Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Uiskoitets Utlåtande N:o 1

1877-05-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1877:1, Sammansatta Stats- och Bevillnings-Uiskoitets Utlåtande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Uiskoitets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1877, kl. 10 f. m.

Utlåtander i fråga dels om afdrag ä Kronan behållen ränta af

frälse-, skatte- och kronohemman och lägenheter, dels ock

om grundskatternas afskrifvande.

Sedan Kong]. Maj:ts till Riksdagen afiåtna nådiga proposition (N:o 4)

om afdrag å kronan behållen ränta af frälse-, skatte- och kronohemman

och lägenheter blifvit remitterad till Stats-Ufskottet, som jemväl fått till

sig hänvisad eu inom Andra Kammaren af Herr Ola Andersson väckt

motion (N:o 118) om grundskatternas afskrifvande, samt Stats-Utskottet

öfverlemnat dessa ärenden åt det i enlighet med § 47 Riksdagsordningen

sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottet, har sist nämnda Utskott nu

företagit dessa frågor till behandling och får deröfver afgifva utlåtande.

Omförmälda Kong], proposition är af följande lydelse:

»Kongl. Maj:t, som i proposition af denna dag föreslagit Riksdagen

att åt rote- och rusthållare medgifva en lättnad i rustnings- och roteringsbesväret,

uppgående till tio procent af dess uppskattade medelvärde, och

som anser, att så mycket som motsvarar omkring tio procent af de kronan

behållna grundskatternas hela belopp samtidigt kan eftergifvas, vill alltså,

under förbehåll af Riksdagens bifall till den likaledes under denna dag

afgifna proposition om lika bevillning för all fast egendom, härmed föreslå:

att från och med år 1878, och så länge den sålunda bestämda fastighetsbevillningens

förhållande till annan bevillning efter andra artikeln ej varder

rubbadt, åt de skattskyldige medgifves ett afdrag af femton procent å

den kronan behållna räntan af frälse-, skatte- och kronohemman och

lägenheter; dock så

att afdrag icke må ega rum å ränta, som för hemmansnummer

eller lägenhet ej öfverstiger eu krona;

att afdrag icke heller medgifves för

a) de i jordeboken i särskild kolumn uppförda presternas utlagor;

Bill. till Bilcsd. Prof. 1877. 4 Sami. 2 Afd. 1 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1.

b) räntor af sådana, sedan år 1809 till enskilde under eganderätt öfverlåt

na“ege it d om ar, Indika före öfverlåtelsen icke innehafts med stadgad

åhorätt, nemligen: rekognitionsheminan, jagbackar, utmarken på

Öland, fisken, öfverloppsmarker i de norra länen, kronoskogar och

skogslotter, som enligt Rikets Ständers skrifvelse den 13 Juni 1818

och Kamrnarkollegii cirkulär den 14 April’1824 till enskilde försålts

eller till vederlag för mulbetesrätt upplåtits, samt andra egendomar,

som jemlikt särskilda Kong], bref till enskilde försålts, äfvensom

räntor, som äro åsätta skogsområden, hvilka gifvits i ersättning för

privilegierad stockfångst, eller strömfall och slotterlägenheter, hvilka

tills vidare äro åt enskilde upplåtna;

att bestämmelsen om afdrag icke heller har tillämpning å sådan

ränta, som ännu kan finnas påförd till statsverket indragna och för dess

räkning utarrenderade egendomar, eller å ränta, som boställsinnehafvare

eller dess rättsinnehafvare kan vara skyldig att under viss tid till statsverket

eller till efterträdaren erlägga; samt

att, der vid afdragets beräkning för hemmansnummer eller lägenhet

uppstår bråk af öre, afdråget må beräknas till närmast högre öretal.»

Enligt hvad som inhemtas af det vid Kong!. Maj:ts den 12 sistlidne

Januari aflåtna nådiga proposition, N:o 1, angående statsverkets tillstånd

och behof fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 30 December

1876 (Bil. N:o 6 f), har det här föreslagna afdrag.. å räntan, med

stöd af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873 uttalade

åsigt att frågan om rustnings- och roteringsbesvärens upphörande icke

lämpligen borde afgöras annat än i sammanhang med frågan om grundskatterna,

blifvit stäldt i samband med Kong!. Majrts till Riksdagen

aflåtna förslag om vissa lindringar i rustnings- och roteringsbesvären.

Sedan emellertid genom Kamrarnes den 20, 21 och 23 sistlidne April

fattade skiljaktiga beslut sist nämnda fråga äfvensom den dermed i sammanhang

stående om utsträckt öfningstid för beväringsmanskapet vid

denna riksdag förfallit, har dermed äfven den förutsättning, som, enligt

hvad^förberördtJär, legat till grund förden föreslagna tillfälliga eftergiften

å räntan, upphört.

Utskottet, som hyser den åsigt, att någon afskrifning af grundskatterna

icke bör ega rum utan i sammanhang med införande af en

för landets försvar betryggande härordning, får, på grund af hvad sålunda

fö r eko in m i t, h em stål 1 a,

1 :o att ifrågavarande Kong], proposition icke måtte af

Riksdagen bifallas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1.

3

Beträffande Herr Ola Anderssons förberörda motion, innefattande

förslag om grundskatternas afskrifning antingen under år med 3

procent årligen, eller med 10 procent första året och derefter 5 procent

hvart annat år, eller ock slutligen med procent att börja med år

1878, allt dock under den förutsättning, att enahanda afskrifning beslutes

i fråga om alla indelningsverkets kostnader, får Utskottet på grund af

här ofvan anförda skäl hemställa,

2:o att denna motion icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 Maj 1877.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.

Reservation:

af Herr Grefve A. E. K. Mörner: »Emot Stats-Utskottets Utlåtande

N:o 93 den 6 Maj 1873, i anledning af väckta motioner angående grund
skatterna

och indelningsverket, afgå!'' jag en reservation, så lydande:

»Da, enligt hvad obestridt torde vara, frågorna om försvarsväsendets

ordnande och indelningsverkets bibehållande eller afskaffande äro så nära

förenade, att en tillfredsställande lösning af den ena ej kan vinnas utan

att samtidigt äfven den andra af dessa frågor nöjaktigt löses, men der
emot

försvarsväsendets ordnande väl icke kan anses egentligen beröra

frågan om grundskatternas afskrifning eller aflösning, som är ett för sig

fristående ärende, i följd hvaraf detta ej heller bör oskiljaktigt förbindas

med eller göras beroende af de beslut, som kunna i afseende å försvarsväsendets

ordnande och indelningsverket fattas; så har jag icke kunnat

godkänna den åsigt, som utgör grunden för Utskottetsjjförslag, å

hvilket jag derföre får vördsamt tillstyrka utslag.»

I öfverensstämmelse med de sålunda uttalade åsigter, souDjag fortfarande

oförändrade omfattar, har jag ickekunnat godkänna den uti Sammansatta

Utskottets nu afgifna utlåtande anförda motivering.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.