Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående stämpelpapper saf giften.

1877-02-20 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1877:4, Betänkande, angående stämpelpapper saf giften.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

^Bevillninga- Utskottets Betänkande N:u 4.

i

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Febr. 1877, kl. 12 midd.

Betänkande, angående stämpelpapper saf giften.

Sedan Bevillnings-Utskottet till pröfning förehaft de till Utskottet

hänvisade frågor rörande stämpelpappersafgiften, får Utskottet nu jemlik!

§ 40 i Riksdagsordningen afgifva betänkande i ämnet.

Uti sitt vid innevarande riksmöte afgifna utlåtande i anledning af

verkstäld granskning af Justitie-ombudsmannens embetsförvaltning bar

Lag-Utskottet för Riksdagen anmält, hurusom Justitie-ombudsmannen, i

den af honom afgifna embetsberättelse, med anledning af ett uppgifvet

missförhållande emellan lösen för expeditioner, som utfärdas från Statsdepartementen

och Justitierevisions-expeditionen, å ena, samt Hofexpeditionen,

å andra sidan, gjort framställning om rättelse i detta missförhållande

på det sätt, att stämpelbeloppet å Kongl. Maj:ts resolutioner,

som utfärdas genom Hofexpeditionen, nedsättes; och hafva Riksdagens

båda Kamrar till Bevillnings-Utskottets behandling hänvisat denna fråga.

Såsom i Justitie-ombudsmannens embetsberättelse närmare oinförrnäles,

består det ifrågavarande missförhållandet deruti att, under det

i nuvarande stämpelpappersafgift för de Kongl. Maj:ts resolutioner, som

genom Justitierevisions-expeditionen eller Statsdepartementen utfärdas,

äro inbegripna de i äldre tider tjensteman och vaktbetjente inom Kongl.

Majrts kansli tillagda, vid 1834 års riksdag till stärnpelpappersafgifter

förändrade så kallade kansligebiihr och sigillpenningar, samt någon vidare

lösen för dessa resolutioner nu ej ifrågakomma''; så skola deremot för

de nådiga resolutioner, som utgifvas genom Hofexpeditionen, utgöras

Bill. till Iiiksd. Prof. 1877. 5 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BeuiUniiKjs-Utskottets Betänkande N:o 4.

dels, på grund af gällande stärnpelpappersförordning, samma afgift som

för de genom Justitierevisions-expeditionen och Statsdepartementen utfärdade,

dels ock, jemlikt nådigt beslut den 25 Februari 1860, lösen

och sigillpenningar till belopp motsvarande hvad tjenstemännen och vaktbetjeningen

inom Kongl. Kansliet tillförene i dessa hänseenden åtnjöto.

Af upplysningar, som Hofexpeditionen meddelat, har Utskottet

inhemta!, att de ifrågavarande resolutionerna under sist förflutna fjorton

år i medeltal uppgått till 10 å 11 stycken per år, och att således den

nu väckta frågan, hvad statsverkets inkomst af stämpelbevillningen angår,

är af ringa betydelse.

Emellertid är det otvifvelaktigt af rättvisa påkalladt, att det af

Justitie-ombudsmannen anmärkta missförhållande varder rättadt; och då

Riksdagen icke lärer kunna vidtaga någon rubbning i hvad Kongl. Maj:t

i nåder beslutat rörande de tjensteman och vaktbetjente inom Dess Hofexpedition

tillkommande sportler, torde, så länge dessa sportler utgå,

annan utväg att tillvägabringa den åsyftade rättelsen icke lämpligen

återstå, än att en mot dessa sportler svarande minskning i stämpelafgiften

för de ifrågavarande resolutionerna medgifves; och får Utskottet i sådant

afseende hemställa:

l:o.

a) att Riksdagen måtte besluta att, så länge för de genom

Hofexpeditionen utfärdade nådiga resolutioner lösen

samt sigillpenningar utgå, minskning i den för dessa

resolutioner bestämda stämpelafgift skall ega rum till

belopp, motsvarande omförmälda lösen och sigillpenningar;

samt

b) att Riksdagen måtte sitt i sådant hänseende fattade

beslut för Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Sedan häradshöfdingarnes löneförmåner blifvit vid 1874 års riksdag

sålunda reglerade, att större delen af deras sportler, och deribland

nästan hela lösen för inregistrerande af bouppteckningar, indrogs samt vederlag

derför af staten leinnades i fasta löner, så beslutades vid samma

riksdag till ersättning för statsverket en förhöjning i stämpelafgifterna

för åtskilliga till underdomstolarne å landet ingående och derifrån utfärdade

handlingar, och bland dem äfven bouppteckningar.

