Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21

1877-03-20 · 113 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 105 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:21, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1

N:0 21.

Ant. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 7 e. m.

Utlåtande,* angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

- , O

i afseende å Åttonde liufVudtiteln, innefattande anslag till Ecklesiastik-

dep a,r temeritet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de

förändringar, hvilka här nedan omförmälas.

Riksarkivet.

1:°) Under denna anslagsrubrik har Kongl. Majrt föreslagit Riksdagen

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna aflömngsstat

med de för åtnjutande af de nya lönerna föreslagna vilkor, för

fönestatens tillämpning bevilja en förhöjning i anslaget till Riksarkivet

med 20,160 kronor.

Den föreslagna afiöningsstaten är af följande lydelse:

Riksarkivets chef......................

1 tjensteman i andralönegraden

2

1 tjensteman i första lönegraden

3 » »

Till vikariatsersättning, arfvoden

åt extra biträden m. m.

1 förste vaktmästare ...............

1 vaktmästare ........................

Summa

Bih. till Riksd. Prat. 1877.

Lön.

Kronor.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

5,000

2,500

7,500

3,000

1,500

4,500

6,000

3,000

9,000

1,800

1,200

3,000

5,400

3,600

9,000

—

—

6,000

800

300

1,100

500

300

800

—

—

40,900

4 Sami. 1 Afd. 12 Häft.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor ooh

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

/Efter 5 år kan lönen höljas

med 100 kronor.

Angående

ny löneitat

för Riktarkivet.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Vtsleottets Utlåtande N:o 21.

c2

och skulle för åtnjutande af aflöning enligt denna stat följande vilkor

vara gällande:

att embets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af Riksarkivet eller eljest kan

varda stadgad;

att med embete eller tjenst i Riksarkivet icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i Riksarkivet; dock att tjensteman, som vid den nya

löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom arkivet, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i arkivet hinderlig;
att

de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring

befriad utgå till den som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom Riksarkivet, densamma, emot åtnjutande

af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället för egna, bestrida,

dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera

än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

eger rum, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande

löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

3

att embete- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och

minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock

obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att semester må åtnjutas af embets- och tjenstemännen under en

och eu half månad årligen.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 2) inhemtas, hade

frågan om förändringar i aflöningsförmånerna för Riksarkivets personal

vant föremål för behandling af den för afgifvande af förslag till reglering

af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden tillsatta komité, hvilken

den 30 Augusti 1876 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, innefattande

följande förslag till stat för detta embetsverk:

Lön.

Kronor.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Kronor.

Summa

Kronor.

Riksarkivarien ...........................

4,400

2,000

6,400

4,500

1 arkivarie ................................

3,000

1,500

1 d:o ...............................

3,000

1,500

4,500

1 vice arkivarie ........................

1,800

1,200

3,000

3 d:o ........................

Till vikariatsersättning samt

arfvoden och flitpenningar

5,400

3,600

9,000

åt extra biträden in. m. ...

—

—

6,000

1 förste vaktmästare*)

800

300

1,100

l vaktmästare*) .......................

500

300

800

Summa

-

—

35,300

/Efter 5 år kan lönen köpas

med 600 kronor.

Efter 6 år kan lönen höjas

med 500 kronor och

(efter 10 år med ytterligare

600 kronor.

/Efter 6 år kan lönen höljas

med 100 kronor.

*) Om vaktmästare åtnjuter bostad inom rtiKsanuveis nu» jemie ,

dessa förmåner icke tillkomma honom såsom portvakt, desamma till ett värde a£ l6%kro“^in^e''

räknas under lönen, som alltså i sådant fall bör utgå för förste vaktmastaren med 650 kronor och

för vaktmästaren med 350 kronor kontant.

Af eu jemförelse mellan detta statsförslag och ofvan intagna, af

Kon<*l. Makt nu föreslagna aflöningsstat framgår, att skilnaden dem

emellan består dels deruti, att i Kongl. Majrts förslag löneförmånerna

för Riksarkivets chef blifvit höjda till 7,500 kronor utan rätt till något

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

ålderst,illägg, under det komiterade för bemälde chef föreslagit en lön

af 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar af 2,000 kronor,& med rätt

till ett ålderstil lägg af 600 kronor, att efter 5 års tjenstgöring lönen

tilläggas, dels ock deruti, att antalet tjensteman i 2:dra lönegraden blifva

ökadt från två till tre. båsom hufvudsakligt skäl för förstnämnda

förändring har anförts, att, då Riksarkivet, hvilket hittills utgjort en afdelning

af Ecklesiastikdepartementet, nu skulle komma att organiseras

såsom sjelfständigt verk under chefskap af riksarkivarien, betingades

deraf en högre aflöning för nämnde embetsman än den af komiterade

föreslagna, helst, i följd af Riksarkivets egenskap att vara på en gånoembetsverk

och vetenskaplig institution, dess styresman måste, utom allmän

embetsmannaduglighet, jemväl hafva förvärfvat vetenskaplig bildning,

äfvensom att systemet af ålderstillägg i allmänhet vore mindre lämpligt

i fråga om chefsbefattningar. °

De sålunda åberopade skälen hafva emellertid icke synts Utskottet

tillfyllestgörande för att derå grunda en afvikelse från komiterades förslag.

Riksarkivarien har hittills i afseende å löneförmåner varit likstäld

med äldste ledamöterne i rikets kollegier, och den omständighet, att

han skulle komma att blifva chef för ett sjelfständigt embetsverk, torde

icke innebära tillräcklig anledning att nu häri göra någon förändring,

helst om i betraktande tages, att personalen i detta verk i allt fall kommer

att blifva särdeles fåtalig i jemförelse med den i de flesta andra

embetsverk; och har Utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka Riksdagen

att bestämma riksarkivariens löneförmåner i enlighet med komiterades

förslag.

Hvad åter angår den af Kongl. Maj:t föreslagna tillökningen i

antalet tjenstemän i andra lönegraden, hafva de skäl, som härför finnas

i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 4 och 5) anförda, visserligen synts

Utskottet icke kunna frånkännas allt afseende. Enligt Utskottets förmenande

borde dock det behof, som i sådant hänseende lärer förefinnas,

kunna tillgodoses derigenom, att, på sätt en af komiténs ledamöter uti

afgifven reservation föreslagit, en af de fyra tjenstemännen i första lönegraden

uppflyttades i den andra, och alltså antalet tjenstemän i hvardera

lönegraden komme att utgöra tre. Till stöd för denna sin uppfattning

torde Utskottet få anföra att, då på Riksarkivets nu gällande stat finnes

uppfördt, allenast sammanlagdt 1,740 kronor till arfvoden åt biträdande

personer samt till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente,

men enligt den nya staten ett belopp af 6,000 kronor skulle

blifva tillgängligt till vikariatsersättning samt arfvoden och flitpenningar

åt extra biträden m, m., genom den häruti sålunda uppkommande till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

5

ökning tillgång torde kunna beredas att genom extra arbetsbiträde i

mån af behof ersätta det minskade antalet tjensteman i första lönegraden,

helst af omförmäla 6,000 kronor endast 1,025 kronor årligen skulle

erfordras till vikariatsersättning.

Vid de för personalen i Riksarkivet, med undantag af chefen, föreslagna

lönebeloppen samt dessas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar

har Utskottet ej funnit något att erinra; och skulle således, med

iakttagande af ofvan antydda ändringar, slutsumman af Riksarkivets nya

aflöningsstat blifva 36,800 kronor, eller 4,100 kronor mindre än hvad

Kongl. Maj:t föreslagit, hvadan för tillämpning af denna stat alltså skulle

erfordras en tillökning i nuvarande anslaget till Riksarkivet med 16,060

kronor.

Beträffande de för åtnjutande af de nya löneförmånerna föreslagna

vilkor, hafva dessa befunnits i allt väsentligt öfverenstämma med hvad

i fråga om reglering af andra embetsverk utaf Riksdagen godkänts och

förty synts Utskottet böra vinna Riksdagens bifall.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning

må på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen,

med godkännande af det vid detta betänkande fogade

förslag till aflöningsstat för Riksarkivet (Bil. kitt. A)

samt af ofvan intagna vilkor för de nya lönernas åtnjutande,

beviljar en förhöjning i anslaget till Riksarkivet

med 16,060 kronor.

Kong!. Biblioteket.

2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat för Kongl. Biblioteket,

med de för åtnjutande af de nya lönerna föreslagna vilkor, för lönestatens

tillämpning bevilja en förhöjning i Bibliotekets ordinarie anslag med

22,650 kronor.

Angående

ny ajluningsstat

för

Kongl. Biblioteket
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Den föreslagna nya staten är af följande lydelse:

Lön.

Kronor.

Tjenstgö-

ringspennin-

gar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Bibliotekets chef...........................

5,000

2,500

7,500

Efter 5 år kan

1 tjensteman i andra lönegraden

3,000

1,500

4,500

1 d:o

3,000

1,500

4,500

med 600 kr. och

1 tjensteman i första lönegraden

1,800

1,200

3,000

efter 10 år med

ytterligare 500

3 d:o

Till vikariatsersättning samt arf- voden och flitpenningar åt

5,400

3,600

9,000

kronor.

extra biträden m. m................

—

—

6,000

1 förste vaktmästare .....................

800

300

1,100

1 vaktmästare .................................

500

300

800

1 Efter 5 år kan

> lönen höjas

3 d:o ................................

1,500

900

2,400

| med 100 kr.

Summa

---

—

38,800

och skulle för åtnjutande af aflöning enligt denna stat samma vilkor,

som i nämnda hänseende föreslagits för Riksarkivets embets- och tjensteman

och i nästföregående punkt finnas intagna, blifva gällande.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 10—13) inhemtas,

har jemväl denna fråga varit föremål för behandling af den för afgifvande

af förslag till reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden

tillsatta komité; och skiljer sig Kongl. Maj:ts förslag från komiterades

endast i så måtto, att, då komiterade ansett Bibliotekets chef

böra åtnjuta i lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor,

eller tillsammans 6,400 kronor, hvilket belopp efter 5 år kunde höjas till

7,000 kronor derigenom att till lönen lades 600 kronor, har Kongl. Maj:t

af enahanda skäl, som i fråga om riksarkivariens aflöning blifvit anförda,

föreslagit lönen för Bibliotekets chef till 7,500 kronor utan något ålderstillägg.

Då de förhållanden, hvilka föranledt Utskottet att i afseende k

lönen för riksarldvarien frånträda Kongl. Maj:ts förslag och ansluta sig

till komiterades, hafva synts Utskottet jemväl med afseende på här i

fråga varande embetsman ega full tillämplighet, har Utskottet icke kunnat

annat än tillstyrka Riksdagen att fastställa lönen för Bibliotekets chef

på sätt komiterade föreslagit.

Likaledes har Utskottet delat komiterades åsigt derom, att det

ifrågavarande embetsverket bör benämnas Riksbiblioteket och alltså dess

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

7

chef, i öfverensstämmelse med titeln för hans vederlike riksarkivarien,

benämnas riksbibliotekarie.

Vid Kongl. Maj:ts förslag i öfrigt, såsom varande med komiterades

öfverensstämmande, har Utskottet ej funnit något att erinra, enär den

utredning, som i statsrådsprotokollet blifvit förebragt, synts Utskottet

ådagalägga, att den nådiga framställningen ej afser hvarken större personal

eller högre anslag, än som erfordras, för att Bibliotekets skatter skola

kunna behörigen vårdas och förkofras samt blifva på ändamålsenligt sätt

för allmänheten tillgängliga.

I afseende å de för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna

vilkor, får Utskottet åberopa hvad i näst föregående punkt blifvit i fråga

om Riksarkivet anfördt.

I sammanhang härmed tillhör det Utskottet att afgifva yttrande

öfver en af Herr E. Clairfelt inom Andra Kammaren väckt motion (N:o

86), deruti af anförda skäl föreslagits, att medel måtte beviljas för ytterligare

en tjensteman i andra lönegraden uti Kongl. Biblioteket, utöfver

hvad af Kongl. Maj:t blifvit äskadt.

Detta förslag har Utskottet emellertid icke kunnat biträda. Det

torde nemligen icke kunna anses lämpligt, om i en fråga af sådan beskaffenhet

som den förevarande, sedan särskilda komiterade, efter omsorgsfull

undersökning af behofven, afgifvit förslag i ämnet, och detta förslag

derefter blifvit af Kong]. Maj:t, efter pröfning af vederbörandes deröfver

afgifna utlåtande, i allt väsentligt godkändt, Riksdagen skulle göra tillökning

uti hvad af Kongl. Maj:t föreslagits.

På grund af hvad sålunda anförts, och då den nya aflöningsstaten

för Biblioteket med den deruti af Utskottet föreslagna ändring skulle

komma att sluta å 37,700 kronor samt Bibliotekets nuvarande ordinarie

anslag utgör 16,150 kronor, hvadan för tillämpning af den nya staten

en förhöjning häruti blifver erforderlig till belopp af 21,550 kronor,

hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen, jemte uttalande af den åsigt, att Kongl.

Biblioteket hädanefter bör benämnas Riksbiblioteket, må

Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning på det

sätt bifalla, att, med godkännande af härvid fogade förslag

(Bil. Litt. B) till aflöningsstat för nämnda Bibliotek

och af de för åtnjutande af de nya lönerna utaf Kongl.

Maj:t föreslagna vilkor, för lönestatens tillämpning beviljas

en förhöjning i Bibliotekets ordinarie anslag med 21,550

kronor; och

s. 8 Kontrollera mot PDF

Angående

anslaget till

böckers inköp

och inbindning.

Angående

prostetunna

för Siljansnäs

pastorat
-

8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

b) att Ilerr E. Clairfelts omförmälda förslag icke må

vinna något afseende.

3:o. Under denna anslagsrubrik har Kong]. Maj:t vidare, med anledning

af Kongl. Bibliotekariens i ämnet gjorda framställning, föreslagit

Riksdagen att medgifva en förhöjning i anslaget till böckers inköp och

inbindning med 18,000 kronor.

Visserligen kan det ej förnekas, att det, på sätt bibliotekarien

erinrat, vore önskvärdt, om åt Biblioteket kunde anskaffas ej allenast

den tryckta svenska litteraturen i dess helhet, utan äfven det förnämsta

af Norges och Danmarks litteratur samt från andra länder det vigtigaste

af hvad som för statstjenstens, vetenskapens, konstens och den allmänna

bildningens behof kunde vara nödvändigt och önskvärdt. Något betydligare

bokinköp torde likväl icke böra ifrågakomma under den tid Bibliotekets

flyttning till dess nya byggnad kommer att pågå, och ej heller

under den närmaste tiden derefter, då ordnande och katalogisering af

det redan befintliga bokförrådet synes böra vidtagas. Det har derföre

synts Utskottet mindre lämpligt att nu, innan nämnda flyttning till den

nya lokalen blifvit verkstäld, vidtaga en så betydlig tillökning i anslaget

till böckers inköp och inbindning, som Kongl. Maj:t föreslagit, och

hvarigenom detta anslag, som nu utgår med 12,000 kronor, skulle komma

att förhöjas till 30,000 kronor. Emellertid torde likväl, enär otvifvelaktigt

den förestående flyttningen kommer att föranleda behof af ej

oväsentliga inbindningsarbeten, någon tillökning i förevarande anslag nu

höra beviljas, hvilken tillökning synts Utskottet böra bestämmas till

6,000 kronor och afses till böckers inbindning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

för närvarande må endast på det sätt af Riksdagen

bifallas, att uti anslaget till böckers inköp och inbindning

medgifves eu förhöjning af 6,000 kronor.

Kleresistaten.

4:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

med hänvisande till hvad uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 15

och 16) i ämnet finnes meddeladt, hemställer Utskottet,

att åt kontraktsprosten i Leksands kontrakt må såsom

prostetunna för Siljansnäs pastorat å anslaget till kleresistaten

anvisas 15 kronor 50 öre, att årligen utgå från

och med år 1878.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

9

Universiteten.

5:o. Under denna rubrik bar Kong!,. Maj:t till en början föreslagit: Anande

att på ordinarie stat måtte uppföras de belopp, som af sistlidne

Riksdag beviljades dels till förstärkning af lärarekrafterna vid universi- inrättningen

teten, 19,500 kronor, dels till löneförbättring åt de vid dem anstälde vil1 «ni:ersiadjunkter,

44,500 kronor, eller tillsammans 64,000 kronor, hvaraf borde

upptagas såsom förslagsanslag för universitetet i Upsala 38,500 kronor

och såsom förslagsanslag för universitetet i Lund 25,500 kronor;

att dessa anslag, hvilka tills vidare borde användas i öfverensstämmelse

med de af Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda

ändamål, måtte, jemte de nuvarande adjunktslönerna, arfvodet åt

läraren i geologi vid universitetet i Lund och anslagen till docentstipendier

vid universiteten, i den mån dessa löner och stipendieanslag

blefve disponibla, användas till aflöning åt fast anstälde akademiske

lärare samt stipendier åt docenter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

den i statsrådsprotokollet angifna plan, och med iakttagande dervid att,

då spanmål inginge i någon lön, som skulle af statsmedel fyllas till det

i planen bestämda belopp, spanmålen dervid borde beräknas till det

värde, efter hvilket löntagaren för densamma undfinge lösen eller betalning;

att för de i adjunkturernas ställe inrättade läraretjensternas innehafvare

måtte, så vidt deras lön beräknats till endast 4,000 kronor, efter

fem års väl vitsordad tjenstgöring medgifvas ett ålderstillägg af 500

kronor;

att innehafvare af docentstipendium måtte, i händelse han öfverginge

i elementarläroverkets tjenst, få för bestämmande af lönegrad räkna

sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen vid

universitetet; samt

att den för läraren i psykiatri vid universitetet i Upsala vid riksdagen

år 1876 på extra stat, i sammanhang med löneförbättringen av

adjunkterne anvisade löneförhöjning, måtte uppföras på ordinarie stat

med 1,000 kronor.

Med anledning af Kongl. Maj:ts uti nådig proposition af den 14

Januari 1876 till Riksdagen gjorda framställning i afseende å ombildning

af adjunktsinrättningen vid universiteten, förklarade uti underdånig skrifvelse

den 11 Maj samma år Riksdagen sig anse adjunktsinrättningen

böra indragas i den mån sådant läte sig göra; men då, enligt Riksdagens

Bih. till Piksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

mening, en utförlig och bestämd plan borde föreligga för dessa tjensters

ersättande på annat bättre sätt, samt medel för inrättande af rörliga,

det vill säga vid bestämda läroämnen icke bundna extra ordinarie professorsbeställningar

borde kunna beredas inom universitetens redan befintliga

tillgångar, inskränkte Riksdagen sig till att på extra stat bevilja det

äskade anslaget till förstärkande af lärarekrafter vid universiteten, 19,500

kronor, äfvensom till adjunktslönernas höjande, hvaremot Riksdagen, som

under då varande förhållanden icke biföll Kongl. Maj:ts förslag att ställa

adjunktslönerna efter vederbörande innehafvares afgång till Kongl. Maj:ts

disposition, i underdånighet anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen

framlägga en detaljerad plan för adjunktsinstitutionens samt de

nu varande docentstipendiernas ombildning, hvilken plan likväl ej borde

förutsätta större kostnader än de då beräknade, samt i öfrigt hvila på

följande grunder:

att i stället för nu bestående adjunkturer inrättades dels fasta

professorsplatser utöfver nu befintliga i de ämnen, der sådana för undervisningens

upprätthållande samt för obligatoriska examinas förrättande

vore af nöden, äfvensom tillfälliga professorsbeställningar för att tilldelas

utmärkte vetenskapsmän, och dels docentstipendier, likaledes fördelade

i fasta för de examensämnen, der behofvet så påkallade, och rörliga;

att docentstipendier skulle utdelas för allenast tre år, men kunna

under vissa förutsättningar få bibehållas ytterligare under högst tre

år; samt

att innehafvare af dylikt stipendium finge, för bestämmande af

lönegrad, i händelse han öfverginge i elementarläroverkets tjenst, räkna

sig till godo högst fem år af den tid han deltagit i undervisningen vid

universitetet.

I anledning af denna Riksdagens skrifvelse hade Kanslersembetet

för universiteten, efter vederbörandes hörande, den 12 Oktober nästlidet

år inkommit med utlåtande och förslag; och hade, på sätt af statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 18—21) inhemtas, vid ärendets föredragning

inför Kongl. Maj:t, Departementschefen till en början erinrat om de uppgifter,

adjunktsinrättningen haft att fylla, och huru dessa skulle kunna

ses till godo vid ordnandet af de institutioner, som skulle träda i dess

ställe; dervid Departementschefen anfört, bland annat, att den ombildning,

som vore i fråga, syntes bäst kunna åstadkommas genom inrättande af

läraretjenster, hvilkas innehafvare skulle åtnjuta högre löneförmåner än

de för adjunkterne nu afsedda, men tillika utöfva en sjelfständig lärareverksamhet,

med ansvar för undervisningen i eget ämne och med rättighet

att föra dess talan i vederbörande fakultet, hvaremot de borde vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

11

befriade från den ovilkorliga skyldigheten att vid påfordran öfvertaga

en annans tjensteåligganden. För så vidt de sålunda skulle inträda i

en sjelfständig offentlig lärareverksamhet, innebure detta ett skäl att

tillerkänna dem den benämning af professor, som af ålder tillhört de

lärare, hvilka utöfvat en sådan verksamhet, ehuru de i åtskilliga stycken

skulle hafva en inskränktare krets af tjensteåligganden särdeles med

afseende på examinationsskyldigheten och deltagandet i universitetsförvaltningen,

än de ordinarie professorsembetenas innehafvare, och tillika

skulle uppbära en lägre aflöning än desse.

På samma gång som den akademiska undervisningen skulle skörda

väsentliga fördelar genom inrättande af en fast ordnad, i undervisningen

mera ständigt och kraftigt ingripande lärareverksamhet, borde adjurikturernas

uppgift, så vidt den jemväl varit att vid universitetet qvarhålla

yngre framstående förmågor genom att bereda dem tillfälle att vid första

inträdet på undervisningens bana ostörde af näringsomsorger egna sig åt

vetenskapens tjenst, äfven tillgodoses. Det stöd, som sålunda borde

komma yngre vetenskapsidkare till del, lemnades ändamålsenligast i form

af stipendier, till något högre belopp än de nu varande docentstipendierna,

men hvilka stipendier dock hvarken borde vara så stora eller åtnjutas

under så lång tid, att de närmade sig karakteren af ständiga löner och

derigenom motverkade den rörlighet, inrättningen af stipendier medgåfve

och fordrade. I gengäld lör stipendiets åtnjutande skulle man af stipendiaterne

kräfva deltagande i undervisningen och de vetenskapliga

öfningarna, samt vid inträffande behof vikariat för ordinarie lärare.

Om man utginge från antagandet, att den förändrade organisation,

som nu sattes i fråga, hufvudsakligen borde hvila på dessa grunder,

borde icke förbises det behof af en något afvikande anordning, som

förefunnes för de vid vissa lärostolar fästade särskilda vetenskapliga

institutioner. Om än förhållandet med de vetenskapsgrenar, i hvilka

undervisningen förnämligast bibringas genom föredrag af föreläsaren,

bildade regeln, så måste likväl en undantagsställning inträda för dem,

i hvilka en praktisk handledning och en experimentel öfning spelade

en väsentlig rol. Undervisningen hade der jemväl ett annat fält än

katedern, nemligen laboratoriet, hvarest i den allmänna vetenskapliga

betraktelsens ställe trädde den omedelbara handläggningen vid det enskilda

försöket. Det vore klart, att på detta fält måste den vetenskapens målsman

som, ordnande det hela, stode i spetsen för den praktiska institutionens

verksamhet — och som icke kunde vara mer än en •— behöfva

ett biträde, som för professorer i öfrigt icke vore erforderligt. Ett sådant

biträde blefve, då hans befattning vore grundad i sjelfva naturen af den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

undervisning som skulle meddelas, äfven hädanefter nödigt. Då i en

dylik verksamhet inginge en icke ringa teknisk färdighet, som först

vunnes genom en längre tids öfning, måste åt denne vetenskapsidkare

beredas en ställning, som vore tryggare och mera ständig än de med

stipendier försedde docenternes, om den ock ej ovilkorligen behöfde

vara lika med fakultetsprofessorernes, och således, enligt hvad i en verksamhet

af så stor mångfald äfven vore att vänta, i sjelfva verket en

undantagsställning.

Vidare hade Departementschefen redogjort för de af vederbörande

i ämnet afgifna yttrandena, till hvilken redogörelse Utskottet, för undvikande

af vidlyftighet, tillåter sig att här endast hänvisa (se Bil. N:o 7,

sid. 21—28) samt anfört, att enligt den plan för de nya anordningarne,

som synts böra följas, skulle Upsala universitet få: i den teologiska

fakulteten tre extra ordinarie professorer, i den juridiska två, i den medicinska

fem jemte två laboratorer, i den filosofiska fakultetens humanistiska

sektion fem, och i den matematiskt naturvetenskapliga tre jemte en

laborator och en observator. Dessutom skulle vid den teologiska fakulteten

finnas ett docentstipendium, vid den juridiska två, vid den filosofiska

fakultetens humanistiska sektion fyra, och vid den matematiskt naturvetenskapliga

tre, tillsammans tio.

Lunds universitet komme att hafva: i den teologiska fakulteten

två extra ordinarie professorer, i den juridiska två, i den medicinska

fyra, i den filosofiska fakultetens humanistiska sektion fyra, samt i den

matematiskt naturvetenskapliga fyra, jemte en laborator och eu observator.

Vidare skulle vid den juridiska fakulteten vara fäst ett, vid den filosofiska

fakultetens humanistiska sektion fyra, och vid den matematiskt naturvetenskapliga

två docentstipendier, tillsammans sju.

Inom de medicinska fakulteterna skulle af skäl, som i statsrådsprotokollet

(sid. 23 och 24) finnas anförda, några stipendiatbefattningar

icke inrättas.

I fråga om de lönebelopp, som för de ombildade fasta lärarebefattningarne

borde bestämmas, hade Kanslersembetet föreslagit två

olika belopp, nemligen 4,500 och 4,000 kronor, hvilket likväl med afseende

på särskilda förhållanden i några fall sänkts till 3,000 kronor.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med denna uppfattning tillstyrkte Departementschefen

att såsom regel ett lönebelopp af 4,000 kronor måtte

antagas, men att detta måtte efter fem års förlopp höjas till 4,500 kronor,

dock att undantagsvis, då särskilda anledningar sådant föranledde, lönebeloppet

måtte redan från början upptagas till 4,500 kronor, samt att i

sådana fall deremot, der uteslutande praktisk verksamhet vid någon

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

18

institution fordrades och ingen föreläsningsskyldighet förekomme, lönebeloppet

sattes något lägre. Sålunda hade för två af lärarebefattningarne

inom medicinska fakulteten i Upsala, nemligen den som skulle omfatta

anatomi med histologi, och den som hade till läroämnen farmakologi

och medicinsk naturalhistoria, Kanslersembetet föreslagit högre aflöning

än för de öfriga inom samma fakultet; och syntes fullt giltiga skäl förefinnas,

att här liksom för den föreslagna lärarebefattningen i anatomi

och histologi vid Lunds universitet upptoges en högre aflöning.

Svårigheten för de teologiska och juridiska fakulteterna att, vid

de rikare utsigter till fortkomst, som den praktiska embetsmannabanan

erbjöde framstående idkare af dit hörande vetenskaper, kunna vid sig

fästa utmärktare förmågor, borde utgöra tillräckligt skäl för att åtminstone

en af lönerna inom den teologiska fakulteten i Upsala samt de

juridiska fakulteterna vid båda universiteten bestämdes till det högre

beloppet, 4,500 kronor.

För laborators- och observatorsbefattningarne föresloges aflöningen

till de vid sistlidne riksdag för dylika platser inom medicinska fakulteten

i Upsala bestämda 3,000 kronor.

Besinnade man, att här egentligen vore fråga om adjunkturernas

ombildning, och att adjunktslönerna hittills utgjort dels 2,000 dels 2,500

kronor eller med dyrtidstillägg dels 2,400 dels 3,000 kronor, så borde

den förhöjning till 4,000 kronor med lönetillägg och i vissa fall ofvan

angifna jemkningar, som nu föresloges, kunna anses motsvara den afsedda

förändringen i löntagarnes ställning och arbete.

Beträffande aflöningsbeloppens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar

syntes det, i betraktande af hvad i sådant hänseende blifvit

bestämdt rörande de ordinarie professorerne, lämpligt att tjenstgöringspenningarna

för löner till belopp af 4,500 och 4,000 kronor bestämdes

till 1,000 kronor, och för löner å. 3,000 kronor till 750 kronor. För

skyldigheten att vid förefallande tjenstledighet afträda tjenstgöringspenningarne

till vikarie vore redan genom Iiongl. brefvet den 30 November

1876 föreskrifter meddelade, hvilka egde tillämplighet jemväl å de nu

föreslagna tjensterria.

De fasta docentstipendierna syntes böra, på sätt samtliga vederbörande

hemstält, bestämmas till 1,500 kronor.

Begge konsistorierna hade uppgjort beräkningar, godkända af

Kanslersembetet, hvilka utvisade att de tillgångar, som uppkomme af nu

anslagna adjunktslöner och docentstipendier, tillika med de af sistlidne

Riksdag för lärarekrafternas förstärkning vid universiteten samt till

löneförbättring åt adjunkter på extra stat uppförda anslag, lemnade till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

räckliga medel för åstadkommande af de för ofvan uppgifna ändamål

behöliiga anslag och derjemte ett öfverskott vid Upsala universitet af

8,000 kronor och vid universitetet i Lund af 6,250 kronor.

I sjelfva verket borde emellertid dessa öfverskott blifva något högre

och, af anförda skäl, komma att uppgå för Upsala universitet till

9,500 kronor och för universitetet i Lund till 6,750 kronor, med hvilka

tillgångar utvägar skulle beredas att tillgodose det af Riksdagen omförmälda

behof af medel för upprättande af tillfälliga professorsbeställningar

och rörliga docentstipendier. Beträffande det sätt, hvarpå först nämnda

ändamål borde vinnas, hade de myndigheter, som yttrat sig i frågan, på

skäl, som syntes fullt giltiga, afstyrkt inrättande af ständiga professorslöner

för detta ändamål. Då nemligen behofvet af lärareplatser i bestämda

ämnen vore grundadt i kända, mera stadigvarande förhållanden

i afseende på vetenskapernas natur och utveckling, så berodde tillsättningen

af tillfälliga lärarebefattningar på huruvida och i hvilken mån

ovanligt framstående förmågor framträdde och gjorde sig gällande genom

utgifna förtjenstfull a vetenskapliga arbeten. Det funnes tider, då sådana

samtidigt visade sig i oförmodad rikedom, och andra tider inträdde,

då de vore mer sällsporda. Att vid sådana förhållanden inrätta och på

stat uppföra ett bestämdt antal löner, hvilka sannolikt nog komme att

i alla händelser förses med innehafvare, syntes icke ändamålsenligt. Det

vore derföre med dessa egendomliga förhållanden mest förenligt, om vederbörande

fakultet egde att, då anledning dertill yppades, göra hemställan

om anställande vid universiteten af yngre vetenskapsidkare med

särdeles hoppgifvande anlag. Pröfningen kunde vid ett sådant sätt att

gå till väga icke blifva annat än ganska allvarlig. De belopp, hvilka,

enligt hvad ofvan biff vit nämndt, icke blefve för inrättande af fasta lärareplatser

eller vid fakulteterna fastade docentstipendier erforderliga,

syntes derföre böra ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att vid universiteten

förvaltas och, i den ordning Kongl. Maj:t kunde finna för godt

föreskrifva, användas till aflöning för personliga professorsbeställningar

eller till rörliga docentstipendier.

