Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående beviljande af statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad i följd af den staden senast öfvergängna brand.

1877-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:31, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående beviljande af statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad i följd af den staden senast öfvergängna brand.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

3

underdåniga framställning, som i detta afseende kunde finnas vara af

omständigheterna påkallad.

Då således en åtgärd i det syfte, revisorerne med sin omförmälda

framställning afsett, är af vederbörande att förvänta, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må härvid låta bero.

Stockholm den 5 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Ko 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Mars 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

beviljande af statsbidrag för ny tomtreglering i

Strömstad i följd af den staden senast öfvergängna brand.

(R. A.)

Vid den eldsvåda, som natten emellan den 7 och 8 Augusti sistlidna

år öfvergick staden Strömstad, ödelädes dess bäst bebyggda del,

upptagande eu tredjedel af stadens hela areal. Derefter hafva uti en till

Kongl. Maj:t genom Dess Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län

insänd skrift nämnde stads fullmäktige framhållit, hurusom, utom den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

förlust, hvilken genom denna olyckshändelse träffat en större del af

stadens invånare, samhället i sin helhet komme att i följd deraf drabbas

af betydliga utgifter, hvilka det icke mäktade utan hjelp bära. Enligt

gällande författningar kunde nemligen den nedbrända delen af staden

icke åter uppbyggas på förut varande tomterna, utan måste först

omregleras, och vid utförande af den nödvändiga nya byggnadsplanen kunde

staden icke undgå att lemna tomtegare ersättning till betydligt belopp,

då det större utrymme, som för de nya gatorna erfordrades, måste tagas af

gamla tomterna, och den vedergällning, som några erhölle-i mark, blefve,

till följd af terrängens starka sluttning, af föga värde. Stadens egenskap

af badort gjorde det för densamma till eu lifsfråga att kunna bereda rum åt

badgäster, hvilken omständighet påkallade skyndsamt uppf örande af nya hus,

helst eljest befarades att staden skulle komma att nedsjunka i stor fattigdom.

Anläggningen af nya gator, af hvilka en komme att dragas utmed

södra stranden af det staden genomlöpande vattendraget, nödvändiggjorde

äfven att, i stället för den hittills varande, delvis uppbrunna

bron med öfverbyggnad af trä, måste uppföras en hvälfd stenbro samt

anläggas eu strandkaj, som till följd af sin längd blefve ganska dyrbar.

De kostnader, hvilka stadsfullmäktige beräknat skola minst komma

att drabba staden för verkställande af det allra nödvändigaste i följd af den

timade eldsvådan, uppgå till sammanlagdt belopp af 175,000 kronor, enligt

specifikation, som återfinnes i Kongl. Maj:ts angående beviljande af

statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad till innevarande års Riksdag

aflåtna nådiga proposition N:o 7.

På grund häraf och då staden för åstadkommande af folkskolebyggnad

redan måst upptaga lån, samt kostnaden för återuppförande af de

vid eldsvådan förstörda offentliga byggnaderna icke kunde betäckas af

de från äldre tider derå qvarvarande försäkringsvärden, hafva stadsfullmäktige

i underdånighet anhållit, att staden måtte beviljas dels ett anslag

af 75,000 kronor, dels ett räntefritt lån af 100,000 kronor, att återbetalas

på den längsta tid, som kunde bestämmas, dels ock, enär för

återställande i någon mån af stadens inkomstkälla, upplåtande af rum

för badgäster, erfordrades att staden sökte bereda lånebidrag på billiga

vilkor åt sådana brandskadade, som skulle återuppbygga hus, ett ytterligare

lån till belopp af 50,000 kronor på möjligast billiga vilkor.

För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bland annat anfört,

att, då stadens återuppbyggande måste ske efter reglering i enlighet

med gällande byggnadsstadga, och således ett betydligt utvidgadt område

erfordrades för utläggande af gator och anläggande af byggnadstomter,

samt Strömstads samhälle vore hufvudsakligen bebodt af mindre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

5

bemedlade personer, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig bura

förorda den underdåniga ansökningen till allt det afseende, hvartill Kongl.