I den år 1875 utgifna stärnpelpappersförordning bestämdes derefter,

dels att alla bouppteckningar skulle beläggas med stämpel i enlighet

med föreskrifter, som gälde före den vid 1874 års riksdag beslutade

opaginerad Kontrollera mot PDF

jBevittnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

o

förhöjning, nemligen till belopp af 1|4 procent af boets behållning, dock med

stämpelfrihet för sterbhus, hvars behållning ej uppgick till 1,000 kronor,

äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, dels ock att härförutom bouppteckning,

som ingafs till underdomstol ä landet, skulle, då behållningen

uppgick till eller öfversteg 1,000 kronor, förses med särskild ti 11- läggsstämpel, beräknad för hvarje fulla 100 kronor af behållningen tilloch

med 15,000 kronor efter 20 öre, derefter till och med 30,000 kronor

efter 10 öre och derefter allt vidare efter 5 öre, dock så att denna

tilläggsstämpel icke i något fall fick öfverstiga 150 kronor. Nämnda tillläggsstämpel

var beräknad efter enahanda grunder, hvarefter lösen till

förene utgått, likväl med den skilnad, att lösen erlagts äfven för bouppteckningar,

deri behållningen understeg 1,000 kronor.

Efter det sedermera, vid lönereglering för vederbörande tjensteman

i rikets Hofrätter, äfven desses sportler blifvit i allmänhet borttagna,

blef genom den år 1876 utfärdade stämpelpappersförordnirig enahanda

tilläggsstämpel stadgad för bouppteckningar, som inlemnas till Hofrättterna;

hvarjemte i samma författning bestämmelsen om den allmänna

bouppteckningsstämpeln i så måtto ändrades, att den skulle beräknas till

25 öre för hvarje fulla 100 kronor i stället för 1|4 procent af behållningen.

Nu har Herr Ake Andersson i eu inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 129) föreslagit, »att för bouppteckningars inlemnande vid

domstol stämpelafgiften endast må utgå med 1|4 procent af den boets

behållning, som öfverstiger 1,000 kronor, efterlefvande makas giftorätt

härifrån undantagen.» Till stöd för denna motion, som uppenbarligen

endast åsyftar borttagande af ofvan berörda tilläggsstämpel, har

motionären anfört att, enär Riksdagen vid 1876 års riksmöte afsleg Bevillnings-Utskottets

då afgifna förslag derom att de för lagfart vid Häradsrätterna

ingifna köpe-, bytes- och gäfvo-bref etc. skulle förses med en tillläggsstämpel,

motsvarande lösen å de då mera afskaffadc fastebrefven,

konseqvensen fordrade, att den tilläggsstämpel, som motsvarade förutvarande

lösen för bouppteckningars inregistrerande, äfven afskaffades.

Denna slutledning är emellertid, efter Utskottets mening, icke rigtig;

ty om Riksdagen ansåg obilligt att å köpebref och andra dermed

likstälda fångeshandlingar lägga särskild stämpel, motsvarande lösen för

en , handling, som då redan upphört att finnas till, lärer deraf icke följa,

att eu obillighet ligger deri att bouppteckningar, som ingifvas till Hofrätt

och Häradsrätt, beläggas med särskild stämpel, motsvarande den

förut erlagda lösen för deras inregistrerande, då ju denna åtgärd fortfarande

eger rum. Snarare skulle man väl begå eu orättvisa, om ofvan

berörda tilläggsstämpel borttoges, och således bouppteckningar, som in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande Åko 4.

gifvas till Hofrätt och Häradsrätt, icke komme att draga högre stämpelafgift

än de till underdomstol i stad inkommande bouppteckningar, för

hvilka lösen dessutom utgår till oförminskadt belopp.

Hvad särskild! angår förhållandet emellan bouppteckning och köpebref,

så lärer väl knappast kunna förnekas, att ju icke sterbhusdelegare i allmänhet

lättare kunna bära en minskning i den tillgång, som dem enligt

bouppteckningen tillkommer, än köparen af eu fastighet eu tillökning i

sina utgifter för fastighetsköpet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

2:o.

o

att Herr Ake Anderssons omförmäla motion måtte

lemnas utan afseende.

