Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Ni onde hufvudtitel.

1877-04-13 · 48 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:22, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Ni onde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Riksd. Kansli don 13 April 1877, kl. 8 o. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Ni onde hufvudtitel.

(lista U. A.)

Beträffande Nionde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Pensionsoch

indragningsstaterna, hafva vid innevarande riksmöte följande förändringar

ifrågakomma.

Pensionsstaten.

l:o. I afseende å denna stat har Kongl. Maj:t föreslagit:

I. att de af Kongl. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse

med Riksdagens beslut faststälda grunder för pensioneringen af flottans befäl

och underbefäl med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen

af den personal vid nedannämnda verk och inrättningar, corpser

och stater, för hvilken dessa grunder icke redan vore gällande, nemligen:

marinförvaltningen,

lotsstyrelsen,

mariningeniörstaten,

Kongl. flottans civilstat,

Bih. till Riksd. Prot. 1877. 4 Smil. 1 Afd. 13 Raft.

Angående

pensionering

af personalen

vid åtskilliga

sjöförsvaret

tillhörande

corpser och

stater.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

befäl och underbefäl vid lotsverk^,

amiralitetskrigsmanskassan, samt

varfspolisen,

en hvar på grund af den lön, han uppbure, dervid dock skulle iakttagas:

a) att pension jemte fyllnadspension enligt l:a punkten i omförmälda

grunder äfvensom pensionsafgift för löntagare, hvilken enligt gällande stat

vore tillerkänd ålderstillägg efter vissa års tjenstgöring i samma grad, skulle

beräknas efter den fästa lönen utan ålderstillägg;

b) att fyllnadspension för civile embets- och tjensteman samt läkare

äfvensom för väbel och vaktbetjente, hvilka efter uppnådda 65 lefnads- och

minst 35 tjensteår erhölle afsked, skulle utgå med skilnaden mellan lönens

hela belopp, ålderstillägg inberäknade, och pensionen;

c) att lotsdirektören skulle vara berättigad till fyllnadspension enligt

5:e punkten i ofvan omförmälda grunder vid en lefnadsålder af 60 år, alla

öfriga vid 55 lefnadsår;

d) att proviantmästaren i Karlskrona skulle tillkomma lika pensionsrätt

med materialförvaltaren derstädes;

e) att personalen vid varfspolisen skulle tillkomma pensionsrätt; kommissarie

lika med maskinistunderofficer af l:a graden, öfverkonstapel lika

med förste vaktmästare och konstapel lika med vaktmästare vid flottans

station i Karlskrona'';

f) att vid de corpser och stater, hvilkas löner före ingången af år

1878 blifvit reglerade, det skulle bero på hvarje löntagare, som vore försedd

med ovilkorlig fullmakt, att sjelf bestämma, huruvida lian ville vid

gammal pensionsrätt qvarstå eller å nu föreslagna pensioneringsgrunder

ingå, så vida han icke på grund af särskilda föreskrifter vore förpligtad

underkasta sig dessa grunder;

II. att ersättningsanslaget å nionde hufvudtiteln till amiralitetskrigsmanskassan

skulle ökas med ett belopp af 6,675 kronor, eller från 46,295

kronor till 52,970 kronor, samt erhålla följande förändrade uppställning:

amiralitetskrigsmanskassan:

ersättning för mistade inkomster:

pensionsfonden.................................... kronor 36,320: —

gratialfonden....................................... ,, 16,650: — 52,970: —;

III. att, under förutsättning af bifall till det i nästföregående punkt

framstälda förslag angående förhöjning i beloppet af ersättningsanslaget till

amiralitetskrigsmanskassan, anslaget å nionde hufvudtiteln till Wadstena

krigsmanshus måtte minskas med 6,675 kronor;

IY. att å nionde hufvudtiteln under rubriken amiralitetskrigsmans
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22. 3

kassan och näst efter ersättningsanslagen måtte uppföras följande anslag af

förslagsanslags natur:

till pensionering af flottans och lotsverkets befäl och underbefäl med

vederlikar samt vaktbetjente 100,000 kronor, samt

till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap 66,500 kronor.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

pröfning förehaft en af Herr S. A. Hedin inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 82), deri föreslagits, att Riksdagen, med förklarande, att Ivongl.

Maj:ts förslag rörande pensionering af personalen vid lotsstyrelsen samt lotsverkets

befäl och underbefäl ej för närvarande kunde bifallas, måtte anhålla,

att Kongl. Maj:t ville till Riksdagens pröfning och godkännande framlägga

förslag till normalstat för lotsverket med hvad dit hör.

Vid den till sist församlade Riksdag gjorda nådiga framställning om

förändrad pensionsreglering för flottans corpser och stater angafs såsom

skäl, hvarför i det då framlagda förslaget till dylik reglering ej upptagits

embets- och tjensteman i Förvaltningen af sjöärendena och Lotsstyrelsen,

Lotsbefälet, embets- och tjensteman vid Mariningeniörstaten och Kongl.

flottans civilstat samt vid Amiralitetshrigsmanskassan, att, hvad Förvaltningen

anginge, ifrågastäld reglering af detta embetsverk, öfver hvars arbetsordning

och löneförhållanden löneregleringskomitén skulle yttra sig, syntes

böra. föregå pröfningen af personalens pensionsförhållanden; att fråga om

reglering jemväl af lotsstyrelsen och lotsbefälet vore under handläggning;

att, hvad mariningeniör- och civilstaterna anginge, den fördelning af löntagarnes

vid dessa stater aflöning i fast lön och tjenstgöringspenningar,

hvilken Kongl. Maj:t, vid utfärdande af de från och med år 1875 för dem

gällande nya lönestaterna, förbehållit sig att verkställa, borde göras med

hänsyn till pensioneringen och med ledning af den fördelning i enahanda

afseende, som efter Riksdagens pröfning kunde varda för Hofrätterna och

Statskontoret faststälda; samt att amiralitetskrigsmanskassans tjenstemäns

löne- och pensionsvilkor borde öfverensstämma med civilstatens.

De pensioneringsgrunder för flottans befäl och underbefäl, som då an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

togos af Riksdagen, afsågo sålunda endast följande corpser och stater, nemligen

Kong! flottans officers- och underofficerscorpser, Kongl. flottans lärare-,

läkare-, maskinist- och handtverksstater samt månadslönare vid flottans militärdepöter

och varfsstater.

Då nu, i sammanhang med förslag till Förvaltningens af sjöärendena

ombildning, ny lönestat blifvit för embetsverket uppgjord och af Kongl.

Maj:t gillad samt nya stater faststälts dels för lotsstyrelsen och lotsbefälet

dels för mariningeniör- och civilstaterna, dels ock för amiralitetskrigsmanskassans

tjensteman och sålunda de förhållanden, på grund af hvilka embetsoch

tjenstemännens vid dessa verk, inrättningar och stater pensionsvilkor

icke ansetts böra underkastas tillämpningen af pensioneringsgrundenra för

öfriga flottans corpser och stater, vore undanröjda, hafva, på sätt i statsrådsprotokollet

(Bil. N:r 4, pag. 76) finnes anfördt, berörda grunder nu synts

böra förklaras gälla alla ifrågavarande erabets- och tjensteman äfvensom

varf spolisen och vahtbetjente, hvarigenom samtlige löntagare å fast stat vid

flottan och lotsverket, hvilka alla, förutom varfspolisen, redan vore delegare

i amiralitetskrigsmanskassan, komme att vara underkastade enahanda pensioneringsvilkor,

med undantag endast af de stater, hvilkas indragning påaWe

eller vore i fråga satt, och för hvilka äldre bestämmelser i berörda

hänseende fortfarande skulle gälla.

De grunder, på hvilka den vid sista riksdagen faststälda pensionsregleringen

för flottans befäl och underbefäl med vederlikar hvilar, äro hufvudsakligen

följande: att den, som innehar fast lön på stat till belopp, ej

öfverstigande 1,000 kronor, erhåller i pension och fyllnadspension lönens

hela belopp; att för innehafvare af lön öfverstigande 1,000 kronor men ej

uppgående till 6,000 kronor, utgår pension jemte fyllnadspension med 80

procent af lönen; att för alla löner emellan 1,000 och 1,250 kronor, förstnämnda

belopp, eller 1,000 kronor, beräknas såsom pension med fyllnadspension;

att innehafvare af lön till belopp af 6,000 kronor eller derutöfver

erhåller i pension jemte fyllnadspension 75 procent af lönen; att en hvar,

som vid afskedstagandet stått i tjenst i 30 år och uppnått en ålder af 55

år samt i öfrigt till amiralitetskrigsmanskassan erlagt stadgad pensionsafgift,

är berättigad att vid afskedstagandet ur nämnda kassa erhålla pension

med två tredjedelar af det belopp, hvartill sammanlagda summan af

pension jemte fyllnadspension är beräknad; att fyllnadspension, beräknad

till eu tredjedel af sammanlägga beloppet af pension och fyllnadspension

utgår endast till den, som är berättigad till pension ur amiralitetskrigsmanskassan

och vid afskedstagandet uppnått eu ålder af: flaggman, fältoch

regementsläkare 65, kommendör 60 samt alla öfriga 5o ar; samt att

pensionsafgift skall till amiralitetskrigsmanskassan erläggas med belopp,

motsvarande fyra procent af summan utaf pensionen jemte fyllnadspensionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

o

För en del af de erabets- och tjensteman, hvilkas pensionering nu är

i fråga, gälla för närvarande i detta hänseende flera särskilda grunder. På

samma gång nemligen alla flottans och lotsverkets embets- och tjensteman

samt vaktbetjente, med undantag, såsom ofvan är angifvet, af varfspolisen,

ega såsom delegare i amiralitetskrigsmanskassan att ur samma kassa uppbära

pension enligt bestämmelserna i reglementet för densamma och fyllnadspension

enligt 1860 års cirkulär, äro civile embets- och tjensteman i Förvaltningen

af sjöärendena samt civilstaten vid stationerna derjemte tillerkända

rätt till pension å allmänna indragningsstaten i enlighet med de

för samma stat i allmänhet gällande bestämmelser, dock att från beloppet

af denna pension skall afdragas den pension de erhålla uti amiralitetskrigsmanskassan

och den fyllnadspension, som från samma kassa utgår af de

utaf statsverket anvisade kreditivmedel. En dylik rätt ega deremot icke

lotsverkets civile tjenstemän likasom ej heller amiralitetskrigsmanskassans

egna. Härtill kommer, hvad löntagare å mariningeniörstaten angår, att

öfverdirektören åtnjuter pension af 5,000 kronor samt att pensionerna vid

L874- års riksdag, i sammanhang med fastställande af förnyad lönestat, bestämdes

för direktör till 3,500 kronor och för ingeniör till 3,000 kronor.

Slutligen äro äfven flottans läkare, jemlikt Rikets Ständers underdåniga

skrifvelse den 24 Februari 1858 och Kongl. brefvet den 1 Maj samma år,

berättigade att i likhet med öfrige civile embets- och tjenstemän vid afskedstagande

efter fylda 65 år och vid pass 40 års tjenstgöring åtnjuta

pension å allmänna indragningsstaten, beräknad efter hela den förut häfda

lönen och med iakttagande af afdrag för det pensionsbelopp, som från amiralitetskrigsmanskassan

utgår.

Då sålunda, med undantag af varfspolisen, samtlige ifrågavarande embetsverk,

corpser och stater redan förut ega pensionsrätt, afser den nu föreslagna

regleringen hufvudsakligen att bereda förenkling i afseende å så väl

pröfningen af förefallande pensionsfrågor som pensionernas utbetalning, samt

lätta öfversigten af statsverkets utgifter för flottans pensionsväsende. De

pensioner, hvartill samtlige ifrågavarande embets- och tjenstemän skulle vid

55 års ålder och 30 tjensteår vara berättigade, skulle enligt mom. a) af de

af Kongl. Maj:t föreslagna stadgande!! ej få grundas på ålderstillägg, der

sådana i aflöningen inginge, utan finge dessa först tagas i beräkning vid

bestämmandet af det pensionsbelopp, som skulle civile tjenstemän och

läkare samt väbel och vaktbetjente vid 65 lefnads- och 35 tjensteår tillkomma.

Pensionerna af det förra slaget, hvilka alltså beräknas endast

efter den ursprungliga fasta lönen, kunna alltså icke anses förmånligare, än

de, som redan blifvit flottans befäl och underbefäl tillagda, och, hvad beträffar

de sist nämnda för civile tjenstemän in. fl. vid 65 år föreslagna pensionerna,

inhemtas af statsrådsprotokollet, att desse embets- och tjensteman

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Stat*- Utskottets Utlåtande N:o 22-

aflöning blifvit i fast lön, tjenstgöringspenningar och för en del ålderstillägg

på sådant sätt fördelad, att deras pensioner komma att motsvara för marinförvaltningens

personal hvad som blifvit för dermed närmast jemförliga,

på sista tiden reglerade embetsverk bestämdt och för de öfriga hvad de redan

nu äro berättigade att uppbära. Utskottet har alltså vid de föreslagna

pensioneringsgrunderna i och för sig ej haft något att anmärka, men deremot

finner Utskottet, lika med förbemälde motionär, det ingalunda kunna anses

lämpligt, att Riksdagen skulle inlåta sig på fastställande af förslag till pensionering,

som grunda sig på lönestater, Indika ej varit föremål för Riksdagens

pröfning, såsom förhållandet är med ej endast lotsstyrelsen och lotss

ta ten, utan äfven amiralitetskrigsmankassans personal och varfspolisen.

Fastställandet af dessa embetsverks och corpsers pensionering skulle i sjelfva

verket innebära ett godkännande af de för dem upprättade lönestater, utan

att dessa varit, med behörig utredning försedda, till Riksdagens pröfning

framlagda. Vid sådant förhållande och då någon särskild anledning icke synes

förefinnas, hvarför de ifrågavarande lönestaterna icke skulle, likasom öfriga,

underkastas Riksdagens granskning och godkännande, har Utskottet för närvarande

ansett sig icke kunna å Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,

så vidt den afser nyssberörda embetsverks och corpsers pensionering,

tillstyrka bifall. Vidkommande senare delen af forrbemälde motionärs

hemställan, hvilken afser en underdånig framställning till Kongl. Maj:t

om framläggande för Riksdagen af förslag till normalstat för lotsverket,

föreställer sig Utskottet att, sedan nu mera uppmärksamheten derå fästats,

Kongl. Maj:t ej lärer underlåta att till eu kommande Riksdags pröfning

öfverlemna dylikt förslag, och denna del af motionen har derför synts Utskottet

ej böra till någon särskild Riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande de för pensioneringen erforderliga anslag har Utskottet ej

funnit anledning till någon erinran, och enligt hvad åt den vid statsrådsprotokollet

fogade beräkning öfver utgifterna för de närmast följande åren

framgår, skulle pensioneringen af de embetsverk och corpser, i afseende å

hvilka Utskottet nu ej ansett sig kunna understödja Kongl. Maj:ts förslag,

ej i någon väsentligare mån inverka på anslagsbehofvet; hvadan och då

anslagen äro af förslagsanslags natur, Utskottet funnit någon nedsättning i

de af Kongl. Maj:t beräknade summor ej böra ega rum.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

a) att de af Kongl. Maj:t den 3 Oktober 1876 i öfverensstämmelse

med Riksdagens beslut faststälda grunder

föi'' pensioneringen åt flottans befäl och underbefäl

med vederlikar må jemväl få tillämpas vid pensioneringen

af personalen och vaktbetjente vid marinförvaltningen,

mariningeniörstaten och Kongl. flottans civilstat med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 22.

