Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af verkstad granskning af Riksdagens Justitieombudsmans emb et sför vältning. Öfver Justitie-ombudsmannens från båda Kamrarne remitterade embetsberättelse för tiden från nästlidne riksdags början jemte Justitieombudsmannens till Utskottet öfverlemnade diarier och registratur för samma tid får Utskottet, efter verkstäld granskning, härmed afgifva det i 42 § Riksdags-ordningen föreskrifna utlåtande.

1877-02-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1877:3, Utlåtande, i anledning af verkstad granskning af Riksdagens Justitieombudsmans emb et sför vältning. Öfver Justitie-ombudsmannens från båda Kamrarne remitterade embetsberättelse för tiden från nästlidne riksdags början jemte Justitieombudsmannens till Utskottet öfverlemnade diarier och registratur för samma tid får Utskottet, efter verkstäld granskning, härmed afgifva det i 42 § Riksdags-ordningen föreskrifna utlåtande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o S.

Ank. till Kiksd. Kansli den 3 Febr. 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af verkstad granskning af Riksdagens Justitieombudsmans

emb et sför vältning.

Öfver Justitie-ombudsmannens från båda Kamrarne remitterade

embetsberättelse för tiden från nästlidne riksdags början jemte Justitieombudsmannens

till Utskottet öfverlemnade diarier och registratur för

samma tid får Utskottet, efter verkstäld granskning, härmed afgifva det

i 42 § Riksdags-ordningen föreskrifna utlåtande.

Vid den granskning, som sålunda försiggått, har Utskottet inhemtat,

att under ar 1876 hafva till Justitie-ombudsmannen inkommit klagomål

till ett antal af 73, och da härtill läggas 5, hvilka från föregående år

balanserats, såsom beroende på vidare handläggning, blir antalet klagomål,

som under år 1876 varit under behandling, 78. Af dessa hafva ^35

lemnats utan åtgärd, 3 återkallats, 28 efter vederbörandes hörande fått

förfalla, 1 till Justitiekansler!! öfverlemnats, 2 vid årets slut fortfarande

varit under handläggning och 9 föranledt åtal.

Beträffande lagskipningen, har Justitie-ombudsmannen, efter redogörelse

för de bland ofvanberörda åtal äfvensom förut anhängiggjorda

sådana, i hvilka åtminstone en domstol under året meddelat utslag, omförmält

den under ifrågavarande år utfärdade, till vinnande af enhet i

lagskipningen vigtiga Kongl. stadgan angående måls handläggning i vissa

fall af Kongl. Maj:ts Högsta Domstols afdelningar samfäld^ och den i

anledning deraf inträffade, hittills enda samfälda omröstning, som egt

rum i Högsta Domstolen, angående tydning af en borgensförbindelse,

som enligt faststäldt, men numera ändradt formulär skolat aflemnas för

fullgörande af arrendekontrakt rörande militieboställen, dervid det förhånande

uppstått, att af domstolens sexton ledamöter åtta stannat emot

åtta. Då likväl den fråga, som utgjorde föremål för omröstningen, i sioBlh.

till Likså. Prof. 1877. 7 Sami. 2 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

sjelf vore af mindre vigt, och tillämpningen af den grundsats, som omröstningen

faststält, efter all anledning ej kunde under någon längre tid

ifrågakomma, enär alla arrendekontrakt med borgensförbindelse efter

nämnda formulär utlöpa under är 1878, har Justitieombudsmannen ej

ansett lagstiftningens mellankomst i detta fall erforderlig, ehuru sådant

eljest väl bort blifva följden, då i eu rättssak så olika meningar yppats

inom lagskipningens högsta instans.

Hvad lagskipningens tillstånd i öfrigt angår, vidhåller Justitieombudsmannen

det fördelaktiga omdöme, han om domarecorpsen i sin

helhet i föregående embetsberättelser uttalat, och ehuru den i tidningspressen

på senare tider så ofta förekommande rubriken »bötfälde domare»

och hvad under denna rubrik förtäljes möjligen skulle kunna anses nedsättande

för nämnda corps och båda ondt för lagskipningens framtid,

anser likväl Justitieombudsmannen denna företeelse tarfva en närmare

granskning innan något, allra minst ett så strängt, omdöme derpå grundades.

Att berättelser af dylik art icke lika ofta varit synliga i förra

tider härledde sig nemligen sannolikt ej deraf, att domare då icke lika

ofta o-jorde sig skyldige till och äfven bötfäldes för enahanda förseelser,

som nu lades dem till last, utan af den omständighet, att tidningspressen

i våra dagar mera än förr droge under offentligheten allt hvad som förekomme,

likasom vid närmare granskning befunnes, att de vanligaste föremål

för det omtalade bötfällandet varit försummelse att i rätt tid insända

renoverade småprotokoll och statistiska uppgifter, expediera utslag, afgifva

infordrade förklaringar, dröjsmål med afsittande af ting jemte

förseelser mot stämpelpappersförordningen, för Indika försummelser och

förseelser flera omständigheter ofta kunde anföras, som innebure giltiga

ursäkter när fråga vore om ett allmänt omdöme öfver embetsförvaltningen

i sin helhet, äfven om de ej kunnat befria flan de lagstadgade

böterna; och ehuruväl i några få fall försummelser af omnämnda beskaffenhet

syntes hafva öfvergått snart sagdt från. undantag till regel, utan

att de drabbats af ett ansvar, som, den felaktigt till straff och androm

till varnagel, derpå gjort slut för alltid, anser sig Justitie-ombudsmannen

böra fästa uppmärksamheten derpå, att de anmärkta försummelserna

likväl ej förrådt egennytta, vrångvisa, veld eller mannamån i dömande,

samt att för öfrigt domarecorpsen i sin helhet ej kunde bära skulden

för ett dylikt förhållande.