Maj:t funne de framhållna omständigheterna föranleda.

Kongl. Majrt har tagit i nådigt öfvervägande hvad sålunda förekommit;

och ehuru någon plan för reglering af den afbrända delen utaf

staden Strömstad ännu icke blifvit Kongl. Maj:ts pröfning understäld,

och meddelade uppgifter angående de kostnader, hvilka med sådan reglering

blefve förenade, icke både den noggrannhet och fullständighet som

vederbort; likväl, enär för visso kunde antagas, så väl att berörda kostnader

icke komme att i väsentlig mån understiga det af stadsfullmäktige

beräknade belopp, som ock att Strömstads samhälle, efter den svåra

olycka som drabbat detsamma, icke förmådde att, utan understöd från

det allmännas sida, bära de betydliga utgifter, hvilka i och för ny reglering

af stadsplanen måste uppstå, samt angeläget vore att regleringen

af den nedbrända stadsdelen blefve så skyndsamt som möjligt vidtagen;

bär Kongl. Maj:t, med hänsyn jemväl till hvad förut i liknande fall egt

rum, i ofvan omförmäla, till Stats-Utskottets behandling remitterade, nådiga

proposition föreslagit Riksdagen att åt staden Strömstad bevilja,

såsom bidrag till inlösen af jord med derå varande byggnader, som erfordrades

till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser samt

såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande

i öfrigt förenade kostnader, ett anslag utan återbetalningsskyldighet

till belopp af tretio tusen kronor, och ett lån af femtio tusen

kronor, att lyftas under år 1878, hvarvid för tillgodonjutande af lånet

Kongl. Maj:t ansett, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vid liknande

fall förut egt rum, böra stadgas följande vilkor:

l:o att stadsfullmäktige skulle genom dertill utsedde ombud å

lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontor eller ordres stälda skuldförbindelse,

innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning

stadgade vilkor;

2:o att hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontor uttaget

före slutet af år 1878 derefter icke finge utbekommas;

3:o att det i Riksgäldskontor lyftade lånebeloppet finge utan

ränta och kapitala!betalning innehafvas till 1881 års slut, hvarefter, och

intilldess lånet blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga

belopp borde till Riksgäldskontor årligen inbetalas, deraf först beräknades

och afginge ränta efter fyra för hundra å oguldet kapitalbelopp,

samt öfverskottet skulle utgöra afbetalning derå; och

4:o att inbetalning af den uti näst föregående punkt, o införmälda

annuitet borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

tenhet deraf, att å annuiteten kornine att beräknas laga ränta från förfallodagen,

dervid dock, derest annuiteten före den 16 Januari näst

derpå följande är till Riksgäldskontoret inkörande, samma betalning

Unge anses vara inom behörig tid verkstad, hvadan, i sådant fall,

den sedan nyss nämnda månads början å annuiteten upplupna ränta skulle

eftergifvas.

Lika med Kongl. Maj:t tinner Utskottet det vara billigt att staten

hamnar staden Strömstad sitt understöd för den af branden förorsakade

nya tomtregleringen och dermed gemenskap egande åtgärders genomförande,

helst kommunens kostnader i ej ringa grad torde ökas genom

den af ett sådant olycksfall som det förevarande nödvändiggjorda t-illlämpning

på en gång och efter en större måttstock än eljest varit behörigt

af den nya byggnadsstadgan för rikets städer.

Ej heller finner Utskottet skäl ifrågasätta någon ytterligare nedsättning

af beloppen under hvad Kongl. Maj:t ansett böra för ändamålet af

Riksdagen äskas.

