Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 1) Utlåtande N:o 4

1877-03-22 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1877:4, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 1) Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 1) Utlåtande N:o 4.

1

IST:© 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1877, kl. 10 f. m.

Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3, i

anledning af väckt motion dels angående ändring af vissa

föreskrifter uti Kongl. Maj:ts nådiga stadga om skiftesverket

i riket den 9 November 1866 i fråga om skogsliqvider

vid laga skiften, dels ork om förändrade bestämmelser

rörande bostadsbafvares uti Kongl. Maj:ts nådiga

kungörelse den 4 Maj 1827'' medgifna rätt att uppbära

lösen för boställe vid laga skifte tillerkänd ståndskog m. m.

Uti en inom Första Kammaren afgifven motion, N:o 23, har Grefve

Horn, Rudolf, föreslagit, »att Riksdagen ville, jemte meddelande af sin

åsigt om lämpliga lagbestämmelser till förekommande deraf, att till följd

af skogsliqvider vid laga skiften afverkning af skog å annan delegare

tilldelte skifteslotter må ega ruin, uti underdånig skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes, dels låta i enlighet med de dervid uttalade grunder

utarbeta och utfärda författning, innefattande de förändrade bestämmelser

uti förevarande. hänseende, som af förhållandena kunde påkallas, dels ock,

med upphäfvande af Kongl. kungörelsen den 4 Maj 1827, så vidt derigenom

medgifvits rätt för boställshafvare att disponera ersättning för vid

laga skiften boställen frångången ståndskog eller plantering, ej mindre

befria boställshafvare från skyldighet att till boställe lösa ståndskog, som

blifvit vid laga skifte boställe utöfver dess skogstillgång före skiftet tillBih.

till Riksd. Prof. 1877. 8 Sami. 9 Afl. 1 Band. 3 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

erkänd, än äfven meddela berättigande för vederbörande myndighet att för

ståndsskog, som under sistnämnda förhållande tillfallit någon statens egendom,

utbetala lösen af om händer hafvande skogsinkomster, samt derjemte

stadga att lösen, som för ståndskog m. in. blefve sådan egendom tillerkänd,

skulle ingå bland inkomsterna för statens skogar, dock med undantag för

det fall, att för skog, hvarför af kastningen skulle, enligt 24 § Kong! förordningen

den 29 Juni 186G angående hushållningen med allmänna skogarne

i riket, löneregleringsfond tillfalla, lösen torde böra i ena fallet

o-odtgöras af fondens medel och i andra fallet till samma fond ingå.»

Angående dessa frågor har under närmast föregående år följande

förekommit:

I December 1873 inkom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands

län, efter Landstingets hörande, till Kongl. Maj:t med underdånigt, af

landstinget förordadt, memorial, deri Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

hemstälde, det Kongl. Maj:t i nåder måtte täckas bereda det tillägg till

skiftesstadgan eller ock till den för Gotland då gällande särskilda skifteslag,

att ersättning för mistad ståndskog eller plantering ej måtte få. bestämmas

på sådant sätt, att skogsmark utblottades på växande skog eller

skogens återväxt äfventyrades; och att sålunda afverkning af skog till

ersättning för mistad sådan vid laga skiftesförrättning eller annat utbyte

af jord icke finge afse annat än mogna träd samt att ungskog dervid

ovilkorligen skulle inlösas under sådana vilkor, som Kongl. Maj:t i nåder

kunde finna lämpligt bestämma.

Vid 1874 års riksdag väcktes af Herr Malmberg inom Andra Kammaren

motion uti hufvudsakligen enahanda syfte eller att vid skogsliqvider

i följd af laga skiften träd om vissa mindre dimensioner ovilkorligen

borde af delegarne med penningar lösas. I anledning af denna motion

beslöts aflåtande af en underdånig skrifvelse, hvari Riksdagen anhöll, att

i sammanhang med den särskildt för Gotland väckta frågan om ändring

af skiftesstadgan i ändamål att bestämmande af ståndskogsersättning vid

laga skiften ej måtte verka till skogs förödande, Kongl. Maj:t täcktes taga

i nådigt öfvervägande, huruvida en dylik förändring i skiftesstadgans föreskrifter

med hänsyn till hela riket lämpligen borde ega rum.

Kongl. Maj:t lät. derpå utarbeta och till Högsta Domstolens yttrande

hänskjuta ett förslag till förändring i 101 § skiftesstadgan, men då olika

meningar om lämpligheten af detta uti omförmälda syfte uppgjorda förslag

blefvo af Högsta Domstolens ledamöter uttalade och detsamma af

flertalet icke förordades sådant det blifvit uppstäldt, fann Kongl. Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4. 8

vid ärendets slutliga föredragning för godt i nåder förklara, att, hvad Riksdagen

och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län uti nämnda

hänseende framstäf icke borde till vidare åtgärd föranleda.

Derefter väcktes vid 1876 års riksdag af Herr Hammarhjelm, Carl,

uti Första Kammaren en motion af lika syfte med den nu föreliggande,

men från denna senare i så måtto skiljaktig, att i den förra hemstäldes,

att lösen för mistad ståndskog skulle ovilkorligen erläggas i penningar.

