Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af gällande bestämmelser angående husförhörs hållande. Denna motion

1877-03-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1877:19, Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af gällande bestämmelser angående husförhörs hållande. Denna motion

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

N:0 19.

Ant. till Eiksd. Kansli den 28 Mars 1877, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af gällande

bestämmelser angående husförhörs hållande.

Denna motion (N:o 98) har inom Andra Kammaren blifvit väckt

af Herr J. M. Svensson, som, under förmälan att husförhören skulle vara

bland de inrättningar i vårt land, hvilka väl förr i tiden hafva uppfylt

ett vigtigt ändamål, men numera blifvit öfverflödiga, föreslagit, »det

Riksdagen måtte för sin del besluta, att stadgandet om husförhörs hållande

skall till all kraft och verkan upphöra.»

Det lagrum, som ligger till grund för husförhörs hållande, eller

24 kap. 22 § af 1686 års kyrkolag är af följande lydelse:

»Kyrkoherden skall låta sig angelägit vara, att ungdomen i hans

socken lärer läsa i bok och förstår sina christendomsstycken; jemväl

besöka sina åhörare, thet ena huset efter tliet andra, när the a bada

sidor kunna ther til hafva beqvämlig tid och lägenhet, och tå efterfråga,

huruledes the samt theras barn och tjenstehjon sins emellan sig förhålla,

förmanandes them til alt thet, som godt och lofligit är. Wid. sadane

tillfällen skal han ock undervisa the gamle om the frågor, han vill them

i kyrkan föreställa, på thet the mage vara beredde pa tjenlige svar

och föregå ungdomen med goda exempel.»

Vidare hafva genom åtskilliga Kongl. Förordningar och Bref sedermera

meddelats fullständigare och närmare bestämmelser uti ifrågavarande

hänseende.

Grunden för husförhören är sålunda, på sätt motionären antydt, urgammal;

men detta torde långt ifrån att utgöra något skäl föi afskaffande

af denna institution snarare tala för densammas bibehållande,

allra helst som förhören i många landsorter fortfarande med intresse

omfattas. Utskottet betviflar också att allmänna meningen i landet är

för en sådan åtgärd.

Jemte det husförhören, om de rätt ledas, bereda dem, som bevista

desamma, en andlig uppbyggelse, hvars vigt ej får underskattas, medföra

de den stora fördel, att kyrkoherden sättes i tillfälle erhålla en för

själavårdens omsorgsfulla handhafvande väl behöflig kännedom om det

religiösa tillståndet i församlingen; och den närmare beröring och per
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

sonliga bekantskap, som genom förhören åstadkommes emellan pastor

och församling, kunde förminskas och möjligen till en del uteblifva, derest

husförhören afskaffades. Att något examinerande, hvad äldre personer

angår, dervid skulle förekomma, dertill gifver kyrkolagen ingen anledning.

Öfver det icke obetydliga besvär, som oftanämnda förhör förorsaka

presterskapet, har från dess sida ingen klagan försports; och den,

enligt motionärens uppgift, i vissa orter rådande sed, att förhören efterföljas

af gästabud, torde ej vara af beskaffenhet att föranleda lagstiftningens

ingripande, då det ju helt och hållet beror på den, hos hvilken

förhöret hålles, att bestämma huruvida någon sådan förplägning skall

ega ruin eller icke; oafsedt att man genom Kong! Förordningen den 18

Januari 1743 sökt motverka en sådan sed.

Enligt Kongl. Brefvet den 28 Oktober 1812 skola vid husförhören

aflemnas åtskilliga uppgifter till ledning vid mantalsskrifningarne, och

icke blott Kongl. Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantals-och

skattskrifningar utan äfven flera andra författningar innehålla stadganden

om »husförhörsbok» och »husförhör,slängd». Häraf följer åter, att husförhörens

upphörande skulle äfven på det borgerliga området medföra

rubbningar i bestående förhållanden och i flera afseenden påkalla nya

bestämmelser.

Till hvad Utskottet sålunda anfört, anser sig Utskottet slutligen

böra lägga den erinran, att ett af särskilde komiterade afgifvet förslag

till ny kyrkolag är på Kongl. Majts pröfning beroende; vid hvilket förhållande

det ej torde vara lämpligt att för närvarande vidtaga någon

partiel förändring i kyrkolagen, med mindre särdeles tvingande omständigheter

dertill föranleda. Att några sådana omständigheter i förevarande

fall äro för handen, lärer dock icke med skäl kunna påstås, äfven

om man vore af den åsigt att husförhören äro mindre lämpliga; och får

Utskottet alltså vördsamt hemställa,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 Mars 1877.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

Reservationer:

af Herr von Gegerfelt, med hvilken Herr Thomasson instämt: »Utan

att ingå i pröfning om lämpligheten af husförhören, vill jag endast på

det senare af Utskottet anförda skäl afstyrka motionen.»

af Herr Anders Persson.

Herrar Philipsson och Lyth hafva anhållit få antecknadt, att de i

ärendets behandling inom Utskottet icke deltagit.

«

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.