Justitie-ombudsmannen har vidare, med anledning deraf att två

vid domstol för brott tilltalade personer, i uppgifven afsigt att blifva

dömde till så strängt straff, att det borde aftjenas i gemensamhetsfän^else,

vid ett tillfälle under nästlidna års höst inför sittande rätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

3

förgripit sig emot ordföranden och den tjensteman, som förde protokollet,

erinrat derom, att vi för mera förhärdade brottslingar saknade fullt

lämpliga och verksamma straffmedel, hvilket förhållande, då en utsträckning

af cellstraffets användande af flera skål ej kunde tillrådas, oafvisligen

påkallade eu genomgripande reform i hela vårt fängelse väsende,

men i första rummet af våra gemensamhetsfängelser och af fångarnes

behandling derstädes. Ett steg i denna retning hade emellertid

Riksdagen redan tagit genom aflåtande af underdånig skrifvelse till Kong!.

Maj:t deri 24 Maj 1873 angående dels unge förbrytares insättande i förbättringsanstalter

och dels införande af det så kallade progressiva fängelsesystemet;

och om detta system, efter nödiga, nu pågående förberedelser,

en gång blefve infördt och fått utveckla sina verkningar, hvartill

likväl ännu fordrades icke ringa tid och kostnader, anser Justitieombudsmannen

att uppträden af den art, som föranledt denna betraktelse, ej

vidare vore att befara och, hvad nästan vigtigare vore, den gamla klagan

öfver de frigifna fångarnes bekymmerfulla framtid blefve i någon män

mindre befogad.

Under det förflutna årets embetsresa, som gått genom Upiand,

Vestmanland, en del af Södermanland, Gestrikland, Helsingland, Medelpad,

Jernband samt södra delen af Dalarne, har Justitie-ombudsrnannen hos

sa väl läns- och stiftsstyrelser som häradsrätter och stadsdomstolar funnit

ärendena i allmänhet med tillbörlig skyndsamhet och ordning handlagda.

Fängelserna voro som vanligt ordentligt hållna, och någon befogad klagan

från fångarnes sida förspordes ej. Konkurs- och förmynderskapsförteckningarne

befunnos med högst få undantag ordentligt förda, likasom de

nyligen påbjudna fastighetsböckerna, med endast ett undantag, för hvilket

giltiga skäl anfördes, blifvit i föreskrifven ordning upplagda och förda.

Med anledning af dessa böcker anför emellertid Justite-ombudsmannen,

att genom deras införande domarena, företrädesvis på landet,

ålagts betydligt ökade göromål, i det hela främmande för det egentliga

domarekallet, men af den vigtiga och grannlaga beskaffenhet, att de

svårligen af en samvetsgrann domare kunde lemnas i händerna på biträden

eller skrifvare, utan måste af domaren sjelf eller under hans personliga

tillsyn utföras, hvarmed också ökats de betänkligheter, Justitieombudsmannen

i föregående embetsberättelser uttalat i "afseende å domarenas

öfverlastande med göromål, som icke tillhörde deras egentliga

kall såsom lagskipare; och anser Justitie-ombudsrnannen att det måste

förutsättas nästan öfvermenskliga krafter hos domaren, om icke följden

häraf skulle blifva att ett af de två, domarekallet eller bigöromålen»

blefve lidande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

På lagstiftningens område har Justitieombudsmannen denna gång

icke något nytt förslag till lagförändring att framlägga, hvaremot han

omförmäler, det Kongl. Maj:t, med anledning af Justitie-ombudsmannens

förut gjorda underdåniga framställningar, under det år, berättelsen omfattar,

dels uppdragit åt Kongl. Fångvårdsstyrelsen att inkomma med

förslag till åtskilliga kronohäkten och till ändamålsenlig omreglering af

fängelsedistrikten, dels faststält formulär till förmynderskapsförteckningar,

dels ock i ny arbetsordning för Hofrätterna infört ett stadgande, som

afsåge vinnande af nödig kontroll öfver arbetets gång i dessa domstolar.

Justitie-ombudsmannens diarier och registratur utvisa, att ingen,

som påkallat hans bistånd och haft giltigt skäl till klagan, lemnats utan

hjelp, och redogörelsen för Justitie-ombudsmannens embetsresa ådagalägger

den omsorg, hvarmed han aktgifvit uppå och förskaffat sig kännedom

om alla de förhållanden, som falla inom det vidsträckta omfånget

för hans kall såsom lagskipniagens väktare.

Utskottet anser sig alltså angående Justitie-ombudsmannens embetsförvaltning

i dess helhet böra uttala det omdöme:

att han genom nit, oveld och skicklighet fortfarande

motsvarat Riksdagens förtroende.

Justitie-ombudsmannnen har, utom hvad ofvan anfördt är, med

anledning af ett uppgifvet missförhållande emellan lösen för expeditioner,

som utfärdas från Statsdepartementen och Justitierevisions-expeditionen

å ena samt Hof-expeditionen å den andra sidan, jemväl gjort framställning

om rättelse i ett sådant missförhållande på det sätt, att stämpelbeloppet

å Kongl. Maj:ts resolutioner, som utfärdas genom Hof-expeditionen,

nedsättes, dervid Justitieombudsmannen, derest framställningen

befunnes förtjena afseende, hemstält om densammas öfverlemnande till

Bevillnings-Utskottet,

hvilket Utskottet anser sig böra för Riksdagen härmed

anmäla.

Stockholm den 1 Februari 1877.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.