Innehafvarne af de sålunda föreslagna nya professorsbefattningarne

hade af konsistorium i Upsala benämnts biträdande professorer, af Lunds

konsistorium fakultetsprofessorer, och af kanslersembetet extra ordinarie

professorer. Benämningen i sig sjelf vore visserligen af föga betydenhet,

men då det likväl vore nödigt att, för att ej grundlägga allt för

stora anspråk i aflöningsväg, välja ett annat namn än ordinarie professors,

syntes skäl icke förefinnas att frångå den af Kanslersembetet använda

benämningen, såsom hos oss redan häfdvunnen i denna betydelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

15

De extra ordinarie professorerne skulle skilja sig från de förut

befintliga adjunkterne först derigenom, att de hade sig anvisadt ett bestämdt

eget läroämne, för hvilket de ansvarade och hvilket de i fakulteten

företrädde, och vidare genom den fulla undervisningsskyldighet af

fyra offentliga föreläsningar i veckan, som i regeln ålåge dem, hvaremot

de såsom sjelfständige akademiske lärare borde vara befriade från den

ovilkorliga skyldighet att föreläsa i den ordinarie professorns ställe, som

utgjort adjunkternes förnämsta åliggande. De vore under vanliga förhållanden

uteslutande lärare, och egde derföre i vetenskapliga ärenden

säte i den kollegiala myndighet, som hade att föra undervisningens talan

och närmast sörja för dess förbättring, nemligen fakulteten. Från docenterne

skilde de sig genom den fasta anställningen och den bestämda offentliga

undervisningsskyldigheten i ett särskildt läroämne. Från de ordinarie

professorerne åter skilde de sig deri, att de icke hade del i de

administrativa åligganden, som tillhörde en professor, icke heller hade

den regelbundna, med undervisningen oskiljaktigt förenade examinationsskyldighet,

som ålåge denne.

I afseende på docentstipendierna, så väl de fasta som de rörliga,

borde stadgas, att deras innehafvare i allmänhet, och der ej särskilda

förhållanden föranledde undantag, nämndes för en tid af tre år; att efter

denna bestämda tids förlopp stipendiets åtnjutande kunde efter särskild

pröfning förlängas med ett, två eller högst tre år, med vilkor att

stipendiaten under tiden antingen genom utgifna vetenskapliga skrifter

eller genom meddelad offentlig undervisning visat sig deraf förtjent; att

sådan stipendiat, i händelse han sedan vunne anställning vid elementarläroverket,

finge för bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst

fem år af den tid, under hvilken han innehaft stipendiet, samt att stipendiaten

ålåge, utom de skyldigheter i fråga om undervisnings meddelande,

som i allmänhet tillhörde docenter, dels att biträda vid vetenskapliga

öfningar, dels att, när behof uppstode, deltaga i den offentliga

undervisningen och examinationen. Sedan lönerna fördelats i egentlig

lön och tjenstgöringspenningar, borde, när docent för en sådan tjenstgöring

toges i anspråk, en särskild ersättning kunna honom beredas.

I det arfvode, som med 1,500 kronor utginge till läraren i psykiatri

vid Upsala universitet, hade i det förslag till lönereglering, som före

1876 års riksdag till Kongl. Maj:t från detta universitet inkommit, föreslagits

en förhöjning af 1,000 kronor. Förhöjningen beviljades af Riksdagen

och vore inbegripen i det på extra stat för 1877 anvisade förslagsanslag

till löneförbättring åt adjunkter m. fl. I följd af den särskilda

ställning denne lärare intoge, i det han nemligen tillika innehade

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

befattning utom universitetet, såsom öfverläkare vid centralhospitalet i

Upsala, och å universitetets stat endast uppbure ett arfvode för den undervisning

han der meddelade, kunde någon omreglering af hans tjenst svårligen

sättas i fråga, och detta arfvode hade derför icke upptagits bland

de tillgångar, som här ofvan beräknats för adjunkturernas ombildning.

Arfvodet komme således att qvarstå på ordinarie stat för samma ändamål,

hvartill det vore anslaget, och då den vid sistlidne riksdag beviljade

tillökningen i detsamma fortfarande vore af behofvet påkallad, för

att denne lärare måtte beredas enahanda förmåner, som genom den allmänna

löneregleringen kommit öfrige universitetslärare till del, hemstäldes,

att det erforderliga beloppet, 1,000 kronor, måtte öfverföras till ordinarie

stat.

För tillämpning af den sålunda utvecklade planen skulle icke blott

de nu varande adjunktslönerna och docentstipendierna, i den mån ske

kunde, utan ock — efter skedd öfverflyttning till ordinarie stat -— det

vid sistlidne riksdag beviljade extra anslag till förstärkning af lärarekrafterna

vid universiteten, 19,500 kronor, och det af samma Riksdag anvisade

förslagsanslag till löneförbättring åt adjunkterne, utgörande, efterafdrag

af det för läraren i psykiatri afsedda belopp, 44,500 kronor, ställas till

Kongl. Maj:ts disposition. Nämnda två anslagsbelopp syntes vid öfverflyttningen

till ordinarie stat lämpligen kunna sammanföras till ett gemensamt

anslag å 64,000 kronor, hvilket, fördeladt på de begge universiteten,

borde erhålla naturen af förslagsanslag, då i en del af de nya lönerna

komme att ingå spanmål, liksom hittills i adjunktslönerna.

Den plan, som sålunda blifvit föreslagen för ombildning af adjunkturerna

och docentstipendierna vid universiteten samt ordnande af

åtskilliga dermed sammanhängande frågor, har synts Utskottet stå i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder, som i sådant hänseende

af senast församlade Riksdag framstäldes, och den kräfver ej heller större

kostnader än de då beräknade. Vid sådant förhållande, och då det torde

vara af vigt, att adjunktsinrättningen, om hvars olämplighet Utskottet

fortfarande hyser samma åsigt som af Riksdagen blifvit uttalad, så fort

ske k*n kommer att upphöra, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka

Riksdagen att bifalla de förslag, som för detta måls vinnande nu blifvit

af Kongl. Maj:t framlagda, dervid dock Utskottet ansett sig böra

vidröra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

17

vidröra några omständigheter, som synts förtjenta af uppmärksamhet.

Då nemligen de sjelfständiga lärarebefattningarnas antal kommer att så

väsentligen ökas, synes det vara att befara, att ett mångfaldigande af

examensväsendet deraf kan föranledas, till stort men för den grundlighet

i studier, som väl i första rummet bör eftersträfvas. Utskottet har

derföre velat uttryckligen här framhålla vigten och nödvändigheten deraf,

att de obligatoriska examensämnenas antal ej till följd af den nya organisationen

må komma att ökas.

I afseende vidare å den ställning, de extra ordinarie professorerne och docentstipendiaterne

skulle till de ordinarie professorerne intaga, är ofvan

omförmäldt, att de extra ordinarie professorerne skulle vara befriade från

den ovilkorliga ''skyldighet att öfvertaga ordinarie professors tjensteåligganden,

som utgjort adjunkternas förnämsta åliggande, men att deremot

docentstipendiaterne skulle vara skyldige att, när behof uppstode, deltaga

i den offentliga undervisningen och examinationen. Detta torde

böra så förstås, att, vid förfall för ordinarie professor, det må ankomma på

vederbörande att, efter pröfning af hvarderas särskilda lämplighet för

den ifrågavarande lärarebefattningen, förordna vare sig extra ordinarie

professor eller innehafvare af docentstipendium att såsom vikarie för den

ordinarie professorn inträda.

Beträffande åter de öfverskott, som vid de båda universiteten skulle

blifva att använda för tillfälliga professorsbeställningar och rörliga docentstipendier,

har Utskottet, då de härför disponibla tillgångar synas i

förhållande till vigten och betydelsen af dermed afsedda ändamål nog

knappa, velat påpeka, att desamma torde i främsta rummet böra afses

för d ocentstipendier, hvaraf behofvet otvifvelaktigt är mest framträdande;

hvarjemte och då af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 21 och

22) meddelade redogörelse för vederbörandes yttranden framgår, att vid

den teologiska fakulteten i Upsala lärer förefiunas behof af ytterligare

ett fast docentstipendium, Kongl. Maj:t bör ega att af omförmälda öfverskott

anvisa ett dylikt stipendium vid nämnda fakultet.

Slutligen och då, på sätt ofvan är nämndt, de ifrågavarande anslagen

måste erhålla naturen af förslagsanslag, enär i en del af de nya

lönerna komrne att ingå spannmål, torde det vara nödigt, att de belopp,

soin nu i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag äro afsedda för tillfälliga

professorsbeställningar och rörliga docentstipendier, till siffran bestämmas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

a) att på ordinarie stat må uppföras de belopp, som

af sistlidne Riksdag beviljades dels till förstärkning af

Bih. till Piksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Hcift. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-1''iskol tets Utlåtande N:o 21.

lärarekrafterna vid universiteten, 19,500 kronor, dels

till löneförbättring åt de vid dera anstälde adjunkter

44.500 kronor, eller tillsammans 64,000 kronor, hvaraf

38.500 kronor böra upptagas såsom förslagsanslag för

universitetet i Upsala och 25,500 kronor såsom förslagsanslag

för universitetet i Lund.

b) att omförmälda anslag, hvilka tills vidare böra

användas i öfverensstämmelse med de af Riksdagen vid

anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, må,

jemte de nuvarande adjunktslönerna, arfvodet åt läraren

i geologi vid universitetet i Lund och anslagen

till docentstipendier vid universiteten, i den mån dessa

löner och stipendiianslag blifva disponibla, användas

till aflöning åt fast anstälde akademiske lärare och stipendier

åt docenter i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ofvan angifna plan och med iakttagande dervid,

dels att utaf berörda anslag högst 9,500 kronor vid

Upsala universitet och 6,750 kronor vid Lunds universitet

må för tillfälliga professorsbeställningar och

rörliga docentstipendier användas, dels ock att, då spånmål

ingår i någon lön, som skall af statsmedel fyllas

till det i planen bestämda belopp, spanmålen dervid

bör beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren

för densamma undfår lösen eller betalning;

c) att för de i adjunkturernas ställe inrättade läraretjensternas

innehafvare må, så vidt deras lön beräknats

till endast 4,000 kronor, efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring medgifvas ett ålderstillägg af 500 kronor,

att af det å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag för

sådana tillägg utgå;

d) att innehafvare af docentstipendium må, i händelse

han öfvergår i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande

af lönegrad räkna sig till godo högst fem

år af den tid, han deltagit i undervisningen vid universitetet

; och

e) att den för läraren i psykiatri vid universitetet i

Upsala vid riksdagen år 1876 på extra stat i sam
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

19

inanhang med löneförbättringen för adjunkterne anvisade

löneförhöjning, 1,000 kronor, måtte uppföras på

ordinarie stat.

6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för inrätttande

vid universitetet i Upsala af seminarier för juridik, språkvetenskap

samt matematik och fysik anvisa ett anslag af 11,000 kronor; samt att

till understöd för det språkliga seminariet vid universitetet i Lund uppföra

det å extra stat för år 1877 beviljade belopp, 2,950 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 37) gifver vid

handen skulle af det för universitetet i Upsala äskade anslagsbeloppet,

11.000 kronor utgå:

till arfvoden åt de vid undervisningen biträdande

extra ordinarie lärare..................................................... Kronor

» premier åt studerande, som deltoge i öfningarna

vid seminarierna .............................................................. »

» bokinköp och materiel för den fysiska undervisningen.

................................................................................ »

» hyra af lokaler................................................................. »

Utskottet vill visserligen icke bestrida, att de föreslagna åtgärderna

skulle kunna verka gagnande på studiet af de ämnen, för hvilka

de voro afsedda. Att emellertid nu, då universiteten äro i ganska väsentliga

delar föremål för förändringar i organisationen, utveckla seminarieväsendet

vid desamma i så vidsträckt mån, som af Kongl. Maj:t föreslagits,

har synts Utskottet icke fullt lämpligt, utan torde det vara rigtigare

att först afvakta verkningarna af de förändringar, som i näst föregående

punkt finnas omförmälda. Då likväl ett språkligt seminarium

redan finnes inrättadt vid universitetet i Lund, till hvilket staten lemnat

understöd, samt ifrågavarande praktiska öfrringar torde vara särskild!

nyttiga för dem, som egna sig åt språkvetenskapliga studier, har Utskottet

funnit sig böra i så måtto tillstyrka bifall till omförmälda framställning,

att ett anslag till dylikt seminarium vid Upsala universitet jemväl

måtte beviljas. Detta anslag torde böra bestämmas till ungefärligen

samma belopp, som det till seminariet i Lund utgående, eller i jenmadt tal

3.000 kronor.

Till dess ytterligare erfarenhet i nu förevarande ämne blifvit vunnen,

torde emellertid såväl det nya anslaget för Upsala universitet, som

det redan för innevarande år till seminariet i Lund beviljade lämpligen

böra å extra stat uppföras.

4.500

4.000

1.500

1.000

Angående

andag till

seminarier

vid universiteten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

ombildning

af adjunktur

ernå vid

Karolinska

institutet

m. in.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställningar för närvarande

må endast på det sätt bifallas, att på extra stat

för år 1878 anvisas:

a) för inrättande vid universitetet i Upsala af ett

seminarium i språkvetenskap 3,000 kronor; och

b) till understöd för det språkliga seminariet vid

universitetet i Lund 2,950 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet»

7:o. Enär det vore i hög grad önskvärdt att den ombildning af

adjunktsinstitutionen, som för universiteten blifvit föreslagen, kunde jemväl

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet vinna tillämpning, samt

en sådan tillämpning, hvad anginge de vid institutet befintliga fyra extra

ordinarie professorsbeställningar, kunde genast inträda, om lönerna för

två af dem höjdes till 4,500 kronor och för de öfriga till 3,500 kronor,

äskade Kongl. Maja vid 1876 års riksdag en dylik löneförhöjning, hvilken

ock af Riksdagen beviljades, ehuru endast på extra stat. Deremot kunde

ombildning af de sju vid institutet inrättade adjunkturerna endast efter

hand ske, och Ivongl. Maj:t begärde derföre att adjunktslönerna, höjda

till 3,500 kronor, måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition att vid innehafvarnes

afgång användas till inrättande af extra ordinarie professorsbeställningar

eller stipendiatbefattningar, i öfverensstämmelse med de för

universiteten då föreslagna grunder. Äfven denna löneförhöjning beviljades

på extra stat af Riksdagen, som, med godkännande af grundsatsen

om adj un k turernas ombildning, men utan att då ställa adjunktslönerna

till Kongl. Maj:ts disposition, i underdånighet anhöll, att Kongl. Maj:t

täcktes till innevarande Riksdag framlägga en detaljerad plan för adjunktsinstitutionens

förändring, hvilken plan likväl icke borde förutsätta större

kostnader an de da beräknade och för öfrigt hvila på hufvudsakligen

enahanda grunder, som i fråga om universitetsadjunkturernas förändringkunde

blifva godkända.

I anledning häraf hade yttrande infordrats från institutets lärarekollegium,

som dervid först af anförda skäl erinrat, att ingen af de nu

befintliga, med lön försedda läraretjensterna vid institutet skulle kunna

undvaras, hvarföre lärarekollegium ansett ombildningen af adjunkturerna

höra inskränkas, till en önskvärd förändring i innehafvarnes ställning

såsom lärare, hvilken jemväl borde uttryckas i en förändrad benämning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

21

I afseende på lönerna hade kollegium icke föreslagit någon annan

förändring i hvad som vid senaste riksdag beslöts, än att aflöningen för

de blifvande extra ordinarie professorerne i anatomi, kemi och patologisk

anatomi måtte höjas till 4,500 kronor.

KanslersemSetet, som mot lärarekollegiets förslag i afseende på

adjunkturernas ombildning hufvudsakligen icke haft något att anmärka,

hade till framställningen om löneförhöjning för vissa tjenster tillstyrkt bifall.

Då lärarekollegiets förslag om adjunkturernas förändring till sjelfständiga

lärareplatser i allmänhet grundade sig på undervisningens behof

och vetenskapens nu varande ställning hade Departementschefen, vid

ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t, under åberopande af de skäl,

som i fråga om universitetens medicinska fakulteter blifvit anförda, hemstält

att de vid Karolinska institutet upprättade adjunktsbeställningar i

medicin, kirurgi, pediatrik, obstetrik, anatomi och kemi måtte förändras

till extra ordinarie professioner med sjelfständig lärareverksamhet och

med säte i lärarekollegiet i alla undervisningen rörande frågor, hvaremot

adjunktsbefattningen i patologisk anatomi synts kunna, på sätt vid medicinska

fakulteten i Upsala skulle ega rum, ersättas med en laboratorstjenst.

Beträffande aflöningsförmånerna tillstyrktes, i likhet med hvad för

de medicinska fakulteterna föreslagits och på de dervid anförda skäl, att

dessa, som för extra ordinarie professorerne i rätts- och statsmedicin

samt i materia medica redan vid förra riksdagen höjts till 4,500 kronor,

måtte för den blifvande extra ordinarie professorn i anatomi bestämmas

till enahanda belopp, samt för öfriga extra ordinarie professorer till

4,000 kronor, deraf 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar, med rätt för

de sistnämnde lärarne till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring. För laboratorn i patologisk anatomi borde

lönen utgöra 3,000 kronor, deraf 750 kronor tjenstgöringspenningar.

Då, på sätt lärarekollegiet erinrat, vid institutet icke såsom vid

universiteten tillfälle funnes att genom indragningar bereda medel till

omförmälda löneförbättringar, blefve det nödigt att af Riksdagen äska de

erforderliga beloppen, uppgående, utöfver det å extra stat för år 1877

anvisade anslag å 13,000 kronor, till 5,500 kronor.

Till docentstipendier skulle likasom vid de medicinska fakulteterna

några medel för närvarande icke afses.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt har Kong]. Maj:t föreslagit

Riksdagen:

att till förbättring af de vid nu varande extra ordinarie professorsbeställningar

vid Karolinska institutet fästade löner måtte beviljas ett

belopp af 7,000 kronor;

att å ordinarie stat måtte uppföras ett anslag af 11,500 kronor,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

hvaraf tills vidare borde utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde

adjunkter i öfverensstämmelse med 1876 års Riksdags beslut, men

hvilket anslag'' framdeles måtte, jemte de nu varande adjunktslönerna, i

den mån de blefve disponibla, användas till adjunkturernas ombildning

enligt den nu angifna plan; och

att för de extra ordinarie professorer, hvilkas lön bestämdes till

endast 4,000 kronor, måtte efter fem års väl vitsordad tjenstgöring utgå

ett ålderstillägg med 500 kronor.

Hvad sålunda föreslagits har emellertid icke i allo kunnat vinna

Utskottets gillande. Enligt förslaget skulle de blifvande extra ordinarie

professorerne i medicin, kirurgi och pediatrik erhålla löner till lika

belopp som öfrige lägst afiönade extra ordinarie professorer. För de

ordinarie professorerne i nämnda tre ämnen hafva emellertid lönerna blifva

bestämda till ett belopp, som med 500 kronor understiger öfrige med

boställsförmån ej forsedel ordinarie professorers; och, enär de extra

ordinarie professorerne uti ifrågavarande ämnen jemväl komine att uppbära

arfvoden från annat håll, torde enahanda förfaringssätt böra iakttagas

vid fastställandet af deras löneförmåner i förhållande till de andre

extra ordinarie professorernes. Vidare skulle, enligt Kongl. Majrts förslag,

den nuvarande adjunkturen i patologisk anatomi vid institutet förändras

icke, på sätt lärarekollegium och kanslersembetet hemstält, till

extra ordinarie professorsbefattning, utan till laboratorstjenst med lägre

aflöning än den för innevarande år åt adjunkten i detta ämne anvisade,

till stöd hvarför åberopats förhållandet vid Upsala universitet. I frågavarande

befattning vid Karolinska institutet torde emellertid ej lämpligen

kunna jemföras med dess vederlike vid universitetets medicinska fakultet.

Lärarne i patologisk anatomi vid institutet skola nemligen handleda ej

allenast institutets egna studerande, utan jemväl alla de studerande från

universiteten, hvilka här genomgå de kliniska öfningarne. Af innevarande

vårtermins undervisningsplan för institutet hvilken varit för Utskottet

tillgänglig, framgår i sådant hänseende, att ifrågavarande adjunkt är fyra

timmar i veckan upptagen af undervisning samt derutöfver handleder de

studerande vid de patologiskt-anatomiska öfningarna, under det laboratorns

vid universitetet i Upsala åligganden, enligt hvad föreläsningskatalogen

för innevarande termin gifver vid handen, bestå blott deruti att han

fyra timmar i veckan leder de patologiskt-histologiska öfningarna. Vid

sådant förhållande borde, enligt Utskottets förmenande, äfven nu i frågavarande

adjunktur förändras till en extra ordinarie professorsbefattning

samt erhålla för dylik befattning föreslagen lön. Inom summan af de nu

äskade anslagsbeloppen skulle tillgång härtill kunna beredas derigenom

att, på sätt ofvan bli f vi t framhållet, de föreslagna lönerna för tre extra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

23

ordinarie professorsbefattningar nedsattes med 500 kronor för hvarje,

eller med sammanlagdt 1,500 kronor.

Då de omständigheter, som sålunda blifvit påpekade, synts Utskottet

ega den betydelse att ändring i antydda hänseenden borde vidtagas,

innan Riksdagen gåfve sitt bifall till ombildning af adjunkturerna vid

Karolinska institutet, har Utskottet icke kunnat tillstyrka Riksdagen att

godkänna den för en sådan ombildning nu framlagda planen.

Med afseende å beloppen af de äskade anslagsförhöjningarne har

ej något varit att erinra, men torde af nyss anförda skäl det för löneförbättring

åt adjunkterne afsedda anslaget å 11,500 kronor nu endast böra

ä extra stat för nästkommande år beviljas; dervid såsom vilkor för löneförbättrings

åtnjutande lärer böra stadgas, att vederbörande skola underkasta

sig den tjenstgöringsskyldighet, som enligt omförmälda plan skolat

dem åligga. ■

I sammanhang med nu behandlade ärende har Utskottet jemväl

till pröfning förehaft en af Herr Grefve C. M. Björnstjerna inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 88), deruti af anförda skäl föreslagits, att

Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 3,000 kronor, att från och med

år 1878 uppföras på Karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie

stat såsom lön åt en laborator i experimentel fysiologi vid nämnda läroverk.

En vid sistlidne riksdag i samma syfte väckt motion blef af Riksdagen

lernnad utan afseende; och, ehuru Utskottet, i likhet med förra

Riksdagens Stats-Utskott, håller före, att många ganska giltiga skäl förefinnas,

hvarför Karolinska institutet lika väl som Upsala universitet borde

erhålla en sådan tjensteman, som motionären åsyftat, har Utskottet likväl,

vid det förhållande, att, derest Riksdagen delar Utskottets åsigt beträffande

adjunkturernas vid institutet ombildning, frågan om den allmänna

organisationen torde komma att blifva föremål för förnyad nådig pröfning,

funnit sig för närvarande icke böra tillstyrka Riksdagen att i anledning

af ifrågavarande motion vidtaga någon åtgärd.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:

a) att till förbättring af de vid nuvarande extra ordinarie

professorsbestäflningarna vid Karolinska medikokirurgiska

institutet fästade löner må beviljas på

ordinarie stat ett belopp af 7,000 kronor;

b) att på extra stat för år 1878 må anvisas ett anslag

af 11,500 kronor, hvaraf under samma år bör utgå

löneförbättring till de vid institutet anstälde adjunkter,

under vilkor att de underkasta sig den tjenstgöringsskyldighet,

som enligt Kongl. Maj:ts nu framlagda

plan skolat dem åligga;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskott ds Utlåtande N:o 21.

c) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att de

nuvarande adjunktslönerna vid institutet måtte, i

den mån de blefve disponibla, få användas till adjunkturernas

ombildning enligt ofvan angifna plan,

för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall;

d) att för extra ordinarie professor, hvilkens lön är

bestämd till endast 4,000 kronor, må efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring utgå ett ålderstillägg med

500 kronor, att från det å hufvudtiteln uppförda

anslag för sådana tillägg utbetalas; och

e) att Herr Grefve C. M. Björnstjernas omförmälda

förslag för närvarande icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Angående 8:o. Kong]. Maj:t har vidare föreslagit, att på institutets ordinarie

‘slätstål''Ko- stat matte uppföras följande för år 1877 på extra stat anvisade anslag,

roiinsitainsti- nemligen: til] arfvode åt en amanuens vid institutets anstalt för normal

anatomi 1,000 kronor; till arfvode åt er» amanuens vid institutets fysiologiska

anstalt 400 kronor; och till arfvode åt en amanuens med skyldighet

att verkställa och demonstrera liköppningarne vid den pediatriska

kliniken å allmänna barnhuset 1,000 kronor; och har Utskottet, som funnit

den omständigheten, att den ifrågasatta förändringen i afseende å

institutets lärarepersonal icke nu kunnat i allo vinna Utskottets gillande,

ej böra utgöra hinder för uppförande på ordinarie stat af nu ifrågavarande

anslagsbelopp, hvilka i allt fall torde blifva oundgängligen erforderliga,

ansett sig böra hemställa,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall, och att alltså på Karolinska mediko-kirurgiska

institutets ordinarie stat må för ifrågavarande

ändamål uppföras ett sammanlagdt belopp af 2,400

kronor.

Elementarläroverken.

Ang. element- 9:o. Enär en inom Ecklesiastik-departementet uppgjord beräkning

uppflyttning utvisade, att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning enligt gällande

i högre grunder i högre lönegrad erfordrades från och med år 1878, efter afdrag

lönegrad. för ^ besparingar, som genom äldre lärares afgång kunde antagas uppkomma,

en summa utöfver det nu utgående läroverksanslaget, af 30,000

kronor, har Kongl. Maja för berörda ändamål äskat ett anslag till nämnda

belopp

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

25

belopp att å elementarläroverkens stat uppföras; och, då härvid ej varit

något att erinra, hemställer Utskottet,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning

i högre lönegrad enligt gällande grunder må anvisas

30,000 kronor, att å elementarläroverkens stat uppföras.

10:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

med hänvisande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 41—43) finnes meddelad hemställer Utskottet:

a) att ersättning för den i lektorns i matematik vid Skara

elementarläroverk lön tillförene inberäknade årliga inkomsten

af Yings m. fl. församlingars pastorat, hvars

egenskap af prebende nu mera upphört, må anvisas

med 607 kronor 72 öre, att å anslaget till elementarläroverken

uppföras; och

b) att ersättning för ett från staden Wimmerby hittills utgående,

nu mera indraget bidrag till aflöning åt rektor

vid elementarläroverket i nämnda stad må beviljas med

60 kronor, att likaledes uppföras å anslaget till elementarläroverken.

ll:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att bevilja 5,600

kronor för det å reala linien fullständiga elementarläroverkets i Stockholm

utveckling med ytterligare två klasser utöfver de tre, för hvilka medel

redan anvisats.

Riksdagen beviljade år 1874 ett belopp af 6,900 kronor för upprättande

af de tre lägsta klasserna af nämnda läroverk, och då den nu

äskade anslagstillökningen, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 43) gifver vid handen, är från och med år 1878 erforderlig för att

detta läroverks utveckling till fullständigt må kunna utan afbrott fortgå,

föranlåtes Utskottet att hemställa,

det Riksdagen må för det reala elementarläroverkets

i Stockholm utveckling med ytterligare två klasser bevilja

det äskade beloppet 5,600 kronor.

12:o. Under förevarande anslagsrubrik har Kongl. Maj:t vidare

föreslagit Riksdagen dels att för utvidgning af det femklassiga elementarläroverket

i Sundsvall till fullständigt å reala linien anvisa från och med

år 1878 ett belopp af 5,750 kronor, dels ock att för läroverkets i OskarsBih.

till Biksd. Prat. 1877. 4 Sami, 1 Afd. 12 Raft. 4

Ang. ersättning

för indraget

2>rebendepastoråd,

nedi för

indraget

lönebidrag

från staden

Wimmerby.

Ang. anslag

till real-läroverhet

i

Stockholm

Ang. utvidgning

aj

elementarläroverken

i

Sundsvall

och

Oskarshamn.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

hamn utvidgning från tre- till femklassigt, likaledes från och med år

1878, bevilja 5,600 kronor.

Beträffande den äskade anslagstillökningen för läroverket i Sundsvall

inhemtas af statsrådsprotokollet (Bil. N:r 7, sid. 43 och 44), att densamma

vore erforderlig till aflöning åt två lektorer samt till förhöjda

arfvoden åt rektor och öfningslärare; och har Utskottet, enär de skäl,

som blifvit anförda till stöd för nämnda läroverks utvidgning, synts tillfyllestgörande,

samt för utvidgningen skulle gälla det vilkor, att staden

Sundsvall förbunde sig att kostnadsfritt tillhandahålla lokal för det utvidgade

läroverket, funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att den sålunda

äskade anslagsförhöjningen bevilja.