7

iakttagande af de under inom. I a, b och d här ofvan

angifna bestämmelser i afseende å pensionsbeloppens beräknande;
b)

att deremot Kongl. Maj:ts nådiga förslag i afseende

å pensioneringen af personalen vid lotsstyrelsen, befäl

och underbefäl vid lotsverket, amiralitetskrigsmanskassan

och varfspolisen för närvarande ej må vinna Riksdagens

bifall;

c) att Herr Hedins förevarande motion icke må till

någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda;

d) att Riksdagen må medgifva, att vid de corpser och

stater, hvilkas löner före ingången af år 1878 blifvit

reglerade, det skall bero på hvarje löntagare, som är försedd

med ovilkorlig fullmakt, att sjelf bestämma, huruvida

han vill vid gammal pensionsrätt qvarstå eller å nu

föreslagna pensioneringsgrunder ingå, så vida han icke

på grund af • särskilda föreskrifter är förpligtad underkasta

sig dessa grunder;

e) att ersättningsanslaget till amiralitetskrigsmanskassan

må förhöjas till 52,970 kronor samt erhålla den af Kongl.

Maj:t föreslagna uppställning;

f) att under förutsättning af bifall till det i näst föregående

punkt framstäida förslag angående förhöjning i

beloppet af ersättningsanslaget till amiralitetskrigsmanskassan,

anslaget å Nionde hufvudtiteln till Vadstena krigsmanshus

måtte minskas med 6,675 kronor;

g) att till pensionering åt Kongl. flottans befäl och

underbefäl med vederlikar må uppföras ett förslagsanslag

af 100,000 kronor; och

h) att till pensionering af Kongl. flottans och lotsverkets

gemenskap ett förslagsanlag af 66,500 kronor må

af Riksdagen anvisas.

2:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att Riksdagen — under förutsättning

att den rätt till nådår, som enligt presterskapets privilegier tillkomme

enkor och barn efter lärare vid elementarläroverk och pedagogier,

blefve i vederbörlig ordning upphäfd — måtte dels såsom bidrag till pensionering

af lärares vid nämnda läroverk och vid seminarierna enkor och

barn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiterades förslag, bevilja ett

årligt anslag af 60,000 kronor, äfvensom 5,000 kronor till förvaltningskostnadernas

bestridande, dels ock medgifva, att för samma ändamål finge an
-

Angående

anslag till

pensionering

af enkor och

barn efter

elementarlärare

m. fl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

vändas den andel af stiftens emeritikassor, som icke redan tagits i anspråk

för bildande af presterskapets enke- och pupillkassa, dock med skyldighet

för elementarlärarnes enke- och pupillkassa att ansvara för de förbindelser,

hvari nämnda andel af emeritikassorna kunde häfta.

Sedan Kongl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen den 30

Januari 1874 angående bildandet af en pensionskassa för enkor och barn

efter prester och elementarlärare föreslagit, hvad lärarne beträffade, att såsom

bidrag till pensionsfonden för deras enkor och barn måtte å Riksstatens

Nionde hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 45,000 kronor, hvarförutom

såsom pensionsanstaltens grundfond påräknades den fjerdedel af stiftens s. k.

emeritikassor, som icke togs i anspråk för presterskapets enkekassa, förklarade

i underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 Riksdagen, att denna fråga

visserligen vore af den vigt för det allmänna, att staten icke borde undandraga

sig att lemna det direkta bidrag, som för en sådan inrättning vore

oundgängligen behöflig!, men att Riksdagen funnit sig förhindrad att då godkänna

förslaget af den anledning, att detsamma förutsatte, det elementarlärarne

skulle för sina enkor och barn bibehålla rätt till det så kallade privilegiinådåret.

Det vore enligt Riksdagens förmenande synnerligen oegentligt

att det understöd af statsmedel, som genom nådåret kom den aflidne

lärarens efterlefvande till godo, skulle utgå samtidigt dermed, att staten under

en annan form lemnade bidrag till en för samma personer afsedd pensionskassa.

Då det vore vida bättre att allt det understöd, som från statens

sida borde komma enkor och barn efter elementarlärare till godo, utginge

under en form, hade Riksdagen ansett lämpligt om, emot det att lärarne

frånträdde den dem genom presterskapets privilegier tillförsäkrade rätt till

nådår, staten lemnade det bidrag som vore erforderligt för bemälde lärares

inträde i civilstatens pensionsinrättning, der dymedelst jemväl deras enkor

och barn erhölle pensionsrätt. Dessutom syntes billigheten fordra, att jemväl

öfningslärarne blefve i förevarande hänseende likstälde med öfrige lärare.

På grund häraf förklarade Riksdagen, att för den händelse elementarlärarne

ville frånträda den genom presterskapets privilegier deras enkor och

barn tillförsäkrade nådårsrätt, Riksdagen vore benägen att till civilstatens

pensionsinrättning lemna af statsmedel det bidrag, som utöfver en fjerdedel

af emeritikassorna kunde vara för elementarlärarnes äfvensom de s. k. öfningslärarnes

inträde i nämnda pensionsanstalt erforderligt; hvarjemte Riksdagen

anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes, efter vederbörandes hörande och ärendets utredning

i öfrigt, göra den förnyade framställning i ämnet, hvartill förhållandena

kunde föranleda.

Enligt hvad nu är i statsrådsprotokollet méddeladt hade uti afgifvet

yttrande öfver Riksdagens berörda skrifvelse direktionen öfver civilstatens

pensionsinrättning meddelat, att för samtlige de vid elementarläroverk, peda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.

9

gogier och seminarier anstälde lärares inträde i civilstatens pensionsinrättning,

till vinnande af dermed förenade förmåner af pensionsrätt icke blott

för lärarne sjelfve, utan ock, efter deras frånfälle, för enkor och barn, skulle

utöfver en fjerdedel af behållningen i stiftens emeritikassor och jemte delegarnes

afgifter, erfordras af statsmedel ett årligt bidrag af 165,000 kronor.

Då emellertid i jemförelse med det belopp, som af Kongl. Maj:t år

1874 äskats såsom bidrag till elementarlärarnes då föreslagna pensionsfond,

den anslagssumma, som direktionen funnit erforderlig, synts allt för hög, hade

åt särskilde komiterade uppdragits att ytterligare taga ifrågavarande ärende

i öfvervägande. Denna komité hade i afgifvet betänkande föreslagit bildandet

af en särskild enke- och pupillkassa för elementarlärares med fleres enkor

och barn.

Iiufvudgrunderna i detta förslag, hvilket förutsatte nådårsrättens upphörande

för delegare i kassan, vore för öfrigt följande. Delegare i kassan

äro samtlige ordinarie ämnes- och öfningslärare vid elementarläroverken, pedagogierna,

folkskolelärareseminarierna och seminariet för bildande af lärarinnor,

dock med de nuvarande lärarne öppen lemnad rätt att välja, om de

önska vinna delaktighet i kassan eller ej. Pensionerade lärare ega enahanda

rättigheter och skyldigheter med afseende på inträde i pensionskassan

som de i tjenst varande. Pensionsberättigade äro efterlefvande enka och

barn, de senare i regeln intill fylda 21 år. Pensionen utgör för lektors

enka 15 procent af lönen i den högsta lönegrad mannen enligt gällande

lönetur varit berättigad att uppnå, för annan ämneslärares enka 16 Va procent

och för öfningslärares 20 procent af mannens lön, på enahanda sätt beräknad

; dock att ingen pension må understiga 50 kronor. Lefva barn efter

jemte enkan, höjes pensionen med minst 30, högst 50 procent. Finnas endast

barn, ega de uppbära modrens hela pension om de äro flera; ett barn

undfår hälften af modrens pension. Delegarnes årsafgifter till kassan utgå

för i tjenst varande lärare med två procent af lönen i den högsta lönegrad,

hvilken han enligt gällande lönetur är berättigad uppnå, och

för pensionerad lärare med två procent af den pension han är berättigad

att å allmänna indragningsstaten uppbära efter lön i högsta lönegraden. För

lärarinna beräknas afgiften efter samma grunder, men endast till en procent

af lön eller pension. Kassan förvaltas af direktionen för folkskolelärarnes

pensionsinrättning. Förvaltningen granskas årligen af revisorer, utsedde dels

af Kongl. Maja, dels af delegarne efter särskild ordning mellan stiften.

Öfver komiterades förslag hade samtliga domkapitel i riket, direktionerna

(ifver Stockholms stads undervisningsverk, öfver nya elementarskolan

samt öfver seminariet för bildande af lärarinnor, äfvensom vederbörande läroverkskollegier

blifvit hörda, hvarjemte särskild! från de lärare, hvilka för

lull. till Riksd. Prot. 1877. 4 Samt. 1 Afd. 13 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.

sina enkor och barn, i fall de efterlemnade sådana, vore berättigade till

nådårsförmån, infordrats förklaring, huruvida de vore villige att afstå berörda

förmån, mot det att dem bereddes tillfälle till inträde i en pensionsinrättning

byggd på dessa hufvudgrunder.

De fleste af dem, som sålunda yttrat sig i ärendet, hade tillstyrkt det

framstälda förslaget. De anmärkningar, som i en del utlåtanden förekommit,

afsåge förnämligast nedsättning i delegarnes årsafgifter, hvilka i synnerhet

för lärare i de lägre lönegraderna synts väl höga. Af de lärare, för hvilka

nådårsprivilegiet gälde, hade det stora flertalet förklarat sig benägna att

afstå denna förmån mot åtnjutande af de fördelar inträdet i pensionskassan

beredde.

Yid jemförelse emellan komiterades förslag och det för år 1874 års

Riksdag framlagda, har Utskottet funnit, att enkepensionen enligt det förra

förslaget uppgår till något högre belopp, och derjemte redan från början af

pensionsanstaltens verksamhet skulle utgå med fulla beloppet, medan deremot

1874 års förslag förutsatte, att pensionerna först efter hand under de tjugo

första åren af kassans tillvaro komine att stiga till det belopp, hvilket antagits

såsom normalt. Härigenom afses att bereda någon ersättning för

minskningen af de förmåner nådåret innebär. Till denna ersättning skulle

dels lärarne sjelfve bidraga genom högre pensionsafgifter, hvilka enligt komiterades

förslag beräknades efter lärarens lön i högsta lönegraden, men efter

1874 års förslag endast efter den lön han vid afgiftens erläggande innehade,

dels ock staten genom ökadt årligt anslag. Sålunda kommer, enligt komiterades

förslag, t. ex. en adjunkt i lägsta lönegraden att betala i pensionsafgift

ända till 4 7a procent af sin lön. Jemte det pensionsbeloppen för

barn blifvit något nedsatta, hafva komiterade jemväl uteslutit det i 1874 års

förslag ingående stadgande, att döttrar, som uppnått 55 år och som då voro

och förut varit ogifta, skulle åter få tillträda pension.

Beträffande statens bidrag till ifrågavarande pensionering, hafva komiterade

beräknat, att det värde, privilegiinådåret ''eget’ för de dertill berättigade

lärare, uppgår, efter afdrag af vikariernes aflöning, till 35,242 kronor, hvilket

alltså är det årliga belopp, lärarne skulle för pensioneringen afträda.

Oberäknad! den fördel, som tillskyndas staten derigenom, att lärareplatserna

kunna ett år tidigare tillträdas och att sålunda det menliga för undervisningen

i vikariers användning till väsentlig del inskränkes, erhåller staten

vidare äfven en direkt vinst dymedelst, att de löner, som till de nya lärarne

utbetalas, äro lägre än de, som skulle hafva utgått till de nådåi’sberättigade sterbhusen

— en vinst, som uppskattats till 15,000 kronor. För att i enlighet

med Riksdagens önskan bereda öfningslärarnes enkor och barn en pensionsrätt,

som förut icke varit dem tillämnad, bär ett belopp af 5,000 kronor

ansetts vara erforderligt, och slutligen hafva komiterade, i fråga om förvalt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 22.

11

ningskostnaderna fästat uppmärksamheten derpå, att enligt 1874 års förslag

elementarlärarnes enke- och pupillkassa skulle erhållit kostnadsfri förvaltning,

enär de så kallade kadukmedlen då beräknats för förvaltningen både af presterskapets

och elementarlärarnes pensionskassor, hvaremot elementarlärarnes

enke- och pupillkassa nu af flera skäl, hvilka synts Utskottet fullt giltiga,

ansetts böra förvaltas af direktionen för folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Af hvad sålunda och i öfrigt förekommit framgår, att komiterade vid

uppgörandet af sitt förslag sökt ordna den ifrågavarande pensioneringen på

sådant sätt, att anspråken på bidrag från statens sida skulle inskränkas till

hvad som funnes vara för ändamålets vinnande oundgängligen nödvändigt.

Vid sådant förhållande och då de föreslagna pensioneringsgrunderna synts

Utskottet ej gifva anledning till anmärkning, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende behagat föreslå.

3:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 66) har Herr

Nils Petersson i Runtorp, jemte uttalande af den åsigt, att det nu iakttagna

systemet för tjenstemäns pensionering ej vore lämpligt, föreslagit,

att Riksdagen ville till Kongl. Maj:t i underdånighet aflåta en skrifvelse

med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till Riksdagen

afgifva nådigt förslag till grundläggande af en efter nutidens förhållanden

lämpad pensionsinrättning;

att tills vidare vid tillsättande af tjensteman förbehåll måtte göras om

pensionsvilkoren; och

att 10,000 kronor såsom förslagsanslag måtte ställas till Kongl. Maj:ts

disposition för att användas till frågans utredning.

