Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36

1877-04-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1877:36, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o 36,

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1877, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande af en förordning

angående utredning af gäldbunden köpmans bo

medelst så kallad administration.

Under förmälan, att erfarenheten skulle hafva gifvit vid handen

att, då en firma af en eller annan orsak råkade i förlägenhet och funne

sig urståndsatt att fullgöra sina förbindelser, det kunde vara önskvärdt,

att konkurs måtte kunna undvikas och affärerna utredas genom »afveckling

under administration» samt att frågan härom icke alltid gälde endast ett

färre antal individer utan kunde vara af betydelse jemväl för den allmänna

rörelsen, har Herr A. O. Wallenberg uti en inom Första Kammaren

väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion (Nio 19) föreslagit, »det

Riksdagen behagade för sin del besluta en så lydande författning:

§ I
Vill

köpman, som instält sina betalningar, men om .hvilkens försättande

i konkurstillstånd yrkande ännu ej blifvit väckt, öfverlemna sitt

bo till afveckling under administration, och har han fört sådana böcker,

som i Kongl. förordningen den 4 Maj 1855 om handelsböcker omförmälas,

då må trenne eller flere af hans borgenärer genom kungörelse i

allmänna tidningarne kalla samtlige borgenärer att å viss dag näst efter

en vecka från kungörelsens införande sammanträda för att öfverlägga

och besluta om afveckling under administration; och skola kände, å andra

orter boende borgenärer underrättas om sammanträdet genom särskilda

kallelsebref, hvilka böra till dem med posten ofördröjligen afsändas.

Bih. till Riksd. Prot. 1877. 7 Sand. 22 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

§ 2.

Då sådan kungörelse utfärdats, och intill dess beslut i anledning

af frågan om afveckling under administration blifvit fatladt eller, der

afveckling beslutas, så länge den fortgår, ege borgenär för fordran, som

före betalningsinställelsen tillkommit, icke rätt att i annan ordning än

här nedan föreskrifves, söka det gäldenär egendom till konkurs afträdas

skall, eller att samma fordran i laga ordning utsöka.

§ 3.

Vid sammanträdet anmäler hvarje borgenär beloppet af sin fordran,

dock att det belopp, hvarför borgenär vid sammanträdet må rösta, i

händelse det öfverstiger hvad gäldenärens bok utvisar, skall medelst

företeende af ostridigt fordringsbevis styrkas.

Förslag till afveckling under administration skall såsom antaget

anses, derest antingen alla tillstädesvarande borgenärer sig derom förenat

eller ock fyra femtedelar af de vid sammanträdet närvarande borgenärerne

bifallit förslaget, och desse borgenärer jemväl representera fyra

femtedelar af de ostridiga fordringarne.

§ 4.

Varder beslut om gäldbundna boets afveckling under administration

i behörig ordning fattadt, ege borgenärerne utvälja administratörer, två

eller flere, att boet om händer taga och afveckla. Vid samma tillfälle

utfärda borgenärerne instruktion och bemyndigande för administratorerne.

Anse administratorerne, efter tagen närmare kännedom om gäldbundna

boets ställning, afveckling utan konkurs overkställbar, göre hos

Rätten ansökan om boets försättande i konkurs, men ansvare för boets

tillgångar, till dess de af konkursförvaltarne om händer tagas.

§ 5.

Har afveckling under administration blifvit beslutad och kommit

till stånd, må den under ingen förevändning fortgå längre tid än tolf

månader, räknadt från den dag beslutet om afvecklingen fattades.»

En lagstiftning i det syfte motionären sålunda ifrågasatt skulle

otvifvelaktigt i flera fall kunna medföra icke oväsentliga fördelar; men

redan den princip, hvarpå en sådan lagstiftning måste byggas, eller den,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

T au/- Utskottets Utlåtande N:o 36.

att eu fordringsegares rätt skulle göras beroende af andre borgenärers

beslut, synes Utskottet föranleda berättigad tvekan om lämpligheten af

dess godkännande. Vid så kalladt tvångsackord är visserligen en dylik

grundsats i lagen införd, men emellan stadgandet härom och den bestämmelse,

som motionen afser, förefinnes likväl en väsentlig skilnad med

afseende å de förutsättningar och vilkor, hvarunder de skola tillämpas.

Ville man emellertid frånse denna betänklighet, torde likväl svårigheten

att medelst lämpliga bestämmelser bevara alla borgenärers tillständiga

rätt och förekomma möjliga missbruk icke kunna undanrödjas,

utan att så godt som tillintetgöra nyttan och gagnet af den ifrågasatta

»administrationen».