Hvad angår den föreslagna utvidgningen af läroverket i Oskarshamn,

inhemtas jemväl af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 44 och

45), att härför likaledes skulle gälla såsom vilkor, att kommunen bekostade

för det utvidgade läroverket fullt ändamålsenlig lokal, äfvensom

att det äskade anslagsbeloppet vore afsedt till löneförhöjning åt rektor,

löner åt 3 nya kolleger och förhöjning i öfningslärarnes arfvoden. De

förhållanden, som blifvit anförda såsom påkallande en utvidgning af detta

läroverk, hafva äfven synts förtjenta af afseende; men, i betraktande af

Oskarshamns egenskap att vara hufvudsakligen en handelsstad, vore det,

enligt Utskottets förmenande, lämpligast att den föreslagna utvidgningen

endast komme att afse reallinien. Till stöd för denna uppfattning får

Utskottet åberopa det af Departementschefen uti yttrandet till statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 45) angifna syftet med den föreslagna utvidgningen,

att nemligen bereda ynglingar tillfälle till förvärfvande af de

kunskaper, som gjorde dem mogne att söka inträde vid tekniska läroverk,

handels- och landtbruksinstitut m. m. För bibringande af kunskaper i

denna rigtning torde ett läroverk, som uteslutande afser den reala bildningen,

befinnas lämpligare än ett sådant, der undervisningen är delad

på båda linierna. Enligt hvad Utskottet inhemtat, skulle emellertid den

äskade anslagstillökningen i allt fall blifva till oförändradt belopp erforderlig;

och har Utskottet förty ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att

densamma bevilja, dock med förklarande, att utvidgningen af förevarande

läroverk endast må afse den reala bildningslinien.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

att, under ofvan omförmälda vilkor i afseende å lokaler

för de utvidgade läroverken, må från och med

år 1878 anvisas:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21

27

a) för läroverkets i Sundsvall utvidgning till fullständigt

elementarläroverk på den reala linien 5,750

kronor; och

b) för utvidgning på den reala linien af läroverket i

Oskarshamn från tre- till femklassigt 5,600 kronor.

13:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong]. Maj:t föreslagit och

under åberopande af hvad till stöd för den nådiga framställningen finnes

i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 45—47) meddeladt, hemställer Utskottet:
a)

att för pedagogiens i Falköping förändring till ett treklassigt

elementarläroverk må, under vilkor att kommunen

bekostar för ett sådant läroverk fullt ändamålsenlig

lokal jemte boställe åt rektor eller deremot svarande

hyresersättning, beviljas en förhöjning i anslaget

till elementarläroverken med 5,400 kronor; och

b) att för samma ändamål det till uppehållande af undervisningen

vid den nu varande pedagogien afsedda anslag,

1,500 kronor, må öfverföras från anslaget till pedagogi

och folkskolor till anslaget för elementarläroverken.

14:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för ökande

af rektors vid nya elementarskolan i Stockholm hyresanslag till 1,000 kronor

bevilja en förhöjning i anslaget till elementarläroverken med 500

kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 47) gifver vid handen,

hade direktionen för nämnda skola uti underdånig skrifvelse den

19 September 1876 anfört, att under det rektorer vid öfriga elementarläroverk

vore, enligt 128 § i stadgan för rikets elementarläroverk, försäkrade

att genom vederbörande städers försorg erhålla antingen särskilda

embetsgårdar, tillräckliga bonings- och hushållsrum i sjelfva skolhusen

eller ock en efter rektors embetsställning samt ortens förhållanden afpassad

årlig hushyra, nya elementarskolans rektor i sådant hänseende åtnjöte

endast en vid 1859—1860 årens riksdag beviljad årlig hyresersättning

af 500 kronor, hvilken icke ens till hälften motsvarade nuvarande

hyreskostnader för lämplig bostad i skolans närhet, och då Stockholms

stadsfullmäktige år 1875 beviljade lektorer och adjunkter vid nämnda

skola hyreshjelp af stadskassan för år 1876 och tills vidare med 600 kronor

för lektor och 400 kronor för adjunkt, blef rektor, som enligt § 7

Ang. förändring

af

pedagogien

i Falköping

till treklassigt

elementarläroverk.

Ang. ifrågasatt

förhöjning

i hyresanslag

et till

rektor vid

nya elementarskolan

i

Stockholm.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

Ang. elementarläroverkens

allmänna

anordning

in. in.

af Kongl. stadgande för skolan den 14 Augusti 1856 förordnades bland

lektorerne, likväl undantagen från åtnjutande af sådan hyreshjelp, hvarföre

han af sådan förmån åtnjöte 100 kronor mindre än annan lektor;

och hade direktionen, då det vore omöjligt att i skolhuset bereda rum

åt rektor, men för den dagliga tillsynen i skolan samt den ständiga beröring,

hvari rektor, såsom hennes närmaste styresman, måste stå med

öfrige lärare och med skolungdomen, synnerlig vigt läge derpå, att han

genom tillräckliga hyresmedel finge på en gång tillfälle och förbindelse

att bo i skolans omedelbara granskap, hvarest boningsrum stode högt

i pris, anhållit, att nådig framställning om höjande med 500 kronor af

den. åt skolans rektor anslagna hyresersättning måtte till Riksdagen aflåtas.

Enär ifrågavarande läroverk är till särdeles väsentligt gagn för

Stockholms stad, synes det emellertid Utskottet, som om staden rätteligen

borde bidraga till hyresersättningen åt skolans rektor. Den förbindelse,

som i sådant hänseende torde kunna anses åligga Stockholm, kan,

enligt Utskottets förmenande, jemväl anses hafva blifvit af staden erkänd

derigenom att staden redan beviljat lektorer och adjunkter vid nämnda

skola hyreshjelp af stadskassan. Vid sådant förhållande och då det skäl,

som, enligt hvad skolans direktion förmält, lärer hafva föranledt det i

afseende å rektor gjorda undantaget, eller att nya elementarskolans hus

icke vore stadens utan statens tillhörighet, synts Utskottet sakna all giltighet,

enär den omständighet att staten bekostat uppförandet af nämnda

byggnad bort gifva anledning till en alldeles motsatt åtgärd från stadens

sida, har Utskottet icke kunnat den i omförmälda hänseende äskade anslagsförhöjningen

förorda, utan får på grund af hvad anfördt blifvit

hemställa,

att förevarande nådiga framställning icke må vinna

Riksdagens bifall.

15:o. För inrättande af en ny lektorsbefattning vid hvartdera af

de högre elementarläroverken i Göteborg, Jönköping, Karlstad, Lund och

Westervik har Kongl. Maj:t äskat ett anslag å 12,500 kronor, hvarjemte

Kongl. Maj:t föreslagit, att vid den förändring i afseende på vissa elementarläroverks

högre klasser, som i statsrådsprotokollet omförmäldes,

de för samma läroverk anvisade anslag ändock för närvarande måtte

bibehållas oförändrade.

Berörda förändring i afseende å vissa elementarläroverks högre

klasser skulle, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 60) gifver

vid handen, bestå uti indragning af den reala liniens sjunde klass

vid läroverken i Östersund, Luleå, Hudiksvall, Strengnäs, Nyköping

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

29

Westerås och Kristianstad samt af både sjette och sjunde realklasserna

vid läroverken i Wexiö, Halmstad och Hernösand. Till stöd för en dylik

åtgärd har, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 54—58)

inhemtas, anförts hufvudsakligen följande.

Realliniens båda öfverklasser besöktes vid flera läroverk af ett jemförelsevis

ringa lärjungeantal, för hvilkas särskilda undervisning inom

de olika årsafdelningarne skulle erfordras ett antal lärare, som icke

stode i skäligt förhållande till lärjungarnes. För undvikande af det slöseri

med lärarekraft, hvilket obestridligen mångenstädes skulle blifva en följd

af eu sådan anordning af undervisningen, hade man vidtagit den utvägen

att låta lärjungar å de olika linierna delvis undervisas gemensamt. Denna

gemensamhet medförde dock å andra sidan omisskänliga olägenheter för

lärjungarne så väl på den klassiska som än mera på den reala luden, hvarföre

ock bildningsliniernas åtskiljande, på sätt Riksdagen och läroverksstyrelserna

sammanstämmande ansett, måste betraktas såsom ett väsentligt

vilkor för undervisningens förbättring.

Vid sådana förhållanden hade det synts först böra undersökas, huruvida

och i hvilken mån de onekligen befintliga olägenheterna kunde med

redan för handen varande tillgångar afhjelpas, samt vidare hvilka åtgärder,

der missförhållandena starkast och äfven på den sista tiden fortfarande

framträdt, borde vidtagas för att rätta dem, under det vägen hölles öppen

för en ytterligare förbättring, i den mån behofvet deraf trädde i dagen.

Då de tvenne högsta klasserna vore tvååriga, så erbjöde sig derigenom

en möjlighet att, när lärjungarne inom de båda årsafdelningar,

af hvilka hvarje klass bestode, sammanlagda utgjorde blott ett fåtal,

genom anlitande af samme lärare för de båda afdelningarna af samma

klass och linie bespara lärarekraft.

De beräkningar, som blifvit särskildt för hvarje läroverk anstälda

för att utröna, i hvad mån, med iakttagande af de utvägar ett sådant

förfaringssätt erbjöde, de redan befintliga lärarekrafterna vore för liniernas

skiljande under närvarande förhållanden tillräckliga, visade, att detta vid

en betydlig del af de fullständiga skolorna läte sig göra. De öfriga läroverken

vore dels sådana, vid hvilka lärjungeantalet å reallinien vore

jemförelsevis större, och liniernas skiljande i följd deraf fordrade någon

tillökning i lärarestyrkan, dels sådana, der lärjungarne i de båda öfverstå

klasserna å samma linie vore så få, att, äfven med iakttagande af nyssnämnda

förfaringssätt, särskild undervisning för dessa klasser ändock

innebure en allt för stor frikostighet med lärarekraft. Vid sist omnämnda

läroverk qvarstode tillräckliga skäl att äfven under nuvarande förhållanden

vidtaga någon indragning af de högsta realklasserna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 21.

Denna indragning borde likväl ske endast der, hvarest äfven under

den sistförflutna tiden en betydligare tillväxt på reallinien icke visat sig,

och den. borde i de flesta fall ej sträcka sig längre än till sjunde klassen.

Giltiga skal syntes nemligen gifva anledning dertill, att en skilnad

gjordes emellan indragningen af den sjette klassen och af den sjunde,

samt att den först nämnda endast måtte borttagas vid ett mindre antal

läroverk, vid hvilka lärjungarne å den reala liniens båda öfverklasser

under de sist förflutna åren varit mycket få, och der man hade anledning

till det antagande, att någon väsentlig utveckling af denna linie

icke i den närmaste framtiden vore att förvänta.

Så väl om denna indragning som den af sjunde klassen gälde, att,

i händelse ett mera framträdande behof af undervisning skulle visa sig,

ingenting hindrade att om återupprättandet af dessa indragna klasser väcka

förslag. Af detta skäl borde icke heller dessa läroverks stat för närvarande

undergå förändring, så mycket mindre som de lärare i adjunktsgraden,

hvilka vid några af dem blefve öfverflödiga, kunde på grund af

gällande föreskrifter förflyttas till andra läroverk, der deras verksamhet

behöfde anlitas.

Utskottet, som för att bibringa en lättare öfversigt låtit vid detta

betänkande foga en tabell (Bil. Litt. C) öfver lärjungeantalet uti ifrågavarande

läroverks särskilda klasser under åren 1871—1875 och 1876,

har funnit hvad sålunda och i öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet anfördt

innebära giltiga skäl för vidtagande af ofvan antydda indragning; och,

enär densamma blott skulle vara tillfällig samt vissa lärare, hvilka kunde

blifva öfverflödiga vid något eller några af omförmälda läroverk, kunde,

på sätt antydt blifvit, förflyttas till annat läroverk, der ökade lärarekrafter

vore af behofvet påkallade, torde förslaget om bibehållande för

närvarande vid oförändradt belopp af de för meranämnda läroverk anvisade

anslag böra vinna Riksdagens bifall.

Ehuru Utskottet alltså funnit sig icke hafva något att erinra mot

omförmälda anordning, har Utskottet likväl icke velat underlåta att uttala

den förväntan, att grundsatsen om de båda bildningsliniernas särskiljande

snarast möjligt måtte verkliggöras genom indragning af öfverklasser äfven

å den klassiska linien vid de läroverk, der, till följd af större minskning

i lärjungeantalet å nämnda linie, sådan indragning må kunna låta sig

verkställa och befinnas ändamålsenlig. Den tidpunkt, då sådan indragning

bör kunna ega rum vid åtminstone åtskilliga läroverk, torde icke

vara särdeles aflägsen, ty, oaktadt pröfning i latinska språket ingår bland

fordringarne för de akademiska embetsexamina, och sålunda föranleder

ett större tillopp till den klassiska linien än annars antagligen blefve

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

31

händelsen, har likväl, enligt af vederbörande lemnad upplysning, under

de senaste åren tillökningen i lärjungeantalet vid elementarläroverken

varit högst betydlig å den reala linien, under det att å den klassiska

antalet varit i det närmaste oförändradt.

Beträffande åter Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af medel till

inrättande af nya lektorsbefattningar vid elementarläroverken i Göteborg,

Jönköping, Karlstad, Lund och Westervik, torde visserligen hvad till

stöd härför finnes uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 48 och 49)

meddeladt gifva vid handen, att behof af något ökade lärarekrafter vid

nämnda läroverk förefinnes. I sådant hänseende förefintligt behof bör

emellertid, enligt Utskottets förmenande, för närvarande kunna tillgodoses

utan att derför särskildt anslag behöfver anvisas. Kongl. Maj:t

eger nemligen, på sätt ofvan blifvit antydt, befogenhet att förflytta vissa

elementarlärare, från ett läroverk till annat, hvilken rättighet Kongl. Maj;t

lärer blifva i tillfälle att utöfva, då genom den förestående indragningen

af realöfverklasser vid flera läroverk åtminstone vid åtskilliga af dessa

lärarekrafterna torde blifva större än behofvet oundgängligen kräfver.

Af sådan anledning har Utskottet icke kunnat biträda Kongl? Maj:ts förslag

om anvisande af berörda anslag å 12,500 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet:

a) att Riksdagen må medgifva, att vid den förändring i

afseende på vissa elementarläroverks högre klasser, som

ofvan blifvit omförmäld, de för samma läroverk anvisade

anslag ändock för närvarande må bibehållas oförändrade;

och

b) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af 12,500 kronor, för inrättande af en ny lektorsbefattning

vid hvartdera af de högre elementarläroverken

i Göteborg, Jönköping, Karlstad, Lund och Westervik,

för närvarande icke må vinna Riksdagens bifall.

16:o. Kongl. Maj:t har vidare äskat en förhöjning i anslaget till Ang. förMjarfvoden

åt extra lärare från 90,000 kronor till 100,000 kronor; och får ning i anUtskottet,

under åberopande af de skäl, som i statsrådsprotokollet (Bil. JtZVZe.

N:o 7^ sid. 49) finnas anförda till stöd för den sålunda föreslagna anslagstillökningen,

hemställa,

. att Riksdagen må förevarande nådiga framställning

bifalla och alltså höja anslaget till arfvoden åt extra

lärare med 10,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Ang. ISnetursberäkning

för extra

lärare och

vikarier vid

statens elementarläroverk.

17:o. Uti underdånig skrifvelse den 15 December 1876 hade, på

sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 49—50) inhemtas, direktionen

för Stockholms stads undervisningsverk fäst Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

vid det förhållande att, sedan med anledning af Riksdagens

i ämnet gjorda framställning genom Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1874

förordnats, att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning

genomgått den profårskurs, hvilken för anställning vid statens elementarläroverk

vore eller kunde varda föreskrifven, samt inför vederbörlig

myndighet aflagt godkändt undervisningsprof, måtte vid befordran till

adjunkts-, kollega- eller lektorsbefattning vid sådant läroverk, under vissa

i kungörelsen angifna vilkor, ega att för framtida lönetur räkna sig till

godo den tid han från och med året näst efter berörda profs afläggande

tjenstgjort såsom lärare vid enskildt läroverk af viss beskaffenhet, härigenom

för anstälde lärare vid enskilda läroverk beredts en vigtig förmån,

som motsvarande tjenstgöring vid statens läroverk icke medförde.

Att sådant ingalunda kunde lända till de senares fromma, vore

uppenbart. Då de enskilda läroverken kunde erbjuda sina lärare större

förmåner ej blott i en högre aflöning än den staten gåfve för samma

slags arbete, utan jemväl i bättre lönetursberäkning för uppflyttning till

de högre lönegraderna vid elementarläroverken, skulle de lätteligen komma

att draga till sig de bättre lärareförmågorna. I hvilket fall som helst

skulle det kännas hårdt för dem, som vid statens läroverk qvarstannade,

om de såge sig i lönetursrätt tillbakasatte efter lärare vid de enskilda

läroverken.

Att åstadkomma en sådan obillighet kunde icke tänkas hafva varit

Riksdagens afsigt, då den fattade sitt beslut rörande dessa fördelar för

de enskilda läroverken. Dessa senare borde visserligen uppmuntras, dock

icke så att tjenstgöringen der för den enskilde läraren medförde, af staten

medgifna, större rättigheter än tjenstgöring vid statens egna läroverk.

Och hade direktionen på grund häraf hemstält, att Kongl. Maj:t måtte

vidtaga sådan åtgärd, hvarigenom stadgandena i berörda nådiga kungörelse

komme att gälla äfven för tjenstgöring såsom extra lärare eller vikarie

vid statens elementarläroverk.

Då den sålunda gjorda framställningen syntes innebära fullt giltiga

skäl derför att en öfverensstämmelse inträdde i fråga om de stadgande!!,

som för det ena och andra nu nämnda slaget af lärare skulle tillämpas,

har Kongl Maj:t föreslagit Riksdagen att det måtte medgifvas filosofie

kandidat eller filosofie doktor, hvilken i behörig ordning genomgått den

profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk vore eller

kunde varda föreskrifven, samt i öfrigt fullgjort stadgade vilkor för att

kunna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

33

kunna till lektor, adjunkt eller kollega vid sådant läroverk utnämnas,

att vid skeende befordran räkna sig till godo den tid han från och med

året näst efter berörda vilkors fullgörande såsom extra ordinarie lärare

tjenstgjort vid statens elementarläroverk eller tvåklassiga pedagogier, så

framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med den som

ålåge lektor, adjunkt eller kollega vid dylika läroverk.

Vid behandlingen af detta förslag har Utskottet icke kunnat underlåta

att fästa uppmärksamheten derå, att åtskilliga lärare torde finnas,

hvilka, på grund af föreskrifter i gällande läroverksstadga och Kongl.

circuläret den 28 Augusti 1874, borde, änskönt de icke genomgått profår,

vara likstälde med dem, som varit sådant prof underkastade. Det har

synts Utskottet som om billigheten fordrade, att sådane lärare icke blefve

försatta i ogynsammare belägenhet än sina oftast yngre kamrater, hvilka

dessutom ej sällan torde hafva af dem åtnjutit undervisning. Då Kongl.

Maj:t emellertid icke lärer underlåta att i nåder tillse, det rättvisans och

billighetens fordringar i nu antydda hänseende blifva uppfylda, samt i

öfrigt ej något varit att Vid omförmälda nådiga förslag erinra, föranlåtes

Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall.

Folkundervisningen.

18:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastikdepartementets

byrå för folkskoleärenden anstäld beräkning för lärares vid

folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad, kornme att för

år 1878 erfordras ett anslag af 3,000 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit

att till löneförhöjning enligt gällande grunder för lärare vid nämnda

seminarier det ordinarie anslaget till dessa måtte ökas med omförmälda

belopp och, enär ifrågavarande utgifter äro af fortvarande natur, hvarföre

ock sist församlade Riksdag uppförde anslaget dertill å ordinarie stat,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till förevarande nådiga framställning

lemna bifall.

19:o. Kongl.. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för utvidgning

af seminarierna med ännu en årsklass samt för införande vid dessa

läroanstalter af undervisning i slöjd bevilja en tillökning i anslaget till

Bih. till Riksd. Prof,. 1877. 4 Sami. 1 A/d. 12 Iluft. 5

Angående

seminariilärares

11 inflyttning

i

högre lönegrad.

Angående

folhsholeUira,

resemina

riernas

''utvidgning

in. in.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

understöd för

lärares aflöning

vid

fortsättnings

skolan.

folkskolelärareseminarierna af 13,500 kronor samt i anslaget till stipendier

för serninarii-elever af 5,000 kronor.

Af den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. Öl—63)

finnes meddelad rörande förevarande anslagsfordringar, synes det, enligt

Utskottets förmenande, vara ådagalagdt, att den föreslagna utvidgningen

af seminarierna är af verkligt behof påkallad, särdeles då i betraktande

tages, att om, på sätt här nedan vidare ornförmäles, undervisning i slöjd

skall komma att inrymmas uti folkskolans verksamhetsområde, det torde

vara nödvändigt att öfningar deruti i första rummet införas vid anstalterna

för bildande af folkskolelärare och lärarinnor. Af omförmälda

utredning inhemtas vidare, att de för ändamålet erforderliga förhöjda

anslagen till lärarearfvoden skulle vid de sju lärareseminarierna komma

att uppgå till ett belopp af 21,000 kronor och vid de fyra lärarinneseminarierna

till ett belopp af 6,000 kronor, eller tillsammans 27,000

kronor, hvaraf likväl, enär den nya anordningen först med höstterminen

1878 kunde sättas i verket, endast hälften, eller 13,500 kronor, behöfde

nu uppföras. — Vidkommande den begärda tillökningen i anslaget till

stipendier är särskilt anfördt att, enär lärjungarne i den nu föreslagna

nya klassen otvifvelaktigt borde lika väl som eleverne i de öfriga klasserna

komma i åtnjutande af det understöd, som lemnades åt behöfvande och

skickliga elever, hvilka vitsordats för berömvärd flit och godt uppförande,

blefve det nödvändigt att anslaget till stipendier ökades med ett mot den

sannolika tillökningen i elevantalet svarande belopp. Då det emellertid

ej vore antagligt, att den nya klassen genast komrne att blifva lika talrik

som de öfriga, kunde till en början stipendiibeloppet för eleverne i denna

klass beräknas något lägre, och då för år 1878, under hvars senare hälft

förändringen skulle genomföras, ej mer än halfva beloppet behöfde utgå,

borde 5,000 kronor för detta ändamål uppföras.

På grund af hvad sålunda förekommit och ofvan blifvit anfördt,

hemställer Utskottet,

a) att för seminariernas utvidgande med ännu en årsklass

samt för införande af undervisning i slöjd vid dessa

läroanstalter anslaget till seminarierna må höjas med

13,500 kronor; och

b) att tillökning i anslaget till stipendier för serninariielever

må beviljas med 5,000 kronor.

20:o. Under denna anslagsrubrik har Kong!. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen att till understöd, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

angifna grunder, för aflöning åt lärare vid fortsättningsskolan, för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

35

så vidt undervisning der meddelades utom den för folkskolan bestämda

undervisningstid af åtta månader om året, anvisa ett förslagsanslag af

30,000 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 63—67) är fullständig utredning

rörande förevarande fråga meddelad, hvaraf inhemtas hufvudsakligen

följande. I stadgan angående folkundervisningen i riket den 18

Juni 1842 föreskrifves i § 10 mom. 2, att för underhållandet af de i

skolan förvärfvade kunskaper borde, helst under den tid af året då

ledighet gåfves från skolan, anställas förhör med den ungdom, som från

skolan utgått.

Genom Kongl. cirkuläret den 22 April 1864 blef, på grund af den

erfarenhet, som under tiden vunnits om den fortsatta undervisningens

vigt oeh betydelse samt om behofvet af närmare föreskrifter för densammas

ordnande, i detta afseende stadgadt, att skolråden skulle tillse,

att för de barn, som ur skolan utgått, tillfälle bereddes att på bestämda

tider under lärarens ledning dels underhålla redan förvärfvade kunskaper,

dels ock deruti ytterligare förkofra sig; och genom Kongl. cirkuläret den

15 Oktober 1869 togs" ytterligare ett steg till denna undervisnings främjande

medelst stadgandet, att undervisningen för de barn, som ur skolan

utgått, skulle ordnas efter en bestämd plan, samt att noggrann anteckning

skulle föras öfver dessa lärjungars skolbesök.

De anordningar, som inom de särskilda skoldistrikten i riket blifvit

vidtagna för den fortsatta undervisningen, hade emellertid, till följd af

den frihet som jemlikt de gällande stadgandena i detta hänseende ansetts

böra medgifvas, varit ganska olikartade, likasom ock beträffande sjelfva

undervisningens beskaffenhet mycken skiljaktighet kunnat iakttagas. I

allt fall syntes dock fortsättningsskolans behöflighet hafva blifvit allt mer

och mer erkänd, hvilket visade sig deraf, att medan antalet lärjungar,

hvilka under år 1865 begagnade fortsatt undervisning, utgjorde endast

18,874, hade antalet sådana barn år 1875 ökats till 26,783. Eldigt inkomna

uppgifter hade antalet af skoldistrikt, inom hvilka fortsättningsskolor

satts i fråga, på senaste tiden ansenligt ökats, men skolorna syntes

ännu mångenstädes vara ofullständigt ordnade, äfvensom utförda med

tillämpning af mycket olika grundsatser.

Tiden syntes emellertid nu vara inne att med begagnande af den

erfarenhet, som vunnits angående behöfiigheten af en fortsättningsskola

med bestämdare anordning, föreslå de åtgärder, hvilka kunde vara tjenliga

att bringa denna vigtiga angelägenhet till den utveckling, som för

folkskolans högre utbildning i vårt land finge anses önskvärd, och hvilka

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

kunde under närvarande förhållanden med hopp om framgång allmännare

genomföras.

Vidkommande deri lärokurs, som borde i fortsattningsskolan meddelas,

syntes denna, enär fortsättningsskolans uppgift måste vara att

meddela eu högre undervisning än den egentliga folkskolan, icke böra

inskränkas blott till ett förnyadt genomgående af den förut inhemtade

kursen, utan fast hellre så bestämmas, att jemte nödig repetition lärjungarnes

förkofran i insigt och färdighet åsyftades.

I afseende på undervisningssättet borde i denna skolafdelning, der

äldre lärjungar skulle undervisas, i flera afseenden iakttagas ett annat

förfarande än det som för de yngre barnen vore lämpligt.

Då i anseende till den olika grad af utveckling, hvartill folkskolan

på olika orter hunnit, stora svårigheter skulle möta för att öfver allt

ordna den fortsatta undervisningen på enahanda sätt; och då skiljaktiga

förhållanden i öfrig!, t. ex. mellan stad och landsbygd, tätare och glesare

befolkning, fasta och flyttande skolor, folkskolor med och utan förberedande

småskolor o. s. v., fortfarande påkallade medgifvandet, åtminstone

tills vidare, af olikheter i ordnandet af fortsättningskolorna inom

särskilda skoldistrikt, syntes äfven en viss frihet kunna och böra ega

ruin i valet af de läroämnen, hvilka skulle meddelas lärjungarne i dessa

skolor, med afseende på olika omständigheter inom särskilda skoldistrikt

samt på lärjungarnes olika ståndpunkt och behof.

Såsom ämnen, i hvilka undervisning borde i alla fortsättningsskolor

meddelas, syntes böra betraktas kristendomskunskap, egentligen inhemtad

genom bibelläsning, modersmålet, företrädesvis med öfning att

skiftligen begagna detsamma, räknekonst och geometri med afseende på

den praktiska tillämpningen, teckning, samt, så snart omständigheterna

det medgåfve, slöjd och handarbeten. Dertill komme vidare undervisning

så väl i fäderneslandets historia som i naturkunnighet, hvarvid i

skolor på landet förnämligast de delar af naturläran borde göras till föremål

för undervisning, hvilka närmast hade betydelse för jordbruket.

Om fortsattningsskolan skulle kunna verka med framgång, borde

hennes årliga undervisningstid uppgå till minst sex veckor med 30 timmars

undervisning i hvarje vecka; börande likväl tiderna för undervisningen

fördelas på olika sätt för landsbygden och städerna.

I de flesta fall skulle undervisningen i fortsattningsskolan kunna

bestridas af läraren eller lärarinnan i folkskolan, hvilken, om skolrådet

och församlingen ansåge nödigt, att fortsättningsskolans undervisningstid

till större eller mindre del förlädes utom den ordinarie läsetiden af åtta

kalendermånader, borde mot särskild ersättning meddela sådan under
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N-.o 21.

37

visning till fyra, högst sex veckor årligen, Då den undervisning, som

läraren utöfver den ordinarie lärotiden lemnade i fortsättningsskolan, utan

tvifvel kräfde större ansträngning och noggrannare förberedelse, än den

mindre omfattande undervisningen i folkskolan, syntes ersättningen för

denna undervisning böra bestämmas jemförelsevis något högre, än lönen

i allmänhet. Det vore billigt, att för fyra veckors undervisning utöfver

folkskolans ordinarie lärotid åt läraren bestämdes ett ersättningsbelopp

af 100 kronor och i förhållande dertill för längre eller kortare tid.

För att uppmuntra kommunerna till ett allmännare och fullständigare

upprättande af fortsättningsskolor, vore det af stor vigt, att något

särskildt bidrag af staten lemnades till de församlingar, som behöfde

göra särskilda uppoffringar för fortsättningsskolans ordnande. Då den

grundsats hittills i allmänhet gjort sig gällande, att kommunen och staten

hvardera ungefär med lika andelar bekosta läroanstalterna för folkundervisningen,

borde detta förhållande äfven här iakttagas, och sålunda

för denna undervisning erhållas statsbidrag med följande belopp: nemligen,

om i hvarje vecka lästes minst 30 timmar, för två veckor 25 kronor,

för fyra veckor 50 kronor och för sex veckor 75 kronor, hvilket vore

det högsta statsbidrag, som till någon fortsättningsskola kunde erhållas;

allt under vilkor att ett lika belopp med statsbidraget lemnades af kommunen.

I öfvensstämmelse, så vidt ske kunde, med dessa grunder borde

statsbidraget utgå till sådana skolor, der den fortsatta undervisningen

meddelades om aftnarne eller å spridda dagar under årets lopp utan intrång

på den lagliga undervisningstiden.

Om man för de första åren antoge, att behof af statsbidrag för

fortsättningsskolors ordnande ifrågakomme för 600 skolor, och beloppet

för hvarje skola i medeltal beräknades till 50 kronor, skulle ett årligt

statsanslag af 30,000 kronor vara erforderligt .för detta ändamål.

Folkskolans höjande utöfver den för henne hittills afsedda ståndpunkt

är otvifvelaktigt för den allmänna bildningen af synnerlig vigt,

och då de af Kongl. Maj:t i detta syfte nu föreslagna åtgärder synts

Utskottet vara de under nuvarande förhållanden mest ändamålsenliga,

har Utskottet icke tvekat att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

till bifall förorda, och hemställer alltså,

att Riksdagen må till understöd, i enlighet med

ofvan angifna grunder, för aflöning af lärare vid fortsättningsskolan,

för så vidt undervisning der meddelas

utom den för folkskolan bestämda tid af åtta månader

om året, anvisa ett förslagsanslag af 30,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

undervisning

i slöjd vid

folkskolorna.

21:o) Slutligen har Kong!. Maj:t under denna anslagsrubrik föreslagit

att såsom bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, att

utgå under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, måtte anvisas ett

anslag af 15,000 kronor.