En sådan pensionsinrättning skulle, enligt motionärens förmenande,

kunna grundläggas, om en hvar, som inträdde i statens tjenst, tillförbundes

att årligen insätta några procent af lönen i lifränteanstalt för att från

50 å 55 års ålder under sin återstående lifstid årligen få uppbära ett belopp

af 400 kronor — det belopp, som hittills af Regering och Riksdag

ansetts erforderligt för oundgängliga lefnadsbehof, hvilket skulle vara allas

skyldighet förskaffa sig som årlig pension. Skulle lönen härtill för de lägsta

lönegraderna vara otillräcklig, borde den höjas, eller ock det erforderliga

beloppet insättas af staten, stående sedan en hvar fritt att göra ytterligare

insättningar för erhållande af högre pension. Att den anstalt, som emottoge

och utlemnade dessa penningar skulle garanteras och kontrolleras af

staten, ansåge motionären desto mera nödigt, som han tänkt sig detta system

snart utveckladt derhän, att hvarje svensk medborgare skulle blifva delegare

i densamma, något som kunde ske, om kommunerna ville åtaga sig att

för fattiga barn vid deras yngre år göra lämpliga insatser. Det system,

Angående

andfådd ordnande

af

tjenstemäns

pensionering

in. in.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:e 22.

han sålunda tänkt sig, skulle, enligt hans åsigt, rätt ordnadt och utveckladt,

medföra flera förmåner, såsom minskade utgifter för statsverket, omtänksamme

tjensteman, minskade fattigvårdsutgifter och ökad kapitalbildning;

hvarförutan det skulle med ett säkrare band än hittills fästa infödde svenske

medborgare vid fosterjorden.

Efter det vid så väl 1869 som 1870 års riksdag väckta förslag om

ordnande af civile tjenstemäns pensionering på sådant sätt, att staten från

bestyret dermed befriades, ej lyckats vinna Riksdagens bifall, anhöll 1871

års Riksdag i underdånig skrifvelse den 17 Maj samma år, att Kongl. Maj:t

täcktes tillse, om och på hvad sätt civilstatens pensionsinrättning måtte

kunna så ordnas, att den sattes i stånd att helt och hållet öfvertaga samtlige

civile tjenstemäns pensionering, så att en dylik pensionering från allmänna

indragningsstaten komme att upphöra.

I anledning häraf föreslog Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1873

års Riksdag att — emot det samtliga de pensioner, hvilka efter ingången

af påföljande statsregleringsperiod enligt stadgade grunder skulle för civile

embets- och tjenstemän, som tillika vore delegare i civilstatens pensionsinrättning,

vid afsked ur statens tjenst uppföras å allmänna indragningsstaten,

i stället komme att utbetalas af nämnda pensionsinrättning — ett

anslag till samma pensionsinrättning af 300,000 riksdaler måtte å ordinarie

stat upptagas att utgå, till dess pensionsinrättningen antagligen kunde utan

detta bidrag fullgöra pensioneringen till civile embets- och tjenstemän, då

anslaget skulle utbytas mot ett kreditiv, hvarigenom pensionsinrättningen

försäkrades att i händelse af brist erhålla af statsmedel hvad som erfordrades

för att den måtte kunna bestrida de densamma enligt gällande föreskrifter

åliggande utbetalningar utan att tillgripa samlade fonder. Detta

förslag, hvilket ej innebar någon fullständig lösning af den fråga, för hvars

ordnande Riksdagen påkallat Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, i det

detsamma endast rörde de embets- och tjenstemäns pensionering, hvilka

vore delegare i civilstatens pensionsinrättning och egde rätt till pension

från allmänna indragningsstaten, vann icke någondera Kammarens bifall.

Lika med motionären, anser Utskottet det synnerligen önskvärd!, om

ett allmännare ordnande af pensionsväsendet för alla statens embets- och

tjenstemän kunnat genomföras, och, på sätt ofvan inhemtas, har denna fråga

redan vid flere tillfällen varit föremål för Riksdagens uppmärksamhet, och

olika sätt för dess lösning hafva från skilda håll blifvit framstälda. De

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22

13

svårigheter, mot hvilka hittills alla förslag i denna rigtning strandat, hafva

emellertid på sista tiden väsentligen ökats, i det Riksdagen under de sista

åren ordnat pensioneringen för en mängd tjenstemannaklasser efter mer eller

mindre skiljaktiga grunder. Det synes derför nu knappast tänkbart att

sammanföra alla dessa olika kategorier af pensionsstater. Vidare äro de

nya lönestater, till ej obetydligt antal, som Riksdagen nästlidet och innevarande

år faststält, grundade på bibehållandet af det nuvarande pensioneringssystemet.

Från trädandet af detta system och pensioneringens ordnande

på annat sätt skulle alltså ej endast föranleda de direkta kostnaderna för

ett sådant ordnande, utan äfven medföra behof af nya lönestater, enär uppenbart

är, att alla lönebelopp måste höjas, om, med borttagande af nu gällande

pensionsrätt, endast tjenstemännens egna bidrag skulle grundlägga

pensionerna, utan att något intrång skedde i de enligt lönestaterna tjensteinnehafvarne

tillförsäkrade förmåner.

På grund af dessa i korthet antydda förhållanden, har Utskottet ansett

sig icke kunna motionärens förslag understödja, utan hemställer,

att Herr Nils Peterssons förevarande motion ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Allmänna Indragningsstaten.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, i likhet med Angående

hvad förut egt rum, då medlemmar af det Kongl. Huset aflidit, jemväl nu If^ndelutaf

bevilja pensioner åt sådana till framlidna Hennes Maj:t Enkedroltningen framlidna

Josefinas hofstat hörande personer af lägre tjenstegrad, som uppnått 50

lefnadsår och i 20 år eller derutöfver varit anstälda i Hennes Maj:ts tjenst, ning Josesamt

fördenskull och då, enligt en af Hennes Maj:ts hofmarskalk med tillämp- ^nas hofstatning

af dessa grunder upprättad förteckning, sammanlagda beloppet af dylika

pensioner skulle utgöra 9,302 kronor årligen, samt de ifrågavarande pensionärernas

förut vid hofstaten egande löner upphört att till dem utbetalas

med den 1 November 1876, medgifva, att berörda pensionsbelopp finge från

sistnämnda dag af allmänna indragningsstaten utgå.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 e, sid. 56) gifver vid handen,

hade uti det af framlidna Hennes Maj:t Enkedrottning Josefina den

6 Juni 1876 gjorda testamentariska förordnande blifvit föreskrifvet, att ett

belopp af en million kronor skulle afsättas, för att med räntan deraf bestrida

dels äldre pensioner och dels pensioner åt hofstat och betjening, hvarvid

likvisst den förutsättning blifvit gjord, att den i Hennes Maj:ts tjenst

vid dödstillfället befintliga personal, som uppnått 50 lefnadsår och tjenat i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

pension för

Assessoren

E. F. Lönnrot.

Angående

pension för

Intendenten

W. Th. Ankarsvärd.

20 år, skulle, på sätt förut varit öfligt, erhålla pension af statsverket, enär

räntan å den afsätta millionen i annat fall vore otillräcklig.

Den pensionering, för hvilkens bestridande det nu äskade beloppet,

9,302 kronor, är erforderligt, afser, på sätt bilagda förteckning (Ditt. A)

närmare utvisar, endast äldre personer af lägre tjenstegrad; och har staten

alltid förut i likartade fall underkastat sig de uppoffringar, som för sådanas

måttliga försörjning funnits behöfliga. Vid sådant förhållande och med

särskilt fästadt afseende å den storartade välgörenhet Hennes Maj:t Enkedrottning

Josefina under lifstiden städse utöfvade, och hvaraf frukterna på

mångahanda sätt kommit landet till godo, har Utskottet funnit sig böra

hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

vinna Riksdagens bifall.

5:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1, sid. 8) angifna skäl, att

Assessoren i Svea Hofrätt Emil Fredrik Lönnrot, hvilken i följd af nervlidande

allt sedan början af 1869 års höstsession åtnjutit oafbruten tjenstledighet,

enligt hvad företedt läkareintyg utvisade, icke kunde hoppas att

blifva till verklig helsa och arbetskraft återstäld, och att det skulle lända

assessorsembetet till men, att detsamma framgent, så länge det af Lönnrot

innehades, måste genom vikarier uppehållas, hvartill komme att genom

Lönnrots qvarstående i tjensten möjligheten att vid Hofrätten fästa dugliga

personer inskränktes, har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälde Lönnrot måtte

från och med månaden näst efter den, då afsked från assessorsembetet blefve

honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för

sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,375 kronor, motsvarande

tre fjerdedelar af hans innehafvande assessorslön utan dyrtidstillägg;

och då läkarebetyget innehåller, att Lönnrot, som under en längre

följd af år lidit af en kronisk hjernsjukdom, numera saknar krafter att vidare

återtaga utöfningen af sitt ansvarsfulla embete, får Utskottet, under

åberopande i öfrigt af de i statsrådsprotokollet anförda skäl, hemställa,

att den för Assessoren Emil Fredrik Lönnrot äskade

pension af 3,375 kronor årligen må af Riksdagen beviljas.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Intendenten vid Fångvårdsstyrelsens

byggnadskontor Wilhelm Theodor Ankarsvärd måtte berättigas att

från och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked från intendentsbefattningen,

å allmänna indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid

en årlig pension af 3,000 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1, sid. 9 och 10) upplyses, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

15

Ankarsvärd, som är född den 18 April 1816 och sedan den 4 Januari

1855 bestridt intendents- och chefsbefattningen vid Fångvårdsstyrelsens

byggnadskontor, med skicklighet och utmärkt redbarhet fullgjort sina åligganden

och genom synnerligt nit och omtanka beredt kronan ej obetydliga

besparingar i byggnadskostnader; att han, enligt företedda läkarebetyg, lider

af svag syn å båda ögonen och derigenom är urståndsatt att sysselsätta sig

med ansträngande ögonarbete och framför allt ritning; samt att hans lön

från och med år 1858 utgjort 3,000 kronor årligen med derå sedan år

1875 beviljadt 20 procents dyrtidstillägg af 600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och då af omförmälda läkarebetygs

innehåll framgår, att hopp icke gifves om någon förbättring i afseende

å den ögonsjukdom, hvaraf Ankarsvärd lider, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må bevilja den för Intendenten Wilhelm

Theodor Ankarsvärd äskade årliga pension af 3,000

kronor.

7:o. Uti underdånig ansökning hade förmyndaren för aflidne direktören

vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren Carl Wathier Klingspors

och hans numera jemväl allidna hustru Maria Sofia Klingspors, född Hallenborg,

efterlemnade minderåriga barn, anhållit att sedan 1874 års Riksdag,

med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition, tillagt bemälda Major Klingspors

enka, så länge hon lefde ogift, en årlig pension af 300 kronor, men

denna pension ej af henne uppburits för längre tid än från 1875 års början

till Oktober månad 1876, då hon, endast 37 år gammal, afled, efterlemnande

fyra i. medellösa omständigheter stadda barn, nemligen sonen Staffan Wathier

Joachim, född den 24 Maj 1866, samt döttrarna Carolina Augusta Maria,

född den 12 Juli 1864, Adéle Elisabeth Mathilda, född den 14 November

1868, och Anna Sofia Christiana, född den 23 November 1870, Kongl. Maj:t

täcktes till nu instundande Riksdag aflåta nådig proposition, att den enkan

Klingspor beviljade pension måtte varda Överflyttad på hennes ofvannämnda

barn till dess de uppnått myndig ålder.

Sedan Fångvårdsstyrelsen öfver berörda ansökning afgifvit underdånigt

utlåtande och dervid öfverlemnat prestbetvg om barnen, äfvensom bestyrkt

transsumt af bouppteckningen efter deras moder, utvisande att boets behållning

utgjorde allenast 1,012 kronor, har Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Fångvårdsstyrelsen

tillstyrkt, föreslagit att för hvart och ett af omförmälda fyra

minderåriga barn måtte på allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af

sjuttiofem kronor, eller, för dem samtlige, trehundra kronor årligen, att utgå,

till sonen intill dess han uppnått myndig ålder, samt till eu hvar af döttrarna

intill dess hon blefve myndig eller dessförinnan inginge äktenskap.

Af hvad sålunda och i öfrig! i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1, sid.

Angående

pension för

aflidne Majoren

C. TF

Klingspors

minderåriga

barn.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

pension för

Kanslisten

in. in.

C d''Aubigné.

11 och 12) blifvit anfördt, har Utskottet funnit billigheten fordra, det ifrågavarande,

i särdeles knappa omständigheter försatta barn erhålla något understöd

af staten.

Hvad i sådant hänseende kan blifva medgifvet, bör emellertid, enligt

Utskottets åsigt, icke en hvar af dem tillförsäkras för längre tid än till

fylda 18 års ålder, då en person torde kunna genom eget arbete sig försörja;

hemställande Utskottet på grund häraf,

att förevarande nådiga framställning må på det sätt

bifallas, att för hvart och ett af aflidne Direktören vid

kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren Carl Wathier

Klingspors och hans jemväl aflidna hustru Maria Sofia

Klingspors, född Hallenborg, efterlemnade minderåriga

barn, sonen Staffan Wathier Joachim samt döttrarna Carolina

Augusta Maria, Adéle Elisabeth Mathilda och Anna

Sofia Christiana, på allmänna indragningsstaten uppföres

ett belopp af 75 kronor, eller, för dem samtlige, 300

kronor årligen, att utgå till sonen intilldess han uppnår

18 års ålder och till en hvar af döttrarna intilldess hon

uppnår nämnda ålder eller dessförinnan ingår äktenskap.

8:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att Kanslisten i Justitierevisions-expeditionen

och Notarien i Svea Hofrätt Cad dAubigné måtte från

och med månaden näst efter den, då afsked från dessa befattningar blefve

honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för

sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 2,700 kronor, motsvarande

tre fjerdedelar af hans innehafvande löner för ifrågavarande befattningar.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1, sid. 38) inhemtas, bland annat,

att d’Aubigné, som är född år 1826, blifvit utnämnd 1861 till notarie i

Svea Hofrätt och 1871 till kanslist i Justitie-revisions-expeditionen samt

att företedt läkarebetyg utvisade, att han lede af en kronisk, obotlig ögonsjukdom

och i följd deraf vore ohjelpligt beröfvad den för ögonarbete behöfliga

synskärpa å båda ögonen.

I betraktande af sistnämnda omständighet har Utskottet funnit sig

böra förevarande framställning till bifall förorda; hemställande Utskottet

förty,

att den för Kanslisten m. m. Carl d’Aubigné äskade

årliga pension af 2,700 kronor må varda af Riksdagen

beviljad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

btats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

17

9:0. Sedan Kaptenen och Kompanichefen vid Smålands grenadierbataljon,

Friherre Erik TJlfson Sparres förmyndare ingifvit underdånig ansökning,

att en årlig pension af 1,000 kronor å allmänna indragningsstaten

måtte Kaptenen, Friherre Sparre beredas, på det att han, som lede af

obotlig sjukdom, kunde afgå ur krigstjensten; har Kongl. Maj:t föreslagit att

åt bemälde Friherre Erik TJlfson Sparre måtte på allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 1,000 kronor, att under hans återstående

lifstid utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle

afsked ur krigstj ensten, dock med vilkor, att Friherre Sparre ur tjensten

afginge, innan han blefve berättigad till pension från arméns pensionskassa.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 f., sid. 1 och 2) har inhemtats,

att bemälde Friherre Sparre, enligt företedt läkarebetyg, sedan närmare två

års tid lidit af sinnessjukdom samt att denna hans sjukdom, efter allt hvad

erfarenheten i dylika fall gåfve vid handen, vore af den beskaffenhet, att

någon sådan förbättring af hans helsotillstånd ej stode att förvänta, att han

kunde blifva i stånd att sköta sin tjenst eller ens förmögen att sina handlingar

fritt bedöma såsom en menniska med sina sinnens fulla bruk.

