Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående beviljande af statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad i följd af den staden senast öfvergängna brand.
1877-03-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1877:31, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående beviljande af statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad i följd af den staden senast öfvergängna brand.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
3
underdåniga framställning, som i detta afseende kunde finnas vara af
omständigheterna påkallad.
Då således en åtgärd i det syfte, revisorerne med sin omförmälda
framställning afsett, är af vederbörande att förvänta, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må härvid låta bero.
Stockholm den 5 Mars 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Ko 31.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Mars 1877, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
beviljande af statsbidrag för ny tomtreglering i
Strömstad i följd af den staden senast öfvergängna brand.
(R. A.)
Vid den eldsvåda, som natten emellan den 7 och 8 Augusti sistlidna
år öfvergick staden Strömstad, ödelädes dess bäst bebyggda del,
upptagande eu tredjedel af stadens hela areal. Derefter hafva uti en till
Kongl. Maj:t genom Dess Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län
insänd skrift nämnde stads fullmäktige framhållit, hurusom, utom den
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
förlust, hvilken genom denna olyckshändelse träffat en större del af
stadens invånare, samhället i sin helhet komme att i följd deraf drabbas
af betydliga utgifter, hvilka det icke mäktade utan hjelp bära. Enligt
gällande författningar kunde nemligen den nedbrända delen af staden
icke åter uppbyggas på förut varande tomterna, utan måste först
omregleras, och vid utförande af den nödvändiga nya byggnadsplanen kunde
staden icke undgå att lemna tomtegare ersättning till betydligt belopp,
då det större utrymme, som för de nya gatorna erfordrades, måste tagas af
gamla tomterna, och den vedergällning, som några erhölle-i mark, blefve,
till följd af terrängens starka sluttning, af föga värde. Stadens egenskap
af badort gjorde det för densamma till eu lifsfråga att kunna bereda rum åt
badgäster, hvilken omständighet påkallade skyndsamt uppf örande af nya hus,
helst eljest befarades att staden skulle komma att nedsjunka i stor fattigdom.
Anläggningen af nya gator, af hvilka en komme att dragas utmed
södra stranden af det staden genomlöpande vattendraget, nödvändiggjorde
äfven att, i stället för den hittills varande, delvis uppbrunna
bron med öfverbyggnad af trä, måste uppföras en hvälfd stenbro samt
anläggas eu strandkaj, som till följd af sin längd blefve ganska dyrbar.
De kostnader, hvilka stadsfullmäktige beräknat skola minst komma
att drabba staden för verkställande af det allra nödvändigaste i följd af den
timade eldsvådan, uppgå till sammanlagdt belopp af 175,000 kronor, enligt
specifikation, som återfinnes i Kongl. Maj:ts angående beviljande af
statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad till innevarande års Riksdag
aflåtna nådiga proposition N:o 7.
På grund häraf och då staden för åstadkommande af folkskolebyggnad
redan måst upptaga lån, samt kostnaden för återuppförande af de
vid eldsvådan förstörda offentliga byggnaderna icke kunde betäckas af
de från äldre tider derå qvarvarande försäkringsvärden, hafva stadsfullmäktige
i underdånighet anhållit, att staden måtte beviljas dels ett anslag
af 75,000 kronor, dels ett räntefritt lån af 100,000 kronor, att återbetalas
på den längsta tid, som kunde bestämmas, dels ock, enär för
återställande i någon mån af stadens inkomstkälla, upplåtande af rum
för badgäster, erfordrades att staden sökte bereda lånebidrag på billiga
vilkor åt sådana brandskadade, som skulle återuppbygga hus, ett ytterligare
lån till belopp af 50,000 kronor på möjligast billiga vilkor.
För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bland annat anfört,
att, då stadens återuppbyggande måste ske efter reglering i enlighet
med gällande byggnadsstadga, och således ett betydligt utvidgadt område
erfordrades för utläggande af gator och anläggande af byggnadstomter,
samt Strömstads samhälle vore hufvudsakligen bebodt af mindre
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
5
bemedlade personer, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig bura
förorda den underdåniga ansökningen till allt det afseende, hvartill Kongl.
