Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående statens jernväg sbyggnader.

1877-03-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:27, Utlåtande, angående statens jernväg sbyggnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1877, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående statens jernväg sbyggnader.

(R. A.)

Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1878 anvisa ett

belopp af 6,000,000 kronor för fortsättande under samma år af arbetena

ej mindre på tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen, än ock

på Norra stambanan inom Norrland; denna senare bestämd att från

Hybo^ framdragas öfver Välje i nordlig rigtning till Ange, med rätt

för Kong]. Maj:t att närmare förordna om de orter, jernvägen bör genomgå,

och de ställen, den skall anlöpa.

Härjemte har uti inom Kamrarne väckta motioner föreslagits,

af Herr Pelir Staaff (motion i Andra Kammaren N:o 103):

det måtte Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts proposition beträffande

Norra stambanans rigtning, förklara, att den norrländska stambanan

bör från Hybo fortsättas genom Delsbo, Bjuråkers och Bergsjö

socknar till Malungen och derifrån vidare till Vattjom eller annan lämplig

punkt för öfvergången af Indalselfven, för att sedermera i sinom tid

fortsättas till lämplig plats vid Angermanelfven, eller, om icke i frågans

närvarande skick sådant kunde bifallas, besluta, att med stambanerigtningens

bestämmande från Hybo må anstå till nästa års riksdag, derförinnan

på enskild väg föranstaltad undersökning af denna jernvägssträckning

kunde hinna behörigen afslutas och af vederbörande granskas;

af Herr W. Fånig (motion i Andra Kammaren N:o 123):

att Riksdagen måtte besluta, att Norra stambanan från Hybo dragés

öfver Högdal och Rätan till lämpligt ställe på tvärbanan TorpshamBih.

till Eiksd. Prot. 1877. 4 Samt. 1 A/d. 18 Höft. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 27.

mar—Näskott eller, alternativt, ingå till Kong! Maj:t med underdånig

begäran, att nödig plan för ett blifvande järnvägsnät för de norra provinserna

först beredes, innan stambanan från Hybo vidare fortsättes; samt

af Herr Edvard Frisk (motion i Första Kammaren N:o 35):

att Riksdagen måtte

a) lemna frågan om Norra stambanans fortsättande från Hybo för

närvarande oafgjord, men tillika hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t bland nuvarande riksdagsmän utse tre eller fem

lämpliga personer, från söder om Gefleborgs län belägna orter, hvilka

egde att sig emellan utse ordförande, för att under loppet af instundande

sommar genomresa orterna mellan höjden af Ilybo och tvärbanan eller,

helst, Ångermanelfven och särskildt efter de ifrågasatta vestligt (Hybo—

Valje—Ange) och östliga (Hybo—Elfsund—Malungen-tvärbanan) rigtningarne

samt derefter och med ledning af under resan vunnen erfarenhet

och gjorda iakttagelser för Riksdagen framställa sina åsigter derom, hvar

Norra stambanan borde från Hybo framgå, för att dels i vidsträcktaste

män gagna Norrlands befolkning och dels höja de norrländska provinserna

till den högsta möjliga grad af utveckling i de uti motionen antydda

hänseenden och dymedelst, gagnande hela fäderneslandet, återgälda

detsamma alla dess uppoffringar för det stora ändamålets vinnande; och

b) till bestridande af med nyssberörda åtgärd förenade kostnader

bevilja ett förslagsanslag af sex tusen kronor.

Slutligen har Herr Staaff, till närmare utveckling af sin ofvan omförmälda

motion, till Utskottet aflemnat en promemoria med dervid fogade

åtskilliga beskrifningar, kostnadsförslag, planer, kartor och utlåtanden.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition och omförmälda motioner hafva

af Stats-Utskottet, till hvars handläggning de remitterats, i ett sammanhang

behandlats; hvarjemte Utskottet tagit kännedom om ofvan nämnda,

af Herr Staaff till Utskottet aflemnade handlingar.

Utaf det den nådiga propositionen bifogade protokoll öfver civilärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 8 sistlidne

Januari (Bil. N:o 5 a, sid. 133—142) inhemtas, att Herr Statsrådet och

Chefen för Civildepartementet dervid föredragit, bland annat, en af Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader den 18 December 1876 till Kongl.

