Éeviltnings- Utskottets Betänkande N:o 6
1877-02-27 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1877:6, Éeviltnings- Utskottets Betänkande N:o 6
Dokumentets text
Éeviltnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
1
N:o G.
Ank. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1877, kl. 1 e. m.
Betänkande, i anledning af vissa förslag rörande förändringar i nu
gällande lagstiftning angående vilkoren för tillverkning och
försäljning af bränvin.
Likasom vid närmast föregående riksmöten, så bär ock vid det innevarande
Bevillnings-Utskottet fått från Riksdagens Kamrar till grundlagsenlig beredning
emottaga flera motioner rörande förändringars vidtagande i nu gällande lagstiftning
angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin; hvarjemte
Kongl. Maj:t i nåder låtit till Utskottet öfverlemna, för att af Utskottet tagas under
öfvervägande, ett stort antal till Kongl. Maj:t inkomna petitioner rörande åtgärder
till dryckenskapens hämmande.
Af de till Utskottet hänvisade motioner i förevarande ämne hafva några i
sin helhet en allmännare syftning; andra åter afse förändringar dels af mera omfattande
natur, dels ock i vissa speciella hänseenden. Slutligen finnas äfven de,
som allenast innefatta ändringsförslag uti ett eller flera speciella hänseenden.
Vid den Utskottet åliggande behandling af ifrågavarande motioner har Utskottet
först till granskning företagit alla i dessa motioner innefattade förslag af
mera omfattande art; och har Utskottet ansett ändamålsenligast att, innan Utskottet
skrider till slutlig handläggning af de speciellare frågorna, afgifva särskild!
betänkande till Riksdagen i anledning af de mera omfattande förslagen.
För innehållet af dessa går Utskottet nu till en början att redogöra.
Inom Riksdagens Första Kammare har uti motion N:o 5 Herr von Kock,
hufvudsakligen förnyande af honom förut framstälda förslag i ämnet, hemstält
att Riksdagen ville besluta:
a) att, i stället för nuvarande minuterings- och utskänkningsafgifter för
spritdrycker, skall utgå en kommunal tilläggsafgift, under namn af t. ex. förbrukBih.
till Riksd. Prof. 1877. 5 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 1
2 Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 6.
mngsafgift med 40 öre för hvarje kanna af normal styrka, som förbrukas inom
landet, från den dag beslutet trädt i kraft, dock med bibehållande af det i 8 26
mom. 3 af nu gällande tillverkningslag medgifna afdrag;
b) att namnda forbrukningsafgift dels allt framgent upptages i sammanhang
med tillverknmgsafgiften på allt efter nämnda dag inom landet producent bränvm
dek ock i den ordning, som uti mom. c bestämmes, för en gång uttages förr
an försäljning får ske af det bränvin, hvarför dylik afgift eller motsvarande högre
tullafgift icke blifvit erlagd;
c) att, från och med den dag detta beslut af Kongl. Maj:t förklaras skola
råda i kraft, intet derförinnan tillverkadt eller förtulladt bränvin, vid äfventyr af
böter och att varan är förbruten, må försäljas inom landet, förr än försäljaren,
pa satt Kongl. Maj:t i nåder bestämmer, visat att ett berörda forbrukningsafgift
motsvarande belopp derför blifvit vederbörligen erlagdt;
d) att af förbrukningsafgifterna, sedan med afseende å deras belopp, vid
jemförelse med tillverkningsafgifterna, proportionerligt afdrag för uppbörden skeft,
bildas en särskild fond, som utan sammanblandning med statsmedel tills vidare
förvaltas af Statskontoret eller den myndighet, Kongl. Maj:t bestämmer; samt
e) att berörda förbrukningsafgifter fördelas:
antingen
efter folkmängden år 187... emellan rikets särskilda landstingsområden och, der
sådant ej utgöres af endast en stad, då vidare fördelas så, att landstinget och
hushållningssällskapet hvardera få fb och öfriga 3/ö skiftas efter folkmängden
emellan alla områdets lands- och stadskommuner, att användas främst till säkerhetspolis,