Uti sitt i förevarande ämne till statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 67—69) afgifna yttrande har Departementschefen, bland annat, anfört,

att, då undervisningen i slöjd för folkskolans rätta ställning och verksamhet

hade stor betydelse, och då intresset för denna angelägenhet nu

syntes vara väckt, vore tiden inne att öfverväga, huru den ifrågavarande

undervisningen lämpligast skulle kunna ordnas och främjas. För flickor

hade tillfälle till undervisning i slöjd på många orter redan länge varit

beredd, och föremål för denna undervisning hade i allmänhet varit enkel

linne- och klädsömnad samt stickning. I anseende till nödvändigheten

af öfning härutinnan, och då ändamålet att bibringa allmän handfärdighet

dervid äfven kunde vinnas, borde nämnda öfningar företrädesvis förekomma.

Dock vore det önskvärdt, att tillfälle kunde beredas till undervisning

äfven i spånad, väfnad samt ftätningsarbeten. Slöjdundervisningen

för flickor borde, såsom obligatorisk, taga sin början vid öfvergången från

småskolan till folkskolan och sedan fortgå jemte den öfriga undervisningen

under hela lärotiden, så väl i den egentliga folkskolan som i

fortsättningsskolan.

De kostnader, som eu sådan undervisnings anordnande vid flickskolan

komrne att medföra, kunde ej blifva betydliga, och understöd

dertill af staten syntes derföre ej behöfvas på annat sätt, än att tillfälle

till undervisning i qvinlig slöjd bereddes vid statens seminarier för bildande

af folkskolelärarinnor.

Anordnandet af slöjdundervisning för gossar komme deremot i

allmänhet att medföra mera svårighet och fordra större uppoffringar.

Denna undervisning borde icke afse bibringandet af insigt och färdighet

i något särskilt yrke, utan blott förvärfvandet af någon händighet eller

förmåga att bruka de vanligast förekommande verktyg, särdeles snickareverktyg

samt, der förhållandena sådant medgåfve, äfven svarfvare-, träsnidare-

och möjligen srnidesverktyg, hvarvid förfärdigandet af sådana

föremål, hvilka vore för allmogen företrädesvis nödvändiga, borde i främsta

rummet afses.

I allmänhet borde undervisningen i slöjd börja vid ynglingens inträde

i folkskolans högre afdelning. I fortsättningsskolan borde den, der icke

särskilda omständigheter lade hinder i vägen, alltid förekomma. Der

skolorna vore fasta med daglig läsning för hvarje barn, kunde läsning

och slöjd lämpligen så omvexla med hvarandra, att fyra timmar under

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskoltets Utlåtande N:o 21.

39

förmiddagen användes till läsning och två timmar under eftermiddagen

till slöjd samt någon öfning i teckning. Vore åter de fasta skolorna så

ordnade, att undervisningen meddelades på afdelningar hvar annan dag,

kunde den afdelning, som ena dagen sysselsattes med läsning, den andra

dagen undervisas i slöjd. I de flyttande skolorna, der endast ett ringa

antal timmar kunde anslås till slöjdundervisningen, borde likväl åtminstone

en förmiddag i veckan kunna deråt egnas.

Der läraren vore slöjdkunnig, bibringades undervisningen lämpligast

af honom, i annat fall af annan slöjdskicklig person. Dock borde i de

flesta skolor kunna efter hand bildas så kallade lärare-elever, hvilka

biträdde vid denna undervisning, då läraren blott hade att leda och

öfvervaka det hela.

De åtgärder, staten kunde och borde vidtaga för denna undervisnings

främjande, syntes vara dels att öfningar i de slöjder, som skulle

förekomma i folkskolan, infördes vid statens seminarier för folkskolelärares

bildande, dels att modellsamlingar af de mest brukliga landtmannaredskap

samt andra lämpliga slöjdföremål efter hand anskaffades

och till billigt pris tillhandahölles skolråden, dels slutligen, med afseende

på de kostnader och svårigheter införandet af denna undervisning

medförde, att ett särskildt understöd af statsmedel lemnades de skoldistrikt,

som väl ordnade densamma. Detta understöd borde lämpligen

utgå med ett belopp af 75 kronor till hvarje folkskola, vid hvilken undervisning

i slöjd för gossar blifvit införd, under vilkor att intyg af inspektören

meddelades, att undervisningen bedrefves i den rigtning, som

sålunda blifvit angifven, under minst fyra timmar i veckan, utan att

undervisningen i skolans öfriga ämnen derigenom eftersattes.

I hvilken utsträckning statens understöd för i fråga varande ändamål

under den närmaste framtiden kunde komma att tagas i anspråk,

läte sig svårligen med någon visshet på förhand beräkna, då slöjdundervisningens

ordnande på antydt sätt måste föregås af åtskilliga åtgärder,

såsom anskaffande af lokal samt af lämpliga verktyg och materialier med

mera. Med kännedom om det lifliga intresse, hvarmed denna angelägenhet

inom orterna omfattades, kunde likväl antagas, att åtminstone 200 skolor

under loppet af de närmaste åren kunde blifva berättigade till statsbidrag

på ofvan föreslagna vilkor, och erfordrades alltså ett anslag af 15,000 kronor.

Då Utskottet delar den af Departementschefen uttalade åsigt, att

undervisningen i slöjd kan, om den rätt meddelas, blifva ett allmänt

bildningsmedel af stor betydelse, och då den omvexling mellan själsoch

kroppsarbete, som derigenom skulle beredas folkskolans lärjungar,

otvifvelaktigt bör hafva ett i flera afseenden välgörande inflytande samt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

aflöning en

för lärare

vid småskola.

Utskottet funnit de angifva grunderna för denna undervisnings ordnande

vara väl afpassade efter det mål, som är afsedt att dermed främjas, har

Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja de härtill erforderliga

medel.

I sammanhang med förevarande nådiga framställning har Utskottet

jemväl till pröfning förehaft en af Herr J. E. Åkesson Limdegärd inom

Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad

motion (N:o 126), deruti af anförda skäl föreslagits, att såsom bidrag

till aflönande af lärare eller lärarinnor vid slöjdskola, som motsvarade

sådan skolas ändamål att meddela undervisning i handarbete, skoldistrikt

måtte, under vilkor att sådan lärare eller lärarinna årligen i lön uppbure

minst 250 kronor och vore med undervisning sysselsatt minst åtta månader

med 30 undervisningstimmar i veckan, åtnjuta statsbidrag till det

belopp, som nu utginge till oexaminerade, biträdande lärare och lärarinnor

i folkskola.

Att, på sätt motionären sålunda föreslagit, uti förevarande hänseende

nu vidtaga åtgärder i annan och vidsträcktare rigtning än Kongl.

Maj:t, efter pröfning af alla på saken inverkande omständigheter, funnit

nödigt, torde emellertid icke kunna anses lämpligt; och Utskottet finner

sig förty böra afstyrka bifall till den af motionären i ämnet gjorda

framställning.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

a) att Riksdagen må såsom bidrag till aflöning af lärare

i slöjd vid folkskolorna, att utgå under ofvan angifna

vilkor, anvisa ett anslag af 15,000 kronor; och

b) att Herr J. E. Åkesson Lundegårds omförmälda motion

icke må af Riksdagen bifallas.

22:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 76), har Herr P. Näsman, under

åberopande af de skäl, som af honom anförts uti en vid senaste riksdag

i ämnet väckt motion, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att hvarje

skoldistrikt, som ville öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola

från 250 till 300 kronor, måtte ega rätt att af statsmedel erhålla hälften

eller 25 kronor för hvarje sådan lönetillökning, utöfver hvad det förut

erhållit, med vilkor att distriktet tillsköte en lika stor summa.

Uti sitt vid sist förflutna riksdag i ämnet afgifna utlåtande anförde

dåvarande Stats-Utskottet såsom hufvudsakligt skäl för sitt afstyrkande

af

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

41

af omforma,Ida förslag, att ej några skärpta föreskrifter blifvit gifna

rörande de ifrågavarande lärarnes och lärarinnornas kompetensvilkor.

Det torde emellertid icke kunna förnekas, att dessa personers löneförmåner

efter nu varande prisförhållanden äro otillräckliga och

Utskottet har derföre, med afseende särskild! derå, att genom beviljande

af något högre löner skickligare lärare och lärarinnor skulle

kunna erhållas, ansett sig nu böra föreslå Riksdagen att i sådant syfte

vidtaga någon åtgärd. Ofvan berörda af förra Riksdagens Stats-Ut-skott,

anförda skäl emot motionärens förslag torde förfalla, derest såsom vilkor

för åtnjutande af den högre aflöningen stadgades, att läraren eller lärarinnan

skall genom undergången offentlig pröfning hafva ådagalagt sig

ega ett kunskapsmått, motsvarande det, som skall förvärfvas genom begagnandet

af sju månaders undervisning vid något af staten eller landsting

underhållet, under behörig kontroll stående seminarium. De närmare

bestämmelserna i fråga om sättet för detta kompetensvilkors uppfyllande

torde emellertid rätteligen böra af Kongl. Maj:t meddelas, enär det lärer

vara mindre lämpligt för Riksdagen att i sådant hänseende allt för mycket

ingå i enskildheter.

För beredande af dylikt lönetillskott torde det för ändamålet uppförda

förslagsanslaget böra förhöjas; och har Utskottet derföre genom vederbörande

förskaffa! sig upplysning rörande antalet småskolor i riket,

hvilket lärer kunna för närvarande beräknas till omkring 4,600. Då förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor för

närvarande är uppfördt till ett belopp af 1,863,200 kronor, torde förhöjningen

lämpligen kunna bestämmas till 136,800 kronor, hvarigenom anslaget

skulle komma att uppgå till jemt 2,000,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må besluta, att hvarje skoldistrikt, som

vill öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola

från 250 till 300 kronor, må ega rätt att af statsmedel

erhålla hälften, eller 25 kronor, för hvarje sådan lönetillökning

utöfver hvad det förut erhållit, med vilkor

att distriktet tillskjuter en lika stor summa; dock att

för åtnjutande af sålunda förhöjd aflöning skall erfordras,

att läraren eller lärarinnan genom undergången

offentlig pröfning ådagalagt sig ega ett kunskapsmått, motsvarande

det, som skall förvärfvas genom begagnandet af

sju månaders undervisning vid något af staten eller

landsting underhållet, under behörig kontroll stående

seminarium;

Bih. till liiksd. Prot. 1817. 4 Sami. 1 Afd. 12 Raft,

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

anslag till

tekniska högskolan.

Angående

anslag till

Chalmerska

slöjdskolan.

b) att anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor må med 136,800 kronor förhöjas.

De tekniska läroverken.

23:o. För den tekniska högskolan faststälde senast församlade

Riksdag en aflönings- och utgiftsstat, för hvars tillämpning högskolans

ordinarie årsanslag borde ökas från 86,000 kronor till 139,200 kronor,

eller med 53,200 kronor. Den tillökning, som af Kongl. Maj:t då begärdes

och af Riksdagen beviljades, inskränktes dock, enär staten icke förr

än under senare delen af år 1877 skulle träda i gällande kraft, till ett belopp

af 38,100 kronor. Då emellertid från och med nästkommande år

full tillämpning af ifrågavarande stat komme att inträda, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att bevilja den för detta ändamål ytterligare

erforderliga tillökning i anslaget till nämnda högskola med 15,100

kronor; och tillstyrker Utskottet,

att, för tillämpning af den år 1876 af Riksdagen godkända

aflönings- och utgiftsstat för den tekniska högskolan,

anslaget till högskolan må ökas med 15,100

kronor.

24:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att, för tillämpning af den

i statsrådsprotokollet intagna aflönings- och utgiftsstat för Chalmerska

slöjdskolan, anslaget till denna skola måtte ökas med 7,350 kronor.

Den föreslagna nya staten är af följande lydelse:

Föreståndaren, som tillika är lektor (utom

fri bostad)............................................................

.. Kronor

5,000.1 Efter 5 år kan

En lektor.....................................................

y>

3 äOO flönen höjasmed

Två lektorer ...........................................................

»

.’nAA 1500 kronor och

7,000.Jefter 10 armed

En andre lärare i matematik..............................

»

1 000 ytterligare 500

)> » » i allmän kemi............................

»

2,000. kronor-1

» lärare i allmän mekanik..............................

»

1,500.

» » allmän och husbyggnadskonst.....

»

1,500.

» » väg- och vattenbyggnadskonst.....

»

1,200.

» » bokföring..........................................

»

400.

Transport Kronor 23,100.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 21.

43

Transport, 23,100.

Eu lärare i frihandsteckning............................

)) » modellering........................................

» » verkstadsarbete .................................

Sekreterarens arfvode .............................................

Bibliotekariens » .............................................

Anslag till repetitörer...........................................

Vaktmästare (utom fri bostad) ...........................

Stipendier och premier .........................................

Bibliotek, samlingar och laboratorium ...........

Verkstaden................................................................

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter

Tillsammans Kronor 39,800.

Enär nuvarande ordinarie statsanslag till Chalmerska slöjdskolan

utgår med 32,450 kronor, skulle alltså för tillämpning af denna stat erfordras

tillökning med det nu äskade beloppet 7,350 kronor, hvarvid

likväl icke bör lemnas utan afseende att för närvarande är till skolan

anvisadt på extra stat såsom dyrtid stillägg 4,760 kronor. Förutom

nämnda tillökning tillkomma ytterligare ålderstilläggen åt föreståndaren

och lektorerne. Vid bestämmandet af dessa har det synts Kongl. Maj.t

billigt, att, i likhet med hvad för lärarne vid elementarläroverken egt

rum° och Riksdagen medgifvit för lärarne vid de . tekniska elementarskolorna,

jemväl tillförene fullgjord tjenstgöring finge tagas i beräkning.

De medel, som för detta ändamål erfordrades, borde emellertid beredas

genom tillökning i förslagsanslaget till ålderstillägg, hvarom här nedan

vidare förmärs.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 70—75) är redogörelse

lemnad för tillkomsten och utvecklingen af ifrågavarande läroanstalt äfvensom

för det utaf komiterade för den tekniska undervisningens ordnande

afgifna utlåtande angående densamma samt för vederbörandes deröfver

aflåtna yttranden. Af omförmälda redogörelse, till hvilken Utskottet

här får hänvisa, framgår, att den af Kongl. Maj:t nu föreslagna staten

för Chalmerska slöjdskolan i vissa hänseenden innebär afvikelser från

hvad af komiterade föreslagits. De skäl, som härför blifvit anförda,

hafva emellertid synts Utskottet tillfyllestgörande; och då Utskottet funnit

de föreslagna lönebeloppen äfvensom öfriga anslagsposter vara afpassade

efter den ställning ifrågavarande slöjdskola intager bland rikets

tekniska läroverk, har Utskottet ansett sig böra Kongl. Maj:ts förevarande

framställning till bifall förorda.

1,000.

500.

3.000.

500.

300.

1,200.

750.

550.

3,400.

1,500.

4.000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

förhöjning af

anslaget till

tekniska afton-

och söndagsskolan

i

Eskilstuna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att, för tillämpning af ofvan intagna aflönings- och

utgiftsstat för Chalmerska slöjdskolan, anslaget till

denna skola må ökas med 7,350 kronor.

25:o. För ordnande af undervisningen vid den tekniska afton- och

söndagsskolan i Eskilstuna har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja

eu tillökning i anslaget till skolan af 1,600 kr onor, under vilkor att

staden, så snart ske kunde, anskaffade egen och fullständig lokal för

skolan samt, intill dess detta vilkor blifvit uppfyldt, droge försorg om

den nu varande skollokalens utvidgning med eu sal och två ruin, äfvensom

att staden fortfarande besörjde underhåll och uppvärmning af den

åt skolan upplåtna lokal.

Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 76 och 77) meddelade

utredning rörande förevarande fråga framgår att den äskade anslagsförhöjningen

är afsedd hufvudsakligen för genomförande af vissa utaf

komiterade för den tekniska undervisningens ordnande föreslagna förändringar

i undervisningsplanen vid skolan, hvilket ej läte sig göra utan

någon förhöjning i åtskilliga lärares aflöning. Genom sådan förhöjning

blefve emellertid det nu till skolan anvisade dyrtidstillägget, 911 kronor,

ej vidare erforderligt.

I sammanhang med förevarande fråga har Utskottet jemväl till behandling

förehaft eu af Herr Th. Strömberg inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 17), deruti af anförda skäl föreslagits, att Riksdagen, utöfver

det anslag till den tekniska afton- och söndagsskolan i Eskilstuna, som

blifvit af Kongl. Maj:t äskadt, ville, i likhet med hvad för sådant ändamål

utginge till de tekniska elementarläroverken i riket, bevilja denna

skola ett ärligt anslag af 400 kronor, att ställas till skolstyrelsens förfogande,

för att bereda skolans i allmänhet fattiga elever undervisning i

det lefvande språk, som kunde anses för deras förkofran, hvar och eu i

sitt yrke, nödigast.

Ifrågavarande skolu eger visserligen i någon mån likhet med de

tekniska elementarskolorna, men egentligen intager hon sitt rum emellan

dessa och de vanliga aftonskolorna, Lärjungarne äro nemligen liksom vid

dessa sistnämnda yrkesarbetare, för hvilka kunskapen i främmande språk,

hur nyttig den än i allmänhet må vara, likväl icke torde hafva sådan

betydelse, att deraf anledning skulle kunna hemtas att nu från statens

sida göra vidsträcktare uppoffringar för meranämnda skola, än som af

Kongl. Maj:t blifvit begärdt. Pa grund häraf och då Utskottet icke haft

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

45

något att erinra vid Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning,

hemställer Utskottet,

a) att anslaget till tekniska afton- och söndagsskolan

i Eskilstuna må, under ofvan angifva vilkor, höjas

med 1,600 kronor; och

b) att Herr Th. Strömbergs omförmälda förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

ID O ID

2G:o. Sedan komiterade för den lägre tekniska undervisningen i

riket, uti afgifvet betänkande bland annat fäst uppmärksamheten på behofvet

af åtgärder från statens sida för spridandet af kunskaper i ritkonst,

modellering, geometri, räknekonst, uppsatsskrifning och andra för

tekniken vigtiga kunskapsgrenar bland arbetare, som redan vore anstälde

i industriens tjenst och i sådant hänseende af anförda skäl (Bil. N:o 7,

sid. 78—80) föreslagit, att staten skulle främja upprättandet af tekniska

afton- och söndagsskolor och bidraga till utvecklingen af redan befintliga

läroanstalter af detta slag, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på

ordinarie stat uppföra ett reservationsanslag af 20,000 kronor, att användas

till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, under vilkor

för dylikt understöds åtnjutande, att vederbörande kommun tillsköte ett

åtminstone lika stort belopp som statsbidraget, att icke någon minskning

i de från kommunen för ändamålet redan utgående bidrag finge ega ruin

till följd af det utaf staten lemnade understödet, samt att skolan underkastades

den inspektion, Kongl. Maj:t kunde finna godt för densamma

föreskrifva.

De skäl, som blifvit af omförmälde komiterade åberopade samt i

öfrigt finnas anförda i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 80—82) till

stöd derför, att staten bör vidkännas någon uppoffring för att bidraga

till upprättandet och utvecklingen af sådana skolor, som här äro i fråga,

och derigenom främja det vigtiga målet att bibringa yrkesarbetarne kunskap

i vissa för utvecklandet af deras konstskicklighet nyttiga läroämnen

samt vända deras håg till eu jemväl på deras moraliska utveckling inverkande

sysselsättning, hafva synts Utskottet giltiga; och har Utskottet

alltså ej tvekat att tillstyrka anvisandet af de för ändamålet erforderliga

medel. Att emellertid redan nu uppföra det äskade anslagsbeloppet på

ordinarie stat torde icke vara fullt lämpligt, ty dessförinnan bör, enligt

Utskottets förmenande, någon erfarenhet vara vunnen beträffande de

verkningar, som af statsunderstödet kunna framkallas; och någon olägenhet

lärer ej kunna uppstå deraf att ifrågavarande anslag för närvarande

endast beviljas på extra stat, då det med visshet kan antagas, att Riks_

Angående

understöd

till tekniska

afton- och

söndagsskolor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21,

(lagen icke kommer att undandraga sig att fortfarande bevilja de medel,

som för ändamålet kunna anses erforderliga.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att till understöd åt

tekniska afton- och söndagskolor under ofvan angifna

vilkor anvisas ett extra anslag för år 1878 till belopp

af 20,000 kronor.

Medicinalstyrelsen och dithörande stater.

Angående 27:o. Beträffande Kongl. Maj:ts uti den nådiga propositionen an
“särsltidud-

gående statsverkets tillstånd och behof under ofvanstående anslagsrubrik

låtande, gjorda framställningar, kommer Utskottet att framdeles afgifva särskilt

utlåtande; hvilket Utskottet

här endast skolat anmäla.

Ang. ifråga- 28:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

flfindeivL behandling öfverlemnad motion (N:o 108) har Herr A. J. Lyth af anförda

ning i tand- skål föreslagit, att Riksdagen måtte, för tandläkare-undervisningens belomtei

stridande och underhållande i hufvudstaden af en poliklinik för behandling

af tandsjukdomar, på ordinarie stat uppföra ett anslag af 6,500 kronor

samt derjemte, för inköp af behöfliga inventarier och instrumenter till

den föreslagna polikliniken, till Kongl. Majrts förfogande anvisa ett extra

anslag å 1,000 kronor att under år 1878 utgå.

Till 1875 års Riksdag aflat Kongl. Maj:t nådig framställning om

anvisande för hufvudsakligen ofvan angifna ändamål af ett anslag till

belopp af 1,500 kronor, hvilken framställning emellertid icke vann Riksdagens

bifall. Vid sådant förhållande och då Kongl. Maj:t icke aktat

nödigt att i ämnet afgifva förnyadt förslag, har Utskottet funnit sig för

närvarande sakna giltiga skäl att motionärens framställning understödja,

helst Kongl. Maj:t säkerligen icke lärer underlåta att, derest verkligt behof

af ingripande från statens sida uti omförmälda hänseende förefinnes, hos

en kommande Riksdag ånyo äska de för ändamålet erforderliga medel;

hemställande alltså Utskottet,

att Herr A. J. Lyths förevarande förslag icke må

til! någon Riksdagens åtgärd föranleda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

il

Vaccinationens befrämjande.

29:o. På sätt Kong]. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den

utredning i ämnet, som finnes meddelad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o

7, sid. 94 och 95), hemställer Utskottet,

att anslaget till vaccinationens befrämjande må ökas

med 200 kronor, emot det att den under Sundhetskollegii

förvaltning stälda vaccinationsfonden, 3,750

kronor, till statsverket indrages.

Musikaliska akademien.

30:o. Beträffande Kongl. Maj:ts uti den nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof under ofvanstående anslagsrubrik

gjorda framställning, kommer Utskottet att framdeles afgifva särskild!

utlåtande; hvilket Utskottet

här endast skolat anmäla.

Ålderstillägg.

31:o. På sätt Kongl. Maja under denna anslagsrubrik föreslagit,

hemställer Utskottet,

att, under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad

Kongl. Maja under Åttonde hufvudtiteln föreslagit angående

ålderstillägg å lön för vissa embets- och tjensteman,

de för beredande af dylik förmån erforderliga

belopp må utgå af det å hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till ålderstillägg, samt att för detta ändamål

nämnda anslag må höjas med 6,000 kronor.

32:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag, uti hvilka förändring icke blifvit här ofvan ifrågasatt, hemställer

Utskottet,

att, med iakttagande deraf att, till följd af Riksdagens

lemnade bifall till Utskottets uti afgifvet utlåtande

(N:o 12), angående beräkningen af statsverkets

Ang. förhöjning

i aiislaget

till vaccinationens

befrämjande.

Ang. anmälan

om särsJcildt

utlåtande.

Ang. förhöjning

i förslagsanslaget

till ålderstillägg.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Ang. anslag

för Ecklesiastikdepartementets

exil

edition m. m.

Avg. dyrt i dstillägg

åt ömhet

s- och

tjensteman

under Ecklesiastikdepartementets
-

46

inkomster, gjorda framställning i fråga om statspriset

å spanmål, en förhöjning i det beräknade penningevärdet

af den i Åttonde hufvudtiteln förekommande oindelta

spanmål bör ega ruin med 30 öre för hvarje

kubikfot, eller tillhopa 1,387 kronor 23 öre, ifrågavarande

anslag må, i den mån icke framdeles under denna

riksdag meddelade beslut deri göra ändring, uppföras

till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro

upptagna, dock att uti anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. må få vidtagas den jemkning, som

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas

erforderlig.

I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde hufvudtiteln,

hafva vid innevarande riksmöte nedan omförinälda anvisningar ifrågakommit:
33:o.

I enlighet med hvad Kopgl. Maj:t föreslagit och under erinran,

att de gjorda framställningarne äro i allo öfverensstämmande med

hvad af senast församlade Riksdag blifvit för innevarande år beviljadt,

hemställer Utskottet:

a) att, för fortsatt tillämpning af den nya aflöning sstaten

för Ecklesiastik-deparlementets expedition, må för år 1878

anvisas ett extra anslag af 11,500 kronor;

b) att, till utförande af statistiska arbeten inom Ecklesiastikdepartementets

byråer för undervisningsärenden, må

på extra stat för år 1878 anvisas ett belopp af 6,000

kronor; och

c) att Riksdagen må medgifva, att dyrtidstillögg med 20

procent af lönen må jemväl under år 1878 få från allmänna

besparingarne å anslagen under riksstatens åttonde

hufvudtitel utgå till de tvä tjensteman inom förra

kanslistgraden, hvilka såsom öfvertaHge icke kunnat

uppföras till erhållande af lön på den nya staten för

Ecklesiastik-departementets expedition.

34:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom dyrtidstilllägg

för år 1878 åt de under Ecklesiastik-departementet lydande embetsoch

tjensteman, för hvilka ej definitiv lönereglering eller annan anordning,

som gör dyrtidstillägg öfverflödigt, af Kongl. Maj:t föreslagits, måtte

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

49

beviljas enahanda belopp, som för innevarande

för detta ändamål anvisade, nemligen för

Nationalmuseum...........................................

Domkapitlens expeditioner ...........................

Slöjdskolan i Stockholm...............................

Gymnastiska centralinstitutet........................

Provincialläkarne ...........................................

Undervisningsanstalterna för barnmorskor

Veterinärinstitutet i Stockholm .................

Akademien för de fria konsterna...............

ar

blifvit af Riksdagen

kr.

1,100

» 3,716

» 9,730

» 3,910

» 44,400

» 1,620

» 4,800

» 4,500

Tillsammans kr. 73,776

Enär några förändrade förhållanden ej inträdt sedan sist församlade

Riksdag beslöt att för innevarande år bevilja ifrågavarande embetsed!

tjensteman lönetillägg till lika belopp med dem, som nu blifvit för

nästkommande år äskade, samt anledning ej är för handen att under

nämnda år lefnadskostnaderna komma att nedgå, har Utskottet funnit

sig böra förevarande nådiga framställning till bifall förorda; hemställande

alltså Utskottet,

att på extra stat för år 1878 må till den å bilagda

tabell (Ditt. D) angifna fördelning anvisas såsom dyrtidstillägg

för

a) Nationalmuseum ................................ 1,100 kronor.

b) Domkapitlens expeditioner ............ 3,716 »

c) Slöjdskolan i Stockholm.................., 9,730 »

d) Gymnastiska centralinstitutet......... 3,910 »

e) Provincialläkarne.............................. 44,400 »

f) Undervisningsanstalterna för barn
morskor.

........................................... 1,620 »

g) Veterinärinstitutet i Stockholm ... 4,800 »

samt It) Akademien för de fria konsterna 4,500 »

35:o. Med anledning af en utaf det större akademiska konsistoriet

i Upsala gjord, af kanslersembetet för universitetet till Kongl. Maj:t

öfverlemnad underdånig framställning angående behofvet af en ny universitetsbyggnad,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppförande

af en sådan byggnad bevilja ett anslag af 740,000 kronor samt deraf

anvisa ett belopp af 150,000 kronor att utgå under år 1878.

På sätt framgår af den i statsrådsprotokollets (Bil. N:o 7 sid.

109—114) meddelade utredning, till hvilken Utskottet i öfrigt hänvisar,

hade det större akademiska konsistoriet vid Upsala universitet hos Kongl.

Bih. till Rilcsd. Prof.. 1877. 4 Sami. 1 Afä. 12 Käft. 7

Ang. begär åt

anslag till ny

universitetsbyggnad

i

JJpsala.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Maj:t gjort underdånig framställning om beredande för ifrågavarande

ändamål af medel till belopp af 1,020,061 kronor 6 öre; men hade Kongl.

Maj:t ansett att nämnda summa kunde nedsättas till 740,000 kronor,

derigenom att uppförandet af en tillämnad aula (eller större samlingssal)

blefve tills vidare uppskjutet.

Sistnämnda af Kongl. Maj:t för uppförande af en universitetsbyggi

Upsala nu äskade belopp är emellertid i och för sig vida större än

hvad som någonsin förut blifvit af Riksdagen för någotdera af universiteten

beviljadt och skulle likväl, enligt hvad ofvan blifvit antydt, icke

vara tillfyllestgörande för det behof universitetsstyrelsen afsett. Enligt

Utskottets förmenande borde emellertid en dylikt byggnad kunna åstadkommas

för väsentligt lägre kostnader, derest hänsyn uteslutande toges

till det nu uppgifna hufvudsakliga ändamålet med densamma, eller beredandet

af ändamålsenliga föreläsningslokaler. Den nya byggnaden skulle

enligt Kongl. Maj:ts förslag innehålla, förutom föreläsningssalar, lokaler

för myntkabinettet med museet för nordiska fornsaker samt skulptur- och

målningssamlingarna, vidare rum för de särskilda fakulteterna samt lokaler

för universitetets styrelse och ekonomiska förvaltning. En del af

de sålunda afsedda särskilda rummen torde dock icke vara af oundgängligt

behof påkallade, enär sannolikt åtskilliga för förvaltningen äfvensom

för vetenskapliga samlingar erforderliga lokaler skulle kunna anskaffas

uti andra akademiens byggnader, hvilka tilläfventyrs blefve för sådant

ändamål disponibla, då universitetet, erhölle nya och rymliga föreläsningssalar,

eller ock i Upsala slott, hvilket till stor del lärer stå obegagnadt.

Härtill kommer vidare, att Utskottet saknat fullt tillförlitliga grunder

för bedömande af det behof utaf större föreläsningssalar, som kan

förefinnas, enär uppgifter ej äro meddelade rörande antalet lärjungar,

som under de senare åren bevistat de offentliga föreläsningarna. Ej heller

föreligger nu något fullständigt kostnadsförslag, upptagande allt hvad

till byggnadens fullbordande kan erfordras eller af densamma föranledas,

så att icke några vidare tillägg skulle behöfva äskas.

Eu fullständig och omsorgsfull utredning i nu antydda hänseenden

har synts Utskottet böra föregå beslutet om uppförandet af en så stor

och dyrbar byggnad som den ifrågavarande, genom hvilket beslut statsverket

skulle komma att förbinda sig till betydliga uppoffringar för en

tidsrymd af flera år ; och har Utskottet alltså funnit sig ega giltig anledning

att för närvarande icke biträda Kongl. Maj:ts nådiga förslag, helst

någon verklig olägenhet icke lärer kunna uppstå derigenom att uppförandet

af den nya universitetsbyggnaden blifver för någon tid uppskjutet.