Maj:t ingifven skrifvelse, i hvilken styrelsen till en början yttrat sig angående

åtskilliga från tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen

norrut gående jernvägslinier, afseende, i förening med en tillförene undersökt

linie mellan Håssjö och Sollefteå, en oafbruten jernvägsförbindelse

mellan tvärbanan och Sollefteå.

Då likväl något beslut om jernvägars byggande norr om tvärba
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

3

nan ännu ej blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget eller af Riksdagen fattadt,

har Utskottet ej ansett sig ega anledning ingå i något bedömande af

hvad beträffande omförmälda jernvägslinier af styrelsen andragits, eller

meddela yttrande med anledning af den utaf styrelsen lemnade upplysning,

att den omväg i* jernvägsförbindelsen från det öfre Norrland söderut,

som skulle blifva förenad med en jernvägslinie, dragen från Sollefteå

vid Angermanelfven öfver Håssjö till tvärbanan vid Gällösundet, kunde

genom en förändrad rigtning emellan Bräcke och Ulfsjönäs förminskas

med 2 mil.

Beträffande åter den uppåtgående stambanans anslutningspunkt till

tvärbanan, hvilken punkt i afvaktan af de resultat, nådigst anbefalda

undersökningar kunde gifva vid handen, ännu vore oafgjord, har Jernvägsbyggnadsstyrelsen,

med erinran, att jernvägsarbetenas nuvarande ståndpunkt

såväl å tvärbanan som & den uppåtgående stambanans ostridiga

del fordrade ett snart afgörande af den uppåtgående stambanans rigtning,

i berörda skrifvelse hufvudsakligen anfört, att de alternativ för

ifrågavarande stambanas rigtning emellan Hybo och tvärbanan, som förelåge

och af hvilka det ena anslöte sig till tvärbanan vid Torpshammar,

det andra vid Ange, numera, sedan förlidet års undersökningar visat,

att hvarken emellan Stödesjön och Torpshammar eller emellan Torpshammar

och Ange t någon tjenligare punkt, än de förut undersökta vid

Torpshamraar eller Ange, vore till finnandes, utgjorde de enda som rätt

gerna kunde ifrågakomma. Dessa alternativ vore gemensamma emellan

Hybo och Wälje, så att vid jemförelsen dem emellan afseende endast

behöfde fästas på de från Wälje skiljaktiga delarne deraf.

Föregående undersökningar och kostnadsberäkningar hade ådagalagt,

att linien Wälje—Ange vore 6 mil 13,100 fot lång, med beräknad

anläggningskostnad af 3,480,000 kronor, och, då afseende endast fästes

på förekommande lutningar af 1 : 60, hade eu sammanräknad längd sådana

af 1 mil 28,600 fot, under det deremot linien Wälje—Torpshammar

vore 6 mil 31,000 fot lång och kostade i anläggning 4,264,000 kronor

samt hade lutningar af 1 : 60 af tillsammans 3 mil 14,000 fots längd.

Denna senare linie vore således 17,900 fot längre och kostade 784,000

kronor mer i anläggning samt hade 1 mil 21,400 fot sammanräknade

stigningar af 1:60 mer, än linien Ange—Wälje.

Denna sistnämnda linie egde följaktligen i tekniskt hänseende afgjordt

företräde framför den förra, eller linien Wälje—Torpshammar; och

om än genom noggrannare undersökningar, än de hittills gjorda, förbättringar

kunde åstadkommas å båda linierna för ernåendet af gynsammare

lutningsförhållanden, så vore det tydligt, att sådana skulle fordra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 27.

vida större kostnader oclj medföra längre omväg på Wälje—Torpshammar-linien

än på Wälje—Ange-linien, då, såsom förut nämnts, den förra

hade 1 mil 21,400 fot mera sammanräknade längder stigningar af 1 : 60

än den senare linien.