Under erinran att den statsverket tillerkända rätt att, då fast

egendom genom köp, byte, gåfva eller testamente öfvergår till ny egare,

uppbära stämpelafgift, blifvit i viss mån inskränkt derigenom att aktiebolag

kommit i besittning af fast egendom till betydligt värde, och att

aktiebref i sådana bolag kunde, utan att stämpel utkräfdes, genom berörda

slags fång öfverlåtas, ehuru en sådan öfverlåtelse i sjelfva verket

innebure ett öfverlåtande af den på aktien belöpande andel i bolagets

fastighet, har Herr Sven Magnusson, uti eu inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 77), föreslagit, att i stämpelpappersförordningen bestämmelser

måtte införas, syftande derhän att aktiebref i bolag, inom hvars egovälde

fastighet funnes, skulle, då det genom köp, byte, gåfva eller testamente

öfvergick till ny egare, förses med stämpel till belopp af 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af det i förhållande till hela fastighetens

taxeringsvärde beräknade värdet utaf den å aktiebrefvet fallande andel i

samma fastighet.

Motionären, som förklarat sig väl inse svårigheten att kontrollera

iakttagandet af det ifrågasatta stadgandet, har förmenat att en sådan

kontroll borde kunna åläggas vederbörande aktiebolags styrelse, som med

lätthet kunde fullgöra åläggandet, der, såsom i de flesta bolagsordningar

skulle vara fallet, inregistrering af aktieöfverlåtelse vore föreskrifven.

Då emellertid, efter hvad Utskottet tror sig veta, endast ett jemförelsevis

ringa antal aktiebolagsordningar innehålla ovilkorlig föreskrift

derom att öfverlåtelse af aktie skall hos aktiebolags styrelse för inregistrering

anmälas, och antalet af de aktiebolag, der aktierna äro stälda

till innehafvare^ och der följaktligen föreskrift om eu dylik inregistrering

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

5

i allmänhet icke torde ifrågakomma, allt mera tillväxer, finner Utskottet

det af motionären föreslagna sätt att kontrollera den ifrågasatta stämpelbeläggningen

af aktiebref icke vara tillfredsställande; liksom Utskottet,

som icke anser saken vara af den betydenhet, att en ändring i aktiebolagslagen

bör ifrågasättas i syftning att föreskrifva aktiebrefvens utfärdande

till viss man och ovilkorlig anmälan om deras öfverlåtande, icke

heller för sin del kan angifva en nöjaktig lösning af de praktiska svårigheter,

som uppställa sig emot förslagets genomförande.

Utskottet vill tillika erinra, hurusom, då ju aktiebolag i allmänhet

äro kapitalstarkare än den enskilde och följaktligen äro i stånd att nedlägga

större kostnader på sin fasta egendom, staten sålunda, i följd af

denna egendoms förökade värde, bör kunna, i form af bevillning, påräkna

fullständig godtgörelse för den i allt fall icke betydande minskning

i stämpelskatt, sota uppkommer derigenom att en fastighet vanligen

längre stannar i ett aktiebolags än i eu enskild persons ego.

Ehuru erkännande det i viss mån berättigade uti motionens syfte,

anser sig dock Utskottet af anförda skäl böra hemställa,

3:o.

att Iierr Sven Magnussons ifrågavarande motion icke

må föranleda till någon Riksdagens åtgärd.

Vid den granskning, Utskottet, oberoende af ofvan afhandlade frågor,

egnat nu gällande stämpelpappersförordning, har Utskottet icke

funnit anledning föreslå någon förändring i densamma; hvilket Utskottet

4:o.

skolat för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 20 Februari 1877.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Reservation:

emot 3:dje punkten

af Herr Sven Magnusson: »Ehuru Utskottet medgifvit min motion

ett visst berättigande, har Utskottet, under förmälande af de svårigheter

som möta för utfinnandet af sättet för utkräfvandet och kontrollen af den

stämpelbeläggning jag i min motion åsyftat, afstyrkt densamma med erinran,

hurusom, då bolagen äro i tillfälle nedlägga större kostnader för

skötseln af sin fasta egendom, staten, genom denna egendoms förhöjda

värde, bör kunna, i form af bevillning, påräkna godtgörelse för den icke

betydande minskning i stämpelskatt, som uppkommer derigenom att en

fastighet vanligen längre stannar i ett aktiebolags ego.