Det Tillfälliga Utskott, som hade denna motion under behandling, fann

väl att laga skiften i väsentlig mån medverkat till skogsförödelser i de

fall, da ersättning för mistad ståndskog utgått i skogsförnödenheter, och

att det vore önskvärdt, om lagstiftningen kunde lämpligen förändras så

att denna olägenhet blefve afhjelpt eller förminskad, men kunde ej dela

motionärens åsigt, att ersättning alltid borde utgå i penningar, enär i vissa

fall och å vissa orter, då penningar icke stode att erhålla på drägliga

vilkor eller på längre tids amortering, ett slikt stadgande dels kunde föranleda

tvång för skogsegaren att för hvad pris som helst afyttra sin skog,

hvarigenom lagens syfte förfelades, dels ock ganska ofta kunde blifva

ruinerande för jordegaren. Utskottet hemstälde på sådan grund, att

motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, och blef

denna hemställan af Första Kammaren bifallen.

Do. Uti motiveringen till den de! af nu ifrågavarande motion, som

asyltar ändring i 101 § skiftesstadgan och dermed sammanhängande bestämmelser,

medgifver motionären, att, om ett absolut förbud skulle meddelas,

så att uti intet fall skog vid laga skiften skulle få liqvideras med

skogsförnödenheter utan endast med penningar, det någon gång uti mycket

skogrika trakter skulle kunna hända, att ett sådant påbud skulle för jordegaren

medföra svårigheter; men, säger han vidare, om dels såsom allmänt

lagbud stadgades, att skogsliqvider skulle ske med penningar att

betalas under loppet af vissa t. ex. 10 till 20 år medelst årlig amortering,

för hvars fullgörande säkerhet kunde, på grund af skogsliqviden,

beredas uti fastighet, som fått skog utöfver sin före skiftet egande skogstillgång

sig tillerkänd, dels ock från detta allmänna lagbud gjordes det

undantagsstadgande, att, då skiftesdelegarne önskade att få liqvidera skog

med skogsförnödenheter, sådan fråga skulle, jemte landtmätarnes utlåtande

deröfver, underställas t. ex. länsstyrelsens eller annan lämplig myndighets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:0 1) Utlåtande K:o 4.

pröfning och godkännande, så blefve den befarade vådan undanröjd, och

den myndighet, som finge åt sig uppdraget att slika frågor afgöra, kunde

då efter erforderlig utredning meddela lämpliga stadganden om vilkoren

för och omfånget af den ifrågasatta rättigheten att skog med skogsförnödenheter

liqvidera, så att jordegarens eljest befarade ruin icke skäligen

kunde äfventyra».

Hvad nämnda förslag angår, anser sig Utskottet, som visserligen delar

motionärens åsigt om önskvärdheten af lagbestämmelser uti den af honom

antydda rigtning, dock böra anmärka, dels att en allmän föreskrift det

skoo-sliqvid skulle ske medelst penningar, äfven om de fördelades på 10

ä 20 års af betalningar, vid tillämpningen komine att i väsentlig mån

höja de redan derförutan serdeles betungande skifteskostnaderna och likväl

icke skydda skogen för öfverdrifven afverkning till afsalu för åstadkommande

af penningar just till skogsliqvider, så vidt ej särskilt förbud

mot sådan afverkning också utfärdades, dels att motionärens förslag, det

undantag från den påyrkade allmänna föreskriften om skogsliqvid genom

penningar skulle göras beroende af länsstyrelsens eller annan myndighets

pröfning, icke torde af skiftesdelegarne anses såsom tillfredsställande utväg

uti en för deras ekonomi och stundom hela existens så ingripande sak

som den förevarande.

Utskottet finner sig således icke böra tillstyrka bifall till första delen

af motionen i hela den utsträckning, som motionären åsyftat; men då

medelst jemkning uti de med § 101 sammanhängande §§ 53 och 54 i

skiftesstadgan synes kunna åstadkommas, att den skiftesdelegare, som vill

med penningar tillösa sig det öfverskott af ståndskog, som å den honom

tilldelade marken förefunnes, ovilkorligen skulle vara dertill berättigad,

utan att underkastas sådan till resultatet tvifvelaktig omgång med besvärs

anförande och dylikt, som i sistnämnda § stadgas, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,

huruvida i nu gällande skiftesstadga sådana

ändringar kunde vidtagas, att derigenom bereddes ovilkorlig

"rätt för den skiftesdelegare, hvilken sådant önskade,

att få med penningar tillösa sig det öfverskott

af ståndskog, som å den honom tilldelade marken

förefunnes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 1) Utlåtande N:o 4. 5

2:o. Beträffande åter den andra delen af motionen, angående dels

upphäfvande af hvad Kongl. kungörelsen den 4 Maj 1827 stadgar rörande

boställsinnehafvares rätt att disponera skogsliqvidmedel, dels att ersättning

för öfverskott af ståndskog, då vid laga skifte sådan ersättning från någon

statens egendom hör utgå, må af allmänna medel gäldas, så har till Utskottets

kännedom kommit, att af Kongl. Skogsstyrelsen den 16 Februari

1874 och 3 Maj 1875 gjorda underdåniga framställningar uti hufvudsakligen

enahanda syfte redan äro på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende,

hvarför Utskottet hemställer,

att den senare delen af motionen icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 Mars 1877.

På Utskottets vägnar:

O. E. L. DAHM.

Bih. till Biksd. Prof. 1877. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.