Deremot har Utskottet, beträffande vilkoren, ansett räntan å lånet

böra höjas från föreslagna fyra till fem procent. De hittills meddelade

tomtregleringslånen draga visserligen endast fyra procent ränta, men

önskligt torde vara, att, då staten såsom lån utlemnar och derigenom

för en längre tid afhänder sig dispositionsrätten öfver eljest för statens

egna ändamål användbara, om än ej upplånta medel, staten i dylika fall

såsom långifvare betingar sig en ränta, som så litet som möjligt skiljer sig

från den ränta, staten såsom låntagare nödgas erlägga. Vid det nu förevarande

fallet synes något undantag från eu sådan grundsats så mycket

mindre vara af någon nödvändighet påkallad, som eu ej ringa del af det

föreslagna statsbidraget lemnas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet.

Det i 4:de momentet af de föreslagna lånevilkoren förekommande

uttrycket »laga ränta» har Utskottet ansett lämpligen kunna utbytas mot

utsättande af den räntefot, samma laga ränta enligt gällande lag i

verkligheten utgör, eller sex procent.

Beträffande sättet för statsbidragets utgående inhemtas af den

Kongl. propositionen N:o 1 angående statsverkets tillstånd och behof,

att Kongl. Maj:t ansett anslaget, sota är inberäknadt i de extra anslagen

under Sjette hufvudtiteln, böra utgå från Statskontoret, och lånet från

Riksgäldskontoret.

Utskottet har visserligen ej förbisett 1873 års Riksdags beslut, att

från Riksgäldskontoret borde anvisas sådana statsbidrag, som kunde blifva

af Riksdagen beviljade att, för något visst ändamål, utgå med eu del

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

7

såsom lån och en del såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, enär

tillsynen öfver uppfyllande af de för åtnjutande af dylika statsbidrag föreskrifna

vilkor syntes lämpligare kunna utöfvas af ett än af två särskilda

embetsverk.

Vid denna tid kunde likväl Riksdagen på Riksgäldskontoret anvisa

anslag af ifrågavarande beskaffenhet, enär Riksgäldskontoret för deras

bestridande hade att tillgå öfverskott å statsverkets inkomster, som till

Riksgäldskontoret aflemnades. Numera, då Kongl. Maj:t och Riksdagen

ansett möjligen uppkomna öfverskott från ett föregående år böra tagas

i anspråk för ett följande års statsreglering, och i följd deraf Riksgäldskontoret

icke annorledes än för förvaltning och mot återbetalningsskyldighet

eger mottaga öfverskott å statsverkets inkomster, skulle ifrågavarande

anslag ej kunna på Riksgäldskontoret anvisas utan att, i sammanhang

dermed, Statskontoret förklarades böra för dess belopp godtgöra

Riksgäldskontoret. En sådan omgång synes helt och hållet öfverflödig,

utan torde det vara lämpligare att, utan afseende å 1873 års

Riksdags omförmälda, nu ej längre för alla fall fullt tillämpliga beslut, anslaget

och lånet, om de beviljas, lyftas hvardera i det verk, som innehar

för detsamma användbara tillgångar, anslaget i Stats- och lånet i Riksgäldskontoret.

I detta senare afseende, beträffande lånets utgående från Riksgäldskontoret,

förekommer visserligen, att, då Riksgäldskontoret ej innehar

några andra upplånta medel än sådana, vid hvilkas upplånande uttryckligen

angifvits, att desamma skulle till jernvägsanläggningar .användas,

något beslut om bestridande med lånta medel af ifrågavarande utgift för

tomtreglering i Strömstad ej lärer kunna fattas. I betraktande likväl

dels af de betydliga förskott, Riksgäldskontoret, utöfver dess upplånta

medel, lemnat till jernvägsanläggningar, och dels af åtskilliga kontorets

öfriga tillgångar, torde den anmärkta omständigheten ej utgöra något

hinder att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, anvisa lånet till utgående

från Riksgäldskontoret, under hvars förvaltning samtliga dylika lån

höra, helst enär denna statsutgift ej innefattar ett kontorets tillgångar i

någon mån minskande kapitalutlägg, utan endast eu placering mot ränta

och återbetalningsskyldighet af det anvisade beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts nådiga proposition må på det sätt

bifallas, att åt staden Strömstad beviljas, såsom bidrag

till inlösen af jord med derå varande byggnader, som

erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna

platser samt såsom understöd för bestridande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 31.