Toge man nu hänsyn till den inverkan på våglängderna, som det

ena eller andra af dessa alternativ skulle komma att medföra för förbindelsen

emellan hufvudstaden och det södra landet och nordöstra Jemtland,

äfvensom det öfra Norrland, så funne man, att, då vägen emellan

Ange och Wälje vore endast 6 mil 13,100 fot, men deremot emellan

Ange—Torpshammar och Wälje 10 mil 11,500 fot, en omväg af icke

mindre än 3 mil 34,000 fot skulle uppstå för dessa förbindelser, i fall

de komme att dragas öfver Torpshammar.

För förbindelsen emellan Sundsvall och Sundsvall—Torpshammarbanan

samt hufvudstaden medförde visserligen Ange—Wälje-linien en

med 2 mil 34,600 fot förlängd väg, men åt denna större väglängd kunde,

enligt styrelsens åsigt, icke tillmätas något större afseende, då Sundsvall

och der omkring belägna trakt hade eu stor lättnad i sin snabba och

billiga sjökommunikation med hufvudstaden, och Sundsvalls stad dessutom

genom tvärbanans dragande öfver Ange erhölle en högst vigtig

lättnad i samfärdseln med det inre landet.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen ansett

linien Hybo—Wälje—Ange i alla afseenden ega företräde framför linien

Hybo—Wälje—Torpsharnmar.

Efter föredragning af Jernvägsbyggnadsstyrelsens omförmälda utlåtande

och sedan Herr Departementschefen erinrat derom att i afseende

å de beslutade norrländska jernvägarne numera endast återstode att

bestämma sträckningen af den linie, hvilken, utgående ifrån Storvik,

borde i försättning af den Norra stambanan från Hybo utdragas till förenämnda

tvärbana, har Herr Departementschefen vidare i ifrågavarande

ärende hufvudsakligen anfört, hurusom, då det vore att förutse, att, om

icke förr, åtminstone när begge dessa jernvägslinier blifvit bragta till

fullbordan, fråga komme att uppstå om vidare fortsättande af den uppåt

gående banan, vid fattande af beslut om sättet för densammas ledande

från Hybo icke borde lemnas ur sigte möjligheten deraf, att den kunde

komma att i en närmare eller fjermare framtid ingå såsom en del i en

blifvande jernvägsförbindejse mellan på ena sidan Sollefteå, Björkå eller

någon annan punkt vid Angermanelfven, dit banan, om den utsträcktes

längre än redan vore beslutadt, utan tvifvel blefve framdragen, och på

den andra sidan så väl rikets sydligare provinser som hamnen vid

Trondhjem. Önskligt vore således, att åt banan gåfves en rigtning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

5

hvilken, på samma gång den uppfylde dess ursprungliga och främsta

bestämmelse att på bästa möjliga sätt sammanbinda Hybo med tvärbanan,

tillika, så vidt sig göra läte, tillfredsstälde de anspråk, soin i det

andra hänseendet framdeles kunde på densamma ställas. Om dervid

först toges i betraktande den fråga, huruvida det med det öfre Norrlands

intressen kunde vara närmast öfverensstämmande att till jernvägens

framförande öfver Ljunga eif välja Ange eller Torpshammar, så vore

anledningen härtill icke att söka deri, att i ärendets nuvarande skick

tillfredsställandet af dessa intressen borde vara det uteslutande eller

företrädesvis bestämmande vid beslutets fattande, utan deri att för den

händelse, efter ett öfvervägande af de olika liniernas inbördes förmåga

att vara denna vidsträckta landsdel till gagn, det skulle befinnas, att

dessa intressen i lika eller åtminstone i icke väsentligt olika mån befrämjades,

ehvad det ena eller andra alternativet lemnades företräde, all

tanke på dessa särskilda intressen kunde vid ärendets vidare behandling

lemnas å sido, och beslutet bestämmas endast och allenast med hänseende

till den åt banan anvisade, redan nämnda bestämmelse. För så vidt

fråga nu vore att för det öfre Norrland finna den närmaste utfartsvägen

till sydligare landsdelar, borde, då Nässjö i norr likasom Välje i söder

allmänneligen antagits såsom gemensamma begynnelse- och slutpunkter

för de i öfrigt sins emellan stridigao linierna, med skäl till jemförelse uppställas

