Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38

1877-05-12 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1877:38, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38,

Reservationer:

åt Herr Grefve Sparre: mot Utskottets förslag till sammanjemkning af Kärnråmes

beslut i afseende ä 19 §, för hvilken § lian ansett den af Kongl. Maj:t föreslagna

lydelse böra antagas.

af Herr JRibhing: dels emot 11 §, så vidt genom densamma stadgas att hel

skrift må utan författares tillstånd i samlingsverk intagas, dels ock emot den af

Utskottet föreslagna lydelse för 19 §.

af Heir Philip sson: “Enär det af Utskottet i 11 § föreslagna uttryck: “den

elementära undervisningen" innefattar eu alldeles för stor begränsning förnämligast

i afseende å undervisningen i läsning, sa bär jag icke kunnat biträda Utskottets förslag

till förändrad redaktion.

Till förekommande af misstydning har jag ansett 24 § böra erhålla följande

lydelse: “Härigenom upphäfvas---då lagen blifver gällande, derest icke egande
•iätten

till skriften redan da, enligt äldre lag upphört, från den dag beräknas, samt

att--— träda i kraft.“

af Herr Torpadie, som instämt i den af Herr Ribbing mot 11 § framsida

anmärkning.

N:o 38.

Ankom till Biksd. Kansli d. 12 Maj 1877, kl. 12 mid.

Utlutande, i anledning af väckta motioner om ändring af 58 § i

Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse pa landet den

21 Mars 1862.

Enligt Art. II i nu gällande bevillningsförordning skall, med vissa bestämda

undantag, bevillning till statsverket erläggas, för jordbruksfastighet med 3 öre och

för all annan fastighet med 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens taxeringsvärde

samt för uppskattad inkomst af kapital och arbete med en procent af

behållna inkomstbeloppet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

15

Denna bevillning utgör äfven den grund, hvarefter kommunalutskylderna på

landet utgå, i enlighet med de närmare bestämmelser, som innefattas uti ifrågavarande

§, hvilken är af följande innehåll:

“De i näst föregående § omförmälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder,

utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter nedanstående grunder påförda

fyrktal.

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning enligt Art.

II i Bevillningsstadgan, som de skattskyldige, jemlikt senaste faststälda taxeringslängder,

till staten erlägga, sålunda att

A) för jordbruksfastighet, ehvad den är i mantal satt eller ej, påföres en

fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 5 öre; två fyrkar för bevillning utöfver

5 till och med 10 öre; tre fyrkar för bevillning utöfver 10 till och med 15

öre o. s. v. samt

B) för annan fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål påföres

en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 10 öre; två fyrkar för bevillning

utöfver 10 till och med 20 öre; tre fyrkar för bevillning utöfver 20 till och

med 30 öre o. s; v.

För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres fyrktal

efter det belopp, som, derest bevillning för densamma enligt Art. II i Bevillningsstadgan

utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet emot sådan bevillning svarar;

hvaremot inkomst af arrende af sådan fastighet ej skall i fyrktal sättas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall bevillningen för inkomst

från bostället, hvilket enligt ofvan stadgade grunder särskildt till fyrktal sättas

bör, icke vid fyrksättningen för den öfriga lönen i beräkning tagas.

Inom de delar af Stora Kopparbergs län, der kommunalutskylder hittills blifvit

efter andel i soldatrote debiterade och uppburne, gäller hvad derom särskildt

stadgas11.

Häraf framgår att, under det jordbruksfastighet drager en lägre bevillning

till staten än annan fastighet, så åsättes den, i fråga om bidrag till kommunalutskylder,

ett i förhållande till bevillningens belopp dubbelt så stort fyrktal som hvarje

annat beskattningsföremål. Och enär Kong!. Maj:t, för att undanrödja först berörda

ojemnhet i beskattningen till staten, i sammanhang med ifrågasatta lindringar i rustnings-

och roteringsbesväret samt afskrifning utaf en del af grundräntan, uti nådig

proposition föreslagit Riksdagen att, vid åtagande af allmän bevillning för år 1878,

måtte stadgas, att för all inom riket belägen fast egendom, med vissa uppräknade

undantag, skall erläggas lika bevillning efter fastigheternas uppskattade värde; så

hafva, till åstadkommande af likhet äfven beträffande kommunalutskylders utgörande,

Herrar N. S. von Kock i Första och Ola Andersson i Andra Kammaren uti särskilda,

till Lag-Utskottet, remitterade motioner (Kris 26 och 119) hemstält:

Herr von Kock: “att Riksdagen för sin del beslutar, att förordningen om

opaginerad Kontrollera mot PDF

i6 Lag-UtsJcottets Utlåtande if:o 38.

kommunalstyrelse på landet från 1878 års början skall erhålla en sådan förändrad

lydelse, hvarmedelst den särskilda beräkningsgrunden för fyrktalssättning å jordbruksfastighet

upphör och, vare sig att bevillning för densamma erlägges eller icke, åsättas

fyrktal efter samma grund, som är stadgad för annan fastighet, frälseränta och

hvarje annat beskattningsföremål“; och

Herr Ola Andersson: “att Riksdagen, under förutsättning af antagande af

Kongl. Maj:ts proposition om förändring i 2 § af nu gällande bevillningsförordning,

för sin del beslutar, att § 58, andra momentet, i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet skall erhålla följande förändrade lydelse;

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning enligt Art.

II i bevillningsstadgan, som de skattskyldige, jemlikt senaste faststälda taxeringslängder,

till staten erlägga, sålunda att för all fastighet, frälseränta och hvarje annat

beskattningsföremål påföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med

10 öre o. s. v.;

samt att denna förändring eger tillämpning från den tid den högre bevillningen

blifver jordbruksfastigheten påförd14.

Nu har emellertid ofvan berörda nådiga proposition om likhet i bevillning för

all fast egendom blifvit af båda Kamrarne utslagen; och enär den förutsättning,

hvarunder förslagen i fråga blifvit framstälda, sålunda förfallit, anser sig Utskottet

böra vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner icke måtte till någon Riksdagens

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 Maj 1877.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Sid. 6, rad. 8 nedifrån står: ådagaläggas.

läs: ådagalägges.

Sid 9, rad. 14 nedifrån står: lemnad bidrag

läs: lemnadt bidrag

Bill. till Likset. Prof. 1877. 7 Sami.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1877:64 Skrifvelse, angående tillerkännande af laga vitsord åt telegram. s. 2 i texten