af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade

kostnader, ett anslag utan återbetalningsskyldighet till

belopp af tretio tusen kronor, och ett lån af femtio

tusen kronor, att lyftas under år 1878, anslaget i Statskontoret

och lånet i Riksgäldskontoret, mot vilkor, i

afseende å lånet:

l:o att stadsfullmäktige skola genom dertill utsedda

ombud å lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontoret

eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de

af Riksdagen för lånets användande och återbetalning

stadgade vilkor;

2:o att hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret

uttaget före slutet af år 1878 derefter icke

må utbekommas;

3:o att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet

får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till

1881 års slut, hvarefter, och intilldess lånet blifvit till

fullo godtgjoiMt, sex procent å dess ursprungliga belopp

bör till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf

först beräknas och afgår ränta efter fem för hundra å

oguldet kapitalbelopp, samt öfverskottet utgör afbetalning

dei^å; och

4;o att inbetalning af den uti näst föregående punkt

omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas,

vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten

beräknas sex procent ränta från förfall o dagen, dervid

dock, derest annuiteten före den 16 Januari näst

derpå följande år til! Riksgäldskontoret inkommer,

samma betalning må anses vara inom behörig tid verkstäld,

hvadan, i sådant fall, den sedan nyss nämnda

månads början å annuiteten upplupna ränta eftergifves.

Stockholm den 5 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

9

Reservation:

åt Herr Liss Olof Larsson: »Då jag icke kan godkänna de skäl,

som blifvit anförda för lemnande!, af anslag utan återbetalningsskyldighet

i och för reglering pell uppbyggande af brandskada de städer, och" jag

dessutom icke kan finna rimlig anledning dertill att eu sådan förmån

skall tillkomma städerna, hvilken, sä vidt jag vet, icke ens ifrågasatts

af landsorten, mycket mindre blifvit den beviljad, så har jag icke kunnat

biträda Utskottets förslag, utan anser att endast ett, län å'' 80,000 kronor

bör beviljas Strömstad. Icke heller har jag kunnat biträda Utskottets

j-, . a änet att ut^ä från Riksgäldskontoret, utan att man

derför anvisar medel från Statskontoret.

Då Riksgäldskontoret icke innehar andra medel än de under sist

förflutna året för jernvägars byggande upplånta medel;

då lånekontraktet bestämdt innehåller, att dessa medel skola användas

för jernvägsbyggnader;

då sistlidne Riksdag, vid beslutets fattande om upptagande af berörda

lån, uttryckligen bestämde, att dessa medel skulle användas till betalning

af 1869 års lån, till utbetalning af de af bemälde Riksdag anvisade

anslag till statens jernvägars byggande och utveckling, till låneunderstöd

åt enskilda jernvägar samt slutligen till konvertering af äldre

statslån (se § 33 i det af sista Riksdag utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret)

;

då Riksdagen således icke upptagit lån för att betala medel, som

föregående Riksdagar anvisat att utgå från Riksgäldskontoret; och då

jag icke kan dela Utskottets åsigt derom, att de af förra Riksdagar anvisade

statsmedel för jernvägsbyggnader endast äro att betrakta såsom

förskott, enär jag anser, att hvarje statsreglering är ett afslutadt helt

för sig, och att, äfven om man dertill vore berättigad, det icke kan vara

med god . ordning öfverensstämmande att upprifva redan faststälda

statsregleringar, så vågar jag för min del föreslå,

att Statskontoret må godtgöra Riksgäldskontoret det

belopp, hvilket såsom låneunderstöd åt Strömstad anvisas

att från Riksgäldskontoret utgå.»

Bill. till Piksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 A/d. 20 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1877:39 Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad i följd af den staden senast öfvergångna brand. s. 14 i texten