Då alltså utsigt icke förefinnes till sådan förbättring i Friherre Sparres

helsotillstånd, att han, som är född 1833, skulle kunna sin tjenst förrätta

samt Friherre Sparre nu i fast lön uppbär 2,800 kronor, föranlåtes

Utskottet hemställa,

att den för Kaptenen, Friherre Erik Ulfson Sparre

äskade pension af 1,000 kronor årligen må af Riksdagen

beviljas.

10:o. För Rustmästaren vid lifrust- och klädkammaren Peter Larsson

bär Kongl. Maj:t äskat eu årlig pension af 600 kronor, men då, enligt hvad

Statsrådet och Chefen för Landtförsvars-departementet hos Utskottet meddelat,

bemälde Larsson numera aflidit, lärer

frågan om den för Larsson föreslagna pension till följd

häraf få anses hafva förfallit.

ll:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att till Löjtnanten af lista

klassen vid Norrbottens fältjägarecorps August Norén måtte från och med

månaden näst efter den, då afsked blefve honom beviljadt, få under hans

återstående lifstid från allmänna indragningsstaten utgå en årlig pension af

1,177 kronor 50 öre, motsvarande hans nu innehafvande lön efter afdrag

af den till arméns pensionskassa utgående afgift, dock med vilkor att Norén

från tjensten afginge, innan han blefve berättigad till pension från arméns

pensionskassa.

Bill. till Riksd. Prof. 1877. å Sand. 1 Afd. 13 Höft.

Angående

pension åt

Kaptenen

Friherre

E. IT. Sparre.

Angående

vädd fråga

om pension

för Rustmästaren

P.

Larsson.

Angående

pension för

Löjtnanten

A. Norén.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.

Angående

pension för

Slotts- och

garnisonsläkaren

å (Juristens

fästning,

doktor

A. J. Hörlin.

Angående

Postmästaren,

f. d. Öfversten

K.

von Wedäerkops

rätt till

militärpension.

Norén, hvilken är född 1830, har, på sätt statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 3 h, sid. 5 och 6) gifver vid handen, enligt företedt läkarebetyg, sedan

flera år lidit af sinnesförvirring och derigenom varit oförmögen till krigstjenst;

och, då intet hopp om hans tillfrisknande förefinnes, får Utskottet,

under åberopande af hvad i öfrigt blifvit uti berörda statsrådsprotokoll till

stöd för förevarande framställning anfördt, hemställa,

att Riksdagen må den för Löjtnanten August Norén

föreslagna årliga pension till belopp af 1,177 kronor 50

öre bevilja.

12:o. I anledning af derom gjord framställning har Kongl. Maj:t uti

särskild nådig proposition (N:o 27) föreslagit, att Slotts- och garnisonsläkaren

å Carlstens fästning, Doktor Anton Julius Hörlin måtte, när han uppnått

65 års ålder, få vid afsked från tjensten uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension med 900 kronor,

motsvarande det kontanta lönebelopp, han under största delen af sin tjenstetid

åtnjutit; och då af den nådiga propositionen inhemtas, att Hörlin, som

är född år 1814, såsom slotts- och garnisonsläkare å Carlsten tjenstgjort

nära 33 år och derunder i aflöning åtnjutit, förutom fri bostad, 900 kronor

årligen, hvilket belopp från innevarande års början höjts till 1,200 kronor,

tillstyrker Utskottet,

att den för Slotts- och garnisonsläkaren å Carlsten,

Doktor A. J. Hörlin äskade pension, 900 kronor, må af

Riksdagen beviljas.

13:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 125) har Herr

Friherre C. E. Fock föreslagit, att Riksdagen måtte förklara innehållet af

dess underdåniga skrifvelse af den 17 Maj 1874, angående vilkoren för åtnjutande

af militärpension jemte å stat utgående postmästarearfvode, icke utgöra

hinder för dylik pensions uppbärande af f. d. Öfversten E. von Wedderkop

eller i allmänhet af den, hvars löneinkomst å postverkets stat uppgått

till eller öfverstigit 3,000 kronor, men sedermera sjunkit under detta

belopp, vare sig genom förflyttning till annan plats eller af andra orsaker.

Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för styrelsen och förvaltningen af

arméns pensionskassa den 21 November 1865 innehåller i 65 § bland annat

följande stadgande:

“Pensionsberättigad delegare i arméns pensionskassa, som hädanefter

erhåller civil eller annan tjenst med aflöning på rikets stat, eller ock uppföres

på allmänna indragningsstaten, eller på annat sätt af staten pensioneras,

vare icke berättigad att, så länge han innehar sådana aflönings- eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 22.

19

pensionsförmåner, som uppgå till Tre Tusen Riksdaler Riksmynt, åtnjuta

den honom från arméns pensionskassa tillkommande pension

halhet stadgande tillkommit på grund af derom utaf Rikets Ständer

i underdånig skrifvelse af den 25 April sistnämnde år gjord framställning.

Enligt de för postverket före år 1874 gällande stater utgjordes postförvaltarnes

aflöningsförmåner af dels på ordinarie stat upptagen lön eller

arfvode, dels extra inkomster, kvilka bestodo af provisioner och sportelinkomst.

Sammanlagda beloppet af dessa inkomster, med undantag af sportlerna,

lades till grund för bedömande af posttjenstemannens rätt att jemte

sina inkomster från postverket uppbära pension från arméns pensionskassa.

Hvarje posttjensteman, hvilkens öfriga löneinkomster, sportlerna oräknade,

icke uppgingo till 3,000 kronor, ansågs således berättigad att uppbära den

honom möjligen tillkommande pension ur arméns pensionskassa. Från och

med år 1874 inträdde emellertid en väsentlig förändring i afiöningsvilkoren

för postverkets embets- och tjenstemän, i det, med indragning af de hufvudsakliga

sportelinkomsterna, de kontanta aflöningsbeloppen höjdes, så att en

del posttjenstemän, hvilka förut varit berättigade att, jemte sina inkomster

af postsyssla, uppbära pension från arméns pensionskassa, skulle nödgats

frånträda denna rätt, enär deras inkomster enligt den nya staten uppginge

till eller öfverstege 3,000 kronor. Då emellertid den då skedda löneförhöjningen

på postverkets stat endast utgjorde en ersättning för frångångna

inkomster, syntes det med billighet mindre förenligt, att på grund af en

dylik förändring i namnet på de inkomster, som från postverket åtnjötes, den

förut innehafda pensionen skulle förloras. Uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda

nådiga framställning medgaf derföre Riksdagen, jemlikt den af motionären

åberopade underdåniga skrifvelse, att med afseende å de f. d. militärpersoner,

hvilka erhållit sina dåvarande befattningar vid postverket före 1874

års ingång, finge vid bestämmande af rättigheten att jemväl uppbära pension

från arméns pensionskassa fortfarande läggas till grund de för postverkets

embets- och tjenstemän under år 1873 gällande aflöningsstater.

Motionären har meddelat, att von Wedderkop blifvit utnämnd till postinspektor

i Gefle i Maj 1872 med löneinkomster öfverstigande 3,000 kronor,

i följd hvaraf han ej uppburit någon pension; men med anledning af enskilda

förhållanden hade han den 28 Augusti 1874 ingått tjenstebyte med

postmästaren i Westerås, der staten för år 1873 blott uppgick till 2,089

kronor 52 öre, och då han med anledning häraf hos Kongl. Maj:t gjort ansökan

om pensions erhållande, till hvilken ansökan direktionen för''arméns

pensionskassa tillstyrkt bifall, hade dock denna ansökan blifvit af Kongl.

Maj:t afslagen; och då allenast den omständigheten, att tjenstebytet egt rum

efter år 1873, gjort von Wedderkop förlustig sin pensionsrätt, syntes en sådan

påföljd af ordalagen i Riksdagens skrifvelse motionären obillig.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

understöd åt

f. d. landtvärnsman.

Angående

pension åt

Landskanslisten
A.

W.

Ljungberg.

På sätt ofvan inhemtas, afsågs med ifrågavarande af Kong!. Maj:t och

Riksdagen medgifna undantag endast, att de posttjenstemän, hvilka dittills

uppburit militärpension, ej skulle nödgas i följd af förändringen i sättet för

aflöningens utgående, hvilken förändring ej tillskyndat dem någon fördel,

frånträda nämnda pension; och icke ens några billighetsskäl synas vara för

handen, hvarför von Wedderkop, som förut icke uppburit dylik pension, nu

skulle tillerkännas bättre rätt, än om han år 1874 från militärtjenst direkt

fått anställning vid postverket. Yid sådant förhållande och då motionärens

förslag om ett allmänt stadgande uti ifrågavarande hänseende ej heller synes

förtjena afseende, hemställer alltså Utskottet,

att Iierr Friherre C. E. Focks förevarande motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

14:o. Uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sist församlade

Riksdag, i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt rum, till understöd

åt de från 1808 och 1809 års krig ännu qvarlefvande, i behof

stadde landtvärnsman för år 1877 anvisat ett belopp af 20,000 kronor med

vilkor, på sätt redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden

icke finge öfverstiga 50 kronor för hvarje person. Yid den utdelning af

understödsmedlen, som "de tre sista åren egt rum, har emellertid, på sätt i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a, sid. 86) är meddeladt, det icke allenast

varit möjligt att låta hvarje understödstagare komma i åtnjutande af det belopp,

som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta, utan afgången bland

de till understöd berättigade har derjemte så tilltagit, att under år 1876

blott emellan 11,000 och 12,000 kronor af anslaget behöft användas. Då

af lätt insedda skäl kunde antagas, att understödstagarnes antal komme att

under innevarande år ytterligare nedgå, har Kong!. Maj:t ansett tiden nu

vara inne att vidtaga någon nedsättning af anslaget, hvilken nedsättning

synts utan olägenhet kunna bestämmas till anslagets halfva belopp; och har

alltså Kongl. Maj:t i nåder föreslagit Riksdagen att, för ifrågavarande ändamål

och med vilkor att understödsbeloppeu icke öfverstege 50 kronor åt

hvarje person, för år 1878 bevilja ett anslag af 10,000 kronor; hemställande

Utskottet,

att, med bifall till denna nådiga framställning, ett belopp

af 10,000 kronor må för år 1878 till understöd åt

ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman på allmänna

indragen gsstaten anvisas.

15:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Landskanslisten i Stockholms

län Anders Wilhelm. Ljungberg måtte, efter erhållet afsked, öfverflyttas å

allmänna indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid från

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

21

och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljades, åtnjuta

en årlig pension till belopp af 500 kronor; dock att denna pension,

på sätt i allmänhet om pensioner åt landtstatstjenstemän vore stadgadt,

kunde blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvades

lämplig.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 5) inhemtas, att Ljungberg,

ehuru icke fullt 62 år gammal, i statens tjenst tillbragt omkring 381

år, hvilket i flera fall ansetts motsvara den genom Kongl. brefvet den 12

November 1823 för pensionsrätt vid afskedstagande! stadgade tid af vid pass

40 år, samt att han, enligt företedt läkarebetyg, till följd af blodslag i December

månad 1875 fortfarande är lam i venstra delen af kroppen och derigenom

till tjenstgöring oförmögen.

Utskottet hemställer alltså,

att den för Landskanslisten Anders Wilhelm Ljungberg

äskade pension af 500 kronor må af Riksdagen beviljas.

16:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att aflidne föreståndaren för

tekniska elementarskolan i Borås Samuel Theodor Göranssons enka, Hedda

Maria Göransson måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

från och med år 1877 af en årlig pension af 400 kronor, så länge hon i

sitt nuvarande enkestånd förblefve.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 1 och 2) är meddeladt,

bland annat, att Göransson, hvilken afled den 22 Januari 1876, såsom delegare

i boet efterlemna! enkan och fyra barn, af hvilka det äldsta vore födt

år 1866 och det yngsta år 1875; att tillgångarne i boet utgjort 13,006

kronor 25 öre, hvaremot skulderna uppgått till 24,993 kronor 21 öre, så

att en brist af 11,986 kronor 96 öre förefunnits; samt att enkan enligt företedt

läkarebetyg lede af allmän svaghet äfvensom af flera gånger påkommande

blodstörtningar, och att denna sjuklighet, som förvärrats af tyngande

omständigheter under hennes mans långvariga sjukdom och efter hans död,

vore af beskaffenhet att för mycket lång tid, om ej för alltid, sätta henne

ur stånd att genom arbete försörja sig och de sina.

Med hänvisande till hvad i berörda statsrådsprotokoll i öfrigt finnes

anfördt rörande den förtjenstfulla och gagnande verksamhet Göransson i lifstiden

i det allmännas tjenst ådagalagt, och med fästadt afseende å den i hög

grad bekymmersamma ekonomiska belägenhet, hvaruti den efterlefvande sjukliga

enkan med sina fyra minderåriga barn sig befinner, hemställer Utskottet,

att den för framlidne föreståndaren för tekniska elementarskolan

i Borås S. Th. Göranssons enka, Hedda Maria

Göransson, äskade årliga pension af 400 kronor må af

Riksdagen beviljas.

Angående

pension för

aflidne skolj

örest ändaren

S. Th.

Göranssons

enka.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 22.

Angående

pension för

Kronofogden

B. G. Mdin.

Angående

uppförande

af ett ersättningsanslag.

Angående

äskad pension

för Länsmannen

E.

TF. (klander.

17:o. Vidare är af Eongl. Maj:t föreslaget, att Kronofogden i Södra

Helsinglands fögderi af Gefleborgs län Robert Gudmund Mdin måtte, efter

erhållet afsked från kronofogdetjensten, öfverflyttas till allmänna indragningsstaten

och derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till ett

hans särskilda å stat uppförda löneinkomster, med undantag af hyresersättningen,

motsvarande belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, hvarunder afskedet honom beviljades; dock att denna

pension, på sätt i allmänhet om pensioner åt landtstatstjenstemän vore stadgadt,

kunde blifva föremål för ny reglering, derest sådan af Riksdagen pröfvades

lämplig.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 8 och 9) gifver

vid handen, hade Mehn, hvilken är född den 17 September 1816 och den

17 Maj 1839 inträdde i statens tjenst, år 1874 börjat lida af sinnesförvirring

och allmän förlamning, och vore han, som numera vårdades å Konradsbergs

hospital, enligt företedt läkarebetyg, till följd af den såsom obotlig

ansedda sinnessjukdomen oförmögen att sköta sin tjenst.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt i statsrådsprotokollet blifvit

anfördt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må den för Kronofogden Robert Gudmund

Mehn äskade årliga pension af 2,500 kronor bevilja.