på ena sidan linien Välje—Ange—-Bräcke—Ulfsjönäs—Håssjö och

på den andra Välje—Torpshammar—Giinån—Håssjö. Af dessa linier

hölle den förra eller vestra i längd 14 mil 35,600 fot och den senare

endast 13 mil 33,800 fot. Genom antagandet af det vestra alternativet

blefve således vägen väl förlängd med en mil 1,800 fot; men utom det

att en dylik förlängning icke kunde tillmätas någon synnerlig betydelse

i afseende på en jernväg, hvilken i allt fall för det öfre Norrland skulle

så väsentligt underlätta kommunikationen icke allenast med sydligare

trakter inom samma landsdel, utan äfven med provinserna inom Svea

och Göta land, så borde ej heller förbises, att medelst en sådan jernvägens

sträckning det öfre Norrlands förbindelse med Jemtland och med

Norge komme att med icke mindre än 7 mil 21,000 fot förkortas. Den

ifrågavarande landsdelens inbyggare vore utan tvifvel sjelfva bäst i

tillfälle bedöma, huruvida för dem förkortningen af 1,05 mil i kommunikationen

söderut vore af mera värde, än en minskad våglängd af

7,58 mil vid förbindelsen med Jemtland och Norge; men huru än detta

omdöme utfölle, syntes dock på detsamma icke kunna läggas den vigt,

att deraf skulle hemtas skälig anledning att frångå den sträckning, som

för den uppåt gående jernvägens ledande till tvärbanan funnes mest

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

fördelaktig. Genom Norra stambanans framdragande från Välje till

Torpshammar skulle visserligen den förmån beredas staden Sundsvall

och dess omängd, att för desamma afståndet från hufvudstaden och det

södra landet blefve med 2 mil 34,600 fot minskadt; men då denna förmån

icke vunnes, utan att vägen till hufvudstaden från andra betydliga delar

af Norrland, hela Jemtland och Norge tillökades med 3 mil 34,400 fot

och sålunda på bekostnad af intressen, hvilka icke vore af mindre afseende

förtjenta, talade icke heller från denna synpunkt betraktadt. öfvervägande

skäl för linien Välje—Torpshammar.

Om af hvad Herr Departementschefen sålunda anfört de slutsatser

kunde dragas, att för det öfre Norrland och dess intressen föga vigt

läge derpå, om den uppåt gående jernvägen träffade tvärbanan vid Torpshammar

eller vid Ange, och att de fördelar, som Sundsvall och orten

deromkring kunde vinna genom antagandet af Torpshammar till sammanknytningspunkt

för de begge banorna, mer än motvägdes af de menliga

följder, som deraf skulle för de vestliga delarne af Jemtland och vidsträckta

delar af det öfriga Norrland uppkomma, och om förty icke

någon betänklighet förefurmes att vid valet mellan anslutningspunkterna

Ange och Torpshammar bestämma sig för den, hvilken med afseende på

sättet att binda banorna tillsammans funnes mest lämplig, så förekomme,

på sätt Herr Departementschefen ^slutligen andragit och jemväl här ofvan

ur Jernvägsbyggnadsstyrelsens skrifvelse meddelats, i fråga härom, att

linien från Välje, i nordlig rigtning utdragen till Ange, vore 17,900 fot

kortare, fordrade i anläggningskostnad 784,000 kronor mindre och hade

1 mil 21,400 fot sammanräknade stigningar af lopå 60 mindre än linien

Välje—Torpshammar, hvarförutan linien Hybo—Ange, såsom Chefen för

Generalstaben vitsordat, vore af stor betydelse för landets försvar.

På dessa grunder har Herr Departementschefen tillstyrkt Kongl.

Maj:t att göra Riksdagen det här ofvan af Utskottet omförmälda förslag.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet redan här ofvan beträffande

Jemvägsbyggnadsstyrelsens utlåtande antydt, anser Utskottet sig

jemväl i afseende å det utaf Herr Statsrådet och Chefen för Civildepartementet

i ärendet afgifna yttrande böra fästa uppmärksamheten derpå,

att i detsamma en bestämd skilnad göres mellan de redan beslutade

jernvägsanläggningarne i Norrland och de jernbanor norr om tvärbanan,

hvilkas utförande endast antagits framdeles kunna komma att ifrågasättas,

samt att allt hvad nämnda yttrande beträffande dessa senare

innehåller således, på sätt ock Herr Departementschefen uttryckligen betonat,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 27.