folk- och slöjdskolor;
eller
så aXi först full ersättning för minskad inkomst genom utminuterings- och utskänkningsafgifternas
borttagande anslås åt vederbörande landsting, hushållningssällskap o&ch
kommuner, efter hvad de visat sig i medeltal under åren 1872—1876 hafva omec
elbarligen eller medelbarligen från bolag eller annorledes genom minutering eller
utskanknmg af bränvin lagligen åtnjutit, eller efter andra grunder, dem Bevillmngs-Utskottet
skulle uppgifva, samt derefter återstoden fördelas efter folkmängden
ar 187... emellan rikets särskilda landstingsområden samt, der sådant ej utgöres
åt endast en stad, då vidare fördelas så, att landstinget och hushållningssällskapet
hvardera fa y5 och öfriga 3/ö skiftas efter folkmängden emellan alla områdets
lands- och stadskommuner, att användas främst till säkerhetspolis, folk- och slöjdskolor;
dock att härvid borde iakttagas, att kommun, landsting eller hushållningssällskap,
som erhölle ersättning för minskad inkomst af bränvinsförsäljning, icke
hnge mera än fyllnaden uti hvad den eller det skulle fått, derest hela förbruk
-
3
Bevillning#-Utskottets Betähkaiide N:o 6.
ningsafgiften (t. ex. 7 millioner kronor) fördelats på hela Sveriges befolkning (t.
ex. å 41/3 million, då ungefär 12/3 kronor skulle belöpa sig på hvarje person);
och har motionären i sammanhang med dessa förslag jemväl hemstält, att
Riksdagén “dels i hvad på densamma ankommer beslutar, dels hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhåller":
a) att Kongl. Maj:t ville till näst sammanträdande Riksdag aflåta ett, efter
föregående utredning, upprättadt förslag till ersättningar åt kommuner, landsting
och hushållningssällskap för de inkomster, som hittills på grund af stadgandena i
§ 24 af gällande försäljningslag dem tillkommit; samt
b) att Kongl. Maj:t täcktes utfärda ny lag för försäljning äf bränvin och alla
andra spirituösa drycker, “hvilkä innehålla öfver 00 procent alkolhol", och att
dervid jemväl vissa paragrafer i nuvarande försäljningslag eller de dem i den nya
lagen motsvarande måtte i angifua hänseenden erhålla förändrad lydelse.
Inom Riksdagens Andra Kammare hafva framställningar blifvit gjorda:
l:o) af Herr Pehr Bénjaminsson, i motion N:o 112, derom att Riksdagen måtte
besluta:
att de hittills för tillverkning och försäljning af bränvin stadgade särskilda
utgifter sammanslås till en enda skatt, att utgå med 1 krona 20 öre per kanna
bränvin af 50 procent styrka vid +15 grader, som tillverkas, samt att denna skatt
ingår till statsverket;
att de hittills till landsting, hushållningssällskap och kommuner utgående
bränvinsförsäljningsafgifter ersättas af statsmedel, att utgå med en femtedel af den
inflytande bränvinsskatten, deraf bör tillkomma landstingen och hushållningssällskapen
två femtondedelar och eu femtondedel stads- och landskommuner, att fördelas
efter folkmängd;
att all handel med bränvin lemnas fri från särskild skatt, och att kommunerna
inom sig lemnas rättighet att efter godtfinnande ordna densamma;
hvarjemte motionären hemstält, att, i händelse Bevillnings-Utsköttét i hufvudsak
gillade motionen, Utskottet måtte föreslå de förändringar i förordningarne
angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin, som af omständigheterna
påkallades;
2:o) af Herr J. Sandstedt, hvilken i motion N:o 35, deri Herr A. Rutensköld
m. fl. instämt, föreslagit att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta utai''beta och till näst sammanträdande Riksdag afgifva
förslag till nya lagar angående tillverkning och försäljning af bränvin i det syfte:
att de hittills för tillverkning och försäljning af bränvin stadgade särskilda
afgifter sammanslås till en enda till statsverket ingående skatt;
att de hittills till landsting och hushållningssällskap utgående bränvinsförsäljningsafgifter