18:o. På sätt Ivongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den

utredning i ämnet, som finnes uti statsrådsprotokollet (Bil. Eko 5 b, sid.

10—12) meddelad, hemställer Utskottet,

att, emot det ett belopp af 844 kronor 5 öre till statsverket

såsom “extra uppbörd“ aflemnas, å allmänna indragningsstaten

må uppföras ett mot 5 procent ränta

härå i jemnt tal svarande, årligen utgående belopp af 42

kronor, som bör tillgodokomma vederbörande innehafvare

af den nu till bergmästareboställe anslagna fastigheten

Stora gården inom Örebro län.

19:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Länsmannen i Fernebo

härad af Vermlands län Erik Wilhelm Olander måtte under sin återstående

lifstid från med och månaden näst efter den, hvarunder afsked från länsmanstjensten

kunde varda honom beviljadt, uppbära årlig pension å allmänna

indragningsstaten till belopp af 700 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 13—15) är meddeladt,

bland annat, att Öländer, som är född den 7 December 1841 och således

något öfver 35 år gammal, varit anstäld i statens tjenst sedan den 2 Juli

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 22.

1864, äfvensom att ett den 7 September 1876 utfärdadt läkarebetyg innehölle,

att han, som i början af år 1875 haft en svår hjerninflammation med blödning-,

i följd deraf besvärades af en viss svaghet i högra armen, så att han

icke kunde egna sig åt skrifgöromål; att hans tankeverksamhet, som

förr varit snabb och liflig, numera vore långsam och slö och hans viljekraft

betydligt försvagad, samt att han, som derjemte saknade kraft till

verkligt arbete eller håg till sysselsättning, under sådana omständigheter vore

oförmögen så väl att sköta sin tjenst som att sig med annat arbete försörja,

hvarföre och då ofvan anförda följder af hans svåra hjernsjukdom redan

öfver ett och ett hälft år fortfarit utan ringaste förbättring eller förändring,

något skäl icke funnes att antaga det Olander någonsin kunde blifva till

helsan fullt återstäld.

Innehållet af nämnda läkarebetyg synes emellertid icke utesluta möjligheten,

att Olander skulle kunna återvinna sin helsa, särdeles om i betraktande

tages hans ännu unga lefnadsålderj och har Utskottet förty icke

ansett sig böra för närvarande tillstyrka det han skulle på indragningsstat

förflyttas.

Utskottet hemställer alltså,

att den för Länsmannen Erik Wilhelm Olander äskade

pension för närvarande icke må af Riksdagen beviljas.

20:o. Med anledning af en utaf Chefen i vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

Majoren m. m. Davicl Wilhelm Lilliehöök gjord, af Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader insänd och till bifall förordad, underdånig

ansökning, att, som han, enligt hvad bifogade ålders- och läkarebetyg

samt tjenstoförteckning utvisade, uppnått 70 lefnadsår och mer än 50 år

varit i statens tjenst samt numera lede af allmän svaghet och derjemte besvärades

af tidtals återkommande svindel, stundom förenad med medvetslöshet,

på grund hvaraf han vore ur stånd att sin tjenst förrätta, Ivongl. Maj:t

täcktes hos Riksdagen föreslå sökanden till erhållande vid afskedstagandet

af en årlig pension af 1,800 kronor, motsvarande hans nuvarande lön på

stat utan dyrtidstillägg, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att Majoren Lilliehöök

matto efter erhållet afsked från befattningen såsom chef i vestra väg- och

vattenbyggnadsdistriktet uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid, från och med månaden näst efter den, då afskedet

beviljades, af en mot lönen svarande årlig pension af 1,800 kronor.

Da Majoren Lilliehöök länge sedan uppfylt de i afseende på civile

tjensteman i allmänhet stadgade vilkor för deras öfverflyttning på allmänna

indragningsstaten, far Utskottet, under åberopande af hvad i öfrigt finnes uti

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 16 och 17) anfördt, hemställa, '' -t

att den för Majoren David Wilhelm Lilliehöök före
-

Angaende

pension, för

Majoren D.

tV. Lilliehöök.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Angående

pension för

Öfversten

m. in.

0. Modig
-

Angående

pensionsfyllnad

åt

Generaldirektören

och (Vtefen

för statens

jernvägstrafik

G. 0.

Troilius. !

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

slagna årliga pension af 1,800 kronor må varda af Riksdagen

beviljad.

21 :o. Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b,

sid. 18) i ämnet finnes anfördt och med framhållande af det nit och den

skicklighet Öfversten m. in. Otto Modig under en ovanligt lång tjenstetid

ådagalagt, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställa,

att Öfverdirektören och Chefen i Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader, Öfversten och Chefen för vägoch

vattenbyggnadscorpsen m. in. Otto Modig må från

och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från

befattningen såsom öfverdirektör och chef i styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader kan varda honom

meddeladt, å allmänna indragningsstaten uppbära under

sin återstående lifstid en årlig pension af 6,000 kronor.

22:o. Med fästadt afseende på det synnerliga nit och den framstående

skicklighet, Generaldirektören och Chefen i Styrelsen för statens jernvägstrafik

C. O. Troilius under sin långvariga tjenstetid städse ådagalagt, och

hvilka egenskaper i hög grad tagits i anspråk under hans mer än fjortonåriga

utöfning af det vigtiga och ansvarsfulla embete, som för närvarande är

honom anförtrodt, har Kongl. Maj:t uti en den 16 nästlidne Februari till

Riksdagen aflåten nådig proposition (N:o 30) föreslagit Riksdagen att förklara

Generaldirektören Troilius berättigad att, då han efter uppnådd^ ålder^ af 65

år och företeende af behörigt intyg om försvagadt helsotillstånd från bemälda

embete undfinge nådigt afsked, varda a allmänna indragningsstaten

uppförd till åtnjutande för sin återstående lifstid af fyllnadspension till det

belopp, hvarmed summan af de pensioner från statens jernvägstrafiks- och

civilstatens pensionsinrättningar, hvartill han då vore berättigad, understege

7,200 kronor, eller 80 procent af hans såsom generaldirektör och^chef i

Styrelsen för statens jern vägs trafik innehafvande aflöning, att utgå från och

med månaden näst efter den, i hvilken afskedet blefve beviljadt.

Utaf den nådiga propositionen inhemtas, bland annat, att Generaldirektören

Troilius, som den 26 Januari nästkommande år uppnår 65 års

ålder, år 1831 inträdt i statens tjenst och således der tillbragt vida utöfver

den tid af 40 år, som för civile embete- och tjenstemäns rätt till pension

erfordras, samt från den 30 December 1862 innehaft chefskapet i styrelsen

för statens jernvägstrafik, äfvensom att han nästkommande år är berättigad att

vid afsked från sitt innehafvande embete erhålla från statens jernvägstrafiks

och civilstatens pensionsinrättningar pensioner till sammanräknadt belopp af

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 22.

25

3,475 kronor; och finner Utskottet med hänseende till den långa tid, Generaldirektören

Troilius varit i statens tjenst anstäld samt vigten och ansvaret

af den befattning, han de sista fjorton åren innehaft, skäl vara för handen,

att han vid afskeds erhållande undfår pension till samma belopp, som författningsenligt

skulle honom tillkommit, derest det arfvode af 9,000 kronor,

som han såsom chef i Styrelsen för statens järnvägstrafik uppbär, varit å

definitiv stat uppfördt; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning må

vinna Riksdagens bifall.

23:o. Vidare har jemväl i särskild nådig proposition (N:o 31) Kongl.

Maj:t, jemte erinran, hurusom ej mindre Öfverdirektörsassistenten hos styrelsen

för statens järnvägstrafik Frans Gustaf Anrep och hans hustru, än äfven

Lokomotivföraren August Theodor Anderson omkommit vid den natten

till den 15 November 1875 inträffade jernvägsolyckan i närheten af Lagerlunda,

föreslagit Riksdagen, att de fyra yngsta af bomälde öfverdirektörsassistents

efterlemnade sju barn, nemligen sönerne Herman, Fromhold och

Julius samt dottren Ebba, äfvensom Lokomotivföraren Andersons enka Maria

Carolina Andersson och hennes två minderåriga barn, sonen August Frithiof

och dottren Thyra Theodora, måtte på allmänna indragningsstaten uppföras

till åtnjutande från och med år 1876 af understöd till belopp för hvarje

utaf Anreps bemälda barn af 500 kronor årligen intill slutet af det år, då

hvardera barnet uppnått 18 års ålder, för enkan Anderson af 250 kronor

årligen under hennes återstående lifstid, så länge hon lefver ogift, samt

för hvarje af hennes förenämnda barn af 125 kronor årligen, att jemväl

utgå intill slutet af det år, hvarunder hvartdera barnet uppnått 18 års ålder.

Utskottet, som till undvikande af vidlyftighet anser sig i öfrigt kunna

hänvisa till den i den nådiga propositionen förebragta utredning, vill här

endast omförmäla, att Anrep efterlemnat sju omyndiga barn från ett föregående

gifte och Anderson enka med två barn, samt att Anreps barn i arf

erhållit tillhopa 3,249 kronor 23 öre och behållningen i Andersons bo utgjort

1,305 kronor 79 öre; och hemställer Utskottet, under åberopande af

hvad i den nådiga propositionen finnes anfördt,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende behagat föreslå; dock att de för Ebba

Anrep och Thyra Theodora Andersson sålunda föreslagna

pensioner jemväl må upphöra, derest de före den eljest

angifna pensionstidens utgång ingå äktenskap.

Bill. till Biksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 Afd. V! Raft.

Angående

wndtrstöd åt

Öfverdirektörsassistenten

Anreps fyra

minderåriga

barn samt

Lolcomotivföraren

Andersons

enka

och två minderåriga

barn.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

allmänna

pensioneringsgrunder

för

civile embetaoch

tjensteman

samt

betjente.

24:o. Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 e,

pag. 62 och 63) finnes rörande denna fråga anfördt, får Utskottet, på sätt

Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att, oberoende af hvad gällande stadganden innehålla

om rätt till pension å allmänna indragningsstaten, Riksdagen

må förklara, att civile embets- och tjensteman samt

betjente, hvilkas aflöning, på grund af reglering, som

skett vid 1876 års riksdag eller vid innevarande och

följande riksdagar kan ega rum, är fördelad i lön och

tjenstgöringspenningar, berättigas — der ej för särskilda

fall andra bestämmelser äro eller blifva meddelade —

att, då de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, vid

afskedstagandet från tjensten, å allmänna indragningsstaten

undfå pension till lönens hela belopp;

Angående ‘ 25:o. Vidare är af Kongl. Maj:t föreslaget, att å allmänna indrag
fyilnadspen-

ningsstaten måtte uppföras ett belopp af dOO kronor att årligen af förre

^mereraren Kamereraren i Kammarkollegii arkivkontor Carl Sandberg under hans återG.

Sandberg, stående lifstid utöfver den honom å indragningsstaten tillkommande pension

uppbäras, så att hela hans pension komme att motsvara 3,500 kronor;

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. K:o 6 a, sid. 1 — 3) gifver vid

handen, hade, i sammanhang med Sandbergs afskedsansökning, inför Kongl.

Maj:t anmälts en af Presidenten i Kammarkollegium Grefve T. H. Wrangel

afgifren promemoria, deri han förmält, hurusom Kamereraren Sandberg hos

honom tillkännagifvit sin Önskan vara att äfven efter erhållet afsked fa i

arkivet tjenstgöra i den mån helsa och krafter medgåfve; med anledning

hvaraf och då det för Sandberg blifvit en vana och ett behof att vistas på

embetsrummet och der fortsätta sina alltid värdefulla forskningar, samt det

äfven för enskilda personer, som önskade upplysningar om arkivets handlingar,

hvilka det enligt Kammarkollegii instruktion ålage kamereraren att

meddela, utan tvifvel vore önskvärd! att fortfarande i detta hänseende få

vända sig till Sandberg såsom med dessa handlingar mest förtrogen, presidenten

ansett sig böra på det lifligasto understödja denna begäran såsom

både för Sandberg, embetsverket och allmänheten förmånlig; hvarjemte presidenten

under sådana omständigheter tillika hemstält huruvida det icke

kunde tillåtas Sandberg, som fortfarande blefve i arkivkontoret dagligen

tjenstgörande, att efter afskedstagandet i egenskap af arfvode åtnjuta skilnaden

mellan pensionen och hans nuvarande löneinkomster, af hvilka oförminskade

Sandberg vore i behof.

Vid pröfning af förevarande anslagsfråga har Utskottet jemväl till behandling

forellaft eu af Herr Axel Bergström inom Andra Kammaren väckt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

27

motion (N:o 32), deruti af anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte å

allmänna indragningsstaten uppföra ett belopp af 1,200 kronor att årligen

af Kamereraren Carl Sandberg under hans återstående lifstid utöfver den

honom å indragningsstaten tillkommande pension uppbäras, så att hela hans

pension komme att motsvara hans förra lön med dyrtidstillägg, 4,200 kronor.

Enligt Utskottets åsigt bör icke under något förhållande tillfälligt

dyrtidstillägg läggas till grund för bestämmande af pensionsbelopp; men

deremot har Utskottet funnit de af förrbemälde motionär i öfrig! anförda

skäl för fyllnadspensionens bestämmande till 1,200 kronor fullt tillräckliga

för tillstyrkande af hans i detta hänseende framstälda förslag. Det utmärkta,

allmänt erkända nit och de stora förtjenster, Sandberg under en 53-årig

verksamhet i Kammarkollegii tjenst ådagalagt, synas nemligen väl berättiga

honom till det ifrågasatta understödet, helst han, enligt hvad upplyst blifvit,

fortfarande eger håg och krafter att med sin vidsträckta erfarenhet gagna

den allmänhet, som behöfver från arkivet söka upplysningar.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp

af 1,200 kronor, att årligen af förre Kamereraren i

Kammarkollegii arkivkontor Carl Sandberg under hans

återstående lifstid utöfver den honom å indragningsstaten

redan tillkommande pension uppbäras, så att hela hans

pension kommer att utgöra 4,200 kronor.

26:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att åt Vaktmästaren i Kaminarkollegii

arkivkontor Lars Ekeroth måtte beviljas cn pension å allmänna indragningsstaten,

motsvarande hans å stat uppförda lön eller 625 kronor årligen,

att utgå från och med månaden näst efter den, då han från tjensten erhölle

afsked.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 e, sid. 63) är meddeladt, att Ekeroth

är född 1822, antogs till extra vaktmästare 1847 och befordrades till

ordinarie vaktmästare 1858; samt att han, som för sinnessjukdom intogs på

Danviks hospital den 21 September 1873, enligt företedt läkarebetyg, fortfarande

lider af denna sjukdom, hvarigenom han är alldeles oförmögen till

tjenstgöring, äfvensom att, då sjukdomen nu mer och mer öfvergått till fånighet,

det med största sannolikhet kan antagas att Ekeroth ej heller för

framtiden kan till tjenstgöring blifva användbar.