Mot denna Utskottets erinran vill jag anmärka, att hvarje representant

vid riksdagen, som sett vissa fastighetsbolags afröjda skogar, måste,

i likhet med mig, sätta starkt i fråga, huruvida egendomarne som lyda

under bolagen, på det sätt de vanligen behandlas, bibringas ett högre

värde. Må hända torde ock kunna ifrågasättas, om icke industriens jemna

utveckling äfvensom kapitalbildningen i vårt land vunnit lika mycket på,

om bolagsvurraen rasat något saktare och näringarne fått i lugn, men

med säkrare steg, så småningom trefva sig framåt. Att heller icke statens

förlust genom aktiebrefvens befrielse från stämpel, då de på ny egare

öfverlåtas, är så ringa betydande som Utskottet söker göra troligt, torde

framgå, om man gör sig mödan genomse de i rikets Kammarrätt förvarade

taxeringshandlingarne, der man finner taxeringsvärdet för fastigheter,

som egas af bolag, gå upp till nära tretio millioner. Härtill må

dock läggas värdet af de ej obetydliga egendomar under andra namn, än

det af bolaget antagna, som lyda under en del af bolagen och som kunna

vara belägna i annan socken eller härad än den eller det, hvari hufvudrörelsen

bedrifves, hvilkas taxeringsvärde jag icke medhunnit i längderna

att uppsöka. Tillägges detta värde, så skulle, om aktiebrefven efter taxeringsvärdet

för den andel i den fasta egendom, som de representera,

karterades en enda gång, beloppet derför gå utöfver 200,000 kronor;

och att en sådan summa äfven kan ega någon betydenhet för en stat,

det hafva vi nogsamt erfarit vid regleringen af riksstaten under år af

sämre konjunkturer. Men äfven om man skulle anse statens förlust för

obetydlig, så är dock af vigt att. ändra ett stadgande, som, under lika

förhållanden i öfrigt, gynnar den ena medborgaren mer än den andra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning#-Utskottets Betänkande N:o 4.

i

Uppstår ingen rättelse snart, torde äfven på denna väg uppkomma ett

monopol, som icke skulle verka godt för framtiden.

Då man emellertid, som jag förut antydt, icke inom Utskottet kunnat

enas om hvarken det sätt, som jag i min motion påpekat för rättelse

i omförmälda hänseende, eller ett annat inom Utskottet ventileradt,

nemligen: att genom utrönande af viss tid, t. ex. 20 år, inom hvilken

tid en egendom kunde här i riket antagas öfver hufvud taget gå i handel

till ny egare, man fördelade det belopp, som motsvarade kartan å andra

fångeshandlingar ä fast egendom, på samma 20 år och påförde bolagen

såsom stämpelbevillning tjugondedelen deraf årligen; så föranlåtes jag

yrka att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

att Kong!. Maj:t täcktes låta utarbeta och för en

kommande Riksdag framlägga förslag till stadganden,

syftande derhän, att aktiebref uti bolag, i hvars ego

fast egendom finnes, skall, då det genom köp, byte,

gåfva eller testamente öfvergår till ny egare, förses

med stämpel till belopp af 60 öre för hvarje fidla 100

kronor af det i förhållande till hela fasta egendomens

taxeringsvärde beräknade värdet utaf den å aktiebrefvet

fallande andel i samma fasta egendom.

För den händelse Riksdagen i hufvudsak skulle godkänna ett skrifvelseförslag

i denna syftning, men vill hafva det på annat sätt formuleradt,

eller för den händelse Riksdagen skulle anse det mål, dit jag syftar,

snarare kunna vinnas på det sätt, att, med afskaffande af all stämpelbeläggning

på köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden

om fastigheter, en motsvarande förhöjning i den af fast egendom

utgående allmänna bevillningen vidtoges, så anhåller jag att Riksdagen

_ måtte återförvisa ärendet till Utskottet, på det Utskottet måtte

blifva i tillfälle inkomma med förslag i ämnet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1877:18 Skrifvelse, angående stämpelpapper saf giften. a1 i texten