ersättas af statsmedel, samt att fördelningen deraf sker efter
folkmängd; samt
4 Be vulning s- Utskottets Betänkande N:o 6.
att all handel med bränvin lemnas fri från särskild skatt, och att kommunerna
inom sig lemnas rättighet att efter godtfinnande ordna all handel med
bränvin;
3:o) af Herr J. A. Sjö, som uti motion N:o 57, deri Herrar J. Jonasson
från Kronobergs län och J. Jonasson från Kalmar län instämt, föreslagit att Riksdagen
måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med hemställan
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till förändrad lagstiftning i fråga om tillverkning och försäljning af bränvin, så att
genom lagstiftningen måtte kunna åstadkommas ett än kraftigare motverkande af
rusdryckers tillverkning och missbruk; och
att, i händelse, genom antagande af ny lag härutinnan, hushållningssällskap,
landsting och kommuner skulle komma att förlora de inkomster, som de genom
bränvinsförsäljningsafgiften hittills åtnjutit, Kongl. Maj:t då ville taga i öfvervägande
på hvad sätt ersättning dem må beredas, samt särskildt se till att de
städer och kommuner, som nu hafva bränvinsförsäljningsrätt, ej då gynnas mera
än de, som icke haft denna rätt;
4:o) af Herrar L. J. Larsson, Magnus Andersson och ,!. Erickzon, Indika i en
af dem afgifven motion (N:o 97), jemte det de framstält ändringsförslag af mera
speciel natur, tillika hemstält att Riksdagen, “i öfverensstämmelse med Bevillnings-Utskottets
beslut sistlidet år i sitt betänkande N:o 4, punkten 15“, måtte i
underdånig skrifvelse anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till näst sammanträdande Riksdag
afgifva förslag till nya lagar angående tillverkning och försäljning af bränvin
m. m., i syfte att åstadkomma dels ett kraftigare motverkande af rusdryckers missbruk,
dels en lika beskattning på allt bränvin, som inom landet tillverkas och förbrukas,
under hvilken form och benämning denna beskattning må komma att utgå;
samt
att, i händelse genom ny försäljningslags antagande, landsting, hushållningssällskap
och kommuner skulle komma att gå miste om de inkomster, hvilka de
hittills upphemtat af bränvinsförsäljningsafgifterua, Kongl. Maj:t då äfven täcktes
taga i öfvervägande, till hvilken omfattning och på hvad sätt ersättning härför
lämpligen må kunna beredas;
5:o) af Herr Liss Olof Larsson, hvilken uti motion N:o 120, deri flera Andra
Kammarens ledamöter instämt, hemstält, förutom annat af speciel natur, hvarom
nu ej är fråga, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det Kongl.
Maj:t täcktes genom sakkunnige män låta öfverse nu gällande författningar angående
tillverkning och försäljning af bränvin, i syfte att genom lagstiftningen må
kunna åstadkommas ett än kraftigare motverkande af rusdryckers missbruk, samt
derefter i detta ämne, om möjligt är, till nästa Riksdag afgifva förslag.
Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 6. 5
Innan Utskottet meddelar sitt yttrande i anledning af de nu återgifna förslagen,
tillåter sig Utskottet att från föregående år erinra om ett och annat, som
tvifvelsutan torde vara af intresse vid bedömande af nyssberörda förslag.
De genomgripande förändringar i förutvarande bränvinslagstiftning, som vi
1853—1854 årens riksdag vidtogos och sedermera fingo sitt uttryck i Kongl. förordningarna
den 18 Januari 1855 angående vildren för bränvins tillverkning samt
angående vilkoreu för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerande
spirituösa drycker, både, såsom nogsamt bekant är, framför allt sm grund uti det
både af regeringen och inom representationen djupt kända behofvet af kraftiga
åtgärder för att söka motarbeta det inom landet öfverhandtagande missbruket
af spritdrycker. ...... .... .