Utskottet hemställer alltså,

att den för Vaktmästaren Lars Ekeroth äskade årliga

pension af 625 kronor må utaf Riksdagen beviljas.

Angående

pension för

Valtmästaren

L. Ekeroth.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Ut,låtande N:o 22.

Angående

pension för

Kanslisten

C, Th.

Uttermarck.

27:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att åt Kanslisten i Kammarkollegii

registratorskontor (Jarl Thedor Uttermarck måtte beviljas en pension

å allmänna indragningsstaten, motsvarande den ifrågavarande befattning nu

åtföljande lön eller 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, då han från tjänsten erhölle afsked.

Af statsrådsprotokollet (Bil. K:o 6 e, sid. G3 och 64) inhemtas, bland

annat, att, enligt företedt läkarebetyg, Uttermarck, som för omkring 15 år

sedan skadat sig vid ett fall ur ett åkdon, ännu lider af följderna deraf,

hvilka yttra sig i aftyning af det venstra benet samt värk och minskad

rörelseförmåga deruti, så snart detsamma öfveranstränges mer än den svaga

lemmens krafter medgifva, äfvensom värk och kraftuttömning i högra öfverextremiteten,

då den underkastas någon ihållande ansträngning, såsom till

exempel vid skrifning; och att denna hans sjukdom, oaktadt alla de medicinska

åtgärder: bad, massage, gymnastik, elektricitet m. in., som deremot

blifvit vidtagna, alltjemt är för hans tjensteverksamhet hinderlig och ej synes

lemna någon utsigt att han, som nu vore på sitt 52:a år och genom denna

långvariga sjukdom blifvit till krafterna i hög grad försvagad, skall kunna

vinna någon så betydlig helsoförbättring, att han blir iståndsatt att sina

tjensteåligganden uppfylla; äfvensom att Kammarkollegium med afseende å

innehållet af läkarebetyget tillstyrkt nådig framställning till Riksdagen att

bevilja Uttermarck eu pension å allmänna indragningsstaten af 1,200 kronor

årligen eller, om detta belopp icke skulle kunna beviljas, åtminstone af

1,080 kronor, motsvarande den andel af kanslistlönen med dyrtidstillägg

Uttermarck nu uppbure.

Hvad sålunda förekommit lärer visserligen innebära giltig anledning

att bevilja Kanslisten Uttermarck pension från allmänna indragningsstaten.

Deremot torde, enligt Utskottets förmenande, sådana omständigheter icke vara

i detta fall förebragta, som böra föranleda pensionens bestämmande till så

högt belopp, som Kongl. Maj:t föreslagit. Uttermarcks ordinarie lön utgör

1,200 kronor, deraf lian under tjenstledighet är lagligen berättigad att uppbära

-|:delar eller 900 kronor årligen, och synes detta sistnämnda belopp

vara det, som skäligen bör honom såsom pension tillerkännas. Yisserligen

är för närvarande dyrtidstillägg med 20 procent anvisadt å lönen, men detta

bör, enligt Utskottets åsigt, icke tagas i betraktande vid pensionsbeloppets

fastställande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet

att den för Kanslisten Carl Theodor Uttermarck äskade ''

pension må till nedsatt belopp af 900 kronor årligen utaf

Riksdagen beviljas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22. 29

28:0- Vidare har Kong!. Maj:t föreslagit, att nedannämnde embets- Angående

och tjensteman i Statskontoret, för hvilkas fenster ej funnes motsvarande öfverflyttning

befattningar i bemälda verks nya organisation, måtte få å allmänna indrag- mngsstaten

ningsstaten öfverflyttas med rätt att derå från början af år 1878 uppbära

sina nu å Statskontorets gamla ordinarie stat innehafvande löner, nemligen: tjensteman i

Kongl. Räntmästaren Herman Schlytern...... kronor 5,000: — Statskontoret.

Kamererare]! Karl Stolpe................................. ,, 3,500: •—

„ Peter Håkansson ........................ „ 3,500: •—

Kanslisten Lars Fredrik Sandin..................... ,, 1,400: —

Vid hvad sålunda föreslagits, har Utskottet icke funnit annat att erinra,

än att, i öfverensstämmelse med den af förra Riksdagens Stats-Utskott uti dess

afgifna utlåtande angående ny lönestat för Statskontoret yttrade åsigt, föreskrift

torde böra meddelas derom, att, i händelse någon af omförmälde embets-

och tjensteman, efter förflyttning till indragningsstaten, blefve befordrad

till annan tjenst med lön på rikets stat, han skulle vara pligtig att i allo

frånträda lönen på indragningsstaten, derest denna understege eller vore lika

med den nya lönen, samt att å den förra vidkännas motsvarande afdrag i

den mån den öfverstege berörda nya lön.

Med hänvisande i öfrigt till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 6

e, sid. 24 och 25) i ämnet finnes meddeladt, hemställer alltså Utskottet,

att omförmälda embets- och tjensteman i Statskontoret

må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas med rätt att

derå från början af år 1878 uppbära sina nu å Statskontorets

gamla, ordinarie stat innehafvande löner, nemligen:

Kongl. räntmästaren Herman Schlytern kronor 5,000: —

Kamereraren Karl Stolpe........................ „ 3,500: —

„ Peter Håkansson............... „ 3,500: —

Kanslisten Pärs Fredrik Sandin............ ,, 1,400: —

dock med vilkor, att, i händelse någon af dem efter förflyttning

till indragningsstaten varder befordrad till annan

tjenst med lön på rikets stat, han skall vara pligtig att

i allo frånträda lönen på indragningsstat, derest denna

understiger eller är lika med den nya lönen, samt att å

den förra vidkännas motsvarande afdrag i den mån den

öfverstiger berörda nya lön.

29:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o G e, sid. 65 och 6G) meddelade utredning, hemställer

Utskottet,

att Statskommissarie!! Bruno Johansson må från och

med månaden näst efter den, hvarunder afsked från stats
-

Angående

pension för

Statskommissarien

B.

Johansson.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

kommissarieembetet varder honom beviljadt, få under sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension till belopp, motsvarande hans statskommissarielön

eller 5,000 kronor.

Angående 30:o. Likaledes får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.

Snderskölds Maj:t föreslagit och under åberopande af den fullständiga utredning, som i

och Vakt- statsrådsprotokollet (Bil. Ko 6 e, sid. 66 — 68) finnes meddelad, hemställa,

a) att Kamereraren vid mynt- och kontrollverken Jacob

Fabian hinder sköld och Vaktmästaren vid kontrollverket

Elias Wallin, hvilka genom mynt- och kontrollverkens

nya organisation blifvit öfvertalige, må förklaras berättigade

att från början af år 1878 å allmänna indragningsstaten

uppbära de dem enligt bemälda verks gamla

stat tillkommande löner, nemligen Lindersköld 2,500

kronor och Wallin 550 kronor; och

b) att såsom ersättning för afståendet af rätten till fri

bostad i myntverkets hus jemte vedbrand må å allmänna

indragningsstaten uppföras till Myntmästaren Sebastian

Tham 1,200 kronor och till Kamereraren Lindersköld

1,000 kronor, att årligen från den tid, då de från sina

berörda bostäder afflytta, till dem utgå.

Wallins

öfverflyttning

på indragningsstat
m.

m.

Angående 31:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med

ordförandens hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. Ko 7, sid 98 och 99) i

i Sundhets- ämnet finnes anfördt, hemställer Utskottet,

kollegium att nuvarande ordföranden i Sundhetskollegium må,

pensionsmtt. oberoende af den förändrade reglering, som kan varda

för detta embetsverk faststäld, vara vid den pensionsrätt,

han nu innehar, bibehållen.

Angående

pensionsrätt

för lektorerne

vid Ghalr

merska slöjdskolan

i Göteborg.

32:o. Likaledes får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit

och i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen för tekniska elementarskolornas

lärare medgifvit, hemställa,

att lektorerne vid den Chalmersska slöjdskolan i Göteborg

må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten

enligt de grunder, som för sådan rättighets åtnjutande

gälla i afseende på lektorerne vid rikets elementarläroverk.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

31

33:0. Sedan Registratorn i Ecklesiastikdepartementets expedition, Expeditionssekreteraren

i Kong]. Maj:ts kansli m. m., Filosofie doktorn Fredrik

Adolf Westerling hos Kongl. Maj:t underdånigst anhållit, att den pension,

som han vid afskedstagande! egde att å allmänna indragningsstaten uppbära,

och som enligt nu gällande bestämmelser uppginge till 3,000 kronor,

måtte höjas till det belopp, 4,200 kronor, hvarmed hans lön för närvarande

utginge, eller att pensionen åtminstone måtte bestämmas till 4,000 kronor,

motsvarande fyra femtedelar af det belopp, hvartill hans samtliga inkomster

af tjensten uppginge, har Kongl. Maj:t föreslagit, att Registratorn Westerling

måtte få å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 4,000

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då afsked kunde

blifva honom beviljadt.

Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 142

och 143) meddelade utredning och med särskildt fåstadt afseende dels å den

höga lefnads- och tjensteålder, Westerling innehar, dels och derå att registratorn

i Justitierevisions-expeditionen, enligt senaste Riksdags beslut, är

berättigad att vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjensteår uppbära i pension

hela den fasta lönen, hvilken för honom uppgår till det belopp, Kongl.

Maj:t nu för Westerling föreslagit, hemställer Utskottet,

att den för Registratorn Fredrik Adolf Westerling

äskade pension, 4,000 kronor, må af Riksdagen beviljas.

34:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af hvad

till stöd för den gjorda framställningen i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 143 och 144) finnes anfördt, hemställer Utskottet,

att Konsistoriinotarien m. m. filosofie doktorn Johan

Friedleif må förklaras berättigad att från och med månaden

näst efter den, då afsked från tjensten honom beviljas,

å allmänna indragningsstaten uppbära pension til

belopp af 3,000 kronor.

35:o. Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid.

144 och 145) finnes vitsordadt rörande Adjunkten i zoologi vid universitetet i

Upsala Tamerlan Thorells särdeles förtjenstfulla verksamhet och med hänseende

dertill, att utsigt icke lärer finnas att Thorell, som sedan flera år

tillbaka varit af sjuklighet ur stånd satt att fullgöra sina åligganden såsom

akademisk lärare, skulle kunna återtaga sin verksamhet såsom sådan, får

Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att för Adjunkten Tamerlan Thorell må å allmänna indragningsstaten

uppföras ett anslag af 3,500 kronor, att

af Thorell från och med år 1878 under hans återstående

lifstid uppbäras.

Angående

pension för

Registratorn

F. A.

Westerling.

Angående

pension för

Konsistoriinotarien

J. Friedleif.

Angående

anslag åt

Akademiadjunkten

T. Thorell.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående 36:o. I sammanhang med afgifvet förslag till ombildning af adjunkts
UafenTdo

inrättningen Karolinska mediko-kirurgiska institutet, rörande hvilken fråga

professorslön Utskottet under Åttonde hufvudtiteln afgifvit yttrande, hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 40) är meddeladt, lärarekollegiet vid berörda

snus. institut erinrat, hurusom, för det af Riksdagen särskild.! framhållna önskningsmål

att kunna vid tillfälliga professorsbefattningar anställa framstående vetenskapsmän,

några tillgångar å institutets stat icke blefve öfriga, då fastmer

ytterligare tillskott af statsmedel utöfver de förut anvisade måst begäras för

inrättande af de fasta lärareplatser, med hvilka adjunkturerna skulle ersättas.

Då kollegiet emellertid önskade att vid institutet fästa Docenten i anatomi

derstädes, Medicine Doktorn Magnus Gustaf Retzius, hvilken genom sin vetenskapliga

verksamhet visat sig som en särdeles framstående förmåga och

hvilken, på ett varaktigare sätt och i en sjelfständigare verksamhet fäst vid

institutet, utan tvifvel skulle komma att hedra detsamma och gagna den medicinska

vetenskapen, hade kollegiet anhållit att för upprättande af eu tillfällig

profession i histologi vid Karolinska institutet för Retzius personligen

en summa af 4,500 kronor årligen måtte af Riksdagen begäras.

Yid underdånig föredragning af donna, utaf kanslersembetet förordade

framställning, hade Departementschefen vidare yttrat, hurusom Docenten Retzius

redan vid jemförelsevis unga år hunnit utveckla en rik vetenskapligförfattareverksamhet

medelst uppsatser i tidskrifter och särskildt''utgifna arbeten,

bland hvilka främsta rummet intoges af det i förening med Professoren

A. Key utgifna anatomiskt-histologiska verket “Studien in der Anatomie

des Nervensystems und des Bindegewebes“. De framstående egenskaper

såsom vetenskaplig forskare, Retzius dervid lagt i dagen, berättigade till förhoppningar

om en mer än vanligt framgångsrik verksamhet i den medicinska

undervisningens tjenst, om utväg bereddes att fästa Retzius såsom lärare

vid institutet. Då tillgång härtill inom de för institutet afsedda aflöningsbelopp

saknades, hemstälde Departementschefen, att för ändamålet måtte beviljas

ett särskildt anslag, samt att detta anslag, som utslocknade med den ifrågavarande

vetenskapsmannens död eller befordran och derföre icke lämpligen borde på

ordinarie stat uppföras, samt icke heller vore af beskaffenhet att tillhöra de extra

anslagen på hufvudtiteln, måtte anvisas på indragningsstat; och har i öfverensstämmelse

härmed Kongl. Maj:t nu föreslagit, ett en extra ordinarie professorska

å 4,500 kronor måtte å allmänna indragningsstaten uppföras för

Docenten Retzius, att från och med år 1878 af honom uppbäras intill dess

han kunde komma att befordras till lön å ordinarie stat af motsvarande eller

högre belopp.

Yid reglering af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel har

Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af tillhopa 16,250

kronor att vid universiteten användas för tillfälliga professorsbeställningar

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.

33

och rörliga docentstipendier och nödiga medel för det af Kongl. Maj:t i nu

förevarande hänseende angifna ändamål synas derföre jemväl höra af Riksdagen

beviljas; men då Riksdagen funnit anledning vara för handen att endast

på extra stat för nästkommande år anvisa de för inrättande af fasta

extra ordinarie professorsbeställningar vid Karolinska institutet afsedde medel,

torde för närvarande jemväl det här ifrågavarande anslagsbeloppet böra

under enahanda form anvisas. Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att till en extra ordinarie

professorslön för Docenten Magnus Gustaf Retzius

ett belopp af 4,500 kronor på extra stat för år 1878

under Åttonde hufvudtiteln uppföres, att utgå under förutsättning,

att Retzius ej under tiden varder till lön å

ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp befordrad.