Ett ytterligare skäl att ej biträda Kongl. Maj:ts förevarande framställning

ligger, enligt Utskottets förmenande, deruti att, då Lunds uni
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

51

versitet tidigare gjort ansökning i enahanda syfte och då behofvet vid

nämnda universitet måhända icke torde vara mindre än vid Upsala, det

vore lämpligt att Riksdagen sattes i tillfälle att samtidigt, på Kongl.

Maj:ts förslag, pröfva båda universitetens behof af nya byggnader.

På grund af hvad sålunda anförts och i betraktande slutligen deraf,

att, på sätt Departementschefen anfört, Statsverkets tillgångar tagas i anspråk

för många olikartade kraf, hvarvid det mindre nödvändiga, åtminstone

till en tid och intill dess rikare tillgångar det medgifva, måste stå

tillbaka, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

36:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 73) har Herr E. Thomasson af anförda

skäl föreslagit, att Riksdagen ville bevilja ett anslag af 475,000

kronor, att med lika belopp utgå under åren 1878, 1879, 1880 och 1881,

till uppförande af en universitetsbyggnad i Lund, antingen enligt af

motionären omförmäld plan och ritningar, innehållande jemväl gymnastiklokal,

eller ock så att det efter nämnda plan till gymnastik afsedda

utrymmet användes för andra universitetsbehof, i hvilket senare fall

anslaget borde höjas med 25,000 kronor.

Då enligt hvad motionären sjelf anfört, frågan om uppförande af

ny byggnad för universitetet i Lund för närvarande är beroende på

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, har Utskottet ej kunnat finna det lämpligt

att Riksdagen skulle, utan afvaktan af Kongl. Maj:ts beslut, vidtaga

någon åtgärd dervid; hemställande alltså Utskottet, under åberopande

i öfrigt af hvad i nästföregående punkt finnes i tillämpliga delar anfördt

i fråga om den föreslagna universitetsbyggnaden i Upsala,

att Herr E. Thomassons förevarande förslag icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

37:o. Sedan senast församlade Riksdag till utvidgning och tillbyggnad

af de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund beviljat 95,300

kronor och deraf till utgående under innevarande år anvisat 42,000

kronor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t nu

föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må till utgående under år 1878 på

extra stat anvisa återstoden af det sålunda beviljade

anslaget med 53,300 kronor.

38:o. Herr C. V. Linder har uti en inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottets behandling remitterad motion (N:r 31) af anförda

skäl föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 105,000 kronor

Angående

ifrågasatt

anslag till ny

universitetsbyggnad

i

Lund.

Angående

utvidgning af

de kemiska

laboratorierna

vid universitetet

i Lund.

Angående

ifrågasatt

anslag till

uppförande

af lokal för

den fysiska

institutionen

vid Lunds

universitet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

till uppförande vid Lunds universitet af nödig lokal för den fysiska

institutionen.

Då det af motionären till stöd för förslaget åberopade yttrande af

1875 års statsrevisorer i fråga om utrymmet i Lunds universitets lärosalar

och öfriga lokaler ej gifver anledning till det antagandet, att något

mer känbart behof skulle föi-efinnas beträffande särskilt den för den

fysiska institutionen afsedda lokal än i fråga om de öfrige, samt i betraktande

deraf, att ifrågavarande nybyggnad lärer vara beroende på Kongl.

Maj :ts nådiga pröfning, har Utskottet- funnit sig för närvarande icke

kunna motionärens framställning hos Riksdagen förorda; hemställande

alltså Utskottet,

att Liera C. V. Linders förevarande förslag icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Angående

anslag till

komplettering

sarbeten

d den nya

Hbliotehsbyggnaden.

39:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till erforderliga

kompletteringsarbeten å den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården

anvisa ett extra anslag af 39,600 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 115) inhemtas,

hade Kongl. bibliotekarien uti skrifvelse den 29 September 1876, jemte

anmälan att af de hittills beviljade anslagen till Kongl. bibliotekets nya

byggnad, sedan alla kontraherade arbeten blifvit fullbordade och betalda,

funnes odisponerade endast omkring 8,000 kronor, men att denna summa

icke vore tillräcklig för utförande af de arbeten, hufvudsakligen för inredningen,

hvilka ännu erfordrades för byggnadens försättande i det fullständiga

skick, att inflyttning der kunde ske, och med öfverlemnande af

ett utaf arbetschefen för ifrågavarande byggnad upprättadt kostnadsförslag

öfver de återstående arbetena, slutande å en summa af 76,000 kronor,

i underdånighet hemstält, det Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen

göra nådig framställning om anvisande af ett denna summa motsvarande

anslag, att för ändamålet utgå under innevarande år.

I den af arbetschefen vid nämnda kostnadsförslag lemnade redogörelse

för särskilda förhållanden vid detta omfattande byggnadsföretag

framhölles, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare är meddeladt, bland

annat, dels att det icke varit möjligt att på förhand noggrant beräkna

kostnaden för alla de arbeten, hvilka icke kunnat verkställas på entreprenad

och som vid en byggnad af så ovanlig konstruktion varit flera än

vid byggnader i allmänhet, dels ock att åtskilliga arbeten, för hvilka

medel nu saknades, icke från början varit förutsedda, utan först efteråt

funnits oundgängliga eller synnerligen ändamålsenliga.

Sålunda hade under byggnadsarbetenas fortgång förut beräknade

utgiftsposter ökats med sammaulagdt 87,112 kronor 12 öre, af hvilket

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

53

belopp endast en del kurmat ersättas genom det i kostnadsförslaget för

byggnaden upptagna anslag för oförutsedda utgifter.

öfverintendents-ernbetet, som erhållit befallning att öfver bibliotekariens

ofvan omförmälda framställning inkomma med yttrande och förklaring,

hade uti skrifvelse den 7 November nästlidet år underdånigst

anfört:

att i det framlagda kostnadsförslaget å 76,000 kronor vore upptagna

nya utgiftsposter till ett belopp af 41,386 kronor 50 öre, hvilka

icke ingått i det af bibliotekarien ursprungligen meddelade program för

byggnaden, hvadan de icke heller blifvit tagna i beräkning vid bestämmandet

af hittills för byggnaden anvisade anslag;

att af dessa begärda tilläggsarbeten några må hända, om också

icke till båtnad för byggnaden, kunde anstå, utan att dess användbarhet

för sitt ändamål derigenom äfventyrades, men att utförandet af de

öfriga, hvilka ansåges ovilkorligen behöfiiga, medförde en kostnad al

23,330 kronor 11 öre eller, — om derifrån afdroges en oförutsedd kostnadstillökning

af 6,400 kronor för hyllbräden, hvilken kunde anses böra

drabba det redan anvisade anslaget till husets inventarier — 16,930

kronor 11 öre;

att vidare återstående och erforderliga arbeten, hvilka ingått i den

ursprungliga beräkningen, uppginge till en kostnad af 34,613 kronor 50

öre; hvadan den af Kongl. bibliotekarien i underdånighet begärda anslagssumman

skulle kunna nedsättas till 51,543 kronor 61 öre; samt

att, vid tidpunkten för kontraherandet af de hufvudsakligaste extra

arbeten, som tillkommit på sätt arbetschefens ofvanberörda redogörelse

utvisade, och dem Öfverintendents-ernbetet ansett icke kunna utan verkligt

men för byggnadens ändamålsenlighet underlåtas, embetet vågat hysa

den förhoppning, att kostnaden för dem, åtminstone till så stor del deraf,

som motsvarade den nu yppade egentliga anslagsbristen, 34,613 kronor

50 öre, skull kunnat betäckas af det då ännu odisponerade, vid 1875

års riksdag beviljade inredningsanslaget 313,600 kronor, deraf för oförutsedda

utgifter, tillsyn in. in. beräknats 20,000 kronor; men då det

under arbetets lopp visat sig, att dessa tillgångar komme att för sitt

ändamål helt och hållet medtagas, och då anslagets ställning sålunda icke

kunnat tillförlitligt bedömas förr än i mån af byggnadens fortskridande

och senare arbetens slutliga bestämmande till beskaffenhet, omfång och

pris, hade embetet trott sig ega skäl att, innan underdånig anmälan

gjordes om någon brist i anslaget, afvakta den närmare utredning, som

vederbörande arbetschef nu mera kunnat till siffran uppgifva.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21,

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t hade Departementschefen

anfört, att i fråga om den gjorda anmälan syntes med skäl kunna

anmärkas, att, då tillgångarna för den nya biblioteksbygnaden redan mot

slutet af nästlidet år voro nästan helt och hållet disponerade, behofvet

af en anslagstillökning väl bort och kunnat tidigare förutses och i underdånighet

anmälas, på det att icke något uppskof i byggnadens fullbordande

måtte vållas af brist på medel till fortsättning af påbörjade

eller redan halffärdiga arbeten. Hvad åter anginge sjelfva behofvet af

anslagstillökningen, hvilket till eu del uppkommit genom vidtagna förändringar

i den ursprungliga planen och kostnadsberäkningen, så, ehuru

Kongl. Maj:ts bifall till deras utförande, vid det förhållande att de föranledde

nya kostnader, förut bort inhemtas, likväl, då dessa förändringar

onekligen vore att anse såsom väsentliga förbättringar, samt flera af de

utaf Kongl. bibliotekarien nu begärda tilläggsarbeten syntes vara oundgängligen

nödiga, ansåge Departementschefen sig böra tillstyrka Kong].

Maj:ts nådiga medverkan till beredande af medel för ifrågavarande byggnadsföretags

snara afsilande, dock att de derför nu ifrågastälda arbeten

måtte inskränkas till det nödvändigaste. Efter sorgfällig pröfning af

det ingifna kostnadsförslaget, som, enligt hvad Öfverintendents-embetet

anfört, skulle kunna jemkas till................................................. kr. 51,543: 61,

syntes äfven följande utgiftsposter kunna derifrån afdragas'':

1,730 qv.-fot glasväggar för åstadkommande af från hvarandra

skilda arbetsrum...................................................... kr. 2,595: ■—•

1,650 qv.-fot stenväggar till dito.............................. » 990: —

ordnande af platsen omkring byggnaden............. » 2,032: 61

4 skåp af jernplåt ........................................................ » 1,200: —

2,560 qv.-fot skåp af furu................................... » 5,120: — 11,937: 61

hvarefter återstode eu kostnadnadssumma af kronor 39,606: —

1 sammanhang med förevarande anslagsbegäran har Utskottet

till behandling förehaft en af Herr S. A. Hedin inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 55), deruti föreslagits, att det för omförmälda ändamål

äskade anslaget måtte med ett till 76,000 kronor förhöjdt belopp,

beviljas att utgå under innevarande år.

Till stöd för framställningen derom, att Riksdagen skulle bevilja

ett så betydligt högre belopp än det af Kongl. Maj:t föreslagna, har

motionären bland annat, anfört, att, då Öfverintendents-embetet yttrat att

det af Kongl. bibliotekarien såsom behöfligt ansedda beloppet skulle

kunna nedsättas till 51,543 kronor, hade Embetet härmed endast afsett,

att de arbeten eller eu större del af dem, som skulle med det sålunda

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

55

afdragna beloppet, 24,457 kronor, bekostas, kunde tills vidare anstå och

att alltså derigenom ej skulle vinnas en besparing utan endast ett uppskof

med en utgift. I fråga vidare om den af Kongl. Maj:t vidtagna

ytterligare nedsättning med 11,937 kronor, har motionären meddelat en

utförlig granskning rörande behofvet af de arbeten, som till följd af sådan

nedsättning skulle blifva outförda, samt på grund af denna granskning

anfört, att jemväl genom sistnämnda nedsättning endast skulle vinnas

ett tillfälligt uppskof med utgifter, som i allt fall blefve nödvändiga.

Utskottet, som företagit en omsorgsfull granskning af de i omförmälda,

af arbetschefen uppgjorda, kostnadsförslag upptagna särskilda utgiftsposter,

har icke kunnat undgå att, lika med motionären, finna de

arbeten, som dermed afses, vara af beskaffenhet att inom en ej aflägsen

framtid böra verkställas, för att den ifrågavarande byggnaden skall kunna

motsvara sitt ändamål; hvilken Utskottets uppfattning blifvit ytterligare

styrkt genom vid besök på stället tagen kännedom af byggnaden i dess nu

befintliga skick. Vid sådant förhållande och då Utskottet delar motionärens

åsigt derom, att det är vida lämpligare och med god ordning mer

öfverensstämmande, om Riksdagen nu beviljar hela det belopp, som för

byggnadens fullbordande verkligen erfordras, än att en del medel måhända

skulle komma att, på sätt motionären förutsatt, tagas antingen

från byggnadsanslaget under Sjunde hufvudtitelri eller från Ecklesiastikdepartementets

expensmedels anslag, har Utskottet ansett sig böra i hufvudsak

biträda motionärens förslag. Dock har beloppet synts kunna

nedsättas med 2,000 kronor, enär anvisandet af medel för de fem jerntrappor,

hvilka, enligt meranämnda kostnadsförslag, vore afsedda att för

denna summa anskaffas, ej kunna anses vara af oundgängligt behof påkalladt,

då redan nu flere särskilda trappuppgångar äro inom byggnaden

anbragta. Det har äfven förefallit Utskottet ej fullt utredt, huruvida icke

den oförutsedda kostnadstillökning af 6,400 kronor för hyllbräden, hvilken,

på sätt ofvan är meddeladt, af Kongl. Maj:t ansetts böra drabba

det redan anvisade anslaget till husets inventarier, jemväl skulle kunna

från det af motionären beräknade anslagsbelopp afdragas; men den tvekan,

som i sådant hänseende förefunnits, har blifvit häfd derigenom, att

Kongl. bibliotekarien, på gifven anledning, meddelat, att, derest så komme

att ske, skulle en brist uppstå på nämnda anslag, hvilken brist på ett

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

äskadt anslag

för katalogiseringsarbeten.

eller annat sätt framdeles måste betäckas. Vid sådant förhållande har

Utskottet af ofvan antydda skäl, ansett, att jemväl sistnämnda belopp

borde ingå uti den summa, som nu skulle beviljas. Vidare och enär

det icke lärer kunna bestridas, att ej ringa vigt ligger deruppå att bibliotekets

förflyttning till dess nya lokal må kunna snarast möjligt försiggå,

har Utskottet jemväl funnit sig böra till bifall förorda motionärens framställning

derom, att omförmälda anslag, hvilket, alltså skulle komma att

uppgå till 74,000 kronor, måtte redan under innevarande år blifva disponibelt.

Utskottet har emellertid icke kunnat underlåta att vid detta tillfälle

framhålla olämpligheten deraf, att på sätt i fråga om denna byggnad

skett, icke alla för byggnadens fullbordande och dermed sammanhang

egande arbetens utförande erforderliga kostnader blifvit framlagda

till Riksdagens bedömande, då fråga om byggnadens uppförande först

väcktes. Förutom det belopp af 480,238 kronor, som vid 1870 års riksdag

beviljades för grundläggning och konstruktion af den nya biblioteksbyggnaden,

har anvisats vid 1873 års riksdag 55,420 kronor för anbringande

deri af uppvärmningsapparat samt vatten- och afloppsledningar,

samt vid 1874 års riksdag 313,600 kronor till byggnadens inredning,

hvarförutom af sistlidne Riksdag beviljades ytterligare 40,000 kirnnor till

möbler och annan lös inredning samt för bibliotekets flyttning; och äro

nu, på sätt ofvan blifvit visadt, ytterligare 74,000 kronor erforderliga.

Enligt Utskottets åsigt ligger det mycken makt uppå att för framtiden

ett annat förfaringssätt följes, så att Riksdagen må blifva satt i tillfälle

att redan från början fullständigt känna hela vidden af de förpligtelse^

den påtager sig genom bifalls lemnande till förslag om nybyggnad för

statens räkning.

Sådana som omständigheterna emellertid nu äro och då det, på

sätt redan blifvit anfördt, i allt fall torde vara nödvändigt, att de nu

ifrågasatta kostnaderna varda betäckta, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Riksdagen må till erforderliga kompletteringsarbeten

å den nya biblioteksbyggnaden i Humlegården anvisa

på extra stat för år 1878 ett belopp af 74,000 kronor,

med Kongl. Maj:t lemnad rätt, att derest så finnes behöfligt,

beloppet redan under innevarande år förskottsvis

utbetala.

40:o. För påskyndande af katalogisering en af Kongl. bibliotekets

nuvarande bokförråd ’har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 3,000

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

57

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 14) gifver vid handen,

är denna nådiga framställning föranledd deraf, att den för afgifvande af

förslag i fråga om de förvaltande verkens löneförhållanden tillsatta komité

uti afiåtet betänkande angående Kongl. Biblioteket förmält, att med

anledning deraf, att bibliotekets nuvarande bokförråd endast vore till en

mindre del på ändamålsenligt sätt katalogiseradt och angeläget vore, att

denna brist blefve skyndsamt afhulpen, komiterade ansåge ett extra anslag,

hvars belopp dock ej af komiterade föreslagits, böra anvisas till

bekostande af bibliotekets nuvarande bokförråds fullständiga katalogisering,

för så vidt detta arbete icke kunde med de af komiterade föreslagna

arbetskrafter utföras.

Då emellertid Kongl. Bibliotekets tjenstemannapersonal, enligt Utskottets

här ofvan angifna förslag, skulle blifva-i väsentlig mån tillökad

mot hvad för närvarande egen rum samt i betraktande särskilt deraf,

att det erforderliga arbete för katalogiseringen synts Utskottet böra

kunna i det närmaste fullgöras af de e. o. tjensteman, för hvilkas aflönande

betydliga medel blifvit föreslagna, har Utskottet icke ansett sig

kunna förevarande framställning till bifall förorda; hemställande alltså

Utskottet,

att det för ifrågavarande ändamål äskade beloppet,

3,000 kronor, icke må af Riksdagen beviljas.

41:o. Under åberopande af de skäl, som vid föregående riksdagar

blifvit anförda i fråga om anslag till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk vid elementarläroverken, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att äfven för år 1878 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor att

af Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk

för att i utlandet studera tyska, franska och engelska språken ; och får

Utskottet, som härvid ej haft något att erinra, hemställa,

att Riksdagen må för i frågavarande ändamål ställa

till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag för år

1878 till belopp af 6,000 kronor.

42:o. Vidare har Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort framställning

derom, att, för fortsatt tillämpning af den genom Kongl. kungörelsen

den 16 Juni 1875 vidtagna anordning för praktisk utbildning af Rifvande

element arlär are, måtte för år 1878 till Kongl. Maj:ts disposition ställas

samma belopp, som vid de tre senaste riksdagarne för ändamålet anvisats,

eller 15,000 kronor; hemställande Utskottet,

Bill. till liiksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft.

Angående

anslag till

resestipendier

för lärare

i lefvande

spratt.

Angående

anslag för

elementarlärares

praktiska

''utbildning.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

anslag till

högre skolor

för qvinlig)

vngdom.

Angående

ombyggnad,

af folksltoleI

är ar innebo

m in ariebyggnaden

i

Stockholm,.

att Riksdagen må det till praktisk utbildning af

blifvande elementarlärare äskade belopp, 15,000 kronor,

på extra stat för år 1878 anvisa.

43:o. Till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom har Kongl.

Maj:t äskat ett extra anslag för år 1878 till samma belopp, som det för

innevarande år beviljade, eller 40,000 kronor, att under enahanda vilkor

af Kongl. Maj:t disponeras; hvarjemte uti eu inom Första Kammaren

väckt, till Stats-Utskottets behandling öfverleinnad motion (N:o 25) Herr

W. Falk af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte höja omförmälda,

af Kongl. Maj:t äskade anslag till 60,000 kronor.

Vid senaste riksdag höjdes ifrågavarande anslag från 30,000 kronor,

med hvilket belopp detsamma utgått under åren 1875 och 1876, till

40,000 kronor, i sammanhang hvarmed förändring vidtogs uti de för

statsunderstödets åtnjutande förut stadgade vilkor. Visserligen har, enligt

hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 118) gifver vid handen, berörda

förändring haft till följd, att ett betydligt större antal skolor än förut

anmält sig till erhållande af understöd, hvadan också flere af de sökande

icke kunnat tilldelas något statsbidrag och nästan alla fått mindre

belopp än det begärda, men Departementschefen har likväl ansett sig

icke, innan ytterligare erfarenhet vunnits, böra föreslå någon förhöjning

i meranämnda anslag.

Enär alltså detta anslag så nyligen erhållit ej obetydlig tillökning,

och Utskottet delar de åsigter, som uti Departementschefens åberopade

anförande uttalats, har Utskottet icke kunnat föreslå Riksdagen att uti

förevarande fråga vidtaga åtgärder i vidsträcktare mån, än Kongl. Maj:t

föreslagit; hemställande Utskottet, på grund af hvad sålunda blifvit

anfördt,

att Riksdagen må, med afslag å Herr W. Falks

ifrågavarande framställning, på extra stat för år 1878

anvisa 40,000 kronor, att af Kongl. Maj:t disponeras

till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom med

högst 3,000 kronor åt hvarje samt under i öfrigt stadgade

vilkor.

44:o. Sedan Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

för uppförande af byggnad åt folkskolelärare^-seminarium i

Stockholm beviljat ett anslag af 68,000 kronor och deraf till utgående under

år 1877 på extra stat anvisat 50,000 kronor, samt Kong]. Maj:t stält

sistnämnda belopp till Stockholms stads konsistorii disposition för byg
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

59

nadsarbetets påbörjande, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

anvisa återstoden af det beviljade anslaget, eller 18,000 kronor, att under

år 1878 för det ifrågavarande ändamålet utgå; och tillstyrker

Utskottet,

att Riksdagen må till utgående under år 1878 på

extra stat anvisa återstoden, 18,000 kronor, af det

till uppförande af byggnad åt folkskolelärarinneserainarium

i Stockholm beviljade anslag.

45:o. Vidare har Kong]. Maj:t till förändring och tillbyggnad å

den till lärarinneseminariet i Kalmar upplåtna lokal äskat ett extra anslag

för år 1878 af 34,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 119 och 120) inhemtas,

hade skolföreståndarinnan Cecilia Fryxell genom gåfvobref den

24 Februari 1876, under vissa uppgifna vilkor, upplåtit till Kongl. Maj:t

och Kronan den henne tillhöriga, inom staden Kalmars område belägna

egendomen Rostad, innefattande en rymd af femton qvadratref 45 qvadratalnar,

jemte åbyggnader, bestående af en hufvudbyggnad, en fiygelbyggnad,

stall och några mindre uthus, planteringar in. in. att användas

till lokal för det i nämnda stad inrättade seminarium för bildande af

folkskolelärarinnor samt att tillträdas den 1 Oktober 1877; och hade

Kongl. Maj:t, enär den af gifvarinnan betingade lifränta, 2,000 kronor,

betydligt understege den årshyra, hvilken för närvarande måste erläggas

för seminariets lokal, 3,200 kronor, och dessutom i en framtid, som icke

kunde vara så långt aflägsen, komrne att upphöra, hvarefter den särdeles

omsorgsfullt underhållna egendomen utan vidare kostnader å statens

sida blefve statens tillhörighet, medgifvit att gåfvan finge för statens

räkning mottagas och till det afsedda ändamålet användas. Det läge

emellertid i sakens natur, att egendomens åbyggnader, i hvilka visserligen

under senare tiden en enskild undervisningsanstalt varit inrymd,

men som likväl ursprungligen uppförts för helt andra ändamål, icke i

sitt nu varande skick kunde motsvara de fordringar, som borde ställas

på en fullt ändamålsenlig undervisningslokal. Kongl. Maj:t hade derföre

anbefalt domkapitlet i Kalmar att låta uppgöra förslag till sådana

förändringar med dessa åbyggnader, som skulle göra dem lämpliga för

sitt nya ändamål. Detta uppdrag hade domkapitlet fullgjort, i det domkapitlet

till Kongl. Maj:t ingifvit ritningar och kostnadsförslag — det

sistnämnda uppgående till 33,979 kronor — enligt hvilka byggnaderna

skulle dels genom förändring, dels genom tillbyggnad, komma att inrymma

nödigt antal undervisningslokaler jemte boställsrum åt rektor.

Angå ende

tillbyggnad å

seminariihvsen

i

Kalmar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

understöd åt

församlingar,

som ej förmå

bekosta sina

folkskolelärares

aflöning.

Angående

anslag för

utarbetande

af geografi ska

kartor för

folkunder v isning

ens

behof.

Angående

anslag till

Slöjdskolan i

Stockholm.

Staten har genom deri sålunda af enskild person gjorda upplåtelsen

otvifvelaktigt tillskyndats en icke oväsentlig ekonomisk fördel, och då

den tillfälliga utgift, som staten nu måste vidkännas för egendomens försättande

i sådant skick, att den ifrågavarande undervisningsanstalten der

kan inrymmas, i jemförelse med de kostnader andra likartade lokaler påkallat,

ej kan anses betydlig, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts

förevarande nådiga framställning till bifall förorda och hemställer alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1878 anvisa

det till förändring och tillbyggnad å den till lärarinneseminariet

i Kalmar upplåtna lokal äskade belopp,

34,000 kronor.

46:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till

hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 129) tinnes meddeladt rörande

behofvet af det äskade anslagsbeloppets fortfarande utgående, hemställer

Utskottet,

att till understöd åt sådana församlingar, som ej

förmå till erforderligt belopp aflöna små,folkskolelärare,

må för år 1878 anvisas ett extra anslag af 20,000

kronor.

47:o. Vid de tre senaste riksdagarne har, i enlighet med Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställningar, ett anslag på extra stat af 1,500

kronor beviljats för utarbetande af landskaps- och länskartor, hufvudsakligen

för folkskolornas behof, och har Kongl. Maj:t nu för fortsättande

af detta arbete äfven för nästkommande år äskat ett extra anslag till

nyssnämnda belopp; hemställande Utskottet,

att till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens

behof ett extra anslag åt 1,500 kronor

må för år 1878 anvisas.

48:o. Till bestridande af de för uppehållande af undervisningen vid

Slöjdskolan i Stockholm nödiga utgifter har Kongl. Maj:t utöfver det på

ordinarie stat uppförda belopp, 15,000 kronor, äskat ytterligare ett extra

anslag för år 1878 å 62,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande år beviljadt på

extra stat ett belopp af 60,400 kronor. Den härvid föreslagna förhöjningen

af 2,000 kronor är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 121 och 122) gifver vid handen, erforderlig för tillökning i de till

aflöning af biträdande lärare och till lyshållning afsedda belopp.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

61

Vid föredragning inför Kong!. Maj:t af förevarande anslagsfråga

har Departementschefen bland annat yttrat, att, då de från vederbörande

infordrade utlåtanden angående det af komiterade för den tekniska undervisningens

ordnande afgifna förslag till organisation af Slöjdskolan

ännu ej till Kongl. Maj:t inkommit, anledning för närvarande saknades

att föreslå andra ändringar i de för skolan utgående anslag än dem, som

vore nödvändiga för bestridande af de löpande utgifterna under år 1878.

Häraf har Utskottet ansett sig kunna draga den slutsats, att en förändring

i organisationen af ifrågavarande läroverk inom kort tid är att

förvänta,, och vid sådant förhållande har Utskottet funnit sig böra tillstyrka

Riksdagen att nu bevilja de medel, som Kongl. Maj:t ansett erforderliga

för att skolans verksamhet under tiden skall kunna behörigen

fortgå; hemställande alltså Utskottet,

att till bestridande af de för uppehållande af undei’- visningen vid Slöjdskolan i Stockholm erforderliga utgifter

må för år 1878 på extra stat anvisas 62,400

kronor.

49:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 122—124)

är meddeladt, hade Sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den 25

September 1876 förnyat sin uti skrifvelsen den 8 November 1875, i sammanhang

med anmälan derom att, enligt af apotekaresocietetens direktion

gjordt tillkännagifvande, apotekarne i riket icke kunde efter 1876

års utgång vidare bidraga till Farmaceutik ka institutets underhåll, gjorda

hemställan, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att nämnda

institut måtte af staten ensam bekostas samt ett årligt anslag af 19,850

kronor beviljas till denna undervisningsanstalts upprätthållande och ändamålsenliga

anordning. Enär frågan, huruvida farmaceutiska undervisningen

borde fortfarande vid ett särskildt läroverk uppehållas, eller om densamma

lämpligen kunde till någon bland statens redan befintliga undervisningsanstalter

förläggas, ännu icke hunnit vinna erforderlig utredning,

hade emellertid, enligt hvad i åberopade statsrådsprotokoll är meddeladt,

Kong]. Maj:t icke funnit skäl att bifalla Sundhetskollegii omförinälda förnyade

hemställan. Men då svårighet uppstått att erhålla lämpliga personer

till lärarebeställningarne vid farmaceutiska institutet, i synnerhet

till de vigtigaste, och detta förhållande utan tvifvel hade sin orsak i de

låga. afiöningsbelopp, som gällande stat för dem bestämde, vore eu förhöjning

i dessa löner af verkligt behof påkallad, helst antalet lärjungar

vid institutet nu mera vore dubbelt större än vid den tid, då nämnda

stat faststäldes, till följd hvaraf lärarebefattningarne måste hafva blifvit

Ang. anslag

till Farmaceutiska

institutet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

i väsentlig män mödosammare och allt mera tagit i anspråk en odelad

verksamhet. På det att likväl, under afvaktan af en förändrad anordning

af ifrågavarande undervisning, utgifterna för densammas upprätthållande

måtte i möjligaste mån inskränkas, hade lärarebefattningen

i kemi och farmaci synts böra förenas med laboratorstjensten, hvarigenom

utan synnerligen betydlig tillökning i utgiftsstaten skulle för den

läraresyssla, som sålunda komme att inbegripa de mest maktpåliggande

undervisningsämnena vid institutet, kunna bestämmas en aflöning, medelst

hvilken antagligen kunde till sysslan erhållas eu fullt skicklig person,

som vore villig att åt densamma uteslutande egna sin tid. Med afseende

på de omfattande göromål, denne lärare erhölle, måste dock ett

verksammare biträde vid laboratoriet beredas honom, än som af nu varande

amanuensen, med hans ringa aflöning, skäligen kunde begäras, hvarföre

denne syntes böra ersättas af en assistent med högre lön och vidsträcktare

åligganden än som åtföljt arnanuenstjensten.

På grund häraf, och då de genom lärjungeantalets tillväxt förökade

göromålen framkallat behofvet af förhöjning jemväl i lönevilkoren för

lärarne i naturhistoria och farmakognosi, samt i fysik och matematik,

äfvensom i arfvodet, åt inspektor och i vaktmästarens aflöning, hvartill

komme att det högt stegrade priset på åtskilliga vid läroanstalten oundgängliga

förnödenheter gjort den för dessas anskaffande nu befintliga

tillgång alldeles otillräcklig, borde institutets utgiftsstat för nästkommande

år bestämmas på följande sätt, nemligen:

Arfvode åt inspektor ........................................................