I sådant hänseende voro ock verkningarna af den nya branvwslagstiftnmgen
under de första åren af dess tillvaro rätt betydande. En till 1859 — 1860 årens
Riksdag afbiten Kongl. proposition, daterad den 27 Oktober 1859, vitsordar hurusom
såsom en omedelbar följd af denna nya lagstiftning visade sig en högst anmärkningsvärd
minskning i bränvinsförbrukningen och uti de brott och olyckor,
som af bränvinets missbruk härflyta.
Men af samma Kongl. proposition inhemtas äfven, att det da redan var en
från de flesta orter spord klagan att nämnda lyckliga förhållanden icke mera
vore för handen i samma grad, som under tiden näst efter de forandrade påbudens
införande, utan att tvärtom rusdryckens omåttliga bruk åtminstone i staderna
vore i märkbart tilltagande." „ c ,
Att under den tidrymd, som sedermera förflutit, eu dylik klagan mangla - diga gånger gifvit sig tillkänna, och det icke minst på senare åren, torde vara
väl kändt. 10,Q .
Ifrågavarande lagstiftning har ock - efter det redan vid 1856-1858 arens
riksmöte vissa ändringar deri vidtagits — vid alla derpå följande lagtima riksmöten
varit föremål för representationens uppmärksamhet; och, om man undantager
1868 och 1870 årens riksmöten, har intet sådant förgått utan att förändringar
i nämnda lagstiftning — mera eller mindre betydande — skett.
Vid 1870 års riksmöte utarbetade Bevillnings-Utskottet och framlade för
Riksdagen förslag till nya lagar angående vildren för tillverkning och försäljning
af bränvin. Utskottet afsåg med den då föreslagna reformen dels att från tillverkningen
till förbrukningen öfverflytta bränvinsbeskattningen, dels att jemnare fördela
denna beskattning, dels ock att bereda kommunerna tillfälle att ordna den
mindre försäljningen af bränvin med uteslutande hänsyn till sina sedliga intressen.
Dessa syftemål ansåg Utskottet lättast och säkrast kunna vinnas genom att förena
tillverknings-, minuterings- och utskänkningsafgifterna till eu enda forbruknmgsskatt
å allt inom landet tillverkadt och förbrukadt bränvin, hvilken skulle utgöras,
då varan utan vidare kontroll från statens sida utginge i den allmänna handeln,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
hushållnings
utskänkningsafgifternas
indragning förlorade inkomster. MoråtnjuTand^af^rsätf
med" Z f-kkommunerna vid stadgadt ansvar förbjud^tt^tinlZdd
“kval em t r8f !f }UPpbäl''a Dågl''a särskilda inkomster, under det
kva dem lemnades full frihet att i afseende å utöfvandet af denna försälinine
foreskufva sadana inskränkningar och kontroller, som för sedlighetens ocl/ord8
ningens upprätthållande kunde anses nödvändiga. g S °Ch 01 d~
Utskottets förslag tillvann sig emellertid icke Riksdagens bifall
föreslag! ? llufvu“g män, af hvad vid sistberörda riksmöte
Utskottet vid 1871 V'' rUi '' brSnviD8 åkning, hemstälde Bevillnings
Ltskottet
vid 18/1 ars riksmöte derjemte, att Riksdagen ville i underdånighet fn
alla, det Kongl. Maj:t tacktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke ^ill vin
nande af större säkerhet och jemnhet vid beskattningen kf bränvin de särskdda
a gifteina a tillverkning och försäljning kunde utbytas emot eu till Statsverket
ngaende gemensam tillverknmgsafgift, samt att i sådant fall Kongl. Maj-t ville till
"» L8e„“i,tlr f -"11 .*,!°''*udmåe **-*■
-häraf “*•»^ “f''-i,
ntt n/i motlvermS®n till nyssberörda hemställan yttrade Utskottet, bland annat
att Utskottet ansett lämpligast vara att ett genomfördt förslag till författning an’
,rä“ Km8''- **<• -
.lag! „'' “ *!U Maja måste antagas ega, bättre än Rike
vafa
nå o l ^ ? 7 “ rett forslag 1 den af Skottet antydda rigtning funnes
mgades it tf b7 v \ 7 ^ Stadgaildei1- so“ ^ ett sådant förslag be
mande
af d hu^d“d."f e‘ med den nyare bränvinslagstiftningen -
.ammande af rusdryckens missbruk - måtte i möjligaste måtto befrämjas.
