Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

1877-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1877:7, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

>:« 7.

Ant. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1877, kl. 2 e, m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande

stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och

underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

I detta ämne hafva motioner väckts dels inom Första Kammaren af

Herr Christoffer Olsson (motion N:o 33) och dels inom Andra Kammaren

af Herrar Ivar Månsson, O. B. Olsson, Per Nilsson i Kulliult, Aug.

Peterson, Per Nilsson i Espö, Lavs Månsson, O. Nilsson, Sven Andersson,

Ola Andersson, J. E. Billström, A. P. Lind och Christen Assarsson (motion

N:o 33), hvilka alla föreslagit, »att Riksdagen ville för sin del besluta

en förordning angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse, så lydande:

Med ändring af hvad 26 Kap. 4 § Byggninga-balken och särskilda

författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus

och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande

och underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom häradet

erlägga kommunalutskylder, deltaga efter den grund, som för utgörande

af dessa utskylder finnes stadgad.»

26 Kap. 4 § Byggninga-balken lyder för närvarande sålunda:

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig

tingsstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen

lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva

så stor, som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den

byggning uppehålla. Vid hvart tingsställe skall ock ett fängelse vara,

der missgerningsman måge i förvar hållas. För denna byggnad vare in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

gen fri, utan sätes- och ladugårdar, afhysta rå- och rörshemman, så ock

preste- och klockarebol.»

Dessförutan äro genom Kongl. Förordningen den 17 September 1783

lotshemman från skyldighet att deltaga i tingsbyggnad befriade.

Vid behandling af motioner i detta ämne, hvilka vid sistlidne riksdag

blifvit väckta, yttrade Lag-Utskottet hufvudsakligen följande:

Ifrågavarande lagstadgande härledde sig från en tid, då man icke

visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad

befolkning än jordbrukaren och då man ej kände någon annan grund

för dennes beskattning än det hemmantal han innehade. Emellertid hade

förhållandena väsentligt förändrats. I alla landsändar hade, jemte den

egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning af bruksidkare, fabrikanter,

handlande, handtverkare och andra, hvilka lika väl som jordbrukaren

hade intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande. De borde

derföre ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande

af de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som med

den nyare tidens framåtskridande och folkmängdens tillväxt fordringarne

i afseende på beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt

stegrats.

På samma gång man under senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet

icke vore någon lämplig grund i fråga om deltagande i allmänna

besvär, hade man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf,

att skyldigheten till deltagande i dylika besvär utsträcktes till alla skattdragande.

De skäl, som föränledt 1734 års lagstiftare att frikalla sätesoch

ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman från allt deltagande i

tingshusbyggnad, hade, sedan rättigheten att besitta sådana hemman

icke vore frälsemän allena förbehållen samt senare tids lagstiftning'' äfven

medfört förändring i stadgandena om frälsemäns forum privilegiatum,

i det närmaste bortfallit och någon giltig anledning, hvarför innehafvare

af preste- och klockarebol skulle i förevarande hänseende åtnjuta

en förmån, som icke tillkomme andra boställshafvare, torde svårligen

kunna uppvisas.

Den frihet härutinnan, som enligt särskilda privilegier egde rum

för viss fast egendom måste för öfrigt anses meddelad endast med afseende

å de förhållanden, som förefunnos, då samma frihet beviljades,

eller att byggnadsskyldigheten var ett jorden uteslutande åliggande besvär,

hvadan tillämpningen af denna frihet borde förfalla på samma

gång nämnda skyldighet efter en helt och hållet ny grund gjordes för

alla skattskyldige gemensam.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt och då hä
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 7.

radsborna i allmänhet hade intresse af rättsskipningens upprätthållande,

ansåg Utskottet ifrågavarande byggnadsskyldighet böra blifva ett gemensamt

besvär, som drabbade icke blott egare af fast egendom, utan äfven

alla häradets öfrige skattdragande medlemmar efter den allmänna grund,

som gälde för utgörande af kommunalutskylder på landet.

Utskottet vidhåller fortfarande samma åsigter; och då, hvad lotshemman

angår, lika litet som beträffande preste- och klockarebolen, någon

skälig anledning torde kunna anföras, hvarför innehafvare af sådana

hemman skulle åtnjuta frihet från deltagande i tingshusbyggnad samt

till följd af den omreglering af tingslagen, som dels redan skett och

dels i den närmaste framtiden på derå ställen antagligen kommer att

ske, om- och nybyggnad af många tingshus måste ega rum, hvarigenom

åter tungan af ifrågavarande besvär flerestädes blir betydligt ökad, så

föranlåtes Utskottet vördsamt tillstyrka,

att Riksdagen, med bifall till motionerna, måtte

för sin del besluta eu förordning angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af

tingshus och häradsfängelse, så lydande:

Med ändring af hvad 26 Kap. 4 § Byggninga-balken

och särskilda författningar stadga angående skyldighet

att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfängelse,

förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande

och underhåll af sådan byggnad skola alla de,

hvilka inom häradet erlägga kommunalutskylder, deltaga

efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder

finnes stadgad.

Stockholm den 12 Februari 1877.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation:

af Herr Grefve Mörner.

Stockholm, Ivar Hoeggatröms Boktryckeri, 1877,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.