Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring i Kongl. Förordningen den 21 December 1857 om egors fredande mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet.

1877-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1877:27, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring i Kongl. Förordningen den 21 December 1857 om egors fredande mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

1

N:o 27.

Ant. till Riksd. Kansli den 24 April 1877, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring i Kongl.

Förordningen den 21 December 1857 om egors fredande

mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet remitterad motion

(N:o 113) har Herr Pehr Benjaminsson föreslagit, “att Riksdagen måtte besluta, att

Kongl. Maj:ts nådiga förordning om egors fredande emot skada af annans hemdjur

samt om stängselskyldighet af den 21 December 1857 måtte i de delar, som den

afser stängselvitsord, upphäfvas.11

Vid 1874 års riksdag, då olika förslag i förevarande ämne voro under pröfning,

behandlades frågan af Särskildt Utskott, som i afgifvet betänkande yttrade,

bland annat, att, ehuru det bebjertansvärda syftet af dylika, ofta återkommande

förslag allmänt medgåfves, meningarne dock alltjemt vore delade i afseende derpå,

huruvida icke i många orter af riket fördelarne af de ifrågasatta förändringarne i

nämnda förordning skulle komma att uppvägas af dermed förknippade olägenheter.

I detta hänseende borde ej lemnas utan uppmärksamhet, att sedan Landtbruks-akademien

i skrifvelse den 17 Februari 1873 anmodat rikets samtliga hushållningssällskap

att till öfverläggning upptaga frågan om tidpunkten vore inne att fullt och

utan inskränkning tillämpa den i 1 § af nu gällande stängselförordning uttalade

grundsats, att hvar, som hemdjur eger, skall vara pligtig att om dem hålla sådan

vård, att de icke olofligen inkomma på annans egor, så hade ungefär halfva antalet

af hushållningssällskapen förordat en sådan reform i stängsellagen, men de öfriga

uttalat sig emot en dylik förändring. I betraktande häraf kunde, efter Särskilda

Bill. till Rikd. Prof.. 1877. 7 Sami, 17 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

Utskottets mening, en lycklig lösning af frågan vinnas endast genom eu öfvergångslagstiftning,

som medgåfve stängselvitsordets upphörande för de orter, der fördelarne

af en sådan förändring ansages öfvervägande, men bibehölle gällande författning för

öfriga delar åt riket, så att vid öfvergången det gamla blefve regel och det nya blott

undantag och tillika i afseende på hvarandra angränsande områden, för hvilka skiljaktiga

bestämmelser rörande stängselskyldigheten gälde, stadgades, att stängselvitsord

fortfarande skulle ega rum. På dessa skäl och då, efter Särskilda Utskottets

uppfattning, ändamålet bäst och säkrast skulle uppnås på det sätt, att en undantagslag

i angifna syftet blefve stiftad, med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att på vederbörande

landstings framställning bestämma de områden, för hvilka en sådan lag

skulle gälla, förordade Utskottet, att Riksdagen måtte besluta till Kongl. Maj:t aflåta

underdånig skrifvelse med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Piiksdagen framlägga iörslag till sådan lagförändring, att det i Kongl. förordningen

den 21 December 1857, om egors fredande mot skada af annans hemdjur samt om

stängselskyldighet stadgade stängselvitsord måtte upphöra att gälla inom det område,

Kongl. Maj:t efter framställning, grundad på ett af ordinarie landsting med två

tredjedelar af de afgifna, rösterna fattadt och af nästa ordinarie landsting med

dylik röstöfvervigt vidhållet beslut, funne skäl bestämma.

Detta betänkande blef af Andra Kammaren godkändt; hvaremot Första Kammaren

uti skrifvelseförslaget beslutade den ändring, att såsom vilkor för landstings

befogenhet att hos Kongl. Maj:t göra framställning om stängselvitsordets upphörande

för någon viss ort, skulle erfordras allenast ett sådant tings vid lagtima

möte derom fattade beslut. 1 det memorial, Utskottet för sammanjemkning af Kamrarnes

skiljaktiga meningar afgaf, hemstälde Utskottet, att den ifrågasatta skrifvelsen

måtte erhålla det förändrade innehåll, att framställning i omförmälda hänseende skulle

fa grundas på ett af ordinarie landsting derom med två tredjedelar af de afgifna

rösterna fattadt beslut; men detta förslag, som Första Kammaren antog, blef af

Andra Kammaren ogilladt.

Vid riksdagen år 1875 väcktes åter förslag i ämnet och Lag-Utskottet hemstälde

då, att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl.

i\iaj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan lagförändring, att

det i oftaberörda Kongl. förordning stadgade stängselvitsord måtte upphöra att

gälla inom det område, Kongl. Maj:t, etter framställning, grundad på ett af ordinarie

landsting fattadt och af nästa ordinarie landsting med tvä tredjedelar af de afgifna

rösterna vidhållet beslut, funne skäl bestämma.

Denna hemställan godkändes af Första Kammaren, men blef utaf Andra Kammaren

afslagen.

Da sålunda trenne på olika sätt affattade framställningar till vinnande af det

asyftade ändamålet — upphäfvande eller inskränkning af stängselvitsordet — helt

nyligen blifvit gjorda, men ej lyckats vinna Riksdagens bifall samt några nya för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

3

hållanden icke förefinnas, som kunna gifva anledning till antagande att meningarne

härutinnan undergått någon förändring, anser sig Utskottet böra hemställa,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens vidare åtgärd

föranleda.

Stockholm den 24 April 1877.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 28.

Ant. till Eiksd. Kansli den 24 April 1877, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om tillägg till 87 § i

Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 Mars 1862.

1 nämnda Kongl. Förordning hafva 36 och 37 §§ följande lydelse:

“36 §. För hvarje år åligger det kyrkorådet att för kyrkan, samt skolrådet att

för skolan, uppgöra ett utgifts- och ett inkomstförslag.

I utgiftsförslaget böra upptagas de utgifter, som redan äro beslutade att under

det nästföljande året utgå, äfvensom de, hvilka kyrko- eller skolrådet derutöfver

anser af behofvet påkallade att under samma år utgå.

Uti inkomstförslaget böra de inkomster upptagas, som för det nästföljande

året äro eller anses vara att påräkna.

37 §. Utgifts- och inkomstförslagen skola till pröfning framläggas vid den

kyrkostämma, som under loppet af Oktober månad hvarje år hållas bör“.

Under förmälan att församlingsmedlemmarne i allmänhet saknade tillfälle att

behörigen granska och pröfva dessa förslag, enär innehållet af desamma icke kungjordes

eller på annat sätt komme till församlingsbornas kännedom förr än vid den

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.