37:o. Då Läraren i teckning vid nya elementarskolan i Stockholm

Jolian Gustaf Kölder varit i rikets tjenst anstäld i några och fyratio år

och nu, efter uppnådd 73 års lefnadsålder, i anseende till tjenstens kraf på

mera ansträngd uppmärksamhet än han trodde sig nu mera kunna bibehålla,

anhållit om afsked från sin befattning med bibehållande af lönen såsom pension,

hvartill han ock skulle varit berättigad, derest de för civile embetsoch

tjensteman uti Kongl. brefvet den 25 Juni 1818 stadgade samt jemlikt

nådiga skrifvelsen den 16 Mars 1858 jemväl för vissa lärare vid rikets

elementarläroverk gällande bestämmelser här skulle tillämpas, och då Köhler

derjemte under sin långa tjenstetid särdeles nitiskt och på ett för den sköna

konstens allmännare utbredande i Sverige gagneligt sätt fullgjort sina åligganden,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälde Köhler måtte förklaras ega

från och med månaden näst efter den, då afsked från tjensten honom beviljades,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension

till belopp af 1,250 kronor.

Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställer,

att den för Teckningsläraren Johan Gustaf Köhler

äskade pension, 1,250 kronor, må varda af Riksdagen

beviljad.

38:o. Under en följd af år har Riksdagen på Kongl. Maj:ts nådiga

framställningar beviljat f. d. Kongl. Bibliotekarien Jolian Erik Rydqvist ett

anslag på extra stat af 1,500 kronor årligen för utgifvande af arbetet “Svenska

språkets lagar “.

Då Bibliotekarien Rydqvist, som nu uppnått en ålder af 76 år, enligt

Bill. till Riksd. Prof.. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 13 Käft, 5

Angående

pension för

Teckningsläraren

J.

G. Köhler.

Angående

anslag till

utgifvande

af arbetet

“Svenska

språkets lagar“.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

pension för

Professoren

S. L. Lovén.

Angående

pension för

Konservatorn

F. W.

Meves.

hvad han antydt, knappast komme att sjelf lägga sista hand vid det för den

svenska språkforskningen så betydelsefulla arbete, åt hvilket kan egnat och

fortfarande med oförminskadt intresse egnade sina bästa krafter, och till

hvars fullbordande Riksdagen i alla händelser icke torde neka att, så länge

Rydqvist vore dermed sysselsatt, lemna nödiga bidrag, har Kongl. Maj:t,

såsom en gärd af erkännande tillika af Rydqvists framstående förtjenster och

hans epokgörande inflytelse på den vetenskapliga bearbetningen af fäderneslandets

språk, föreslagit Riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja

ett anslag af 1,500 kronor att från och med år 1878 af Rydqvist under

hans återstående lifstid årligen uppbäras; hemställande Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall.

39:o. Under åberopande af Professoren Sven Ludvig Lovens i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 146 och 147) vitsordade utmärkta förtjenster

såsom vetenskapsman och föreståndare för naturhistoriska riksmusei afdelning

för lägre evertebrater äfvensom af hvad i öfrigt finnes till stöd för den nådiga

framställningen i berörda statsrådsprotokoll anfördt, får, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med erinran, att Professoren

Lovöns fasta lön så väl enligt riksmusei gamla, som enligt dess för innevarande

år gällande stat utgör 4,000 kronor, hvarförutom han förut åtnjutit

dyrtidstillägg och nu eger uppbära tjenstgöringspenningar och ålderstillägg

till belopp af 2,000 kronor, Utskottet hemställa,

att Intendenten vid naturhistoriska riksmuseum in. m.,

Filosofie doktorn Sven Ludvig Lovén må från och med

månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, öfverflyttas

på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af pension till belopp af 4,000

kronor.

40:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Konservatorn vid naturhistoriska

riksmuseum Fredrik Wilhelm Meves måtte förklaras berättigad att

från och med månaden näst efter den, då afsked honom meddelades, under

sin återstående lifstid på allmänna indragningsstaten uppbära pension till

belopp af 3,000 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 147 och 148) är, bland annat,

meddeladt, att Meves, som är född 1814 och 1842 utnämndes till sin

innehafvande konservatorsbefattning, under den långa tid han densamma

utöfvat, ådagalagt nit, ihärdighet och skicklighet samt ett lifligt vetenskapligt

intresse, äfvensom att han genom många års oaflåtliga bemödanden,

noggranna studier, eu vidsträckt brefvexling och byten med samlare i skilda

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 22.

35

verldsdel- lyckats åvägabringa en i "vetenskapligt hänseende betydande och

väl ordnad samling af fogelägg, i det hela utgörande öfver 7,000 exemplar,

hvilken samling, antagen i värde uppgå till 9 å 10,000 kronor, han förklarat

vara en musei tillhörighet.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må förklara Konservatorn Fredrik Wilhelm

Meves berättigad att vid afskedstagande och sedan

han till naturhistoriska riksmuseum lagligen öfverlåtit omförmälda

samling af fogelägg för sin återstående lifstid

på allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp

af 3,000 kronor.

41:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af de

behjertansvärda omständigheter, som i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 7, sid.

148 och 149) finnas till stöd för den nådiga framställningen anförda, hemställer

Utskottet,

att Professorn vid Musikaliska akademiens konservatorium

Otto Daniel Winge må ega att från och med

månaden näst efter den, då afsked varder honom meddeladt,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension

till belopp af 1,500 kronor.

42:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att t. f. Provincialläkaren Jonas

Risberg måtte från och med månaden näst efter den, då han från förordnandet

entledigades, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid

uppbära pension till belopp af 1,500 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 150) är meddeladt, bland

annat, att Risberg, som är född den 17 Januari 1810, blifvit, efter aflagd

medicine licentiatexamen, den 15 Januari 1839 i nåder förordnad att bestrida

extra provincialläkarebefattningen i Ljusdals distrikt af Gefleborgs

län samt den 15 Maj 1843 förflyttad till enahanda befattning i Nysätra

distrikt, hvilken senare, till ordinarie provineialläkarebeställning förändrade

syssla Risberg, jemlikt Kongl. brefvet den 17 Oktober 1845, fortfarande på

förordnande bestrider, enär han, som icke aflagt det s. k. medicinska embetsprofvet,

icke kunnat till erhållande af fullmakt å sysslan hos Kongl.

Maj:t anmälas; att Risberg, enligt ett vid ansökningen bifogadt läkarebetyg,

för åtta år sedan träffats af ett slaganfall samt i många år lidit af njurstensplågor,

hvilka mer och mer tilltagit, hvarjemte under de senaste åren

tillstött kronisk rheumatism, som förorsakat stor svårighet att gå, till följd

hvaraf hans förmåga att sköta sin tjenst nu mera blifvit betydligt förmin
-

Angående

pension för

Professoren

O. JO. Wmgi.

Angående

pension åt

t. f. Provitvcialläkaren

J. Risberg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o

skad; samt att vederbörande pastor upplyst, att Risberg, hvilken icke egde

någon förmögenhet, med hustru och en oförsörjd dotter befunne sig i den

ekonomiska ställning, att han efter erhållet afsked icke utan pension kunde

försörja sig och de sina.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att den för t. f. Provincialläkaren Jonas Risberg äskade

pension af 1,500 kronor må utaf Riksdagen beviljas.

Angående 43:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Sysslomannen vid cen
pension

åt tralhospitalet i Upsala Fredrik Louis Kallerman måtte från och med måSnen°FaL.

naden näst efter den, då afsked honom meddelades, uppföras å allmänna

Kallerman. indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till

belopp af 1,200 kronor årligen.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 151) inhemtas, bland annat,

att Kallerman, som är född den 28 April 1810 och år 1828 inträdt i det

allmännas tjenst, derefter endast med få afbrott varit vid rikets hospital

anstäld och allt sedan år 1837, då han konstituerades till syssloman vid

Upsala hospital, innehaft denna befattning, samt att han, enligt läkarebetyg,

lider af nervös retlighet, åtföljd af allmän darrning i halsens och öfre extremiteternas

muskler, och till följd deraf är oförmögen att bestrida sin

tjenst; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bevilja den för Sysslomannen Fredrik

Louis Kallerman äskade årliga pension af 1,200

kronor.

Angående 44:o. Af Kongl. Maj:t är jemväl föreslaget, att åt Tonsättaren Johan

■pension åt August Södermans enka Eea Söderman, född Bergholm, måtte beviljas en

j°AäSöder- årlig pension å allmänna indragningsstaten af 500 kronor, att af benne från

mans enka. och med innevarande år under hennes återstående lifstid uppbäras.

De i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 151 och 152) till stöd för

förevarande framställning åberopade skäl hafva synts Utskottet väl förtjenta af

afseende, och har Utskottet förty funnit sig kunna det nådiga förslaget till

bifall förorda; dervid dock torde böra stadgas det i fråga om enkepensioner

brukliga vilkoret, att pensionen må af den pensionsberättigade åtnjutas endast

så länge hon i enkestånd förblifver.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att den för tonsättaren J. A. Södermans enka Eva Söderman,

född Bergholm, äskade pension af 500 kronor må af

Riksdagen beviljas, att af henne från och med innevarande

är uppbäras så länge hon i sitt nuvarande enkestånd

förblifver.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

37

45:o. Uti en den 16 sistlidne Mars till Riksdagen aflåten, af bägge Angående

Kamrarne till Stats-Utskottets förberedande behandling remitterad nådig

proposition (Klo 45), har Kong! Maj:t under åberopande af hvad till stats- Carl Vilhelm

rådsprotokollet blifvit i ämnet anfördt, föreslagit Riksdagen att på allmänna Stf^lrgs

indragningsstaten bevilja åt framlidne Filosofie doktorn, en åt de aderton i enka.

Svenska akademien, Carl Vilhelm August Strandbergs enka, Brita Christina

Aurora Strandberg, född Palm, en lifstidstidspension af 800 kronor årligen

att uppbäras från och med månaden näst efter den, då mannen aflidit.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

pröfning förehaft en af Herr E. Behrner inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 142), deri föreslagits, att Riksdagen måtte på allmänna indragningsstaten

bevilja förrbemälda enka en lifstidspension af 2,000 kronor,

att uppbäras från och med månaden näst efter den, då mannen afled.

De stora förtjenster, Strandberg, såsom tolkare af främmande diktverk

och äfven genom öfvande af sjelfständigt skaldskap inlagt om den fosterländska

litteraturen, hafva vunnit så allmänt erkännande, att Utskottet, i

öfrigt hänvisande till innehållet af det den nådiga propositionen bilagda utdrag

af statsrådsprotokollet, här endast torde behöfva derur anteckna, att

Strandberg vid sitt frånfälle den 5 sistlidne Februari efterlemnat i sitt bo

en behållning af 18,805 kronor 83 öre att fördelas mellan den efterlefvande

makan och trenne barn, af hvilka en son, som ännu icke fullbordat sina

studier vid universitetet och tvänne oförsörjda döttrar, samt att enkan, som

är nära 60 år gammal, sedan flere år tillbaka icke kunnat förflytta sig

utan tillhjelp af kryckor och dessutom är nästan helt och hållet beröfvad

sin hörsel.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt detta ärende förekommit, har

Utskottet väl funnit Kongl. Maj ds förevarande nådiga framställning vara

förtjent af afseende; men Utskottet har deremot, vid jemförelse med de

understöd, hvilka i allmänhet tillförene blifvit förtjente mäns enkor tillagda,

oj ansett sig kunna tillstyrka anvisande af högre belopp än Kongl. Maj:t

efter pröfning af alla för handen varande förhållanden föreslagit ; hemställande

alltså Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Her FE. Behmers omförmälda

motion, må bifalla, hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende behagat föreslå.

46:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets be- Angående

handling öfverlemnad motion (N:o 83) har Herr Hp Petre, af anförda skäl, före- ‘iPSanPtt

slagit, att Riksdagen måtte åt framlidne Professoren i nordiska språk vid Vrofessoren

universitetet i Upsala Carl Säves enka, Ottilia Rosina Johanna Sfi ve, född ''en^es

Schenson, å allmänna indragningsstaten bevilja 800 kronor årligen, att åt
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

ifrågasatt

förhöjd: pension

åt Professoren

P. H. långs

enlca.

Angående

ifrågasatt

pension åt

Sång- och

musikläraren

Bi 0. Näsbergs

enka.

njutas under hennes återstående lifstid, så länge hon i enkestånd förblefve;

vid hvilken motion fogats handlingar, som utvisa, att bemälda enka, som

är född 1830, har två minderåriga barn; att behållningen i boet utgjort

allenast 708 kronor 42 öre; samt att de af Professoren Säve efterlemnade

handskrifna “Samlingar i Svenska allmogemål", utgörande nio band, komma att,

utan vilkor af inlösen från statens sida, öfverlemnas till Upsala universitet,

för att der kunna i den fosterländska språkforskningens intresse begagnas

och tillgodogöras.

Professoren Säves utmärkta förtjenster om den vetenskap, åt hvilken

han egnade sitt lits verksamhet, voro visserligen af framstående beskaffenhet,

och vid motionen finnas, på sätt ofvan är antydt, fogade handlingar, som

ådagalägga, att den af honom efterlemnade rika handskriftsamling kommer

att utan någon ersättning tillfalla Upsala universitet. Då emellertid frågor

af förevarande beskaffenhet lämpligen böra vara föremål för Kongl. Maj:ts

pröfning, innan desamma hänskjutas till Riksdagens afgörande, har Utskottet

icke funnit sig ega tillräcklig anledning att i detta särskilda fall frångå eu

grundsats, som i sådant hänseende af Utskottet U allmänhet blifvit följd;

hemställande alltså Utskottet,

att Hfrr Hj. Petres omförmälda" motion för närvarande

icke ma till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

47:o. Uti särskilda inom Riksdagens Kamrar väckta motioner har af

Herr F. Gr af ström (motion N:o 27 i Första Kammaren) och Herr Carl

Ericson (motion N:o 96 i Andra Kammaren) föreslagits, att den åt Professoren

Pehr Henrik Livgs enka beviljade årliga pension af 900 kronor måtte från

innevarande års början för hennes återstående lifstid höjas till 1,500 kronor

årligen.

Oaktadt de behjertansvärda omständigheter, som blifvit,till stöd härför

åberopade, har Utskottet likväl af enahanda skäl, som i näst förestående punkt

blifvit anfördt, icke kunnat motionärernes ifrågavarande förslag biträda; hemställande

alltså Utskottet,

att Herrar F. Grafströms och Carl Ericsons förevarande

förslag icke må af Riksdagen bifallas.

48:o. Herr E. Frisk har uti en inom Första Kammaren väckt,

till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad motion (N:o 34), af anförda

skäl, föreslagit, att Riksdagen måtte till aflidne förre Sång- och musikläraren

vid Hudiksvalls högre elementarläroverk Bi or Olof Näsbergs efterlemnade

enka Catharina Charlotta, född Lönner, anslå en årlig pension af

300 kronor, att utgå under hennes återstående lifstid eller så länge hon

fortlefde i sitt nuvarande enkestånd.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

39

Då denna fråga emellertid icke varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning,

har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att Herr E. Frisks ifrågavarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

49:0. Med anledning deraf, att Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 12 Maj 187G, jemte anmälan om sitt beslut i fråga om nya lönestater

för mynt- och kontroll verken, tillika anhållit, att Kongl. Maj:t

måtte till en kommande riksdag meddela uppgift å den eller de tjensteman,

som i följd af den nya organisationen af nämnda verk kunde

anses berättigade att från allmänna indragningsstaten uppbära sina

löner och ej funnits benägne eller lämplige att i den nya organisationen

ingå, har Kongl. Maj:t för Riksdagen tillkännagifva, att Kongl.