Utskottets omförmäla sknfvelseförslag blef likväl ej af Riksdagen bifallet
Återupptaget vid 1874 års riksmöte af enskild motionär inom Första Kam
maren afstyrktes detsamma då af Utskottet, som trodde sig finna den ifrågasatta
f af d9t allmä““ .no! RMägen
r orsiaget blef ock anyo af Riksdagen afslaget. S
väekt ££"£ *? ** ,iCl 1675 riksraöle «“ * horn Andra Kammaren
vacKt lorsiag åt hufvudsakligen samma innehåll
med Man tuTmeTllf^ ril/dag 3fter ntsd“8'' ”“skikl“ motionärer framkommit
“ingen fett d IT. ! genomgå,nde förändringar uti bränvinslagstift
g
syfte att dymedelst bekampa det, såsom man förmenade, inom landet
»om IZ, mer ‘‘“Ifande missbruket af starka däcker; samt såväl vid 1674
% å t af U skottat 7 W* lä“ ™ B««llninS»''Vt»kottet öfverlemna;
a t af Utskottet tagas under öfvervägande, ett stort antal till Kongl. Maj:t in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o b‘.
komna framställningar om ändringar i omförmälda lagstiftning, ansåg vid sistnämnda
riksmöte Bevillnings-Utskottet sig böra åter upptaga frågan om en revision
af meranämnda lagstiftning.
Då nemligen såväl inom som utom representationen den åsigt tycktes blifva
allt mer och mer allmän att genomgripande förändringar i gällande bränvinslagstiftning
vore, till hämmande af dryckenskapslasten, af behofvet påkallade, och
då beklagligen ej kunde bestridas, att missbruket af rusdrycker på senare tider i
ej ringa grad tilltagit, syntes det Utskottet som om frågan om nämnda revision ej
längre borde undanskjutas, utan åtminstone ett försök till denna ständigt återkommande
frågas lösning göras; ehuru Utskottet visserligen äfven ansåg sig böra
erinra om att ej någon lagstiftning dervidlag kunde synnerligen mycket uträtta,
om den ej understöddes af en god och kraftig vilja hos kommunalstyrelserna samt
framför allt af en stigande sann upplysning hos befolkningen.
Uttalande tillika hurusom i anseende till den jemförelsevis korta, äfven af
andi’a vigtiga ärenden upptagna tiden för ett riksmöte, samt i saknad af den förberedande
utredning, som ett så maktpåliggande arbete’ kräfde, såväl ett Utskott
som Riksdagen sjelf vore ur stånd att omedelbart företaga en revision af gällande
lagstiftning i omförmälda och vissa andra dermed sammanhängande ämnen, hemstälde
Bevillnings-Utskottet i anledning deraf och med kännedom om de större
krafter, som för ett sådant arbete stode till Kongl. Maj:ts förfogande, att Riksdagen
måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till näst sammanträdande Riksdag
afgifva förslag till nya lagar angående tillverkning och försäljning af bränvin
m. m., i syfte att åstadkomma dels ett kraftigare motverkande af rusdryckers
missbruk, dels en lika beskattning på allt bränvin, som inom landet tillverkades
och förbrukades, under hvilken form och benämning denna beskattning ock kunde
komma att utgå ; samt
att, i händelse genom en ny försäljningslags antagande landsting, hushållningssällskap
och kommuner skulle komma att gå miste om de inkomster, hvilka
de dittills upphemtat af bränvinsförsäljningsafgifterna, Kongl. Maj:t då äfven täcktes
taga i öfvervägande till hvilken omfattning och på hvad sätt ersättning derför
lämpligen kunde beredas.