Aflöning för en lärare i kemi och farmaci ................

» för eu assistent vid laboratoriet...................

» för en lärare i naturhistoria och farmakog

» för en lärare i fysik och matematik ..........

» för en lärare i författningskunskap .............

» för vaktmästaren..............................................

Hushyra...................................................................................

Instrument, böcker, laborationsrnaterialier..................

Ved, kol, lysgas, vatten in. in.......................................

kr.

500

—■

..... ))

3,500

—

..... »

1,500

—

i . »

3,000

—

..... »

1,000

—-

..... ))

300

—

»

800

—

..... »

2,600

—

..... »

1,000

—

..... ))

1,000

—

Kronor

i—A

Cn :

''tO

O

O

—

gg 380 kro
-

hvarigenom, då nu varande staten, inberäknadt dyrtidstillä

nor, uppginge till sammanlagd! 12,880 kronor, densamma skulle höjas

med ett belopp af 2,320 kronor, under förutsättning att elevernas terminsafgifter

fortfarande såsom hittills komme att utgå med ett belopp

af omkring 600 kronor, och att detta belopp toges i anspråk för de i

staten beräknade utgifternas bestridande; och har på grund af hvad så
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande iV:o 21.

63

lunda förekommit Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppehållande

af undervisningen vid berörda institut under år 1878 bevilja, utöfver

ordinarie anslaget, 7,025 kronor, ett extra anslag för samma år af 7,575

kronor.

Då det torde vara af vigt att ifrågavarande undervisning behörigen

uppehälles intill dess frågan om dess slutliga ordnande kan blifva afgjord,

och det äskade anslagsbeloppet, på grund af hvad här ofvan finnes anfördt,

synes vara för sådant ändamål erforderligt, har Utskottet funnit Kongl.

Maj:ts förevarande framställning böra vinna Riksdagens bifall, och får

alltså hemställa,

att till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska

institutet under år 1878 må för samma år på

extra stat anvisas ett belopp af 7,575 kronor.

50:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets Angående ibehandling

öfverlemnad motion (N:o 28) har Herr C. Adelsköld af anförda anslag m

skäl föreslagit, att Riksdagen ville för år 1878 ställa ett belopp af 20,000 0/™ rRtukekronor

till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till aflöning och muterersättning

för kemikalier åt fyra rättskemister i och för tillämpningen af

Kongl. förordningen den 7 Januari 1876 angående försäljning af arsenik

samt andra giftiga ämnen och varor.

Då Riksdagen år 1875 å Sundhetskollegii stat uppfört lön af

4,500 kronor till en rättskemist, samt senast församlade äfvensom denna

Riksdag beviljat för hvarje af innevarande och nästkommande år ett belopp

af 12,000 kronor, att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof torde, i betraktande särskildt

deraf, att såsom hufvudsakligt skäl till den från Kongl. Maj:ts förslag

afvikande benämning, som af 1876 års Riksdag gafs åt omförmälda stationer,

anfördes, att derigenom dem jemväl skulle komma att åligga att

på begäran verkställa analyser för utrönande af beskaffenheten utaf i allmänna

handeln förekommande ämnen, äfvensom att i allmänhet företaga

de undersökningar, som kunde påkallas i afseende å föremål, livilka misstänktes

vara för helsan skadliga, något oundgängligt behof nu ej förefinnas

att, på sätt motionären föreslagit, i detta hänseende vidtaga ytterligare

åtgärder; och får Utskottet alltså hemställa,

att Herr C. Adelskölds förevarande förslag icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

A ngående ny

byggnad för

Vet er i när - institutet i

Stockholm.

Anslag till

Veterinärinrättningen

i

Skara.

Angående anslag

till VitterhetsHistorie-

och

Antiqvitetsakademi

en.

Angående

anslag till

inventarier i

Musikaliska

akademiens

nya byggnad.

51:o. Sedan Riksdagen, i enlighet med Kong!. Maj:ts nådiga proposition, beviljat

ett anslag af 498,324 kronor till uppförande af nya byggnader för Veterinär-institutet

i Stockholm samt deraf anvisat 200,000 kronor för år 1876 och 160,000 kronor

för år 1877, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till nämnda byggnadsarbetens

fortsättning och afsilande anvisa för år 1878 det återstående beloppet af i

fråga varande anslag, eller 138,324 kronor: och tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må, till fullbordande af ny byggnad för Veterinärinstitutet

i Stockholm, på extra stat för år 1878 anvisa återstoden,

138,324 kronor, af det vid 1875 års riksdag beviljade

belopp.

52:o. Sedan Riksdagen, på Kongl. Maj:ts nådiga framställningar, till genomförande

af eu förändrad organisation af Veterinärinrättningen i Skara, beviljat för

hvardera af åren 1876 och 1877 ett extra anslag af 12,900 kronor, har Kongl. Maj:t

nu äskat anvisande för år 1878 af enahanda belopp; och har Utskottet ansett sig

böra i öfverensstämmelse härmed tillstyrka,

att Riksdagen må för tillämpning af den nya utgiftsstaten

för Veterinärinrättningen i Skara på extra stat för år 1878 anvisa

ett anslag af 12,900 kronor.

53:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Magt föreslagit och under erinran,

att de äskade anslagsbeloppen äro lika med dem, som till enahanda ändamål

blifvit för innevarande år beviljade, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1878 anvisa:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 2,300

kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar

m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum och öfver svenska

sigill från medeltiden 2,000 kronor.

54:o. Kongl. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till bestridande

af utgifterna för inredningsarbeten och inventarier i Musikaliska akademiens

nya byggnad anvisa på extra stat för år 1878 ett anslag af 25,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 125) inhemtas, är förevarande

nådiga förslag föranledt af en utaf Musikaliska akademien i ämnet gjord under
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

65

dånig framställning, dervid Akademien, jemte förmälan att dess nya byggnad, till

livad uppförande Riksdagen år 1873 anvisade 190,000 kronor, numera blifvit till det

yttre fullbordad, så att, efter verkstäld inredning, inflyttning kunde der ega rum

under innevarande år, anfört, att kostnaderna för inre anordningsarbeten och inventarier

jemte några mindre kompletteringsarbeten å sjelfva byggnaden komme att

uppgå -till eu sammanlagd summa af 80,096 kronor 13 öre, samt att Akademien till

betäckande af en del utaf dessa kostnader hade att tillgå ett belopp af 35,000 kronor,

som Hans Maj:t Konungen behagat för ändamålet anslå ur sin handkassa, äfvensom

att för derutöfver erforderliga omkring 45,000 kronor Akademien, som i {ifrigt

egde endast obetydliga medel till sitt förfogande, ville förbinda sig att sjelf anskaffa

20,000 kronor.

Då det äskade anslagsbeloppet är afsedt att uteslutande användas såsom bidrag

till bestridande af kostnader för sådana inredningsarbeten och inventarier, som

äro nödiga för Akademien och dess offentliga läroverk, och då större delen af inredningskostnaden

i allt fall komma att betäckas af donationsmedel och andra tillgångar,

har Utskottet ansett sig böra förevarande nådiga framställning understödja;

hemställande alltså Utskottet,

att såsom bidrag till bestridande af utgifterna för inredningsarbeten

och inventarier i Musikaliska akademiens nya byggnad

må på extra stat för är 1878 anvisas ett anslag af 25,000 kronor.

55:o. Under erinran, att, då en stor mängd af öfverårige ännu intoges i landets

döfstummeanstalter och derigenom hindrade dem, som vore i de egentliga läroåren,

från att der vinna tillträde; då den undervisningstid, som sålunda ginge förlorad,

måste vara af vida större vigt för den döfstumme i läroåldern, än för den öfverårige,

i samma mån som mottagligheten för undervisning hos den förre vore

större än hos den senare; då det kunde sättas i fråga, huruvida ens mottagligheten

i allmänhet hos den öfverårige medgåfve bibringandet af mer än ett visst ringa mått

af kunskap, hvilket möjligen under en jemförelsevis kort tid kunde uppnås, men utöfver

hvilket man icke förmådde komma, om än en betydligt längre tid användes;

och dä det sålunda syntes vara obestridligt, att undervisningskursen för de öfverårige

utan synnerlig skada borde kunna till tiden inskränkas, anhöll Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 23 Maj 1875, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida de

öfveråriga elevernas afgång från döfstummeanstalterna lämpligen skulle kunna påskyndas,

så att derigenom tillfälle bereddes för alla i läroåldern varande döfstumma

barn att komma i åtnjutande af undervisning, samt i motsatt fall för Riksdagen föreslå

de åtgärder, som kunde leda till nämnda måls vinnande.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas hade i anledning af Riksdagens

berörda skrifvelse uppgifter infordrats från samtliga döfstummeanstalter inom riket,

llili. till lliksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 9

Angående avslag

till under

visning san

A filter för

öfre/ ange

do fn tv mina.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2l.

hvilka uppgifter gifvit vid handen, att sammanlagda antalet elever vid dessa anstalter

utgjorde 574; att derutöfver utrymme kunde beredas för ytterligare omkring 60 elever;

att af de intagne eleverna 285 voro öfver femton år, samt att så väl vid institutet

å Manilla som annorstädes särskilda kortare undervisningskurser om 2 eller 3 år

inom samma anstalt, som undervisade de yngre döfstumme, vore anordnade för de

öfveråriga; och hade från alla läroanstalterna sammanstämmande uttalats den åsigt,

att en ytterligare inskränkning i lärotiden för de öfveråriga icke vore möjlig, med

mindre än att undervisningens frukter komme att i väsentlig mån äfventyras.

Då sålunda den ena af de utvägar, Riksdagen antydt för afhjelpande af förevarande

behof, icke kunde begagnas, återstode den andra, nemligen att med den

framställning, som det behjertansvärda behofvet påkallade, vända sig till Riksdagen.

Med allt skäl hade det blifvit anmärkt såsom en väsentlig brist hos våra undervisningsanstalter

för döfstumma, att deras verksamhet icke vore begränsad till någon

viss åldersklass, utan utsträckt snart sagdt till alla åldrar, från det späda barnet till

den mognade mannen eller qvinnan. Att så blifvit förhållandet vore förklarligt nog,

då de nu varande anstalterna icke vore tillräckliga att upptaga på samma gång de

i skolåldern varande barnen och det ganska betydliga antalet öfveråriga döfstumma,

hvilka icke mottagit någon undervisning, och för hvilka tillfälle saknades att annorstädes

återkemta hvad som under skolåldern försummats. Ehuru under full insigt

om vigten för den döfstumme att fä tillträde till undervisningen medan han ännu

befunne sig i barnaåldern, hade man icke velat påtaga sig ansvaret för att utestänga

den till mognare ålder komne från möjligheten att erhålla åtminstone någon bildning.

Ur flera af departementschefen åberopade synpunkter (Bil. N:o 7, sid. 127

och 128) och då, såsom äfven Riksdagen erinrat, de i skolåldern varande barnens

undervisning måste ställas i främsta rummet, vore det emellertid af synnerlig vigt

att de öfveråriga, så fort ske kunde, afskildes från de befintliga läroanstalterna.

Dessa anstalter kunde under nu varande förhållanden icke på långt när utveckla

den verksamhet, som, att döma efter nedlagda kostnader och använd lärarekraft,

vore att af dem förvänta. Om de åter befriades från de öfveråriga, skulle de sannolikt,

åtminstone i det närmaste, förmå att fylla det för handen varande behofvet. Det

syntes endast behöfva anföras, att vid institutet å Manilla funnes i början af 1877

bland 163 döfstumma elever, endast 2, som vore yngre än 10 år; 77 vore emellan

10 och 15, 70 mellan 15 och 20, samt 14 öfver 20 år. De öfveråriges antal vore

således vida öfvervägande deras, som befunne sig i de egentliga läroåren.

Då förhållandet vore sådant, måste de öfverårigas särskiljande vara det steg,

som borde föregå alla andra åtgärder till döfstumme-undervisningens förbättring.

Det utgjorde ett oafvisligt grundvilkor för hvarje tillfredsställande anordning. Det

vore på grund häraf, som, ehuru äfven sistlidne Riksdag aflåtit en underdånig skrifvelse

angående denna undervisning i dess helhet, Departementschefen ansett sig böra

redan nu underställa Kongl. Maj:ts bedömande de mått och steg, som i det antydda

s. 67 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

67

syftet synts böra vidtagas, och föreslå sådana åtgärder, som efter alla sakkunniges

omdöme kunde vara egnade att undanrödja den största brist, med hvilken läroanstalterna

nu kämpat, och att bana vägen för ett framgent bättre ordnande af dem.

Ville man befria de redan befintliga läroanstalterna från omsorgen om de

öfveråriga genom att bereda särskilda undervisningstillfällen åt dem, och borde

statens biträde för detta ändamål anlitas, så framstälde sig först den frågan, hvilket

mål borde uppställas för de öfveråriga döfstummas undervisning. I)å det i allmänhet

kunde antagas, att den döfstumme, sedan han uppnått en ålder af tretio år eller

derutöfver, knappast vore mottaglig för egentlig undervisning, syntes åtgärderna för

beredande af undervisning åt öfveråriga åtminstone till en början böra afse endast

dem, hvilka befunne sig i åldern af 15 till 30 år. Denna åldersklass företedde dock

äfven inom sig ganska stora olikheter i afseende på graden af bildbarhet, hvilken i

allmänhet stode i omvändt förhållande till åldern. Man kunde i detta hänseende

dela åldersklassen i två hufvudsakliga grupper, omfattande den ena dem, som tillhörde

åldern af 15 till 20 år, och den andra dem, som vore öfver 20 år, af hvilka

båda grupper den förra förfogade öfver eu jemförelsevis betydligt större förmåga att

tillgodogöra sig undervisning. Med afseende härpå vore det nödigt, att undervisningstiden

inom den yngre åldersgruppen utsträcktes till fyra år, då deremot för den

äldre en undervisningstid af två år syntes blifva tillräcklig.

I fråga om lämpligaste sättet att gå till väga för att bereda de öfveråriga den

undervisning, som för dem vore behöflig, syntes det lämpligast att söka anordna

dylik undervisning vid flera mindre anstalter af mera tillfällig beskaffenhet. Då

dessa anstalter endast behöfde till antalet vara ganska få, och då behofvet kräfde,

att åtgärder för ändamålet snart och med samlad kraft vidtoges, syntes det vara

ändamålsenligt och leda till ett planmessigt ordnande, om staten toge organisationen

och ledningen af de erforderliga undervisningsanstalterna omedelbart under sin hand.

Med ledning af de uppgifter å antalet af öfveråriga döfstumma, som kunnat

erhållas, skulle behofvet kunna fyllas om inalles tre läroanstalter för nämnda ändamål

upprättades. Derest af dessa en trädde i verksamhet år 1878, en 1879 och den

tredje 1880, samt hvardera anstalten årligen till undervisning mottoge under de två

forsta åren 30 nya elever och derefter ett antal motsvarande deras, som efter afslutad

kurs från anstalten utskrefves, så borde vid slutet af år 1888 det mål vara uppnådt,

som med anstalternas inrättande afsetts.

Vid en beräkning af kostnaderna för en dylik läroanstalt, borde först i valet

mellan en sådan inrättning, der lärjungarne både bostad och föda på stället, eller

ett s. k. internat, och dess motsats, externatet, eller en anstalt, som endast meddelade

undervisning åt utom hus boende elever, då fråga vore om en anstalt af rent tillfällig

natur, alla skäl tala för att välja det sistnämnda alternativet. Deremot syntes

det allmänna böra bidraga till beredande af bostad åt eleverna med ett visst belopp

s. 68 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

68

under det att öfriga kostnader för elevernas bostad, föda och kläder m. m. borde

bestridas af dem sjelfva, deras målsmän eller de församlingar, hvilka de tillhörde.

Med iakttagande af en sådan fördelning, och om statens bidrag i nyss nämnda

afseende bestämdes till 100 kronor för hvarje elev, syntes statens utgifter för en anstalt

af ifrågavarande slag kunna beräknas sålunda:

För första året (30 elever).

1 föreståndare, tillika lärare.............................................

....................... kr.

3,000.

1 lärarinna...........................................................................

...................... »

1,800.

Inackorderings hjelp...................................................................

....................... X>

3,000.

Lokal ......................................................................................

................... »

400.

Inventarier...................................................................................

..................... »

500.

Undervisningsmateriel.................................................................

..................... x>

400.

Ved och lyse, uppassning m. in...........................................

....................... »

Summa kr.

600.

9,700.

För andra året (60 elever).

1 föreståndare, tillika lärare ..

..................... kr.

3,000.

1 andre lärare.........................................

..................... »

2,000.

1 första lärarinna............................................

..................... X>

1,800.

1 andra „ .........................................

.................... i)

1,200.

1 religionslärare.....................................................

.................... »

300.

Inackorderingshjelp............................................................

................... »

6,000.

Lokal ............................................

................... »

800.

Inventarier...........................................

.................... »

400.

Undervisningsmateriel.............................................

................... X)

400.

Ved och lyse, uppassning m. m...............................................

.................... X)

Summa kr. :

1,200.

17,100.

För tredje året (60 elever).

Lärare .........................................

.................... kr.

8,300.

Inackorderingshjelp..........................

.................... X)

6,000.

Lokal................................................

.................... X)

800.

Inventarier...............................

................ X)

50.

Undervisningsmateriel................................

................... ))

50.

Ved och lyse, uppassning m. m.........

................. X)

1,200.

Summa kr. 16 400.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

69

Den kostnad, staten komme att få vidkännas för hvarje elev, skulle således

uppgå första året till kr- 328: 33, andra året till kr. 285, och tredje året till kr. 273:

33. Denna uppoffring skulle säkerligen icke vara för stor för den uppgiften, att

sätta de redan för handen varande döfstumme-anstalterna i stånd att med full kraft

verka för sitt vackra mål.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt, har Kong! Maj:t föreslagit

Riksdagen att för inrättande under år 1878 åt en läroanstalt för öfverårige

döfstumme, till en början beräknad för 30 elever, på extra stat för samma år uppföra

ett anslag af 10,000 kronor.

Då Riksdagen redan erkänt det i hög grad behjertansvärda uti det mål, som

genom förevarande nådiga framställning är afsedt att vinnas, och de föreslagna åtgärderna

synts Utskottet vara i allo ändamålsenliga, har Utskottet icke tvekat att

hos Riksdagen till bifall förorda samma nådiga framställning; och hemställer Utskottet

förty,

att Riksdagen må för ofvan omförmälda ändamål på extra stat

för år 1878 uppföra ett anslag af 10,000 kronor.

56:o. 1 öfverenstämmelse mod hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med hän- Angående

visande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 133 och 134)

tinnes meddelad, hemställer Utskottet vidare, byggnader.

att Riksdagen må till hospitalsbyggnader anvisa för år 1878

till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 300,000 kronor,

med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad

som vid 1878 års utgång kan finnas å anslaget besparadt.

57:0- Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd, under

de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, å uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn

anvisa för år 1878 ett extra anslag af 11,500 kronor.

Ifrågavarande anslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid.

126) gifver vid handen, afsedt att fördelas så, att 5,000 kronor skulle tillkomma

vårdanstalten vid Mariestad, 5,000 kronor föreningen i Stockholm för dylika barns

vård och 1,500 kronor idiothemmet i Getle. Till vårdanstalten vid Mariestad och

till föreningen i Stockholm äro för närvarande anslag till lika belopp med de nu

äskade anvisade, och beträffande understödet till idiothemmet i Getle hafva de till

stöd derför i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid, 135) åberopade skäl synts Utskottet

väl förtjenta af afseende.

I sammanhang med förevarande anslagsfråga har Utskottet till behandling

förehaft en af Herr Frith. Grafström inom Första Kammaren väckt motion (N:o

10), deruti af anförda skäl föreslagits, att till föreningen i Stockholm för sinnesslöa

barns vård måtte beviljas ett anslag af 10,000 kronor, med vilkor alt minst 30

Angående

v lider stöd till

vårdanstalter

för sinnesslöa

barn.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

anslag till ett

sjukhem, för

spetälska.

Angående

restauration

af domkyrkan

i Linköping.

elever och af dessa 20 mot half afgift måtte der vårdas och undervisas samt med

rättighet för styrelsen att i stället för två halfbetalande mottaga en elev helt och

hållet kostnadsfritt.

Utskottet har i anledning af nämnda förslag tagit kännedom om

föreningens vårdanstalt och funnit densamma särdeles väl anordnad och synnerligen

förtjent af uppmuntran. Då Kongl. Maj:t emellertid för närvarande ej funnit

tillräckligt skäl att höja ifrågavarande anslag, har Utskottet ansett sig icke nu böra

föreslå Riksdagen att frångå Kong). Maj:ts förslag, helst med visshet torde kunna

antagas, att Kongl. Maj:t ej lärer underlåta att, efter pröfning af förhållandena, till

kommande Riksdag göra ytterligare framställning i ämnet. Vid sådant förhållande

har Utskottet ej heller funnit sig böra för närvarande föreslå någon ändring i de

för understödets åtnjutande stadgade vilkor, enär sådan ändring lämpligast synes

böra verkställas i samband med en tillökning i anslaget.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med afslag Herr Grafströms förevarande motion,

må för år 1878 på extra stat anvisa:

a) till understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt för

sinnesslöa barn 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der

fortfarande vårdas;

h) till föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård 5,000

kronor, med vilkor att minst tjugu elever och af dem sex afgiftsfritt

vid föreningens uppfostrings-anstalt vårdas och undervisas;

samt

c) till idiothemmet i Gefle 1,500 kronor, med vilkor att minst

femton elever derstädes vårdas och undervisas.

58:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställer Utskottet vidare,

att till understöd åt det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade

sjukhem för spetälska må på extra stat för år 1878

anvisas 7,500 kronor, under vilkor att 4,000 kronor dessutom

för ändamålet af landstinget anvisas för samma år, och att

spetälska sjuka äfven från andra län än Gefleborgs varda till

vård å anstalten emottagna, så långt utrymmet derstädes sådant

kan medgifva.

59:o. Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

framställning i ämnet, för verkställande af restauration utaf domkyrkan i Linköping

beviljat ett anslag af 68,500 kronor och deraf till utgående under innevarande

år på extra stat anvisat 8,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu, på det arbetet

måtte obehindradt kunna fortgå, äskat att af det sålunda beviljade anslaget ett be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

n

lopp af likaledes 8,000 kronor måtte till utgående under år 1878 på extra stat anvisas;

hemställande Utskottet,

att utaf det för restauration af domkyrkan i Linköping beviljade

anslag ett belopp af 8,000 kronor må för arbetets fortsättande

under år 1878 på extra stat för samma år anvisas.

60:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Kong!. Maj:t föreslagil och under åberopande

af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande anslag till nedan nämnda

ändamål, hemställer Utskottet vidare,

att på extra stat för år 1878 må anvisas:

a) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska

hamnar samt åt andre derstädes sig uppehållande landsmän

8,000 kronor;

b) till Svenska fornskriftssällskapet 2,000 kronor, att utgå under

förut stadgade vilkor;

e) för tillsyn och vård af Lifrusfkammarens samlingar 600 kronor;

d) för fortsättande af de naturhistoriska och arkeologiska undersökningarne

på Björkön 5,000 kronor, att utgå på sätt och under

vilkor som förut blifvit bestämdt; ocli§

e) till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska

samlingen i Stockholm 7,500 kronor.

Angående

div

er se anslag.

61:o. Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Kong! Maj:ts nådiga Angående

proposition om anvisande af medel för anställande af zoologiska och fysikaliska undersökningar

af de Sverige omgifvande haf, hvilka undersökningar ansågos böra Sverige omfortgå

under tre år, för innevarande år till ändamålet beviljat ett extra anslag af öfvande haf.

10,000 kronor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:ts nu föreslagit,

hemställa,

att Riksdagen må till Vetenskaps-akademiens disposition, för

fortsättning af de zoologiska och fysikaliska undersökningarne

af de Sverige omgifvande haf, på extra stat för år 1878 anvisa

ett belopp af 5,000 kronor.

62:o. Sedan i den vid Statskontorets underdåniga berättelse om statsverkets , . ,

° . . Angaenae

tillstånd och förvaltning fogade uppgift å utbetalda förskott, hvilka borde i vanlig ersättning för

ordning till godtgörande hos Riksdagen anmälas, upptagits, bland annat, förskjuten

aflöning till nämnderna för reglering af presterskapets aflöning inom vissa län, till- talda förhöja

937 kronor 49 öre, och Statskontoret tillika i underdånig skrifvelse den 15 Mars >1,ott1876

hemstält, bland annat, om nådig föreskrift, huru dels den enligt Kongl. brefvet

den 25 September 1874 af Statskontoret med 1,416 kronor 54 öre förskjutna resekost
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Angående

ifråga saft

anslag till

nykterhetens

befrämjande.

nads- och traktamentsersättning till ordförande och ledamöter i den komité, som i

anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den It) Mai 1874 gjorda framställning

blifvit tillsatt för utarbetande af reglemente för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa,

dels de enligt Kongl. brefvet den 25 Mars 1875 likaledes förskjutna arfvedel!

till komiténs sekreterare in. fl. samt trycknings- och andra kostnader, tillsammans

1,567 kronor 59 öre, skulle Statskontoret godtgöras, tiar Kongl Maj:t för beredande

af godtgörelse åt Statskontoret i berörda hänseenden af Riksdagen äskat ett

extra anslag för år 1878 af 3,921 kronor 62 öre, hemställande Utskottet, som härvid ej

funnit anledning till erinran,

att till ersättning för omförmälda, af Statskontoret utbetalda,

förskott må för 1878 anvisas ett extra anslag af 3,921 kronor

62 öre.

63:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad

motion (N:r 37) har Herr Jonas Jonasson i Gullaboås, med hvilken flere

ledamöter af Kammaren instämt, af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville till

Kongl. Majits förfogande under år 1878 ställa ett belopp af 15,000 kronor, att användas

till utsändande inom riket af nykterhetspredikanter och till nykterhetens befrämjande

jemväl på annat sätt, som Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt och för ändamålet

gagneligt.

Enligt hvad motionären sjelf anfört, hämmades det omåttliga begagnandet af

stärka drycker för 20 till 25 år sedan i väsentlig män genom allvarliga och ihärdiga

nykterhetspredikningar. Något särskild! anslag för sådant ändamål var emellertid

då ej anvisadt, och torde det med skäl kunna antagas, att ett lika godt resultat

nu skulle kunna vinnas på frivillighetens väg. Det lärer dessutom vara anledning

att betvifla, det aflönta nykterhetspredikanter skulle kunna utöfva ett kraftigare

eller ens lika verksamt inflytande som de, hvilka uteslutande åt nit och intresse

för sjelfva saken påtagit sig att, arbeta emot missbruket af rusdrycker. Ej heller

torde det ifrågasatta anslaget vara erforderligt för att derigenom åstadkomma ett

mera verksamt ingripande från presterskapets sida, i förevarande hänseende, ena i

prosten redan af sitt kall är förbunden att verka för nykterhetens befrämjande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att Herr Jonas Jonassons i Gullaboås förevarande förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer

s. 73 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.

73

tf

Reservationer:

vid lista ''punkten (angående ny lönestat för Riksarkivet):

o Herr Carl Ekman, som yrkade, att Riksarkivariens aflöningsförrnåner

måtte bestämmas till 5,000 kronor i lön och 2,000 kronor i

tjenstgöringspenningar samt i följd deraf förhöjning i anslaget till Riksarkivet

beviljas med 16,660 kronor;

vid 2lära punkten mom. a (angående ny lönestat för Rond.

Biblioteket): .

af Herr Carl Ekman med yrkande, att aflöningsförmånerna till

Bibliotekets chef måtte bestämmas till 5,000 kronor i lön och 2,000

kronor i tjenstgöringspenningar samt i följd deraf förhöjningen i anslaget

till Kongl. Biblioteket bestämmas till 22,150 kronor;

af Herrar Carl Ekman, Grefve C. Beck-Eriis, R. Montgomery Cederhielm,

C. Petre, J. Widen, Grefve G. Sparre, Grefve S. Lagerberg och

P- J- F. von Strokirch, hvilka ansågo att mellanmeningen: »jemte uttalande

åt den åsigt, att Kongl. Biblioteket hädanefter borde benämnas

Riksbiblioteket» borde ur Utskottets hemställan utgå;

af Herrar E. Key, Carl Ifvarsson, Piss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt,

Jonas Andersson, Gustaf Jonsson, Sven Nilsson i Efveröd, J. E.

Bill ström, Johannes Jonsson, Hans Andersson, Hans Larsson och Per

Nilsson i Råby, hvilka yrkade, att senare delen af Utskottets yttrande

under denna punkt från och med orden: »Vid Kongl. Maj:ts förslå0- i

öfrigt, såsom» etc. till punktens slut måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

»Beträffande det nu föreliggande förslaget i öfrigt förekommer, att

en af komiténs ledamöter varit i viss mån från flertalets åsigt skiljaktig

och uti afgifven reservation af anförda skäl föreslagit, att tjenstemännens

antal i första lönegraden skulle utgöra allenast tre, hvilkas löneförmåner

borde bestå af 1,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

eller för hvarje tillsammans 2,500 kronor, med rätt till två ålderstillägg,

samt att vaktbetjeningen skulle utgöras af allenast en förste vaktBih.

till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

mästare och två vaktmästare med löneförmåner i enlighet med komiterades

förslag; och skulle härigenom aflöningsstaten för Biblioteket komma

att sluta å 31,600 kronor.

Till stöd för denna särskilda mening har hufvudsakligen åberopats

förhållandet vid åtskilliga andra bibliotek. Så lärer vid biblioteket i

Köpenhamn, hvilket omfattar 470,000 band, eller vida mer än dubbelt

mot det i Stockholm, hela antalet tjensteman utgöras af allenast tre

ordinarie och sex extra medhjelpare. Vid biblioteket i Dresden, med

ett antal band af 500,000, vore antalet ordinarie tjensteman blott fem,

hvartill komrne tre extra ordinarie tjensteman, antagne på tre månaders

uppsägning, och en oexaminerad kanslist.

Sammanlagda kostnaden för dessa bibliotek skulle uppgå, lör det i

Köpenhamn till 21,184 kronor, hvilket belopp dock kunde genom ålderstillägg

ökas till 24,784 kronor, och vid det i Dresden till 25,056 kronor,

alltså vid båda dessa bibliotek vida understigande det belopp, som af

komiterade föreslagits för biblioteket i Stockholm.