Maj:t funne de framhållna omständigheterna föranleda.
Kongl. Majrt har tagit i nådigt öfvervägande hvad sålunda förekommit;
och ehuru någon plan för reglering af den afbrända delen utaf
staden Strömstad ännu icke blifvit Kongl. Maj:ts pröfning understäld,
och meddelade uppgifter angående de kostnader, hvilka med sådan reglering
blefve förenade, icke både den noggrannhet och fullständighet som
vederbort; likväl, enär för visso kunde antagas, så väl att berörda kostnader
icke komme att i väsentlig mån understiga det af stadsfullmäktige
beräknade belopp, som ock att Strömstads samhälle, efter den svåra
olycka som drabbat detsamma, icke förmådde att, utan understöd från
det allmännas sida, bära de betydliga utgifter, hvilka i och för ny reglering
af stadsplanen måste uppstå, samt angeläget vore att regleringen
af den nedbrända stadsdelen blefve så skyndsamt som möjligt vidtagen;
bär Kongl. Maj:t, med hänsyn jemväl till hvad förut i liknande fall egt
rum, i ofvan omförmäla, till Stats-Utskottets behandling remitterade, nådiga
proposition föreslagit Riksdagen att åt staden Strömstad bevilja,
såsom bidrag till inlösen af jord med derå varande byggnader, som erfordrades
till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser samt
såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af tretio tusen kronor, och ett lån af femtio tusen
kronor, att lyftas under år 1878, hvarvid för tillgodonjutande af lånet
Kongl. Maj:t ansett, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vid liknande
fall förut egt rum, böra stadgas följande vilkor:
l:o att stadsfullmäktige skulle genom dertill utsedde ombud å
lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontor eller ordres stälda skuldförbindelse,
innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning
stadgade vilkor;
2:o att hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontor uttaget
före slutet af år 1878 derefter icke finge utbekommas;
3:o att det i Riksgäldskontor lyftade lånebeloppet finge utan
ränta och kapitala!betalning innehafvas till 1881 års slut, hvarefter, och
intilldess lånet blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga
belopp borde till Riksgäldskontor årligen inbetalas, deraf först beräknades
och afginge ränta efter fyra för hundra å oguldet kapitalbelopp,
samt öfverskottet skulle utgöra afbetalning derå; och
4:o att inbetalning af den uti näst föregående punkt, o införmälda
annuitet borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlå
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
tenhet deraf, att å annuiteten kornine att beräknas laga ränta från förfallodagen,
dervid dock, derest annuiteten före den 16 Januari näst
derpå följande är till Riksgäldskontoret inkörande, samma betalning
Unge anses vara inom behörig tid verkstad, hvadan, i sådant fall,
den sedan nyss nämnda månads början å annuiteten upplupna ränta skulle
eftergifvas.
Lika med Kongl. Maj:t tinner Utskottet det vara billigt att staten
hamnar staden Strömstad sitt understöd för den af branden förorsakade
nya tomtregleringen och dermed gemenskap egande åtgärders genomförande,
helst kommunens kostnader i ej ringa grad torde ökas genom
den af ett sådant olycksfall som det förevarande nödvändiggjorda t-illlämpning
på en gång och efter en större måttstock än eljest varit behörigt
af den nya byggnadsstadgan för rikets städer.
Ej heller finner Utskottet skäl ifrågasätta någon ytterligare nedsättning
af beloppen under hvad Kongl. Maj:t ansett böra för ändamålet af
Riksdagen äskas.