Det skrifvelseförslag, Utskottet sålunda affattat, lyckades ej tillvinna sig
bifall af någondera utaf Riksdagens Kamrar.
Första Kammaren beslöt för sin del att Riksdagen skulle i underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Magt täcktes genom sakkunnige män låta öfverse
gällande författningar angående tillverkning och försäljning af bränvin, i syfte att
genom lagstiftningen måtte kunna åstadkommas ett än kraftigare motverkande af
rusdryckers missbruk; samt derefter i detta ämne till Riksdagen afgifva förslag.
Andra Kammaren afslog helt och hållet frågan om eu underdånig skrif
-
8
-Bevillning,s- Utskottets Betänkande N:o 6.
velses aflåtande. Eu betydande minoritet (68 mot 75) ville dock antaga det skrifvelseförslag,
hvarom Första Kammaren, atau omröstning, sig förenat.
Den utgång, saken fick vid sista riksdagen, har icke kunnat rubba Utskottet
i dess då uttalade öfvertygelse om angelägenheten deraf att nuvarande
bränvinslagstiftning underkastas en revision. Tvärtom har denna öfvertygelse
blifvit hos Utskottet alltmera rotfästad.
Det torde ej vara obekant huruledes från många olika trakter af landet
önskningar i omförmälda syftning med allt mera styrka gifva sig tillkänna både
i tal och skrift. I sådant hänseende hafva nu ock ett större antal petitioner, än
förut, ingifvits till Kongl. Maj:t, som, på sätt redan är omförmäldt, låtit öfverlemna
dem till Utskottet, för att af Utskottet tagas under öfvervägande.
Utskottet har jemväl ofvan återgifvit de mera omfattande förslag i ämnet,
som vid innevarande riksdag i afgifna motioner blifvit framstälda. De äro till
antalet flera än de förslag af enahanda beskaffenhet som vid senaste riksmöte
från enskilda motionärer framkommo och till Bevillnings-Utskottet hänvisades.
Det skrifvelseförslag, Utskottet då framlade, har nu upptagits i den af Herrar L.
J. Larsson, Magnus Andersson och J. Erickzon afgifna motionen; likasom åter det
skrifvelseförslag, som afgifvits af Herr Liss Olof Larsson — med hvilken fem af
Andra Kammarens öfriga ledamöter sig förenat — är af hufvudsakligen samma
innehåll som det af Första Kammaren vid 1876 års riksmöte antagna.
Förhandlingarne i ämnet under sistberörda riksmöte ådagalägga ock huruledes
åsigten om nödvändigheten att lagstiftningen måtte söka kraftigare, än nu
är fallet, motverka rusdryckers missbruk, alltmera vunnit insteg inom Riksdagen.
Vid nu antydda förhållanden synes Riksdagen böra låta sig angeläget vara
att åtminstone ett försök till frågans lösning varder genom fullt sakkunnige personer
verkstäldt.
, Om sättet för denna lösning äro väl ännu meningarna mycket delade. Tvifvelsutan
skola de dock, efter det eu omfattande och sakrik utredning i ämnet
blifvit tillgänglig, kunna i många afseenden sammanjemkas.
Att en sådan utredning ej kan verkställas inom ett Riksdagens Utskott,
ligger i öppen dag. Ett arbete af nämnda beskaffenhet kräfver, om det skall
verkställas under den korta tid, som är ett riksmöte tillmätt, mera odelad uppmärksamhet
än ett Utskott och dess ledamöter, hvilkas tid jemväl af andra vigtiga
ärenden upptages, kunna deråt egna.
Det är derföre som Bevillnings-Utskottet — med anledning af ofvan återgifna
till Utskottet hänvisade förslag af enskilda motionärer, samt under åbero - pande af hvad Utskottet i öfrigt anfört till stöd för en revision af ifrågavarande
lagstiftning — nu tillåter sig att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Första
Kammarens beslut i ämnet vid senaste riksmöte, hemställa,
9
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kong]. Maj:t täcktes genom sakkunnige män låta öfverse nu
gällande författningar angående tillverkning och försäljning
af bränvin, i syfte att genom lagstiftningen må kunna åstadkommas
ett än kraftigare motverkande af rusdryckers missbruk;
samt att Kong!. Maj:t ville derefter i detta ämne, om
möjligt är, till nästa Riksdag afgifva förslag.
