Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående ändring af §§ 2 och 11 i nu gällande Bevillningsförordning.

1877-05-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1877:2, Utlåtande, angående ändring af §§ 2 och 11 i nu gällande Bevillningsförordning.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Utlåtande.

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1877, kl. 10 f. m.

Utlåtande, angående ändring af §§ 2 och 11 i nu gällande Bevillningsförordning.

Uti nådig proposition den 8 sistliane Januari (N:o 3) har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att §§ 2 och 11 i nu gällande bevillningsförordning

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Art. II.

Ä) Bevillning af fast egendom.

§ 2.

För all inom riket belägen fast egendom — med undantag af statens

— erlägges af egaren bevillning efter fastighetens uppskattade värde.

Af vederbörande innehafvare erlägges bevillning:

a) för kronohemman och kronolägenheter, hvilka besittas med åborätt;

b) för staten tillhöriga hemman, heramansdelar och lägenheter eller

särskilda byggnader, som antingen äro till boställen eller eljest på lön

anslagna, eller ock till begagnande mot lifstidsstädja upplåtna.

Denna bevillning utgår med fem öre för hvarje fulla ett hundra

kronor af fastighetens uppskattade värde.

Från utgörande af ofvanstående bevillning befrias menigheter, akademier.

vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar

för dem tillhöriga byggnader, regementens och offi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskoltets Utlåtande N:o 2. 0

cerscorpsers vid mötesplatser för begagnande under mötena uppförda

byggnader, äfvensom enskilda personer tillhöriga kyrkor och bönehus, sa

framt dessa i hyror eller på annat sätt icke lemna egaren någon inkomst;

men, i motsatt fall, uppskattas sådane byggnader till värde i förhållande

till inkomstens belopp, och utgöres bevillning derför efter ofvan bestämd

grund. Från utgörande af ofvanstående bevillning befrias jemväl egaie

af kanal, jernväg och annan farväg för den mark, som upptages af kanaloch

vägsträckan, äfvensom för sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder,

i fråga om jernvägar, stationshusen jemväl inbegripas.

Frälseränta räknas i afseende å utgörande af bevillning som fastighet,

Art. III.

A) Bevillning af frälseegendomar.

§ 11.

Utom den efter fast egendoms uppskattade värde, enligt 2:dra artikeln,

utgående bevillning, skall för frälseegendomar följande afgift fortfarande

beräknas och utgöras, nemligen: _ .

Femton öre för hvarje rusttjenstmark, efter ingifven och rigtig befunnen

rusttjenst!ängd och jordebok i det län, der egendomen är belägen.

Denna afgift upphör, då rustningen uppsattes, och eger icke rum

för sätes- och ladugårdar samt de till Danviks hospital hörande frälsehemman.

. n

De frälsehemman, som hvarken utgöra ränta i rusttjenstpersedlar

eller äro i rusttjenstlängden uppförda, anses vid bevillningens beräknande

lika med andra närmast belägna frälsehemman, med hvilka de kunna

jemföras; men för insockne frälsehemman betalas: i Skåne två kronor

sextiofein öre, i Blekinge två kronor femtio öre samt i Hallana och Bohus

län två kronor fyratiotvå öre, allt efter förmedladt helt mantal och

i lika förhållande för mindre hemmansdelar.

För rå- och rörs- samt insockne hemman erlägges hälften emot det,

som för insockne hemman stadgadt är; börande i händelse af rustningens

uppsättande, ej mindre för rå- och rörs- än insockne hemman, samma

eftergift ega rum, som för frälsehemman är faststäld.

För särskilt skattlagda, af frälsenatur varande lägenheter, utan hem
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 2.

mantal, i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, erläggas tjugusex öre

för hvarje tunna hardt korn af den åsätta räntan.

Och har Kong]. Magt tillika fästat Riksdagens uppmärksamhet derå,

att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, de förändringar

i instruktionen för taxeringsförrättningarne, som häraf kunde blifva en

följd, borde iakttagas.

Denna nådiga proposition, som blifvit af Kamrarne hänvisad till

Bevillnings-Utskottet, har af nämnda Utskott, i den ordning § 47 Riksdagsordningen

föreskrifver, blifvit öfverlemnad till Sammansatta Stats- och

Bevillnings-Utskottet, som deröfver nu får afgifva utlåtande.

Hvad först angår den i § 2 föreslagna förändring, åsyftande förhöjning

af bevillningen för jordbruksfastighet till enahanda belopp, som

påföres annan fastighet, eller från 3 till 5 öre för hvarje fulla ett hundra

kronor af fastighetens uppskattade värde, får Utskottet erinra att, derest

Riksdagen bifaller Utskottets i särskilt utlåtande (N:o 1) gjorda hemställan

om afslag å Kong]. Maj:ts i nådig proposition (N:o 4) framstälda

förslag om ett visst afdrag å kronan behållen ränta af frälse- skatte- och

kronohemman och lägenheter, så har det af Kong!. Maj:t i sammanhang

dermed gjorda förbehåll om lika bevillning för all fast egendom, hvilket

ligger till grund för här ifrågavarande förslag, förfallit.

Men oafsedt detta förekommer att, enär, enligt § 58 i nu gällande

Kong], förordning angående kommunalstyrelse på landet, jordbruksfastighet^

påföres öfver hufvud dubbelt så stort fyrktal, beräknadt efter dess

bevillning, som för annan fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsförernål

i förhållande till dess bevillning är bestämdt, någon förhöjning

i bevillningen för jordbruksfastighet icke synes böra ega rum, så

vida icke samtidigt dermed eu förändring af nu gällande föreskrifter om

fyrktalssättning varder vidtagen i det syfte, att en lika beräkningsgrund

må vinna tillämpning sä va! för jordbruks- som annan fastighet, frälseränta

och hvarje annat beskattningsföremål; men härom har någon Kongl.

proposition icke blifvit till Riksdagen aflåten. Man torde vidare icke

böra lemna utan uppmärksamhet, att enligt den utredning, som af den

förberedande skattejemkningskornitén lemnats i dess den 20 Oktober 1876

afgifna underdåniga betänkande, grunderna och sättet för taxeringens

verkställande beträffande så väl fast egendom som inkomst af kapital och

arbete för närvarande lemna mycket öfrigt att önska, och med afseende

härå torde någon förändring af bevillningen för jordbruksfastighet icke

böra vidtagas, utan att i sammanhang dermed säkrare grunder för taxeringen

i allmänhet än de nu gällande varda antagna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Vtskottets L flätande N:o 2.

7

Utskottet hemställer på grund häraf,

l:o att den af Kongl. Maj:t föreslagna förändring af § 2

i bevillningsförordningen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Vidkommande derefter den i § 11 af bevillningsförordningen föreslagna

förändring, hvarmedelst rusttjenstbevillningen skulle nedsättas till

hälften, emot hvad nu är bestämdt, får Utskottet, under förutsättning att

Riksdagen bifaller hvad Utskottet i ofvan åberopade utlåtande (N:o 1)

föreslagit, hemställa,

2:o att jemväl den föreslagna förändringen af § 11 i bevillningsförordningen

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 Maj 1877.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

ROB. MONTGOMMERY CEDERHIELM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1877:73 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 73 s. 5 i texten