Sök i Ratio Lex

Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial S:o 4. 1

1877-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SärU 1877:4, Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial S:o 4. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial S:o 4. 1

N:o 4.

Ank. till Eiksd. Kansli den 27 April 1877, kl. 1 e. m.

Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag

m. m. Memorial N:o 2, i anledning af Kamrar nes skiljaktiga

beslut vid behandlingen af Utskottets Utlåtande

Nio 1.

Uti omförmälda utlåtande hade Utskottet hemstält:

i första punkten,

att Riksdagen måtte, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till lagom

allmänna värnphgten icke kunde oförändradt godkännas, för sin del besluta den

af Utskottet föreslagna Lag om allmänna värnpligten;

i andra punkten,

att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till lag angående

den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, icke kunde

oförändradt antagas, måtte

dels A. för sin del, och under förutsättning af att här nedan omförmälda

lindringar bifölles, besluta den af Utskottet föreslagna lag angående den tid värn*

pligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid;

dels B. med stöd af hvad ej mindre i Kongl. Maj:ts nådiga proposition än

ock i enskilda motioner föreslagits angående lättnader för rust- och rotehållet,

samt i samband med lagens antagande, besluta följande lättnader i rustnings
Bih.

till Ri/csd. Prof. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 4 Käft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial N:o 4.

och roteringsbesvären att, så länge förestående lag vore i verksamhet, rust- och

rotehållet samt båtsmanshållet tillgodokommna; nemligen:

d) Hvarje gång rekryt insattes i nummer vid så väl rust- och rote- som

båtsmanshållet, lemnar staten ett bidrag af 50 kronor. Denna så kallade rekryteringshjelp

utgår från och med år 1878.

b) Rusthållsnummer, hvilkas rustningsunderstöd icke uppgår till 200 kronor,

erhålla, hvarje gång ny remont insattes, af staten ett bidrag af 150 kronor. Denna

så kallade remonteringshjelp, som tillgodonjutes äfven af effektivt remonterande

nummer vid Jemtlands hästjägarecorps, utgår från och med år 1878.

c) Staten öfvertager från och med år 1879 manskapets vid rusthållet beklädnad

och beväring jemte annan utredning för detsamma, såsom sadelmundering,

remtygs- och trosspersedlar; hvaremot staten samtidigt erhåller fri dispositionsrätt

af i bruk varande, af rusthållarne anskaffade, motsvarande persedlar.

d) Hvarje rotenummer, som verkligen håller karl, erhåller ett årligt bidrag

till soldatens aflöning och bostad. Denna s. k. lönehjelp utgår under åren

1878 och 1879 med 20 kronor samt från och med år 1880 med 30 kronor.

e) Staten öfvertager från och med år 1878 skyldigheten för båtsmanshållet

att bekosta kappsäck och småpersedlar.

f") Hvarje nummer af båtsmanshållet, som verkligen håller båtsman, erhåller

ett åidigt bidrag till båtsmanens aflöning. Denna s. k. lönehjelp utgår från

och med år 1879 med 15 kronor årligen.

g) Vakansafgiften för de lediga rotarne i Södra Möre och Blekinge nedsättes

från och med år 1879 med tio procent;

dels slutligen C.

till uppförande å ordinarie stat för de under mom. B angifna ändamål bevilja

särskilda förslagsanslag till sammanräknadt belopp af 1,037,000 kronor, hvilka

anslag dock i 1878 års riksstat endast skulle anvisas med tillhopa 505,000 kronor,

deraf 450,000 kronor under 4:de hufvudtiteln och 55,000 kronor under 5:te

hufvudtiteln;

samt

4:o att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga

under nådig ompröfning, huru vida, i hvad mån och under hvilka vilkor de i den

antagna lagen om allmän värnpligt och i lagen om värnpligtigs öfning i fredstid

innehållna bestämmelser måtte kunna äfven till lappmarkerna eller större eller mindre

delar af dem utsträckas.

Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har:

rörande första punkten

Första Kammaren bifallit Utskottets hemställan, hvaremot Andra Kammaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets för behxnil. af förslaget till värnpligtslag Memorial N:o 4. 3

afslagit samtliga paragrafer af Utskottets under denna punkt framstälda förslag till

Lag om allmänna värnpligten, äfvensom det efter § 41 föreslagna stadgandet;

rörande andra punkten

Första Kammaren bifallit så väl det under Lit. A intagna förslag till Lag.

angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, som

ock allt hvad Utskottet under Lit. B föreslagit, samt jemväl bifallit Utskottets under

Lit. C afgifna hemställan, under förutsättning, att nämnda lagförslag komme

att af Riksdagen antagas, hvaremot Andra Kammaren för sin del beslutit att, med

afslag å Utskottets hemställan, bifalla följande förslag till underdånig skrifvelse:

“att Riksdagen, som icke kunnat antaga Kongl. Maj:ts nu föreliggande nådiga

förslag, förklarar sig vidhålla de i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873, angående

försvarsväsendets ordnande i sammanhang med indelningsverkets och grundskatternas

afskrifvande, uttalade grunder, hvilka här närmare bestämmas och sammanfattas

sålunda:

att krigsmakten skall bestå af en genom frivilligt åtagande bildad, af statsverket

afiönad stam, bestående af befäl och trupp, uppgående till ungefär den nuvarande

stammens styrka, hvilken, till så stor del som möjligt, förlägges och fördelas

på landsbygden, samt af värnpligtige;

att hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under

hvilket han fyller tjuguett år till och med det, under hvilket han fyller fyratio år;

att öfningstiden för värnpligtige må, från nuvarande 30 dagar, under loppet

af 15 år, småningom ökas till högst 90 dagar, hvilken öfning bör försiggå i barackläger;
att

samtidigt med inträdandet af ökad öfningstid för de värnpligtige och värn - pligtslagens tillämpning, statens rekryteringsskyldighet vidtager i mån af indelta man - skåpets afgång;

att, vid karls afgång, rote- och rusthåll sättes på vakans, det senare med

öfverlemnande till statsverket af persedlar och häst i mönstergildt skick utan ersättning,

hvarefter vakansafgift erlägges, å hvilken minskning eger rum i enlighet med

den i förut åberopade skrifvelse antagna måttstock;

att rote- och rusthåll, hvilka under öfvergångstiden fullgöra sin skyldighet in

natura, skola årligen af statsmedel uppbära en ersättning, som motsvarar hvad under

samma år, med tillägg af föregående afskrifningar, skolat dem tillgodokomma

om vakans från böljan inträdt;

att i sammanhang med den ökade värnpligtens inträdande en lika afskrifning

af alla grundskatter jemväl tager sin början, och åsättes jordbruksfastighet enahanda

bevillning, som annan fastighet, hvarjemte förändring i kommunalförfattningarne torde

böra försiggå, allt i enlighet med mera nämnda skrifvelse;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial N:o 4.

att erforderliga medel för stamtruppens aflöning garanteras genom lag; samt

att Riksdagen, vid anmälan häraf, i underdånighet anhåller det täcktes Kong!.

Maj:t, i öfverensstämmelse med dessa grunder, till nästa Riksdag framställa förslag

till försvarets ordnande i sammanhang med indelningsverkets och grundskatternas

fullständiga afskaffande.“

samt förklarat Utskottets hemställan under 2 punkten Lit. B och C hafva

i följd häraf förfallit och;

rörande fjerde punkten

Första Kammaren bifallit och Andra Kammaren afslagit hvad Utskottet under

densamma hemstält.

I följd af dessa skiljaktiga beslut har det, jemlikt § 63 Riksdagsordningen,

ålegat Utskottet att söka, så vidt möjligt är, sammanjemka de olika meningarne och

med förslag derom till Kamrarne inkomma. Utskottet anser emellertid att dessa

beslut icke kunna sammanjemkas;

vid hvilket förhållande Riksdagen torde finna de väckta frågorna

för denna riksdag hafva förfallit.

Stockholm den 27 April 1877.

På Utskottets vägnar:

Alb. Ehrensvärcl.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.