Stockholm den 27 Februari 1877.
På Utskottets vägnar:
A. H. Fock.
Reservation:
af Herrar C. A. Jönsson, J. F. Fredricson och Per Nilsson i Kulhult: “Emot
Bevillnings-Utskottets oeslut att tillstyrka Riksdagen aflåtandet af en underdånig
skrifvelse, innefattande anhållan om revision af gällande författningar angående
tillverkning och försäljning af bränvin, få vi härmed vördsamt anmäla vår reservation.
Etter det Bevilluings-Utskottet vid 1870 års riksmöte framstält förslag om
minuterings- och utskänkningsafgifternas förening med tillverkningsafgiften; men
detta förslag — i sammanhang hvarmed ock framlades utarbetade författningsförslag
i ämnet — icke lyckats tillvinna sig Riksdagens bifall, hemstälde Utskottet
vid nästföljande riksmöte, att Riksdagen ville i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande huruvida icke, till vinnande
af större säkerhet och jemlikhet vid beskattningen af bränvin, de särskilda afgifterna
å tillverkning och försäljning kunde utbytas emot en till statsverket ingående
gemensam tillverkningsafgift, samt att i sådant fall Kongl. Maj:t ville till
Riksdagen aflåta förslag till de förändrade stadganden angående försäljning af
bränvin och andra spirituösa drycker, som häraf blefve en följd och af omständigheterna
i öfrigt kunde påkallas. Hvad Utskottet sålunda hemstält blef icke af
Riksdagen bifallet.
Bill. till Bihsä. Vrot. 1877. 5 Sami. 1 Afä. 5 Iläft.
2
10
Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 6.
Skrifvelseförslag af enahanda innehåll, väckta af enskilda motionärer vid
1874 och 1875 årens riksmöten, blefvo ock af Riksdagen afslagna.
Det skrifvelseförslag, Bevillnings-Utskottet sistlidet år framlade, var något
mindre bestämdt till sitt innehåll.
I första delen af förslaget angafs, att den ifrågasatta omarbetningen af
bränvinslagstiftoingen skulle ske i syfte att åstadkomma dels ett kraftigare motverkande
af rusdryckers missbruk, dels en lika beskattning på allt bränvin, som
inom landet tillverkades och förbrukades, under hvilken form och benämning denna
beskattning ock kunde komma att utgå.
I senare delen antyddes dock ej otydligt möjligheten att vid revisionen
kunde komma att tagas till utgångspunkt tillverknings- och de nuvarande försäljningsafgifternas
sammanförande till en enda skatt, ingående till statsverket.
Ej heller detta skrifvelseförslag lyckades tillvinna sig Riksdagens bifall.
Erfarenheten från föregående riksmöten visar således, att Riksdagen icke
velat godkänna något skrifvelseförslag, som mera eller mindre bestämdt innebure
tillverknings- samt minuterings- och u ts k än k n i n g s a fg i ft e r n a s förening. I den af
Riksdagen sålunda hyllade åsigt hafva ock vi för vår del instämt.
Då nu i de vid innevarande riksmöte framstälda förslag ej blifvit angifna
några andra bestämda och mera tillfredsställande grunder för eu ny bränvinslagstiftning,
hafva vi ansett någon omfattande revision af den nuvarande lagstiftningen
i ämnet ej böra ifrågakomma och således någon underdånig skrifvelse
derom ej böra till Kongl. Maj:t aflåtas“.
Herr Hammar har begärt få antecknadt, att han på grund af sjuklighet ej
kunnat deltaga uti slutbehandlingen af ifrågavarande ärende; men att han inom
Utskottet uttalat eu skiljaktig mening i afseende å ej mindre lämpligheten än äfven
resultatet af den utaf Utskottets pluralitet föreslagna underdåniga skrifvelsen.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.