Deremot har Utskottet, beträffande vilkoren, ansett räntan å lånet
böra höjas från föreslagna fyra till fem procent. De hittills meddelade
tomtregleringslånen draga visserligen endast fyra procent ränta, men
önskligt torde vara, att, då staten såsom lån utlemnar och derigenom
för en längre tid afhänder sig dispositionsrätten öfver eljest för statens
egna ändamål användbara, om än ej upplånta medel, staten i dylika fall
såsom långifvare betingar sig en ränta, som så litet som möjligt skiljer sig
från den ränta, staten såsom låntagare nödgas erlägga. Vid det nu förevarande
fallet synes något undantag från eu sådan grundsats så mycket
mindre vara af någon nödvändighet påkallad, som eu ej ringa del af det
föreslagna statsbidraget lemnas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet.
Det i 4:de momentet af de föreslagna lånevilkoren förekommande
uttrycket »laga ränta» har Utskottet ansett lämpligen kunna utbytas mot
utsättande af den räntefot, samma laga ränta enligt gällande lag i
verkligheten utgör, eller sex procent.
Beträffande sättet för statsbidragets utgående inhemtas af den
Kongl. propositionen N:o 1 angående statsverkets tillstånd och behof,
att Kongl. Maj:t ansett anslaget, sota är inberäknadt i de extra anslagen
under Sjette hufvudtiteln, böra utgå från Statskontoret, och lånet från
Riksgäldskontoret.
Utskottet har visserligen ej förbisett 1873 års Riksdags beslut, att
från Riksgäldskontoret borde anvisas sådana statsbidrag, som kunde blifva
af Riksdagen beviljade att, för något visst ändamål, utgå med eu del
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
7
såsom lån och en del såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, enär
tillsynen öfver uppfyllande af de för åtnjutande af dylika statsbidrag föreskrifna
vilkor syntes lämpligare kunna utöfvas af ett än af två särskilda
embetsverk.
Vid denna tid kunde likväl Riksdagen på Riksgäldskontoret anvisa
anslag af ifrågavarande beskaffenhet, enär Riksgäldskontoret för deras
bestridande hade att tillgå öfverskott å statsverkets inkomster, som till
Riksgäldskontoret aflemnades. Numera, då Kongl. Maj:t och Riksdagen
ansett möjligen uppkomna öfverskott från ett föregående år böra tagas
i anspråk för ett följande års statsreglering, och i följd deraf Riksgäldskontoret
icke annorledes än för förvaltning och mot återbetalningsskyldighet
eger mottaga öfverskott å statsverkets inkomster, skulle ifrågavarande
anslag ej kunna på Riksgäldskontoret anvisas utan att, i sammanhang
dermed, Statskontoret förklarades böra för dess belopp godtgöra
Riksgäldskontoret. En sådan omgång synes helt och hållet öfverflödig,
utan torde det vara lämpligare att, utan afseende å 1873 års
Riksdags omförmälda, nu ej längre för alla fall fullt tillämpliga beslut, anslaget
och lånet, om de beviljas, lyftas hvardera i det verk, som innehar
för detsamma användbara tillgångar, anslaget i Stats- och lånet i Riksgäldskontoret.
I detta senare afseende, beträffande lånets utgående från Riksgäldskontoret,
förekommer visserligen, att, då Riksgäldskontoret ej innehar
några andra upplånta medel än sådana, vid hvilkas upplånande uttryckligen
angifvits, att desamma skulle till jernvägsanläggningar .användas,
något beslut om bestridande med lånta medel af ifrågavarande utgift för
tomtreglering i Strömstad ej lärer kunna fattas. I betraktande likväl
dels af de betydliga förskott, Riksgäldskontoret, utöfver dess upplånta
medel, lemnat till jernvägsanläggningar, och dels af åtskilliga kontorets
öfriga tillgångar, torde den anmärkta omständigheten ej utgöra något
hinder att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, anvisa lånet till utgående
från Riksgäldskontoret, under hvars förvaltning samtliga dylika lån
höra, helst enär denna statsutgift ej innefattar ett kontorets tillgångar i
någon mån minskande kapitalutlägg, utan endast eu placering mot ränta
och återbetalningsskyldighet af det anvisade beloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts nådiga proposition må på det sätt
bifallas, att åt staden Strömstad beviljas, såsom bidrag
till inlösen af jord med derå varande byggnader, som
erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna
platser samt såsom understöd för bestridande
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 31.
