Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5

1877-02-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1877:5, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Kiksd. Kansli den 16 Febr. 1877, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i fråga om eftergift ä en Riksbankens fordran.

Hos Utskottet har förre Hemmansegaren Peter Magnus Ericsson i Musteryd

af Kronobergs län, hvilken jemte sina bröder förre Hemmansegarne Jonas Ericsson

och Anders Ericsson iklärlt sig borgen för ett af deras broder Carl Ericsson i Hösjö

den 29 December 1864 i Riksbanken beviljadt lån med omsättningsrätt å 400 R:dr

Runt på sex månaders tid, anhållit att emot erläggande af 200 kronor varda befriad

från betalningen af Riksbankens å det försträckta beloppet återstående fordran, utgörande

285 kronor förutom oguldna räntor; och har till stöd för denna anhållan

hufvudsakligen blifvit af sökanden anfördt, att såväl låntagaren som samtlige löftesmännen

nödgats lemna sina hemmansdelar och blifvit utfattige samt måst genom

arbete hos andra förtjena sitt nödtorftiga uppehälle, hvarför ock vid tid efter annan

verkstälda utmätningsförsök tillgångar saknats att å förberörda återstod af skulden

göra några afbetalningar.

Ombudsmannen vid Riksbankens hufvudkontor har i ärendet upplyst: att låntagaren

före lånets förfallotid gjorde konkurs, hvari Riksbankens fordran bevakades

och hvarifrån, efter skedd slututredning, Rriksbanken såsom utdelning erhöll 115 kronor;

— att vid utmätningsförsök, som under åren 1865, 1871 och 1876 egt rum dels

hos löftesmännen, dels hos såväl desse som låntagaren, utrönts, att låntagaren med

hustru och barn bodde inhyses i utblottad ställning och att föga utsigt förefunnes

att den någonsin skulle blifva mera gynsam, enär gäldenärens arbetskrafter vore i

aftagande och han ej egde något arf att förvänta; — att Jonas Ericsson vid det

andra utmätningstillfället anmäldes hafva begifvit sig till Amerika och att någon underrättelse

om hans vistelseort icke stått att vinna;— att vid utmätningsförsöketår

1876 upplystes, att jemväl Anders Ericsson icke mera vistades inom riket samt, be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlco-UtsJcottets Utlåtande N:o 5.

7

träffande sökanden Peter Magnus Ericsson, att lian fortfarande vore iös person utan

stadigt hemvist, egande sitt tillhåll hufvudsakligen hos modren, en gammal undantagsenka,

att några tillgångar icke kunnat hos honom upptäckas och att han, så vidt

kändt vore, ej heller hade någon utsigt till arf, men att han vore mycket ordentlig

och ansåges ega goda insigter i byggnadsarbeten, som utgjorde hans sysselsättning.

Då med afseende å här ofvan uppgiga omständigheter föga sannolikhet synes

förefinnas att genom fortsatta utsökningsåtgärder Riksbanken skall kunna beredas

godtgörelse för dess ifrågavarande fordran, har Utskottet, jemte meddelande att sökanden

förbundit sig att, i händelse af bifall till ansökningen, inom två månader

derefter fullgöra den erbjudna inbetalningen, funnit sig böra, i enlighet med hvad

ombudsmannen jemväl tillstyrkt, hos Riksdagen hemställa:

att, derest sökanden inom två månader efter erhållen del af

Riksdagens beslut i ämnet till Riksbanken inbetalar 200 kronor

a ifrågavarande lån, såväl återstående kapitalskulden som oguldna

räntor må eftergifvas och ur räkenskaperna afskrifvas.

Stockholm den 16 Februari 1877.

På Utskottets vägnar:

J. J. Ekman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.