Maj:t den 30 sistlidne December med afseende derå, att Myntmästaren

Sebastian Thams tjenst blifvit genom den nya organisationen af myntverket

indragen, och att Tham till följd af sin ålder och tjenstetid

kunde anses berättigad att, derest han toge afsked, blifva å allmänna

indragningsstaten uppförd, förordnat, att Thams lön skulle efter den

1 Januari 1877 från allmänna indragningsstaten utgå; hvilket Utskottet
här

endast skolat anteckna.

50:o. Då riksmarkegångspriset å spannmål åren 1874—1876 utgjort

i medeltal 2 kronor 61 öre för kubikfoten, motsvarande 16 kronor

44 öre för tunnan eller 5 kronor 94 öre utöfver det värde, 10

kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års

statsreglering beräknades, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den

lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och

tjensteman m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt

och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro

försäkrade, måtte af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 5 kronor 94

öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af

den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare,

för närvarande utgör 181 tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande

utgift erfordras i jemnadt tal eu summa af 1,000 kronor.

I anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till

spanmålstillökning utöfver det i staterna beräknade

pris af 10 kronor SO öre, denna tillökning må för

Angående

anmälan om

Myntmästaren

S. Thams

uppförande

pa indragningsstaten.

Angående

spanmålstillökning

i åtskilliga

äldre

löner.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Angående

förslagsanslaget

till allmänna

indragningsstaten.

hvarje tunna under lönerna beräknad spanmål bestämmas

till 5 kronor 94 öre.

51:o. Kongl. Maj:t bar ansett någon förändring i beloppet af

det för allmänna indragningsstaten nu uppförda anslaget icke vara

erforderlig vidare, än att dels, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

beslut i fråga om beräkningen af förslagspriset å kronans spanmål,

det i anslaget ingående belopp oindelt spanmål, 8 kubikfot 7 kannor,

hvilket hittills utförts med 18 kronor 27 öre, i stället utfördes med 20

kronor 88 öre, dels ock det i anslaget ingående penningebelopp, 957,093

kronor 85 öre, för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtiteln utfördes

med 957,575 kronor 33 öre, och att således hela anslaget till allmänna

indragningsstaten upptoges till 958,450 kronor.

Då Riksdagen bifallit förslaget om förböjning i statspriset å

spanmål, hemställer Utskottet,

att förevarande framställning må af Riksdagen bifallas;

dock att vid den nya riksstatens upprättande

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten måtte

få jemkas i den mån, som blifver erforderlig för att

till jemnade belopp bringa riksstatens slutsummor.

Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag för pensionering

af arméns befäl och underbefäl med vederlikar kommer Utskottet

framdeles att afgifvalsärskildt utlåtande.5

Stockholm den 13 April 1878J

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

4!

Reservationer:

vid 4:de punkten (angående pensionering af en del af framlidna

Hennes Maj:t Enkedrottning Josephinas hofstat) af Herrar Carl Ifvarsson,

P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson, Jonas Andersson, Johan Erik Johansson,

Sven Nilsson i Efveröd, Gustaf Jonsson och Johannes Jonsson;

vid 45:te punkten (angående ifrågasatt pension åt Professorn C. Säves

enka) af Herr Grefve S. Lagerberg; samt

vid 46:te punkten (angående ifrågasatt pensionsföflöjning åt Professoren

P. IT. Lings enka) af Herrar Grefve G. Sparre och S. Lagerberg.

Herrar C. Petre och O. B. Olsson hafva begärt att få antecknadt, att

de hos Utskottet^icke deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande.

Bill. till Likså. Prof.. 1877. I Sami, 1 Afä. 13 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Litt. A.

Förslag

d årliga statspensioner till nedanstående personal, tillhörande framlidna Hennes Maj:t

Enkedrottning Josefinas kammar-, ekonomi-, livré- och stallstater.

Lectrisen Mamsell du Piées................

Ålders-

år.

71

Tjen-

steår.

40

Kronor.

900

Garderobs jungfrun Mamsell Allmän...........

51

26

400

Kaffekokerskan Mamsell Nordström...........

60

35

600

Silfvertvätterskan Fru Fyrwald.............

66

39

540

Städerskan Anna Olsson................ .

57

26

420

Löparen Liune:........................

54

34

750

Kammarvaktmästaren Larsson...............

52

21

700

Vaktmästaren Zetterberg................

54

27

700

Vaktmästaren Lindström..................

68

40

700

Kontors vaktmästaren Wiater................

52

21

800

Garderobslakejen Schultz.................

52

22

648

D:o Gerell............... . .

54

20

648

Lifpostiljonen Käck.....................

Öl

30

648

D:o Bergström .................

52

24

648

Städerskan Strömbeck...................

69

24

200

Summa Kronor

—

9,302

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

43

Litt. B.

Allmänna indragningsstaten.

Kronor.

öre.

Ny anvisning.

Pensioner åt äldre personer af lägre tjenstegrad, som varit an- stälda i tjenst bos framlidna Hennes Maj:t Enkedrottningen

j

Josefina............................................................................

9,302

_j

Assessoren i Svea Hofrätt E. F. Lönnrot .............

8,375

i

Intendenten vid Fångvårdsstyrelsens byggnadskontor W. Th. An-

!

karsvärd .............................................................................

3,000

Afiidne Direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö C. W.

Klingspors efterlemnade fyra omyndiga barn .........................

300

Kanslisten i Justitierevisions-expeditionen och Notarien i Svea

Hofrätt C. d’Aubigné..........................................................

2,700

Kaptenen vid Smålands grenadierbataljon, Friherre Erik Ulfson

Sparre ..................................................

1,000

Löjtnanten vid Norrbottens fältjägarecorps A. Norén..................

1,177

50 j

Slotts- och garnisonsläkaren å Karlstens fästning A. J. Hörlin...

900

Understöd åt ännu qvarlefvande landtvärnsman för år 1878.....

10,000

1

Landskanslisten i Stockholms län A. W. Ljungberg...........

500

Afiidne föreståndaren för tekniska elementarskolan i Borås S. Th.

Göranssons enka, Hedda Maria Göransson................................

400

Kronofogden i Södra Helsinglands fögderi af Gefleborgs län

U. G. Mehn ............................................................

2,500

Vederbörande innehafvare af den nu till bergmästareboställe an-

slagna fastigheten Stora gården inom Örebro län..............

42

Chefen i vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren D. W.

Lilliehöök..........................

1,800

Öfverdirektören och Chefen i Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader 0. Modig ........................................

6,000

Generaldirektören och Chefen i Styrelsen för statens jernvägs-

trafik C. 0. Troilius .............................

3,725

Öfverdirektörsassistenten Anreps fyra minderåriga barn 2,000: —

samt Lokomotivföraren Andersons enka och två min-

deråriga barn............................................................ 500: —

2,500

—

Transport

49,221 |

50

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

''

Kronor,

öre.

Transport

49,221

50

Kamereraren i Kammarkollegii arkivkontor C. Sandberg ............

1,200

—

Vaktmästaren i d:o d:o L. Ekeroth .......

Kanslisten i Kammarkollegii registratorskontor C. Th. Utter-

625

marek.............................................................................

Kongl. Räntmästaren H. Schlytern ............................. 5,UUU:

Kamereraren i Statskontoret K. Stolpe....................... 3,500:

Dito dito P. Håkansson.................. 3,500: —

900

Kanslisten i dito L. Fr. Sandin .............. 1,400: —

13,400

—

Statskommissarie!! B. Johansson .....................•■■■ ....................

Kamereraren vid mynt- och kontrollverken J. F. Lin-

dersköld, lön ........................................................ ^,500: ~

5,000

hyresersättning........................................ 1,000: —

3,500

—

Vaktmästaren vid kontrollverket E. Wallin ................................

550

—

Myntmästaren S. Tham, hyresersättning.......................................

1,200

—

Registrator?, i Ecklesiastik-departementets expedition F. A. Me-

4,000

—

sterling............................................................................

—

Konsistoriinotarien i Linköping J. Friedleif ...........................

3,000

—

Adjunkten vid Upsala universitet T. Thorell .................. ■■■

Läraren i teckning vid Nya elementarskolan i Stockholm J. 6.

3,500

Kölder ................................................................... ;.....••

Utgifvaren af arbetet: “Svenska språkets lagar*1, f. d. Kongl.

1,250

Bibliotekarien J. E. Rydqvist .................................................

1,500

—

Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseum S. L. Loven.......

4,000

—

Konservatorn vid d:o d:o Er. IV. Meves .

Professorn vid Musikaliska akademiens konservatorium O. D.

3,000

Winge ..............................................................................

1,500

—

t f. Provincialläkaren Jonas Risberg....................................

1,500

—

Sysslomannen vid centralhospitalet i Upsala F. L. Kallerman ...

Tonsättaren J. A. Södermans enka, Eva Söderman .....................

1,200

—

500

_

Filosofie doktorn m. m. C. W. A. Strandbergs enka ................

800

—

Summa

| 101,346

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22.

1877 års Riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsan slag:

C1 o

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått,

Värde för- slagsvis å 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

107,485

50

82,719

Tpt

250,700

46,295

50

Kronor.

Kronor.

Kbft.

k:r Kronor.

Summa,

487,2001

Kronor.

107,485 50

82,719 50

150,700

46,295

487,200

Pensions- ock

A) Pcissions
Civilstatens

pensionskassa:

Pensionsstaten för civile emDito

för deras enkor och omynErsättning

för inistade löneDito

för nådårs- och begrafFör

pensionering af kommis
deras

enkor och barn.........

För pensionering af tjensteman

staten och skogsskolorna ...

Arméns pensionskassa:

Pensionsstaten för militäre emsamt

underofficerares enkor

Ersättning för inistade löne

Ersättning för nådårs- och beringar

..............................

Vadstena krigsmanshuskassa:

Nuvarande belopp ..................

Af går: Vederlag till Amiraliför

förlorad! »en-per-milleAmiralitets-krigsmanskassan

:

Nuvarande anslagsbelopp:

Förra anslaget under denna

Ersättning för mistade löne
nehållningar.

....................

Dito för nådårs- och begrafhjelpsbesparingar

............

Tillkommer:

Omföring från anslaget till

krigsmanshuskassa .........

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 22.

C.

Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riksstat:

—

F ö r s 1

i g 8 a n s 1 a g

Indelfc ränta

lndelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

spanmål.

Indragningsstaterna.

renmngar.

och ersättning

för indragna

räntor.

Mått.

Värde för- j slagsvis å 2

j kronor 40 öre

| kubikfoten.

Summa.

staten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

| Kronor.

Ö.

Kött.

k:i

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

hets- och tjensteman 37,500: —

diga barn ............... 45,000: —

innehållningar ......... 2,245:50

ningshjelpsbesparingar 6,540: —

sionsland tmätare j emte

................................. 7,200: —

och. betjente vid skogs-

................................. 9,000: —

107,485

50

107,485

50

bets- och tjensteman

och barn .................. 50,000: —

innehållningar............ 4,639: 50

grafningshjelps-bespa- ................................. 28,080: —

82,719

50

82,719

50

.........;..................... 250,700: —

tetskrigsmanskassan

afgift» ..................... 6,675: —

244,025

244,025

titel 43,100: —

in-

...... 615: —

nings-

...... 2,580: — 46,295: —

Vadstena

............... 6,675:— 52,970: —

1

i

Transport 52,970:—|

434,230|

—1

— — 1

H

— —

"i

— —

—

—

-1

434,230

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 22.

1877 års Riksstat anslår:

Förslå

g s a n s 1 a g:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Matt.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 10 öre

kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

487,200

487,200

60,350

60,350

5,000

78,000

_

___

—

— —

—

—

—

— —

—

5,000

—

—

78,000

355,000

355,000

56,000

__

— —

—

— —

—

56,000

—

6,000

1,047,550

—

— —

6,000

1,047,550

—

957,093

85

803

61

50

18

8

7

18

27

957,965

91

2,004,643|85

803

61

50

18| 8

7

18

27

2,005,515

91

Till pensionering af flottans

med vederlikar samt vaktTill

dito ''af flottans gemen
hvilket

belopp fördelas så■Ersättning

för mistade in
Till

pensionsfonden ............

Till gratialfonden ...............

Till pensionering af flottans bemed

vederlikar samt vaktbeTill

dito af flottans och lotsförslagsanslag.

....................

Invalidhusfonden .........................

För blesserade öfver- och underBidrag

till handelsflottans pendirekte

utgå, förslagsanslag ...

Bidrag till -t pensionering af lädagogier

och seminarierna envaltningskostnaders

bestridanBidrag

till folkskolelärares penBidrag

till folkskolelärarnes enkeBidrag

till Kongl. teaterns peu
S?)

Allmänna

För diverse föremål, förslagsanPenningar:

Nuvarande belopp

Tillkommer för jemnande af

titelns slutsumma............

Indelta räntor etc., oförändradt

Indelt tionde etc., dito dito...

S:a

Oindelt spanmål: Nuvarande

Tillkommer: förhöjning i förmån

2: 10 till 2: 40 per

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22

49

befäl] och

betjente....

skap .......

lunda:

komster:

219,470

36,320: —

16,650: —

52,970: —

fäl och underbefäl

tjente, förslagsanslag 100,000

verkets gemenskap,

................................. 66,500: —

officerare, reservationsanslag......

sionsanstalt, att af tullmedlen

rares vid elementarläroverk, pekor

och barn äfvensom till förde

(nytt) ...................................

sionering ..................................

och pupillkassa.....................

sionskassor ................................

iiidragniiigsstaten. Sgr

slag.

............ 957,093:85.

hufvud
.

........... .481:48 957.575: 33

enligt 1877 års riksstat 803: 61

.................................... 50: 18

20: 88

Mått.

Värde.

belopp 8: 7

18: 27

slagsvärdet

kft........

2: 61

Bill.

Transport 52,970: —!

underbefäl

......... 100,000: —

•............ 66.500: —

Förslag till blifvande Riksstat:

Penningar.

Förslagsanslag:

Kronor.

434,230

219,470

60,350

5,000

78,000

65.000

355,000

56.000

6,000

1,279,050

957,575

33

Summa | 2,236,625|33

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor.

803

Indelt tionde

och ersättning

för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Kronor.

61

50 18

803|61| 50)18

i Sami. 1 Afd. 13 Käft.

Kbft.

k:r

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor.

20

88

Summa.

Kronor.

434,230

219,470

60,350

5,000

78,000

65.000

355,000

56.000

6,000

1,279,050

958,450

20|88j 2,237.500|-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.