin

gar å förslagsanslag m, m. för år 1874...........

Bankovinst för år 1874 ...........................................

Genom förräntande af innestående behållningar .

= 3,851,768: 02 = 1,648,545: —

Af 1875 års riksdag medgifven upplåning

.......................................... 20,000,000: —

hvarå intill ofvannämnda dag influtit

........................................

Till bestridande

14,089,568: 27

af de å riksstaten till utgående

från Riksgäldskontoret uppförda utgifter

Ny upplåning ................................................

11,648,334

35

1,134,500

1,716 53

14,431

1,120

1.150.000

1.250.000

300,000

5,910,431

49

73

2,145,323 33

1,334,000 —

1,200

1,120

312,225

8,816,000

11,336,6/6

67

11,648,334

2,145,323

2,468,500

1,200

1.716

14,431

2,240

1.150.000

1.250.000

612,225

5,910,431

8.816,000

11,336,676

35

33

67

Summa | 21,410,534|10| 23,946,545;—| 45,357,07940

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottds Memorial N:u 85.

19

N:o 2.

och Utgifter från den 26 April 1876 till 1877 års sint.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt af-l

löningar, m m.:

Riksdags- ock revisionskostnader.........................

Kostnader för Riksdagens hus .............................

D:o för Riksdagens bibliotek.....................

Aflöning och expenser samt pensioner m. m. för

Riksgäldskontor samt Justitie-ombudsmannen

och hans expedition...........................................

= 245,975: — = 582,000: —

Annuiteter och räntor:

Annuiteten till Hans Maj:t Konungen.....................

Anslag till ränta och amortering å de fonderade

statslånen......................................................

Ränta å 1869 års tillfälliga lån......................

D:o ä ny upplåning...................................

D:o å gamla femprocentlånet, Konung Carl XIII:s

hem giftskapital, Göta och Södertelje kanalers

reparationsfonder samt skulden till Stockholms

stads borgerskaps enkehus...........................

= 6,511,635: 37 = 9,882,545: —

Kapitalafbetalning å 1869 års tillfälliga lån ......

Vid 1871 års riksdag anvisade lån till ensk

jernvägsanläggningar, återstoden................

Vid 1875 års riksdag för bestridande af Statskontorets

utgifter till jernvägsanläggningar och

till anskaffning af lokomotiv och vagnar m. m

anvisade 12,000,000 kr., återstoden .................

Statsfyllnadssumma för är 1876 ...............................

Vid innevarande års riksdag till utgående frår

Riksgäldskontoret anvisade anslag och lån:

Anslag för nya byggnader och tillökning af in

nader...............................................

Lån för enskilda jernvägsanläggningar

Dito till staden Karlskrona för verksti

kajbyggnad m. m. vid den s. k. koffer

derstädes ..............................................

men såsom tillgång för 1877

räknade öfverskott för 1875 ...

Behållning vid 1876 års slut ..........

Summa

Från den 26

April 1876 intill

1876 års slut.

Under år 1877.

Summa.

159,225

460,225

619,450

4,000

—

12,000

—

16,000

—

1,000

—

2,000

—

3,000

—

81,750

—-

107,775

—

189,525

—

300,000

—

300,000

—

600,000

—

6,075,464

17

8,753,821

67

14,829,285

84

120,000

150,000

—

270,000

—

660,639

63

660,639

i

63

16,171

20

18,083

70

34,254

90

1,000,000

—

1,000,000

—

2,1X10,000

—

1,000,000

-

—

1,000,000

—

6,000,000

6,000,000

3,007,600

40

—

3,007,600

40

1,500,000

—

2,442,000

—

3,942,000

—

6,000,000

_

6,000,000

_

—

2,000,000

—

2,000,000

-1

40,000

—

40,000

—

2,000,000

2,000,000

2,145,323 33

-~

—

2,145,323

33

S 21,410,534|10

23,946,545

j—

| 45,357,079)10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.