7

ej kan ega mera än en vilkorlig betydelse, enär fråga nu ej är om annat

än den uppåt gående stambanans anslutning till tvärbanan.

Vid bedömande af Kongl. Maj:ts förslag har Utskottet tagit en

hufvudsaklig hänsyn till sistlidna års Riksdags, i enlighet med Kongl.

Maj:ts då gjorda proposition, fattade beslut rörande statens jernvägsbyggnader.

Då Riksdagen, med afslag å Utskottets förslag om eu jernbana

Hybo—Välje—Torpshammar—Håssjö—Dusnäsviken—Östersund—

Näskott, biföll Kongl. Maj:ts proposition om tvärbanans dragande från

Torpshammar till Ange och derifrån öfver Gällösundet och Östersund

till Näskott, lärer detta beslut i en väsentlig grad vara föranledt deraf,

att Riksdagen ansåg vägen mellan Trondhjem, riksgränsen samt Jemtland,

å ena, och Stockholm jemte sydligare belägna trakter å andra sidan,

böra göras så kort och gin som möjligt. Den sålunda åsyftade fördelen

vinnes med den föreslagna luden Hybo—Välje—Ange, och under diskussionen

härom i Kamrarne förklarade ock en mängd talare, så väl af dem

som voro för och af dem som voro emot Kongl. Maj:ts förslag, att ett

bifall till detsamma ovilkorligen måste framkalla stainbanelinien Hybo—

Välje—Ange; med anledning hvaraf ock bifall till Kongl. Maj:ts nu

gjorda förslag lärer vara eu gifven följd af 1876 års Riksdags beslut.

Vid sådant förhållande lära ej heller ofvan omförmälda i ifrågavarande

afseende väckta motioner kunna vinna Riksdagens bifall.

Enligt de handlingar, Herr Staaff till Utskottet inlemnat, skulle

den jernvägssträckning, Hybo—Malungen—Wattjom—Björkå, han förordar,

utgöra eu våglängd af 21 mil 23,600 fot, emot eu väglängd för linien

Hybo—Välje—Ange—Bräcke—Sollefteå af 23 mil 3,800 fot; hvarjemte

kostnaden för den förra linien, 16,675,000 kronor, af Herr Staaff ansetts

kunna, genom att för linien Malungen—Björkå beräkna broarnes öfverbyggnad

af trä i stället för af jern, genom utgående af brobyggnaden öfver

Angermanelfven, genom skenvigtens minskande från beräknade 20 till

15,5 per fot samt genom minskning i kostnaden för den rullande

materielen från 100,000 till 55,000 kronor per mil, nedsättas med 2,100,000

kronor till 14,575,000 kronor, emot en kostnad för linien Hybo—Välje

—-Ange—Bräcke—Sollefteå af 15,632,000 kronor.

Vid den jemförelse, som af berörda uppgifter skulle framkallas,

måste dock Utskottet, jemte den erinran, att om en fortsättning af

Norra stambanan norr om tvärbanan nu alldeles icke är fråga, tillika

anmärka, att, på sätt de af Herr Staaff ingifna kartor och handlingar

utvisa, hvarken utgångs- eller slutpunkterna i den af honom förordade

linie äroo desamma som i den ofvannämnda jernvägssträckning, Hybo—Välje—Ange—Bräcke—Sollefteå,

mot hvilken en dylik jemförelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

skulle uppställas. Med begynnelsepunkten Hybo på Herr Staaffs linie

menas nemligen rätteligen eu punkt Kramstad, belägen en mil söder

om Hybo, och den af Herr Staaff angifna slutpunkten Björkå ligger

omkring 1,5 mil öster om Sollefteå.