Det kan nemligen ej vara lämpligt att endast närboende eller eljest

lätt tillkallade borgenärer berättigas besluta om »afvecklingen», utan

torde alla borgenärer, hvilkas rätt beröras af ett dylikt beslut, böra åtminstone

sättas i tillfälle att vid beslutets fattande närvara och sin rätt

bevaka. För sådant ändamål torde likväl under våra förhållanden icke

kunna bestämmas så kort kallelsetid som motionären ifrågasatt; och då

ett hufvudvilkor för att en »afveckling» skall med fördel kunna åvägabringas

är att densamma kan komma till stånd utan allt för lång tidsutdrägt,

synes den erforderliga kallelsetidens längd utgöra ett väsentligt

hinder härför.

Vid större fallisementer, som väcka mera allmänt uppseende, skulle

borgenärerne, derigenom uppmärksamgjorde på frågan, komma i tillfälle

att vid det af motionären föreslagna sammanträde temligen allmänt bevaka

sin rätt; vid mindre åter skulle möjligen ett fåtal af borgenärerne

efter samråd med gäldenären kunna åstadkomma ett moratorium, som

för öfriga borgenärer kunde vara ofördelaktigt och för allmänna krediten

skadligt.

Derest anmärkningar skulle göras mot någon eller några fordringar,

hvarpå borgenär ville grunda talan vid det af motionären ifrågasatta

sammanträde, möta jemväl stora svårigheter att bestämma huru

förfaras skulle för att få en sådan anmärkning pröfvad. Lika litet som

fullt vitsord i detta hänseende kunde tillerkännas gäldenärens böcker,

lika olämpligt vore att åt öfrige borgenärer uppdraga en sådan pröfningsrätt,

och att hänskjuta tvisten till domstols bedömande kan, till följd af

den tidsutdrägt sådant skulle medföra, ej heller ifrågasättas.

Lagstiftningens mellankomst uti förevarande hänseende synes för

öfrigt ej vara af något trängande behof påkallad, då erfarenheten visat,

att, der skäliga anledningar till utredning af ett gäldbundet bo utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

konkurs förefunnits, eu sådan utredning ganska ofta och kanske i de

flesta fall på den enskilda öfverenskoinmelsens väg kunnat åvägabringas.

Med en sådan uppfattning af frågan har Utskottet ej ansett erforderligt

att ingå i någon närmare granskning af förslagets bestämmelser,

utan hemställer vördsamt,

att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 25 April 1877.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservationer:

af Herr Grefve Sparre: »På sätt i Utskottets betänkande omförmäles

kunna emot detaljerna af motionärens förslag åtskilliga giltiga

anmärkningar göras. Ett lagstadgadt förfarande vid ett gäldbundet

bos utredning genom administration utan konkurs är likväl en fråga,

som, godkänd i flera andra länders lagstiftning, förr eller sednare jemväl

här måste komma på dagordningen. De exempel af sådana utredningar,

vi inom landet haft, mana till efterföljd; och om dessa utredningar

hittills lyckats utan alla i lag stadgade förmer, kan man knappt

våga hoppas, att sådana former hos oss mer än i andra länder, i längden

kunna undvaras.

Af detta skäl beslöt vid sistlidne riksdag Första Kammaren att

i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande af ett

lagförslag i ämnet, och under diskussionen i Andra Kammaren, med anledning

af detta Medkammarens beslut, anfördes icke något annat skäl

till afslag än att enligt praxis i denna Kammare underdåniga skrifvelser

i lagfrågor endast aflåtas på framställning af Lag-Utskottet, men icke,

såsom i Första Kammaren skett, af Tillfälligt Utskott.

Då frågan obestridligen är af vigt och jemväl synes hafva tillvunnit

sig afseende inom Kamrarne, har jag varit af den mening, att

Utskottet borde, likasom Första Kammarens Tillfälliga Utskott vid sistlidne

riksdag vördsamt föreslå:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

att Riksdagen måtte genom underdånig skrifvelse

anhålla, det täcktes Kong!. Maj:t låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådan förändring i

eller tillägg till konkurslagen, att det måtte medgifvas

borgenärer att medelst förstärkt röstpluralitet besluta

om utredning af gäldbundet bo genom administration».

af Herr Frisk.

Herrar Sjöbring, Asplund och Philipsson hafva begärt få antecknadt,

att de i ärendets behandling inom Utskottet icke deltagit.

Bih. till Riksd. Prat. 1871.

7 Sami.

22 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.