Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial S:o 4. 1
1877-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SärU 1877:4, Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial S:o 4. 1
Dokumentets text
Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial S:o 4. 1
N:o 4.
Ank. till Eiksd. Kansli den 27 April 1877, kl. 1 e. m.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag
m. m. Memorial N:o 2, i anledning af Kamrar nes skiljaktiga
beslut vid behandlingen af Utskottets Utlåtande
Nio 1.
Uti omförmälda utlåtande hade Utskottet hemstält:
i första punkten,
att Riksdagen måtte, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till lagom
allmänna värnphgten icke kunde oförändradt godkännas, för sin del besluta den
af Utskottet föreslagna Lag om allmänna värnpligten;
i andra punkten,
att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till lag angående
den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, icke kunde
oförändradt antagas, måtte
dels A. för sin del, och under förutsättning af att här nedan omförmälda
lindringar bifölles, besluta den af Utskottet föreslagna lag angående den tid värn*
pligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid;
dels B. med stöd af hvad ej mindre i Kongl. Maj:ts nådiga proposition än
ock i enskilda motioner föreslagits angående lättnader för rust- och rotehållet,
samt i samband med lagens antagande, besluta följande lättnader i rustnings
Bih.
till Ri/csd. Prof. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 4 Käft.
2 Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial N:o 4.
och roteringsbesvären att, så länge förestående lag vore i verksamhet, rust- och
rotehållet samt båtsmanshållet tillgodokommna; nemligen:
d) Hvarje gång rekryt insattes i nummer vid så väl rust- och rote- som
båtsmanshållet, lemnar staten ett bidrag af 50 kronor. Denna så kallade rekryteringshjelp
utgår från och med år 1878.
b) Rusthållsnummer, hvilkas rustningsunderstöd icke uppgår till 200 kronor,
erhålla, hvarje gång ny remont insattes, af staten ett bidrag af 150 kronor. Denna
så kallade remonteringshjelp, som tillgodonjutes äfven af effektivt remonterande
nummer vid Jemtlands hästjägarecorps, utgår från och med år 1878.
c) Staten öfvertager från och med år 1879 manskapets vid rusthållet beklädnad
och beväring jemte annan utredning för detsamma, såsom sadelmundering,
remtygs- och trosspersedlar; hvaremot staten samtidigt erhåller fri dispositionsrätt
af i bruk varande, af rusthållarne anskaffade, motsvarande persedlar.
d) Hvarje rotenummer, som verkligen håller karl, erhåller ett årligt bidrag
till soldatens aflöning och bostad. Denna s. k. lönehjelp utgår under åren
1878 och 1879 med 20 kronor samt från och med år 1880 med 30 kronor.
e) Staten öfvertager från och med år 1878 skyldigheten för båtsmanshållet
att bekosta kappsäck och småpersedlar.
f") Hvarje nummer af båtsmanshållet, som verkligen håller båtsman, erhåller
ett åidigt bidrag till båtsmanens aflöning. Denna s. k. lönehjelp utgår från
och med år 1879 med 15 kronor årligen.
g) Vakansafgiften för de lediga rotarne i Södra Möre och Blekinge nedsättes
från och med år 1879 med tio procent;
dels slutligen C.
till uppförande å ordinarie stat för de under mom. B angifna ändamål bevilja
särskilda förslagsanslag till sammanräknadt belopp af 1,037,000 kronor, hvilka
anslag dock i 1878 års riksstat endast skulle anvisas med tillhopa 505,000 kronor,
deraf 450,000 kronor under 4:de hufvudtiteln och 55,000 kronor under 5:te
hufvudtiteln;
samt
4:o att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga
under nådig ompröfning, huru vida, i hvad mån och under hvilka vilkor de i den
antagna lagen om allmän värnpligt och i lagen om värnpligtigs öfning i fredstid
innehållna bestämmelser måtte kunna äfven till lappmarkerna eller större eller mindre
delar af dem utsträckas.
Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har:
rörande första punkten
Första Kammaren bifallit Utskottets hemställan, hvaremot Andra Kammaren
Särskilda Utskottets för behxnil. af förslaget till värnpligtslag Memorial N:o 4. 3
afslagit samtliga paragrafer af Utskottets under denna punkt framstälda förslag till
Lag om allmänna värnpligten, äfvensom det efter § 41 föreslagna stadgandet;
rörande andra punkten
Första Kammaren bifallit så väl det under Lit. A intagna förslag till Lag.
angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under fredstid, som
ock allt hvad Utskottet under Lit. B föreslagit, samt jemväl bifallit Utskottets under
Lit. C afgifna hemställan, under förutsättning, att nämnda lagförslag komme
att af Riksdagen antagas, hvaremot Andra Kammaren för sin del beslutit att, med
afslag å Utskottets hemställan, bifalla följande förslag till underdånig skrifvelse:
“att Riksdagen, som icke kunnat antaga Kongl. Maj:ts nu föreliggande nådiga
förslag, förklarar sig vidhålla de i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873, angående
försvarsväsendets ordnande i sammanhang med indelningsverkets och grundskatternas
afskrifvande, uttalade grunder, hvilka här närmare bestämmas och sammanfattas
sålunda:
att krigsmakten skall bestå af en genom frivilligt åtagande bildad, af statsverket
afiönad stam, bestående af befäl och trupp, uppgående till ungefär den nuvarande
stammens styrka, hvilken, till så stor del som möjligt, förlägges och fördelas
på landsbygden, samt af värnpligtige;
att hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under
hvilket han fyller tjuguett år till och med det, under hvilket han fyller fyratio år;
att öfningstiden för värnpligtige må, från nuvarande 30 dagar, under loppet
af 15 år, småningom ökas till högst 90 dagar, hvilken öfning bör försiggå i barackläger;
att
samtidigt med inträdandet af ökad öfningstid för de värnpligtige och värn - pligtslagens tillämpning, statens rekryteringsskyldighet vidtager i mån af indelta man - skåpets afgång;
att, vid karls afgång, rote- och rusthåll sättes på vakans, det senare med
öfverlemnande till statsverket af persedlar och häst i mönstergildt skick utan ersättning,
hvarefter vakansafgift erlägges, å hvilken minskning eger rum i enlighet med
den i förut åberopade skrifvelse antagna måttstock;
att rote- och rusthåll, hvilka under öfvergångstiden fullgöra sin skyldighet in
natura, skola årligen af statsmedel uppbära en ersättning, som motsvarar hvad under
samma år, med tillägg af föregående afskrifningar, skolat dem tillgodokomma
om vakans från böljan inträdt;
att i sammanhang med den ökade värnpligtens inträdande en lika afskrifning
af alla grundskatter jemväl tager sin början, och åsättes jordbruksfastighet enahanda
bevillning, som annan fastighet, hvarjemte förändring i kommunalförfattningarne torde
böra försiggå, allt i enlighet med mera nämnda skrifvelse;
4 Särskilda Utskottets för behandl. af förslaget till värnpligtslag Memorial N:o 4.
att erforderliga medel för stamtruppens aflöning garanteras genom lag; samt
att Riksdagen, vid anmälan häraf, i underdånighet anhåller det täcktes Kong!.
Maj:t, i öfverensstämmelse med dessa grunder, till nästa Riksdag framställa förslag
till försvarets ordnande i sammanhang med indelningsverkets och grundskatternas
fullständiga afskaffande.“
samt förklarat Utskottets hemställan under 2 punkten Lit. B och C hafva
i följd häraf förfallit och;
rörande fjerde punkten
Första Kammaren bifallit och Andra Kammaren afslagit hvad Utskottet under
densamma hemstält.
I följd af dessa skiljaktiga beslut har det, jemlikt § 63 Riksdagsordningen,
ålegat Utskottet att söka, så vidt möjligt är, sammanjemka de olika meningarne och
med förslag derom till Kamrarne inkomma. Utskottet anser emellertid att dessa
beslut icke kunna sammanjemkas;
vid hvilket förhållande Riksdagen torde finna de väckta frågorna
för denna riksdag hafva förfallit.
Stockholm den 27 April 1877.
På Utskottets vägnar:
Alb. Ehrensvärcl.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.