En jemförelse mellan den af Kongl. Maj:t och den af Herr Staaff

föreslagna sträckningen till tvärbanan, den enda jernvägssträckning,

hvarom nu bör vara fråga, utvisar, att linien Hybo — Välje-—Ange utgör 9.mil

27,000 fot och linien Krarnstad till Wattjom å Sundsvall—Torpshammarbanan

10 mil 21,000 fot.

Herr Staaffs ofvan omförmälda, till Utskottet aflemnade promemoria

innehåller hufvudsakligen Henne påståenden, för det första att någon

den ringaste nödvändighet icke förefinnes att redan vid denna riksdag

bestämma stambanerigtningen. Häremot, likasom emot bifall till Herrar

Farups och Frisks i enahanda afseende gjorda framställningar, möter

dock, att, såsom ofvan förmälts, vederbörande myndighet, Kongl. Jernvägsbyggnadsstyrelsen,

meddelat, det jernvägsarbetenas nuvarande ståndpunkt

så väl å tvärbanan som å den uppåtgående stambanans ostridiga

del fordrade ett snart afgörande af den uppåtgående stambanans retning.

För det andra yrkas af Herr Staaff, att undersökning från Hybo

måtte verkställas jemväl rörande eu östligare rigtning af stambanan än

de hittills ifrågasatta öfver Ange eller Torpshammar. Den i sådant afseende

af Herr Staaff ifrågasatta rigtning har jemväl af Wester-Norrlands

läns landsting i en till Kongl. Maj:t ingifven skrifvelse föreslagits.

I sitt ofvan omförmälda, till statsrådsprotokollet hållna anförande har

Herr Statsrådet och Chefen för Civildepartementet beträffande berörda

förslag erinrat, att den sålundaaf Wester-Norrlandslänslandstinggjordaframställning,

mot hvilken flere af tingets ledamöter anmält reservation, innefattade

återupptagande af ett år 1874 väckt, men af så väl WesterNorrlands

som Gefleborgs läns landsting frångånget förslag, och så mycket

mindre vore förtjent af afseende, som den icke så mycket åsyftade

tillvägabringande af en lämplig förening af de två nu under arbete varande

banorna, som icke mer framkallande af beslut om byggande af

en ny, i närheten af kusten framgående jernväg genom provinserna Helsingland,

Medelpad och Ångermanland, men hvilken sträckning, så länge

i det inre af landet en bana, gående från norr till söder, saknades, icke

i militäriskt hänseende kunde lemnas utan svåra anmärkningar.

Härtill kommer, att genom den af Herr Staaff föreslagna linie

Hybo—Malungen—Wattjom den uppåtgående stambanan komrne att anknytas
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27. 9

knytas, icke vid statens tvärbana, utan vid en enskild bana, Sundsvall

-Torpshammar-jernvägen af annan spårvidd än statens jernbanor. Afstånd^

mellan punkten Wattjom å sistnämnda enskilda, smalspårig iernvag

och Torpshammar, der statens bredspåriga tvärbana börja?, utgör

omkring 3 |4-dels mil, och genom anknytningspunktens förläggande till

Wattjom skulle således uppoffras, bland annat, eu af de fördelar, som

ago till. grund för 1874 års Riksdags beslut om tvärbanans byggande

bi enparig, nemligen fördelen af ett sammanhängande jern vägssystem i

.Sverige och Norge af icke mindre än 317 till 325 mils längd, hvilket

skulle komma _ 1 oafbruten förbindelse med den under alla årstider till
-

gan

, . , uuuci ana arsuuer tlil
»liga

och isfria hamnen vid Trondhjem, hvarigenom icke allenast i

kommercielt hänseende genom undvikande af omlastning stora fördelar

''omme att beredas, utan äfven 1 militäriskt afseende de förenade rikenas

försvar skulle vinna ökad styrka.

. Slutligen har, för det tredje, i Herr Staaffs ofvanberörda prornemona

yrkats, att 1 hvad fall som helst, om också förbindelsen mellan

;i .°ii .Ange nu skulle tillstyrkas, sådant måtte ske under uttryckligt

förbehåll derom, att denna handel, som måhända kunde vara önskvärd0i

unionen hänseende, icke måtte ovilkorligen erkännas såsom fortsättning

af norra stambanan från Hybo. Då likväl Riksdagen aldrig beslutat

byggande af mera an en uppåtgående och till tvärbanan sig anslutande

stambana, torde detta yrkande ej förtjena något afseende.