Den sålunda gjorda jemförelsen äfvensom hvad reservanten i öfrig!

anfört, till hvilket Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig

att här endast hänvisa (komitébetänkandet sid. 63—69), har synts Utskottet

innebära fullgiltig anledning att vidtaga den af honom föreslagna

minskningen i antalet tjensteman och vaktbetjente vid Biblioteket, helst

detsammas behof det oaktadt torde blifva för närvarande väl tillgodosedt.

Visserligen har till stöd för den föreslagna betydliga tillökningen

af personalen vid Biblioteket, bland annat, äfven anförts, att Biblioteket

skulle komma att vida mer anlitas sedan detsamma inflyttats uti eu beqväm

och ändamålsenlig lokal; att anslaget till bokinköp möjligen komrne

att ökas samt att en väsentlig tillökning i låntagarnes antal dessutom

vore att med säkerhet emotse då hufvudstaden erhölle den påtänkta

högskolan; men, lika med reservanten,, anser Utskottet dessa omständigheter

icke vara af den beskaffenhet, att de böra ingå bland de bestämmande,

då fråga är om att för verkligen befintliga behof anslå löner till

tjensteman. Omförraälda förhållanden torde först då böra tagas i betraktande

när de i verkligheten inträffat, och då bör äfven, för den händelse

tjenstemännens antal skulle komma att befinnas otillräckligt, det

verkliga behofvet fyllas.

Hvad åter angår de föreslagna lönernas belopp, har Utskottet icke

kunnat instämma uti reservantens förslag i fråga om nedsättning, af

första gradens löner till 2,500 kronor från af komitén föreslagna 3,000

kronor. Enligt Utskottets förmenande förefinnes ej någon giltig anledning,

hvarföre dessa tjensteman i Biblioteket skulle försättas i eu mindre

s. 75 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

75

gynsam ställning än deras vederlikar i andra embetsverk, helst de för

de nya lönernas åtnjutande föreslagna vilkor äro lika med de i afseende

å andra embetsverk stadgade eller föreslagna samt kompetensfordringarne

för inträde i Bibliotekets tjenst alltid torde komma att sättas högre än

i afseende å många andra lika aflönade befattningar.

Det tillhör Utskottet jemväl att afgifva yttrande öfver en till dess

behandling öfverlemnad, inom Andra kammaren väckt motion (N:o 86),

deruti Herr E. Clairfelt af anförda skäl föreslagit, att medel måtte beviljas

för ytterligare en tjensteman i andra lönegraden uti Kongl. Biblioteket,

utöfver hvad af Kong]. Maj:t blifvit äskadt. Då det emellertid af

hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att Utskottet funnit sig böra tillstyrka

minskning i det utaf Kong!. Maj:t föreslagna tjenstemanna-antalet

vid nämnda verk, torde ej några särskilda skäl behöfva anföras till stöd

för Utskottets afstyrkande å Herr Clairfelts berörda förslag.

Enär den af Kongl. Maj:t föreslagna staten för Biblioteket slutar

å 38,800 kronor, skulle, derest, på sätt Utskottet anser böra S''ke, chefens

aflöning nedsättas med 1,100 kronor samt ur staten uteslutas en tjensteman

i första lönegraden med aflöning 3,000 kronor och två vaktmästare

med tillhopa 1,600 kronor, alltså Bibliotekets nya stat komma att

uppgå till 33,100 kronor, eller 16,950 kronor mer än detta verks nuvarande

ordinarie anslag, 16,150 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,

som, i afseende å de för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna

vilkor, åberopar hvad i nästföregående punkt blifvit i fråga om Riksarkivet

anfördt, hemställa,

a) att Riksdagen, jemte uttalande af den åsigt, att Kongl.

Biblioteket hädanefter bör benämnas Riksbiblioteket,

må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning på

det sätt bifalla, att, med godkännande af här nedan

intagna förslag till aflöningsstat för nämnda Bibliotek

och af de för åtnjutande af de nya lönerna utaf Kongl.

Maj:t föreslagna vilkor, för lönestatens tillämpning beviljas

en förhöjning i Bibliotekets ordinarie anslag med

16,950 kronor; och

b) att Herr E. Clairfelts omförmälda förslag icke må

vinna något afseende.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Förslag'' till stat för Kong!. Biblioteket.

Lön.

Kronor.

Tjenstgö-

ringspen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Bibliotekets chef .......................

4,400

2,000

6,400

1 tjensteman i andralönegraden

3,000

1,500

4,500

1 » »

3,000

1,500

4,500

1 tjensteman i första lönegraden

1.800

1,200

3,000

2 » »

Till vikariatsersättning, samt

arfvoden och flitpenningar

O

O

ce

2,400

6,000

åt extra biträden m. m. ...

—

—

6,000

1 förste vaktmästare ..............

800

300

1,100

1 vaktmästare ...........................

500

300

800

1 dito ...........................

500

300

800

Summa

—

—

33,100

/Efter 5 år kan lönen höljas

med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och

/efter 10 år med ytterligare

600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor.

vid 3:dje punkten (angående anslaget till böckers inköp och inbindning):
af

Herrar Grefve C. Beck-Friis, E. af Klint, Grefve L. af Ugglas

och J. Widén.

vid 6de punkten mom. a (angående anslag till seminarier vid Upsala

universitet:

af Herrar Carl Ekman och J. Widén, hvilka yrkade anvisande för

Upsala universitet af ett extra anslag å 7,000 kronor, att fördelas mellan

de särskilda seminarierna efter de af Kongl. Maj:t angifna grunder;

af Herr L. Nordenfelt, som yttrade: »Då jag af egen erfarenhet

vet huru nödvändiga praktiska öfningar äro vid studerande af matematik

och fysik, och anser dessa öfningar lika nyttiga vid studerande af juridik,

samt finner de af Utskottet anförda skäl för afslag af Ivongl. Maj:ts proposition

icke giltiga, föranledes jag att föreslå,

att förevarande nådiga framställningar må på det sätt

bifallas,

att på extra stat för år 1878 anvisas:

a) för inrättande vid universitetet i Upsala af seminarier

för juridik, språkvetenskap samt matematik och fysik

11,000 kronor; och

b) lika med Utskottets förslag.»

s. 77 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

77

vid 7:de punkten mom. b, c och d (angående ombildning af

adjunkturerna vid Karolinska institutet) af Herrar Carl Ekman, Grefve

C. Beck-Friis, Friherre F. von Essen och Grefve G. Sparre, hvilka yrkade

att Utskottets yttrande rörande Kong!. Maj:ts i ämnet framstälda förslag

måtte erhålla följande förändrade lydelse: »Hvad af Kongl. Maj:t föreslagits

. har i hufvudsak vunnit Utskottets gillande. Enär emellertid för

de ordinarie professorerne i medicin, kirurgi och pediatrik lönerna blifvit

bestämda till ett belopp, som med 500 kronor understiger öfrme med

bostadsförmåner ej försedde ordinarie professorers, borde, då de extra

ordinarie professorerne i dessa tre ämnen jemväl komtne att uppbära

arfvoden från annat håll, deras löner likaledes sättas till 500 kronor

lägre belopp än andre extra ordinarie professorers, och i följd häraf det

för löneförbättring åt adjunkter m. in. afsedda beloppet minskas med

1,500 kronor.

På grund häraf hernställes,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställningar i fråga om

Karolinska mediko-kirurgiska institutet må vinna Riksdagens

bifall; dock att det till löneförbättring åt adjunkter

in. m. afsedda anslagsbeloppet, af ofvan angifna

skäl, nedsättes till 10,000 kronor.»

vid 15:de punkten mom. a (angående elementarläroverkens allmänna

anordning):

af Herr Grefve Axel Mörner, som yttrade: »Genom den nyligen

öppnade jernvägen emellan Oxelösund—Flen—Vestinanland, har staden

Nyköping erhållit en förbättrad kommunikation som säkerligen kommer

att tillföra elementarläroverket derstädes en betydlig tillökning i lärjungarnes

antal, hvilket jemväl torde komma att ökas i följd af andra omständigheter,

deribland må nämnas möjligheten af en snar utvidgning af

den industriella verksamheten i orten, med deraf föranledd tillväxt i

folkmängden. Att under sådana förhållanden besluta en indragning af

undervisningen i den reala liniens sjunde klass vid nyssnämnda läroverk,

torde icke vara ändamålsenligt, hvarföre jag vågar tillstyrka

att någon förändring i afseende å undervisningen vid

högre elementarläroverket i Nyköping för närvarande

icke må af Riksdagen beslutas.»

vid 19:de punkten (angående folkskolelärareseminariernas utvidgning

in. in.):

af Herrar Grefve Axel Mörner och Fiss Olof Larsson-,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

vid 21:sta ''punkten (angående undervisning i slöjd vid folkskolorna):
af

Herrar Grefve Axel Mörner och Liss Olof Larsson;

vid 24:de punkten (angående anslag till Chaltnerska slöjdskolan):

af Herr ii. Norden}elt: »Den af Kongl. Maj:t föreslagna nya staten

för Chalmerska slöjdskolan upptager icke i likhet med staten för Tekniska

högskolan och andra af Riksdagen nyligen godkända stater någon

fördelning uti lön och tjenstgöringspenningar, hvarigenom, om denna stat

antages, åtskilliga missförhållanden inträffa såväl vid tjenstledighet som

vid pensionering, hvilka icke synas mig böra af Riksdagen godkännas.

Så skulle till exempel föreståndaren för Chalmerska slöjdskolan enligt

Kongl. Maj:ts förslag erhålla 700 kronor högre pension, än föreståndaren

för Tekniska högskolan, oaktadt den senare har 600 kronor högre

aflöning, än den förre, och en lektor vid Chalmerska slöjdskolan, med en

lön 20Ö kronor lägre än professorn i grufvevetenskap vid Tekniska högskolan,

erhålla 800 kronor högre pension än denne sistnämnde.

Till belysning af dessa förhållanden följer här ett utdrag af Tekniska

högskolans stat.

T,Öl! Tjenstgörings
penningar.

Föreståndaren utom fri bostad.

1 Professor i ren matematik ....

1 D:o

1 D:o

1 Lektor i

Jag

4,100

4,000

3,400

3,200

2,350

2.500

2,000

2,000

1.500

1,000

i kemisk teknologi utom fri bostad.

i grufvevetenskap..................................

beskrifvande geometri och ritkonst. ..

anser fördenskull att aflöningen för Chalmerska slöjdskolans

föreståndare och lärare bör fördelas i lön och tjenstgöringspenningar samt

föreslår:

att, för tillämpning af nedanstående aflönings- och utgiftsstat

för Chalmerska slöjdskolan, anslaget till denna

skola må ökas med 7,350 kronor.

Föreståndaren, som tillika är lektor, utom fri bostad

..........................................................................

En lektor ...........................................................................

Två lektorer....................................................................

För ofvanstående fyra tjensteman kan lönen

efter 5 år höjas med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500 kronor.

Lön.

Tjenstgörings-

pennmgar.

3,100: —

1,900: —

2,500: —

1,000: —

5,000: —

2,000: —

— 4,900: —

Transport 10,600:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

79

Lön.

Transport 10,600

—

En andre lärare i matematik .......

800

—

» » » i allmän kemi...........

1,600

—

» lärare i allmän mekanik .............

1,200

—

» » i allmän och husbyggnadskonst..............

1,200

—

» » i väg- och vattenbyggnadskonst ......

1,000

—

» » i bokföring...............

__

_

» » i frihandsteckning .......

_______u

800

__

» » i modellering .....................

400

—

» » i verkstadsarbete ...

2,400

_

Sekreterarens arfvode.............

__

_

Bibliotekariens » ....................

__

. _

Vaktmästare, utom fri bostad ........

650:

_

Anslag till repetitioner..............................

1,200: —

Stipendier och premier ...........................

550: --

Bibliotek, samlingar och laboratorium

3,400: —

Verkstaden ..................................

1,500: —

Uppvärmning, belysning och diverse

utgifter.............................................

4,000: —

Summa kronor

10,650: —

20,650:

—

Tjenstgörings
pennmgar.

4,900: —

200: —

400: —

300: —

300: —

200: —

400: —

200: —

100: —

600: —

500: —

300: —

100: —

8,500: —

eller tillsammans 39,800 kronor.»

vid 26de punkten (angående understöd till tekniska afton- och söndagsskolor):
af

Herrar Friherre F. von Essen, Fiss Olof Larsson och Gustaf

Jonsson, hvilka yttrade: »Då statens bidrag till ofvannämnda skolor ej synes

böra göras beroende deraf att kommunerna anordna den tekniska

undervisningen, vare sig på Söndagen eller eljest på viss tid af dagen,

borde, enligt vår tanke, benämningen på dessa skolor förändras till »Mindre

tekniska skolor.»

vid 35:te punkten (angående anslag till ny universitetsbyggnad i

Upsala):

af Herr Carl Ekman, som anförde: »Att i en tid, då elementarläroverken

och folkskolorna blifvit väl försedda med ändamålsenliga lokaler,

landets förnämsta undervisningsanstalt fortfarande skall hafva trånga,

otjenliga och osunda lärosalar, samt äfven dessa till otillräckligt antal,

kan jag icke finna rigtigt. Ingenstädes i det bildade Europa torde finnas

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 21.

ett universitet med 1400 studerande der för teologiska och juridiska

fakulteternas alla föreläsningar och det långt öfvervägande antalet af

den filosofiska fakultetens icke äro att tillgå mera än 4 egna lärosalar —

af dessa en mätande i höjd något öfver åtta fot — hvartill komma 2

förhyrda. Under det man vid andra universitet — för att vinna en ändamålsenlig

fördelning af lärotimmar och bereda tillgång på sund luft —

beräknar, att i allmänhet ej mer än 3 föreläsare om dagen böra begagna

samma lärosal, måste i Upsala 7 till 8, i vissa fall 10 lärare på samma

dag använda samma föreläsningsrum, hvaraf måste uppkomma en för

lärare och lärjungar skadlig luftförskämning.

Utskottet säger sig sakna uppgifter om åhörarnes antal. Sådana

hade varit lika lätta att erhålla som många andra, hvilka Utskottet begär

och erhåller. Utan svårighet har jag erfarit, att sistlidne hösttermin

hade i den filosofiska fakulteten en föreläsare nära 100 åhörare, eu 52,

en 50 o. s. v.; i den teologiska en 142, eu 67, en 49 och tre 43 hvardera;

i den juridiska en 45, en 44 o. s. v. — siffror, som tillräckligt

torde ådagalägga i hvad män, då fråga är om så små, och i en oaf bruten

följd timme efter timme uppfylda lärosalar, sundhetens fordringar kunna

tillfredställas.

Om för de ständigt växande samlingarne kunde beredas utrymme i

närheten af föreläsningssalarne, och för den akademiska förvaltningen en

lämpligare lokal än den nu varande, vore det väl äfven önskvärd!.

Då Riksdagen under de sist förflutna 20 åren beviljat såsom byggnadsanslag

för elementarläroverken 1,042,000 kronor, för Biblioteket i

Stockholm mera än 1,000,000, för Vetenskapsakademien 798,000, för Teknologiska

institutet och Slöjdskolan 886.000, för Veterinärinstitutet

498,000 kronor, synes det mig icke vara för mycket begärdt, att den

äfven tillgodoser behofvet för landets största universitet, i den män

statsverkets tillgångar det medgifva.»

Häruti instämde Herr P. J. F. von Stroldrch;

af Herrar C. Petre och J. Widén, hvilka yrkade bifall till Kongl.

Maj:ts i ämnet framstälda förslag;

af Herr Grefve S. Lagerberg;

vid 40:de punkten (angående anslag för katalogiseringsarbeten vid

Kongl. Biblioteket):

af Herr L. Norden/dt;

vid 43:dje punkten (angående anslag till högre skolor för qvinlig

ungdom):

s. 81 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

81

af Herr L. Norden/''eif, som utlät sig: »Då erfarenheten synes mig

till fullo hafva ådagalagt otillräckligheten af anslaget till understöd åt

högre skolor för qvinlig ungdom, 40,000 kronor, och Staten alltför länge

synes mig hafva lemnat den qvinliga ungdomens undervisning utan tillräckligt

understöd, samt få anslag torde för landet lemna mera ekonomiskt

fördelaktiga resultat, än det ifrågavarande, vågar jag föreslå,

att Riksdagen må, med bifall till Herr W. Falks

motion, på extra stat för år 1878 anvisa 60,000 kronor,

att af Kongl. Maj:t disponeras till understöd åt högre

skolor för qvinlig ungdom med högst 3000 kronor åt

hvarje samt under i öfrigt förut stadgade vilkor.»

af Herr J. Widen.

Herr Jöns Rundbäck har begärt få antecknadt, att han hos Utskottat

icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel; och har

enahanda anmälan gjorts af Herr E. af Klint i afseende å 26 —35 punkterna

samt af Herr Grefve L. af Ugglas beträffande 24—40 punkterna

af detta utlåtande.

M. till liiksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Äfd. 12 Raft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Stats-Utekottets Utlåtande N:o 21.

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för Riksarkivet.

Lön.

Tjenstgö-

ringspen-

Summa.

Kronor.

ning-ar.

Kronor.

Kronor.

Riksarkivets chef.......................

1 tjensteman i andra lönegraden

0

u yy yy

1 tjensteman i första lönegraden

d y> »

Till vikariatsersättningar, arfvo- den åt extra biträden m. m. ..

1 förste vaktmästare ................

1 vaktmästare...........................

4,400

3.000

6.000

1,800

3,600

800

500

2,000

1,500

3,000

1,200

2,400

300

300

6,400

4,500

9.000

3.000

6.000

6,000

1,100

800

/Efter 5 år kan lönen hö- ljas med 600 kronor.

(Efter 6 år kan lönen hö- ljas med 600 kronor och

(efter 10 år med ytterii- Jgare 600 kronor.

(Efter 6 år kan lönen hö- ljas med 100 kronor.

Summa

36,800

s. 83 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

83

Bil. Litt. B.

Förslag till stat för Kong! Biblioteket.

Tjenstgö-

Lön.

ringspen-

Summa.

Kronor.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Bibliotekets chef........................

4,400

2,000

6,400

das med 600 kronor.

1 tjensteman i andra lönegraden

3,000

1,500

4,500

j Efter 5 år kan lönen hö-

3,000

1,500

4,500

(jas med 600 kronor och

1 tjensteman i första lönegraden

1,800

1,200

3,000

(efter 10 år med ytterit

3

5,400

3,600

9,000

1 gare 500 kronor.

Till vikariatsersättning samt arf-

voden och flitpenningar åt

extra biträden m. m................

—

6,000

1 förste vaktmästare ..................

800

300

1.100

1 vaktmästare..............................

500

300

800

i Efter 6 år kan lönen hö-

3 „ ............................

1,500

900

2,400

jjas med 100 kronor.

Summa |--

37,700

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Bil.

Ta
-

öfver lärjungeantalet vid de läroverk, der

Läroverk och termin.

K

lass

er o

c h

1 i n i

e r.

1.

2.

3.

Summa i

1—3.

4.

5.

Summa i

4 och 5.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

Hudiksvall H. T. 1871

19

31

24

74

4

22

0

7

4

29

1872

13

24

18

55

2

26

1

17

3

43

1873

19

15

20

54

4

13

0

21

4

34

1874

18

17

20

55

3

15

3

10

6

25

1875

17

21

17

55

15

4

1

12

16

16

Summa

86

108

99

293

28

80

5

67

33

147

Medeltal

17,2

21,6

19,8

58,6

5,6

16,o

1,0

13,4

6,6

29,4

H. T. 1876

20

24

17

61

8

14

8

5

16

19

Strengnäs H. T. 1871

15

15

23

53

4

17

1

14

5

31

1872

15

27

19

61

10

13

1

16

ii

29

1873

12

18

30

60

7

11

7

13

14

24

1874

13

17

25

55

13

16

12

10

25

26

1875

9

15

17

41

19

7

8

15

27

22

Summa

64

92

114

270

53

64

29

68

82

132

Medeltal

12,8

18,4

22,8

54,0

10,6

12,8

5,8

13,6

16,4

26,4

H. T. 1876

15

11

16

42

8

10

16

7

24

17

Nyköping H. T. 1871

23

25

30

78

3

11

4

15

7

26

1872

25

31

28

84

5

17

2

10

7

27

1873

26

37

32

95

11

13

2

13

13

26

1874

17

39

32

88

10

18

8

11

18

29

1875

20

32

43

95

27

11

6

16

23

27

Summa

in

164

165

440

46

70

22

65

68

135

Medeltal

22,2

32,8

33,o

88,0

9,2

14,o

4,4

13,o

13,6

27,o

H. T. 1876

34

31

33

98

16

19

6

11

22

30

s. 85 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 21.

85

Litt. C.

boll

realöfverklasser äro afsedda att indragas.

»

Klas

ser

och

1 i n i

ö r.

6: 1.

6: 2,

7: l.

7: 2.

Summa i

6 och 7.

Summarum.

E.

L.

E.

L.

E.

L.

E.

L.

E.

L.

2

7

1

5

0

7

1

9

4

28

139

0

8

1

3

1

5

0

7

2

23

126

1

13

0

4

1

2

1

5

3

24

119

0

15

1

12

0

4

0

2

1

33

120

2

6

0

13

1

8

0

3

3

30

120

5

49

3

37

3

26

2

26

13

138

624

1,0

9,8

0,6

7,4

0,6

5,2

0,4

5,2

2,6

27,6

124,8

1

10

1

4

0

9

1

7

3

30

129

2

15

1

19

0

27

1

10

4

71

164

1

12

1

14

1

22

0

24

3

72

176

2

8

1

9

0

13

1

18

4

48

150

2

12

2

10

0

9

1

15

5

46

157

8

8

2

8

2

7

0

12

12

35

137

15

55

7

60

3

78

3

79

28

272

784

3,o

11,0

1,4

12,o

0,6

15,6

0,6

15,8

5,6

54,4

156,8

5

16

5

4

2

10

3

7

15

37

135

0

14

3

8

0

12

0

13

3

47

161

1

14

0

11

2

7

0

13

3

45

166

3

11

1

13

0

11

2

7

6

42

182

1

12

3

10

1

13

0

11

5

46

186

3

9

1

14

4

8

0

13

8

44

197

8

60

8

56

7

51

2

57

25

224

892

1,6

12,o

1,6

11,2

1,4

10,2

0,4

11,4

5,o

44,8

178,4

5

16

1

11

2

11

3

9

11

47

208

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Läroverk och termin.

Klasser

och

1 i n i

e r.

1.

2.

3.

Summa

1-3.

i.

6.

Summa i

4 och 5.

E.

L.

E.

L.

E.

L.

Westerås H. T. 1871

18

36

31

85

1

33

4

29

5

62

1872

18

42

36

96

3

22

1

28

4

50

1873

21

43

38

102

4

27

5

19

9

46

1874

23

36

42

101

8

33

0

24

8

57

1875

21

32

39

92

34

19

7

20

41

39

Summa

101

189

186

476

50

134

17

120

67

254

Medeltal

20,2

37,8

37,2

95,2

10,o

26,8

3,4

24,0

13,4

50,8

H. T. 1876

27

40

28

95

20

13

24

18

44

31

Wexiö H. T. 1871

33

53

64

150

2

47

2

51

4

98

1872

30

50

49

129

5

63

3

41

8

104

1873

36

45

44

125

3

45

5

50

8

95

1874

36

53

38

127

1

41

1

48

2

89

1875

34

Öl

48

133

6

36

0

38

6

74

Summa

169

252

243

664

17

232

11

228

28

460

Medeltal

33,s

50,4

48,6

132,8

3,4

46,4

2,2

45,6

5,6

92,o

H. T. 1876

38

44

52

134

6

34

6

30

12

64

Kristianstad H. T. 1871

33

50

58

141

6

30

3

26

9

56

1872

31

43

51

125

7

45

5

20

12

65

1873

33

55

43

131

12

28

6

31

18

59

1874

34

60

56

150

11

31

3

16

14

47

1875

26

64

57

147

14

33

6

26

20

59

Summa

157

272

265

694

50

167

23

119

286

Medeltal

31,4

54,4

53,o

138,8

10,o

33,4

4,6

23,8

14,6

57,2

H. T. 1876

28

44

59

131

24

29

7

26

31

55

Halmstad H. T. 1871

16

33

40

89

12

21

2

10

14

31

1872

19

24

28

71

13

20

8

15

21

35

1873

18

25

30

73

9

26

7

13

16

39

1874

20

25

28

73

14

16

8

21

22

37

1875

37

25

24

86 |

15

13

10

12

25

25

Summa

no

132

150

392

63

96

35

71

98

167

Medeltal

22,o

26,4

30,o

78,4

12,6

19,2

7,o

14,2

19,6

33,4

H. T. 1876

23

38

25

86

9

15

11

11

20

26

s. 87 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

87

Klas

ser

och

1 i n i

e r.

Summa

Summarum.

6:

1.

6:

2.

7:

1.

7

2.

Summa i

6 och 7.

R.

L.

R.

L.

K.

L.

R.

L.

R.

L.

2

46

0

29

0

26

0

20

2

121

275

2

28

1

36

0

20

0

23

3

107

260

1

23

2

31

1

27

0

19

4

100

261

5

15

1

14

1

17

1

30

8

76

250

0

21

2

9

1

18

2

12

5

60

237

10

133

6

119

3

108

3

104

22

464

1.283

2,o

26,6

1,2

23,8

0,6

21,6

0,6

20,8

4,4

92,8

256,6

5

16

0

16

1

4

0

15

6

Öl

227

0

43

5

32

0

23

0

30

5

128

385

3

43

0

33

4

35

0

22

7

133

381

2

44

0

37

3

22

1

28

6

131

365

2

36

0

34

0

31

0

18

2

119

339

1

33

0

34

0

28

0

25

1

120

334

8

199

5

170

7

139

1

123

21

631

1,804

1,6

39,8

1,0

34,o

M

27,8

0,2

24,6

4,2

126,2

360,8

0

35

0

30

0

25

0

24

0

114

324

1

36

6

15

0

15

2

16

9

82

297

2

20

0

27

5

11

1

15

8

73

283

3

14

1

15

0

20

4

11

8

60

276

2

21

2

11

1

14

0

16

5

62

278

1

14

2

16

0

7

0

12

3

49

278

9

105

11

84

6

67

7

70

33

326

1,412

1,8

21,0

2,2

16,8

1,2

13,4

1,4

14,o

6,6

65,2

282,4

2

17

1

15

2

9

0

7

5

48

270

1

21

0

9

0

5

0

3

1

38

173

0

11

0

12

0

8

0

5

0

36

163

2

11

0

4

0

10

0

8

2

33

163

5

9

1

8

0

5

0

8

6

30

168

5

17

1

7

0

7

0

6

6

37

179

13

69

2

40

0

35

0

30

15

174

846

2,6

13,8

0,4

8,o

0,o

7,o

0,o

6,o

3,o

34,8

169,2

5

11

3

15

1

6

0

7

9

39

180

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Läroverk och termin.

K

lass

e r

c h

1 i n i

e r.

1.

2.

3.

Summa i

1—3.

4.

6.

Summa i

4 och 6.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

Hernösand H. T. 1871

33

23

41

97

4

23

0

15

4

38

1872

27

41

24

92

3

30

1

16

4

46

1873

25

29

33

87

4

21

1

22

5

43

1874

22

29

28

79

3

20

3

25

6

45

1875

20

23

33

76

12

21

1

17

13

38

Summa

127

145

159

431

26

115

6

95

32

210

Medeltal

25,4

29,0

31,8

86,2

5,2

23,o

1.2

19,o

6,4

42,0

H. T. 1876

30

28

24

82

12

22

13

20

25

42

Östersund H. T. 1871

24

36

16

76

1

22

2

9

3

31

1872

32

41

17

90

2

11

2

12

4

23

1873

24

41

20

85

2

13

4

10

6

23

1874

18

36

26

80

2

9

2

0

4

15

1875

22

30

20

72

2

17

3

7

5

24

Summa

120

184

99

403

9

72

13

44

22

116

Medeltal

24,0

36,8

19,8

80,6

1,8

14,4

2,6

8,8

4,4

23,2

H. T. 1876

29

25

19

73

11

13

4

16

15

29

Luleå H. T. 1871

11

16

14

41

0

15

0

9

0

24

1872

15

19

9

43

1

12

2

10

3

22

1873

15

12

18

45

2

6

1

9

3

15

1874

20

15

13

48

2

11

2

5

4

16

1875

10

20

14

44

4

5

2

9

6

14

Summa

71

82

68

221

9

49

7

42

16

91

Medeltal

14,2

16,4

13,6

44,2

1,8

9,8

1,4

8,4

3,2

18,2

H. T. 1876

20

15

12

47

6

4

4

6

10

10

s. 89 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets i flätande N:o 21.

89

Klas

ser

och

1 i n i

e r.

Summa

Summarum.

6: l.

6: 2.

7: l.

7: 2.

Summa i

6 och 7.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

0

23

2

19

0

17

1

11

3

70

212

0

22

0

19

2

9

0

16

2

66

210

1

21

0

16

1

13

0

8

2

58

195

1

20

1

12

0

10

1

11

3

53

186

1

20

1

12

0

10

0

11

2

53

182

3

106

4

78

3

59

2

57

12

300

985

0,G

21,2

0,8

15,6

0,6

11,8

0,4

11,4

2,4

60,o

197,o

i

17

1

16

1

11

0

9

3

i

53

205

0

8

0

13

0

2

0

0

0

23

133

i

7

0

12

0

8

0

1

1

28

146

i

8

1

12

0

3

0

0

2

23

139

i

6

1

11

0

2

0

0

2

19

120

i

4

0

13

0

3

0

0

1

20

122

4

33

2

61

0

18

0

1

6

113

660

0,8

6,6

0,4

12,2

0,o

3,6

0,o

0,2

1,2

22,6

132,o

3

6

1

6

0

6

0

2

4

20

141

1

9

0

6

1

7

0

5

2

27

94

1

6

1

9

0

7

0

7

2

29

99

2

10

1

8

1

4

0

11

4

33

100

2

13

0

10

1

2

1

5

4

30

102

2

7

1

12

0

6

2

4

5

29

98

8

45

3

45

3

26

3

32

17

00

493

1,G

9,o

0,6

9,o

0,6

5,2

0,6

6,4

3,4

29,6

98,6

2

7

0

6

1

11

0

6

3

30

100

/ A/d. 12 Höft.

Bih. till Riksd. Prof 1877.

4 Sami.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Stats-TJtskottets Utlåtande N.o 21.

Bil. Lutt. D.

Förteckning öfver de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg under

Åttonde kufvudtiteln för år 1878.

Nuvarande

Dyrtiils

Summa.

aflöning.

tillägg.

Nationalmuseum.

Intendenten ..................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1 amanuens .....................................................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 d:o ................................................

1,500

—

300

—

1,800

—

Sgr

1,100

—

Domkapitlens expeditioner.

Löneförbättringar åt konsistoriinotarier och

konsistoriiamanuenser ..................................

18,580

3,716

_

22,296

__

Slöjdskolan i Stockholm.