af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade
kostnader, ett anslag utan återbetalningsskyldighet till
belopp af tretio tusen kronor, och ett lån af femtio
tusen kronor, att lyftas under år 1878, anslaget i Statskontoret
och lånet i Riksgäldskontoret, mot vilkor, i
afseende å lånet:
l:o att stadsfullmäktige skola genom dertill utsedda
ombud å lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontoret
eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de
af Riksdagen för lånets användande och återbetalning
stadgade vilkor;
2:o att hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret
uttaget före slutet af år 1878 derefter icke
må utbekommas;
3:o att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet
får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till
1881 års slut, hvarefter, och intilldess lånet blifvit till
fullo godtgjoiMt, sex procent å dess ursprungliga belopp
bör till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf
först beräknas och afgår ränta efter fem för hundra å
oguldet kapitalbelopp, samt öfverskottet utgör afbetalning
dei^å; och
4;o att inbetalning af den uti näst föregående punkt
omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas,
vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas sex procent ränta från förfall o dagen, dervid
dock, derest annuiteten före den 16 Januari näst
derpå följande år til! Riksgäldskontoret inkommer,
samma betalning må anses vara inom behörig tid verkstäld,
hvadan, i sådant fall, den sedan nyss nämnda
månads början å annuiteten upplupna ränta eftergifves.
Stockholm den 5 Mars 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
9
Reservation:
åt Herr Liss Olof Larsson: »Då jag icke kan godkänna de skäl,
som blifvit anförda för lemnande!, af anslag utan återbetalningsskyldighet
i och för reglering pell uppbyggande af brandskada de städer, och" jag
dessutom icke kan finna rimlig anledning dertill att eu sådan förmån
skall tillkomma städerna, hvilken, sä vidt jag vet, icke ens ifrågasatts
af landsorten, mycket mindre blifvit den beviljad, så har jag icke kunnat
biträda Utskottets förslag, utan anser att endast ett, län å'' 80,000 kronor
bör beviljas Strömstad. Icke heller har jag kunnat biträda Utskottets
j-, . a änet att ut^ä från Riksgäldskontoret, utan att man
derför anvisar medel från Statskontoret.
Då Riksgäldskontoret icke innehar andra medel än de under sist
förflutna året för jernvägars byggande upplånta medel;
då lånekontraktet bestämdt innehåller, att dessa medel skola användas
för jernvägsbyggnader;
då sistlidne Riksdag, vid beslutets fattande om upptagande af berörda
lån, uttryckligen bestämde, att dessa medel skulle användas till betalning
af 1869 års lån, till utbetalning af de af bemälde Riksdag anvisade
anslag till statens jernvägars byggande och utveckling, till låneunderstöd
åt enskilda jernvägar samt slutligen till konvertering af äldre
statslån (se § 33 i det af sista Riksdag utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret)
;
då Riksdagen således icke upptagit lån för att betala medel, som
föregående Riksdagar anvisat att utgå från Riksgäldskontoret; och då
jag icke kan dela Utskottets åsigt derom, att de af förra Riksdagar anvisade
statsmedel för jernvägsbyggnader endast äro att betrakta såsom
förskott, enär jag anser, att hvarje statsreglering är ett afslutadt helt
för sig, och att, äfven om man dertill vore berättigad, det icke kan vara
med god . ordning öfverensstämmande att upprifva redan faststälda
statsregleringar, så vågar jag för min del föreslå,
att Statskontoret må godtgöra Riksgäldskontoret det
belopp, hvilket såsom låneunderstöd åt Strömstad anvisas
att från Riksgäldskontoret utgå.»
Bill. till Piksd. Prof. 1877. 4 Sami. 1 A/d. 20 Haft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1877:39 Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för ny tomtreglering i Strömstad i följd af den staden senast öfvergångna brand. s. 14 i texten