På grund af hvad sålunda här ofvan blifvit af Utskottet anfördt

hemställer Utskottet, ’

Do.

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag

och afslag å Herrar Staaffs, Farups och Frisks niotio?

ner, må för år 1878 anvisa ett belopp af 6,000,000

kronor för fortsättande under samma år af arbetena

ej mindre på tvärbanan emellan Torpshammar och

riksgränsen, än ock på norra stambanan inom Norrland;

denna senare bestämd att från Hybo framdragas

öfver Välje i nordlig retning till Ange, med rätt för

Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter, jernvägen

bör genomgå, och de ställen, den skall anlöpa.

Bill. till liiksd. Prot. 1877. 4 Sand. 1 A/d. 18 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

Förutom hvad, på sätt ofvan anförts, blifvit af Kongl. Maj:t och

enskilda motionärer föreslaget beträffande jernvägsbyggnader söder om

dels tvärbanan och dels Angermanelfven, har uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 41) Herr F. Malmberg, med hvilken instämt

Herrar P. A. Hellgrén och L. J. Fahlander, gjort framställning till Riksdagen

om anslag för fortsatt detaljundersökning af en statsbana ifrån

Angermanelfven till riksgränsen vid Haparanda.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts, att, enligt

norrländska skogs-komiténs uppgift, de tre nordligaste länen utgöra en

ytvidd af 218,743,000 qvadratref, hvaraf staten eger 138,128,000 qvadratref

uti kronans öfverlappsmarkeE, kronoparker och privilegierade

stockfångstskogar; att under år 1868 omkring 50 millioner kubikfot

tvävaror blifvit derifrån afskeppade, hvari staten från sina skogar torde

deltagit med mer än hälften; att genom lättade och tidsenliga kommunikationer

i dessa trakter trävaruvärdet kornme att stiga och staten

skörda en stor vinst, oberäknadt den fördel ett utvecklad t jordbruk och

en möjliggjord jernindustri m. in. kunde åstadkomma; samt att en statsbana

genom Norrland således voro behöflig, nyttig och nödvändig för

Norrlands naturliga och tidsenliga utveckling, för ordnandet af landets

försvar och för beredande åt staten af den största möjliga inkomst af

dess stora skogsegendomar inom Norrland; med anledning af hvilket allt

i motionen föreslagits, att Riksdagen behagade anslå 50,000 kronor för

detaljundersökning af en bredspårig statsbana o genom Norrland ifrån

Hammar eller någon annan lämplig punkt vid Angermanelfven till den

punkt vid riksgränsen mot Finland, som af Kongl. Maj:t kunde nådigst

bestämmas.

Utskottet hyser ej ringa betänklighet vid att på enskild motionärs

föranledande föreslå, om än endast förberedande, åtgärder för nya jernvägsanläggningar

af så betydande omfattning, som i Herr Malmbergs

m. fl. motion ifrågasättes. De redan beslutade jernbanorna i Norrland

fordra ännu lång tid för att fullbordas. Ett beslut om deras fortsättande

norrut i det genom motionen ifrågasatta stora omfång torde böra föregås

af noggranna undersökningar, ej blott, såsom i motionen begäres, i

tekniskt, utan äfven i statsekonomiskt hänseende, hvarvid resultatet af

de redan beslutade och utförda norrländska jernbanorna ej torde kunna

lemnas utan afseende.

På sätt här ofvan meddelats, hafva åtskilliga från tvärbanan norrut

gående jernvägslinier redan blifvit af Jernvägsbyggnadsstyrelsen under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande År:o 27.

11

sökta. Då Kongl. Maj:t säkerligen ej lärer underlåta att, när ytterligare

undersökningar i det af motionärerne angifna syfte blifva behöfliga, desamma

anbefalla, hemställer Utskottet,

2:o.

att Herr Malmbergs in. fl. motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Stockholm den 2 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1877:34 Skrifvelse, angående beviljadt anslag till statens jernvägsbyggnader. a1 i texten