Föreståndaren .................................................

5,000

_

1,000

_

6,000

—

Bibliotekarien och materialförvaltaren ..........

1,200

—

240

—

1,440

—

Matrikelföraren ..................................................

1,400

—

280

—

1,680

__

Sekreteraren..................................................

400

—

80

—

480

—

1 öfverlärare....................................................

2,300

—

460

—

2,760

—

1 d:o ....................................................

2,300

2,200

—

460

—

2,760

—

1 d:o ....................................................

—

440

—

2,640

—

1 d:o ........................................................

2,000

—

400

—

2,400

—

1 d:o ........................................................

1,600

—

320

—

1,920

1,800

—

1 (bo

1,500

—

300

—

—

1 (bo .....................................................

1,400

—

280

—

1,680

—

1 (bo ................................................

1,300

—

260

—

1,560

—

1 (bo ...................................................

1,100

—

220

—

1,320

—

Transport

4,740

—

s. 91 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

91

Nuvarande

Dyrtids

aflöning.

tillägg.

Transport

4,740

_

1 öfverlärare.................................................

1,000

—

200

_

1,200

—

1 d:o .......................................

900

180

—

1,080

__

1 d:o

800

—

160

■

960

_

1 d:o .....................................

700

—

140

_

840

—

17 underlärare med aflöning lägst 150 och

högst 550 kronor.............................

6,400

—

1,280

—

7.680

—

Biträdande lärare ..........................................

8,000

—

1,600

—

9,600

Undervisning i varukännedom ..........................

800

—

160

—

960

Undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen

500

—

100

—

600

Undervisning i extra ämnen och allmänna före-

drag .................................................

3,850

—

770

—

4,620

—

1 maskinist ..............

1,000

—

200

—

1,200

—

2 portvakter...................................................

400

—

80

—

480

—

Vård och skötsel af värmeledningen samt ven-

tilationsapparaten..........................................

600

—•

120

—

720

—

Sgr

9,730

—

Gymnastiska centralinstitutet.

!

1 öfverlärare..................................................

4,000

800

4,800

1 (1:0 ...............................................

4,000

—

800

—

4,800

_

1 (ko .....................................

3,000

—

600

—

3,600

_

1 lärare .....................................................

2,200

—

440

—

2,640

_

1 (ko

2,000

—

400

—

2,400

_

1 d:o

1,800

—

360

—

2,160

_

1 lärarinna..................................................

1,000

—

200

—

1,200

_

1 (ko .................................................

800

—

160

—

960

_

1 sekreterare ..............................................

750

—

150

—

900

—

Sgr

—

—

3,910

—

Provincialläkarne.

1 provincialläkare .....................................

2,000

_

400

2,400

26 d:o ...... .............

52,000

—

10,400

62,400

_

1 .ko ...................

1,500

300

—

1,800

_

111 (ko ......................................

166,500

—

33,300

—

199,800

—

Sgr |

44,400)—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Stats- TJtskoitets Utlåtande N:o 21.

I

!

Nuvarande ,

Dyrtids-

Summa.

j

aflöning.

l

tillägg.

;

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

Stockholms undervisningsanstalt:

1

1 adjunkt .......................................................

300

60

—

360

-

1 biträdande lärare ....................................

1,000

—

200

-1

1,200

—

1 förestånderska..............................................

250

—

50

-

300

—

1 instruktionsbarnmorska...............................

600

—

120

—

720

—

Barnmorskeläraren ......................................

3,000

—

600

—

3,600

—

Göteborgs undervisningsanstalt:

1 barnmorskelärare.......................................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 förestånderska..............................................

450

—

90

540

—

i biträdande lärare........................................

1,000

—

200

1,200

-1

Sgr

1,620

1

Veterinärinstitutet i Stockholm.

i

t professor..........................................................

4,500

—

900

— •

5,400

H

1 d:o ...................................................

4,500

—

900

—

5,400

i

1 d:o ..................................................

4,000

—

800

—

4,800

--i

1 d:o .................................................

4,000

—

800

—

4,800

1 lektor ............................................................

3,000

—•

600

—

3,600

1 adjunkt .....................................................

1,500

—

300

-

1,800

i

1 instruktionssmed .................................

1,500

300

1,800

_i

1 kamererare ..............................................

1,000

-

200

—

1,200

Sgr

4,800

—

Akademien för de fria konsterna.

1 sekreterare...................................................

800

_

16C

—

96C

—

1 amanuens ..................................................

400

—

8C

-

481

-

1 skattmästare.............................................

300

_

60

) —

36C

—

Akademiens läroverk:

1 direktör ...................................................

1,100

_

220

) —

1,320

-

1 professor å den manliga afdelningen ..........

1,450

—

290

) —

i 1,74C

—

1 d:o d:o ..........

1,450

-

290

> —

1,74C

»—

i d:o d:o .........

1,100

—

220

)-

1,321

Transport

1-

1,320 —

—

s. 93 Kontrollera mot PDF

Stats Utskottets Utlåtande N:o 21.

93

]

Nuvarande ;

aflöning.

i

Dyrtids-

tillägg.

;

Summa.

1,320

2,200

—

440

—

2,640

—

800

—

160

—

960

—

600

—

120

—

720

—

700

—

140

—

840

—

1,400

—

280

—

1,680

—

600

—

120

—

720

—

600

—

120

—

720

—

500

—

100

—

600

1,600

—

320

—

1,920

—

1,600

—

320

—

1,920

—

1,100

—

220

—

1,320

—

600

_

120

_

720

__

650

—

130

—

780

—

650

—

130

—

780

—

500

—

100

—

600

—

500

—

100

—

600

-1

400

—

80

—

480

300

—

60

—

360

300

—

60

360

! !

300

—

60

360;—j

i

1 ~

4,500 —

-I-I

professorer

d:o

(1:0

lärare å de

Transport

den manliga afdelningen ...

d:o

d:o

2

d:o

d:o

1

d:o

d:o

1

d:o

d:o

1

d:o

d:o

1

d:o

d:o ......

1

d:o

d:0 ......

1

d:o

d:o .....

Arfvode för föreläsningar i konstens

och litteratur ................................

1

professor

å den qvinliga afdelningen

1

d:o

d:o

1

d:o

d:0

1

d:o

d:o

1

d:o

d:0

1

d:o

d:o

1

lärare å

den qvinliga afdelningen ....

j 1

d:o-

d:o

historia

Sgr

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

Bil.

Biksstatens

1877 års Riks-stat anslår:

Förslå

gS

anslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10

öre kubik!

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kbft.

kr

Kronor.

;ö.

Kronor.

Ö.

Ecklesiastik-

17,000

54,750

21,340

28,150

36,300

15,097

58

130,110

11

315,425

46

3,035

3

6,374

13

17,000

54,750

21,340

28,150

36,300

467,007

28

Departementschefen.....................

Departementets expedition........

Riksarkivet:

Nuvarande anslag ..................

Tillkommer: För nya lönesta- Kongl. Biblioteket:

Nuvarande anslag ................

Tillkommer: För nya lönesta-

lämpning.............................

Tillökning i anslaget för böc- köp och inbindning........

Nationalmuseum (deraf 9,000 kr.

Kleresistaten:

Penningar:

Nuvarande belopp...............

Tillkommer: Prostetunna för

församling ........................

Indelt ränta etc , oförändradt

stat ...................................

Indelt tionde etc., oförändradt

stat ................

172,637 58

130,110|11

315,425|46|

3,035| 3

6,374131

624,547 j28

Tp:t

s. 95 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

95

Litt. E.

Åttonde Hufvndtitei.

Förslag till blifvande

Riks-stat:

F örslagsanslag.

Penningar.

Xndelt

tionde och

Oindelt spannmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

54,750

—

—

—

—

—

—

—

17,000

54,750

—

............................... 21,340: —

tens tillämpning...... 16,060: —

37,400

37,400

............................. 28,150: —

tens till-

............... 21,550: —

kers in-

............... 6,000: — 27,550: —

55,700

55,700

reservationsanslag) .................

36,300

—

—

—

—

—

36,300

—

............... 15,097:58.

Siljan snäs

............... 15:50. 15,113:08

enligt 1877 års riks-

............................. 130,110:11

enligt 1877 års riks- .............................. 315,425:46

Transport

201,150]—

-

—

-

—

—

—

201,150

—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

1877 års Riks-stat anslår:

Tp:t

Tp:t

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt spanmål.

1 Värde för-

Miitt. s!agsvis t2

1 kronor 10

öre kubikf.

Kronor.

172,637

6,510

10,000

22,700

422,465

58

88

634 313

46

Kronor.

130 110

82,363

36

212,473

11

47

Kronor.

315,425

112,381

46

71

Kbft.

3,035

SO

427,807117| 3,115

Summa.

Kronor

6,374

168

13

42

6,542

55

Kronor.

624,547

6,510

10,000

22,700

617,379

1,281,136

28

37

Oindelt spanmål: Nuvarande

belopp ...............................

Tillkommer: Förhöjning i fördel

från 2,io till 2,40 kr.

Särskilda förslagsanslag för kleIjiskopens

på Gotland lön..

Åt 13 konsistorii-notarier å

Domkapitlens expeditioner, EeLappmarks

ecklesiastikverk, FörUniversiteten

(deraf 98,700 kr.

Penningar:

Bestämdt anslag: Nuvarande

belopp ......................

Tillkommer: Löneförhöjning

åt läraren i psykiatri

vid Upsala universitet

(år 1877 på

extra stat) ....................

Förslagsanslag: Nuvarande

belopp för tillämpning af

nya lönestaten..................

Tillkommer: Till ombildning

af adjunkturer, till

docentstipendier m. m.

Indelt ränta etc., oförändradt

stat ....................................

Indelt tionde etc., oförändradt

stat .......................................

Oindelt spanmål: Nuvarande

belopp .................................

Tillkommer: Förhöjning i

värdet från 2,io till 2,4 o

65,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets''*Utlåtande N:o 21.

97

Mått. Värde.

3,035: 3. 6,374:13.

slagsvär
pr

kbft ... 910:59,

resiet:

270 kr., högst .

servationsanslag

slagsanslag .......

Förslagsanslag):

Transport

7,284: 72

3,000: —

3,510: —

323,765: 88.

1,000:— 324.765:88.

98,700: —

64,000: — 162,700: — 487.465:88

enligt 1877 års riks
.

............................... 82,363:36

enligt 1877 års riks.

............................... 112,381:71

Mått.

80: 2.

förslags
-

Värde.

168:42.

kr. pr kbft 24: 06. 192: 48

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor.

201,150

15,11308

6,510

10,000

22,700

487,465

Kronor.

130,110

82,363

11

36

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

I Värde för|

slagsvis å 2

I kronor 40

öre kubikf.

Kronor.

315,425

46

112,381)71

Kbft.

3,035

80

kr.

Kronor.

7,284

72

192 48

Summa.

Kronor.

201,115

467,933

6,510

10,000

22,700

37

682,403

13

Transport! 742,938)96) 212,473)47| 427,807|17| 3,115| 5| 7,477|20| 1,390,696)80

Bill. till Riksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afl. 12 Haft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

St ats-Ut skottets Utlåtande N:o 21.

Tp:t

Tp:t

1877 års Eiks-stat anslår:

Penningar.

Kronor.

684,313

102,550

2,413,974

46

29

Förslagsanslag

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor.

212,473 47

4,868

27

3,150.837(751 217,341(74

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Kronor.

427,807

17

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 10

öre kubikf.

Summa.

Kbft. kr. Kronor, ö. Kronor,

3,115

o

427,807 j 171 3,115| 5

6.542

55

6,542(55

1,281,136:65

102,550

2,418,842

56

3,802,529 21

Karolinska mediko - kirurgiska

Nuvarande anslag ..................

Tillkommer: Löneförbättring åt

Arfvoden åt trenne amanuElementarläroverken,

ReservaPenningar:

Nuvarande belopp

Tillkommer:

För lärares uppflyttning i

negrad..........................

Ersättning för afkomsten

af Wings pastorat, som

upphört att vara prebende

till en lektorsbeställning

vid Skara

elementarläroverk........

Dito för ett från staden

Wimmerby hittills utgående,

numera indraget

aflöningsbidrag till rektor

derstädes ...............

För det reala elementarläroverkets

i Stockholm

utveckling med ytterligare

2:ne klasser ......

För läroverkets i Sundsvall

utvidgning till fullständigt

elementarläroverk

på den reala linien

För läroverkets i Oskarshamn

utvidgning från

tre- till femklassigt ....

För pedagogiens i Falköping

förändring till treklassigt

elementarläroverk

.............................

Transport

s. 99 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 21.

99

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

institutet:

e. o. professorer

enser ................

tionsanslag:

Transport

102,550

7,000

2,400

2,413,974: 29.

högre löSO,

000: —

607: 72.

60: —

5,600: -

5,750: —

5,600: —

5,400: —

53,017: 72. 2,413,974: 29.

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor.

742,938

111,950

854,888

Kronor.

212,473

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Kronor.

427,807

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40

öre kubikf.

Kbft.

3,115

96| 212,473|47| 427,807|17| 3,115

Kronor.

7,477

5| 7,477|20

Summa.

Kronor.

1,390,696

111,950

1,502,646

80

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1877 års Riks-stat anslår:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10

öre kubikf.

Kronor.

^Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

t 3,150,837

75

217,341

74

427,807

17

3,115

5

6,542

55

3,802,529

21

Transport

Omföring från anslaget till

“pedagogier ock folk- skolor11, det för nyss- nämnda pedagogi af-

sedda anslag .............

Förhöjning af anslaget till

arfvoden åt extra lärare

från 90,000 till 100,000

kr...............................

34,000

64,119

31

4,219

4,519

62

448

9

942

69

34,000

73,800

62

Indelt ränta etc., oförändradt

stat .....................................,

Seminarium för bildande af lä- Pedagogier och folkskolor:

Penningar: Nuvarande belopp

Af går: Omföring till an- ”elementarläroverken”, det

pings pedagogi afsedda

Indelt ränta etc., oförändradt

stat .....................................

Indelt tionde etc, oförändradt

stat .......................................

Oindelt spanmål: Nuvarande

belopp ................................

Tillkommer: Förböjning i

värdet från 2, i o till 2,4 o kr.

2,262,850

2,262,850

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares

Nuvarande anslag ............

Tillkommer: För lärares upp- flyttning i högre lönegrad

För seminariernas utvid- gande samt för under- visning i slöjd...............

,t 5,511,807 06 221,560|74 432,326

79

3,564| 4

7,485 24

6,173,179 83

s. 101 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

101

Förslag till blifvande Riks stat:

Förslagsanslag.

Penningar

Indfilt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Samma.

och ersättning

för indragna

räntor

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

i Mått.

Värde för- slagsvis å 2

[ kronor 40

1 öre kubik!

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

53,017:72. 2,413,974: 29

854,888

96

212,473

47

427,807

17

3,115

5

7,477

20

1,502,646

80

1,500: —

10,0?°.:.” 64,517: 72 2.478.492: 01

enligt 1877 års riks- ............................... 4,868:27

2,478,492

Öl

4,868

27

2,483,360

34,000

28

rarinnor .......................................

34,000

—

—

—

---

—

—

............. 64,119:31.

slaget för

för Falkö-

a»slaS...... 1.Ö00: - 62,619: 31

enligt 1877 års riks-

.............................. 4,219: -

enligt 1877 års riks- ............................... 4,''519: 62

Matt. Värde.

448: 9. 942: 69.

förslags-

pr kött... 134:67. 1,077:36

62,619

31

4,219

4,519

62

448

9

1,077

36

72,435

29

bildande:

202,650: —

3,000: —

13,500: — 219,150: —

Transport 219,150: —

3,430,00028

221,560174|

432,326i79|

3,5ö4| 4

8,55456]

4,092,442 37

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1877 års Kiks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 10

öre kubikf.

Summa.

Tp:t

Kronor.

5,511,807

06

Kronor.

221,560 74

Kronor.

432,326

79

Kbft. jkr.

3,564 4

Kronor.

7,485

24

Kronor.

6,173,179

Stipendier för seminarieelever:

Nuvarande belopp...............

Tillkommer förhöjning.........

Arfvoden och resekostnadserfolkskoleinspektörer

(oförUndervisningsmateriel

m. m.

skolorna (oförändradt)........

Understöd åt högre folkskolor

dradt).................................

eller ett gemensamt reser
anslag

...........................

Till befrämjande affolkunderrikets

nordligare trakter bo
anslag

(oförändradt)............

Lönetillskott åt lärare vid folk

småskolor, Förslagsanslag:

Nuvarande anslag .............

Tillkommer: Förhöjning för

småskolorna.....................

Understöd åt folkhögskolor,

anslag (oförändradt).........

Understöd för aflöning af läfortsättningsskolan,

För
(nytt).

...............................

Bidrag till aflöning af lärare

na (nytt)..............................

Tp:t

265,950

5,777,757j06|

221,560|74| 432,326|79|

265,950

3,564] 4

7,485)24

6,439,129

83

De tekniska läroverken:

Nuvarande anslag ..................

Tillkommer:

Återstoden af erforderliga

ning af nya staten för

skolan ............................

s. 103 Kontrollera mot PDF

Stafs-Ufskottets Utlåtande N:o 21.

103

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spannmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 40

öre kubik!

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport 219,150: —

3,430,000

28

221,560

74

432,326

79

3,564

4

8,554

56

4,092,442

37

55,000: —

5,000:- 60.000: —

sättning åt

ändradt)... 65,000: —

för folk-

............ 15,000: —

(oförän-

............... 20,000: —

vations-

....................................379,150: —

visningen bland de i

satta finnar, Förslags-

............. 12,000: —

skolor och

1,863,200: —

136,800: — 2,000,000: —

Förslags-

................ Bor- rare vid

slagsanslag

............. 30,000: — 2,072,000: —

i slöjd vid fblkskolor- .....!........................... 15,000: —

2,466,150

2,466,150

...........................265,950: —

beloppet för tillämp- den tekniska hög- .............. 15,100: —

Transport 15,100:— 265,950: —

5,896,150|28

221,560 74

432,326)79

3,564 4

8,554

C*

05

6,558,592)57

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Stats-TJtskottds Utlåtande N:o 21.

1877 års Kiks-stat anslår:

Fp: t

fp:t

Penningar.

Fö rslagsanslag.

Summa.

Iudelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Xndelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt

Mått.

spanmål.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10,

öre kubikf.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

"------

kr.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

5,777,757

06

221,560

74

432,326

79

3.564

4

7,485

24

6,439,129

83

29,400

29,400

291,000

291,600

22,441

4,103

82

26,544

82

8,250

_

—

—

—

—

8,250

—

39,400

—

--

—

—

—

39,400

—

7,500

—

—

—

—

--

~

7,500

45,000

45,000

3,000

—

—

—

—

—

3,000

—

8,250

—

—

—

—

—

—

—

8,250

—

38,480

—

—

—

—

—

38,480

—

27,300

—

—

—

—

—

27,300

—

48,000

—

—

—

—

48,000

30,550

—

—

—

—

—

—

30,550

—

6,370,928.00

221,56074

436,430

61

3,564 4

7,485 24

7,042,404:65

För tillämpning af ny stat

merska slöjdskolan .........

För ordnande af undervisvid

den tekniska aftondagsskolan

i Eskilstuna..

Gymnastiska centralinstitutet ..

Sundhetskollegium med medici
Detta

anslag, hvarom utlåtande fram

afgifvas, upptages här på sätt Kougl

Medicinalstyrelsen och dit höNuvarande

anslagsbelopp ..

Tillkommer: För tillämpning

medicinalstyrelsen ..........

Barnmorske-undervisningen och

Ortopediska institutet.................

Veterinärundervisningen ........

Vaccinationens befrämjande:

Nuvarande anslag .................

Tillkommer: Förhöjning, mot
vaccinationsfonden.

..........

Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska

läkaresällskapet...........

Svenska akademien...................

Vetenskaps-akademien .............

Vitterhets-, Historie- och Anti

Akademien för de fria konsterna

Till aflöning in. m. (oföränTill

utrikes resestipendier, Be
ändradt)

............................

Musikaliska akademien:

Detta anslag, hvarom utlåtande framafgifvas,

upptages här i enlighet med

s. 105 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

105

Transport 15,100: — 265,950: •

för Chal
-

mngen

och sön
-

7,350: —

1,600= ~ 24,050:-

nalstaten......................................

deles kommer att af Stats-Utskottet

Maj:t föreslagit.

rande stater:

................................. 291,600: —

af ny lönestat för

deles kommer att af Stats-Utskottet

Kongl, Maj:ts förslag.

Transport

llih. till Riksd. Prat. 1877. 4

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt

spannmål.

Summa.

•

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Kronor.

6,896,150

290,000

29,400

................................ 23,350: —

314,950

barnbördshusen ........................

22,441

8,250

39,400

................................... 7,500: —

svarande räntan å

.................................. 200: —

7,700

domars botande, Förslagsanslag

45,000

3,000

8,250

38,480

qvitets-akademien..................

27,300

dradt) ..................... 40,000: —

servationsanslag (oför-

................................... 8,000: —

48,000

Kronor.

221,560

ö. Kronor. ! ö,

74 432,326179

4,103

82

Kött.

3,564

kr. Kronor.

4 8,554

56

Kronor.

6,558,592 37

290,000

29.400

314,950

26,544

8,250

39,400

7,700

45,000

3,000

8,250

38,480

27,300

48,000

82

6,778,321128| 221,56074 436,430j61| 3,564J 4| 8,55456f

Sami. 1 Afd, 12 Eäft.

7,444,867119

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Stais-Utskotiets Utlåtande N:o 21.

Tp:t

Tp:t

Penningar.

1877 års Riks-stat anslår:

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Kronor.

6,376,928

06

63,150

131,000

9,141

35,000

35,125

450,000

28,750

2,750

6,721

04

24,000

7,162,565

Kronor.

221,560 74

158

29

8,208

14,080

59

Kronor.

436,430

61

236

6,208

42,930

25,672

284,401

Oindelt spanmål.

Mått.

Kött. kr.

3,564 4

70

988

Värde förslagsvis

ä 2

kronor 10

öre kubikf.

Kronor, ö.

7,485 24

148

89

2,076

41| 244,007162| 795,879|84j 4,624| 1| 9,710

48

61

Summa.

Kronor.

7,042,404

63,150

131,000

9,536

35,000

49,689

97

450,000

71,680

2,750

25,672

307,280

24,000

8,212,163

65

Nuvarande anslag ................

Tillkommer: För tillämpning

Naturhistoriska riksmuseum .....

Undervisningsanstalter för döfAlimänna

institutet (oföränTill

understöd och uppmunstringsanstalter

för medelblinda

barn (oförändradt)...

Fattigvården i Stockholm och

Fattigvården i allmänhet, FörLasaretts

underhåll:

Penningar, nuvarande belopp

Indelt ränta etc., nuvarande

Indelt tionde etc., nuvarande

Oindelt spanmål, nuvarande

belopp .................................

Tillkommer förhöjning i förfrån

2,io till 2,4o kr. pr

Hospitals underhåll, Förslags
Stora

barnhuset i Stockholm......

Frimurare-barnhuset ..................

Barnhusen i landsorterna .........

Kyrkors underhåll:

Penningar: Nuvarande belopp

Indelt ränta etc., nuvarande

Indelt tionde etc., nuvarande

Oindelt spanmål, nuvarande

belopp .................................

Tillkommer förhöjning i förfrån

2,io till 2,ro kr. pr

Resestipendier samt läroböckers

servationsanslag .....................

48

s. 107 Kontrollera mot PDF

Stats- Utshoitets Utlåtande N:o 21.

107

Förslag till blifvande Kiks-stat:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

ersättning

Värde för-

för indragna

för indragna

Mått.

slagsvis å 2

räntor.

tionde-

kronor 40

anslag.

öre kubikf.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

Ö.

Kronor-

Ö.

Transport

30,550: —

6,778,321

28

221,560

74

436,430

61

3,564

4

8,554

56

7,444,867

19

af ny stat..................

14,350: —

44,900

_

____

_

_

_

_

44,900

_

63,150

—

—

—

_

__

63,150

—

stumma och blinda:

dradt) ........................

tran åt mindre uppfo-

81,000: —

lösa döfstumma och

50,000: —

131,000

131,000

landsorterna................

9,141

25

158

29

236

46

_

—

9,536

—

slagsanslag ...............

35,125:06

35,000

“

~

35,000

belopp.......................

8,208: - 6,208: 02

belopp .......................

Mått. Värde.

70: 9. 148: 89.

slagsvärdet

k bil............ 21: 27.

170: 16

35,125

450,000

06

8,208

6,208

02

70

9

170

16

49,711

24

anslag .......................

—

—

450,000

28,750

—

—

42,930

09

—

—

71,680

09

2,750

—

—

—

—

—

—

2,750

--

—

—

25,672

71

—

__

—

25,672

71

(oförändradt)............

belopp (oförändradt)

6,721:04

14,080:59

belopp (oförändradt) 284,401: 95

Mått. Värde.

988: 8. 2,076:48.

slagsvärdet

käft........... 296: 64.

2,373:12

6,721

04

14,080

59

284,401

95

988

8

2,373

12

307,576

70

och lärda verks utgifvande, Er-

24,000

—

—

—

—

—

—

24,000

—

Transport

7,608,858

63

244,007(62

795,879(84

4,624

1

11,097

84

8,659,843 93

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1877 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag.

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Oindelt

Mått.

spanmål.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10

öre kubikf.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kion or.

Ö.

Kronor.

Ö.

7,162,565

41

244,007

62

795,879

84

4,624

i

9,710

61

8,212,163

48

5,000

—

—

—

—

5,000

~

1,500

1,500

20,664

52

—

—

—

—

—

20,664

52

15,000

__

_

____

_

—

15,000

7,204,72993

244,00762

795,87984

4,624

i

9,710

61

8,254,328

—

Ålderstillägg, Förslagsanslag:

Nuvarande anslag ................

Tillkommer förhöjning .........

Rese- och traktan! entspenningar,

Skrifmaterialier och expenser,

Nuvarande belopp ..................

Af går: För jemnande af hufExtra

utgifter, Reservationsan
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

109

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubik!

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

kr.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

7,608,858

63

244,007

62

795,879

84

4,624

i

11,097

84

8,659,843

93

.............................. 5,000:-

.................................. 6,000: -

11,000

11,000

Förslagsanslag ...........................

ved m. m., Förslagsanslag:

................................. 20,664:52

vudtitelns slutsumma 208:45

1,500

20,456

07

1,500

20,456

07

slag ...................................

15,000

—

—

—

—

15,000

—

Summa

7,656,81470

244,007 62

795,879

84

4,624

i

11,09784

8,707,800

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Bil. Lift. F.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastik-departementet.

Dyrtidstillägg för:

Nationalmuseum........................................

Domkapitlens expeditioner....................

Slöjdskolan i Stockholm .......................

Gymnastiska centralinstitutet ...........

Provincialläkarne ..................................

Undervisningsanstalterna för barnmorskor

Veterinärinstitutet i Stockholm ............

Akademien för de fria konsterna ............

1,100: —

3,716: —

9,730: —

3,910: —

44,400: —

1,620: —

4,800: —

4,500: — 73,776: —

Departementets expedition:

För tillämpning af expeditionens nu gällande aflöningsstat 11,500: —

Till utförande af statistiska arbeten inom byråerna för undervisningsärenden.

..................................................... 6,000: — 17,500: -

Kongl. Biblioteket:

Till erforderliga kompletteringsarbeten å nya biblioteksbyggnaden i

Humlegården................................................................................... 74,000: —

Universiteten:

Till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund ...................................................... 2,950: —

Till det språkliga seminariet vid universitetet

i Upsala......................................................... 3,000: — 5,950; _

Till utvidgning och tillbyggnad af de kemiska laboratorierna

vid universitetet i Lund, återstod.................................. 53,300: — 59 250-__

Transport 224,526: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

in

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till löneförbättring åt adjunkter ...............................

Transport

Elementarläroverken:

Till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementar
-

läroverken ................................................................... 6,000: —

Till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare ......... 15,000: —

Elementarskolor för flickor:

Understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom

Folkundervisningen:

Till fullbordande af byggnad för folkskolelärarinnesemina
riet

i Stockholm, återstod............................................. 18,000: —''

Till förändring och tillbyggnad å den till lärarinneseminariet

i Kalmar upplåtna lokal ........................................ 31,000: —

Till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt

belopp aflöna sina folkskolelärare.................. 20,000: —

Till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens

behof .................................................................... 1,500: —

De tekniska läroverken:

För uppehållande af undervisningen vid slöjdskolan i Stockholm.

........... ........................................................ 62,400: —•

Till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor.......... 20,000: —

Sundhetskollegium:

Till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet

V eterinärundervisningen:

Till fullbordande af ny byggnad för veterinärinstitutet i

Stockholm ................................................................ 138,324: -

För tillämpning af veterinärinrättningens i Skara nya ut
giftsstat

.................................................................... 12,900: —

Transport

224,526: —

11,500: —

21,000: —

40,000: —

73,500: —

82,400: —

7,575: —

151,224: —

611,725: —

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Transport

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården

af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening ......................................... 2,300: —

Till undersökningar och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m............................................................. 3,200: —

Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker m. m. i statens

historiska museum och öfver svenska sigill från

medeltiden ..................................................................... 2,000: —

Musikaliska akademien:

Bidrag till bestridande af utgifterna för inredningsarbeten och inventarier

i akademiens nya byggnad ..................................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till inrättande af en undervisningsanstalt för öfveråriga döfstumma

Hospitalsvården:

Till hospitalsbyggnader..........................................................

Understöd åt den vid Mariestad inrättade vårdanstalt för

sinnesslöa barn ..........................................................

Dito åt föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns

vård.........................................................................

Dito åt idiothemmet i Gefle......................................

Dito åt det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade

sjukhem för spetälske................................................

300,000: —

5,000: —

5,000: —

1,500: -

7,500: —

Diverse anslag:

Svenska fornskriftsällskapet .................................................. 2,000: —

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl. i

utländska hamnar ......................................................... 8,000: —

Till restauration af domkyrkan i Linköping................... 8,000: —

Till fortsättande af de naturhistoriska och arkeologiska un
dersökningarne

på Björkön i Mälaren.......................... 5,000: —

Transport 23,000: —

611,725: —

7,500: —

25,000: —

10,000: —

319,000: -

973,225: -

s. 113 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 21.

113

Transport 23,000: —

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar.......... 600: —

Till förvarande och vårdande af den skandinaviskt etnografiska

samlingen i Stockholm ............................... 7,500: —

För zoologiska och fysikaliska undersökningar af de Sverige

omgifvande haf............................................................ 5,000: —

Till ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, tillhörande denna luifvudtitel............ 3,921: 62.

Summa

973,225: —

40,021: 62,

1,013,246: 62.

Bill. till Biksd. Prof. 1877. 4 Sami.

1 Afd. 12 Haft.

15

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.