Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion försättande i flottbart skick. om anslag för Pite elfs

1877-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion försättande i flottbart skick. om anslag för Pite elfs

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 43.

N:o 43.

Ank. till Eiksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion

försättande i flottbart skick.

om anslag för Pite elfs

(R. A.)

Till följd af eu vid 1872 års riksdag utaf Herr A. Bäckström väckt motion

anhöll, i underdånig skrifvelse den 13 April 1872, Riksdagen, det Kongl. Maj:t behagade

låta genom sakkunnige och tillförlitlige samt med norrländska flottningslörhållanden

fullt förtrogna personer icke allenast verkställa eu på noggranna undersökningar

grundad utredning om lämpligaste sättet att genom upprensning af de vattendrag

inom Norrbottens län, i afseende å hvilka sådant kunde visa sig för statens

intresse behöfligt, försätta dem i sådant skick, att staten kunde tillgodogöra sig

sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar, utan ock i öfverensstämmelse dermed

uppgöra plan och kostnadsförslag rörande dessa rensningsarbetens utförande,

samt att Kongl. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag göra de framställningar och

förslag, hvartill Kongl. Maj:t funne eu sådan utredning föranleda.

Efter det vederbörande’ blifvit hörda, förordnade, i anledning af Riksdagens

berörda skrifvelse, Kongl. Maj:t den 7 Februari 1873, att undersökningar för det uti

Riksdagens skrifvelse omförmälda ändamål skulle å alla inom Norrbottens län befintliga

vattendrag, som kunde ifrågakomma att begagnas till flottleder, verkställas

med ledning af hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet föreslagit, samt planer

och kostnadsförslag för åstadkommande af ändamålsenliga flottledsbyggnader och

rensningar upprättas af två sakkunniga personer, hvilka borde förordnas af Skogsstyrelsen,

som jemväl hade att öfvervälta verkställigheten af hvad sålunda blifvit

föreskrifvet samt, i den mån undersökningar hunne verkställas och planer upprättas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

7

till Kong!. Maj:t afgifva underdånigt förslag om lämpligaste sättet att åstadkomma

flottledsbyggnader och rensningar.

Emellertid har i en vid innevarande riksdag inom Andra Kammaren väckt

och till Stats-Utskottets behandling remitterad motion (N:o 38) Herr Bäckström å nyo

på förevarande fråga fäst Riksdagens uppmärksamhet.

Enär redan i November år 1873 ett fullständigt kostnadsförslag fans färdigt

för Pite elfs flodområde, har motionären, som ej kände, huruvida Kongl. Maj:t antingen

icke ansett sig i denna fråga böra göra framställning till Riksdagen förr än

hela flottledsregleringssystemet för Norrbotten vore till slut uppgjordt eller ock, för

de delar det vore färdigt, ej funnit utredningen böra föranleda till någon sådan

framställning, velat för sin del uttala den åsigten, att staten borde anslå medel för

att i flottbart skick, sätta sjelfva Pite eif och göra den till, så att säga, en stambana

genom sin i detta flodsystem liggande skogsdomän.

Kostnaden för Pite elfs med Egglatsbäcken flottbargörande vore beräknad till

371,233 kronor 80 öre och för bivattendragen, som utfölle i denna eif på södra sidan,

till 191,437 kronor 10 öre. Skogsräkningen af 1874 uppskattade skogstillgången

invid Pite eif och Egglatsbäcken till 1,258,000 träd samt vid bivattendragen på

södra sidan till 1,172,000 träd, tillhopa 2,430,000 träd. En jemförelse mellan dessa

qvantiteter och kostnadsbelopp skulle, under vissa i motionen närmare omförmälda

antaganden, utvisa, att för den timmerskog, som funnes vid det flottbargjorda vattendraget,

minst till hälften öfvermogen, och hvilken, om ej möjlighet för dess tillgodogörande

snart bereddes, komme att genom tidens åverkan förstöras, kunde genom försäljning

erhållas en summa af 2,239,340 kronor.

Motionären vore derför fullt öfvertygad, att kronan sjelf direkt borde påkosta

flottbargörande af Pite eif, och det så mycket mer, som kostnaden derför skulle utgöra

endast ett förlagskapital på dess egen egendom, som i flerdubbelt mått komme

att af densamma återbäras och dessutom, enligt motionärens tanke, borde underlätta

försäljningen af kronans skogar kring bi vattendragen, enär, såsom följd afatthufvndvattendraget

vore öppet, vid hvarje bivattendrag särskildt en flerårig afverkningsrätt

till bestämdt antal träd kunde upplatas med skyldighet till dessas flottbargörande,

enligt kostnadsförslag och en derefter lämpad stubböresafgift.

Skulle deremot staten icke direkt vilja påkosta flottleds öppnande på hufvudvattendraget,

utan vid detta så väl som vid bivattendragen öfverlåta afverkningsrätten,

förbunden med rensning och strömbyggnader, så vore det att befara, att staten länge

nog finge vänta på afkastning af dessa urskogar och i alla händelser indirekt finge

betala en ännu större rensningskostnad, icke allenast för vattendragens flottbargörande,

utan äfven uti underhåll af en dyrbar skogsbetjening, som föga eller intet

hade att göra i dessa urskogar, innan de genom tidsenlig kommunikation kunde tillgodogöras,

oberäknad!, hvad som under tiden ginge till förruttnelse, hvarjemte under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtshottets Utlåtande 2V:o 43.

tiden dels ung och frisk skog hindrades att intaga den öfvennognas ruin, dels ock

det nedre landets skogar kunde blifva för hardt anlitade.

Dertill komme ock, att flodsystemets flottbargörande mot afverkningsrätt icke

ville gå i smått, utan, om det skulle ske, måste försökas i stort, hvaraf följde, att

endast stora penningemän kunde våga försöket. Detta åter hade till följd konkurrensens

afklippande, hvilket ej kunde lända hvarken staten eller orten och allra

minst den enskilde arbetaren till godo.

Den summa, som erfordrades för att sätta Pite eif i flottbart skick, såsom

stamflottled genom kronans mark derstädes, kunde väl synas stor, men då det måste

ligga i statens eget intresse att få den största möjliga inkomst af sin egendom,

hvilket denna uppoffring enligt motionärens åsigt skulle åstadkomma, så har motionären

hemstält, att Riksdagen måtte anvisa och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa

370,000 kronor, att utgå under 3:ne år, helst någon del under innevarande år, för

att medelst entreprenad eller på annat sätt, som Riksdagen behagade bestämma,

sätta Pite eif uti flottbart skick enligt derför upprättadt kostnadsförslag.

Utskottet, som, vid pröfning af omförmälda motion tagit del af ej mindre

från Skogsstyrelsen reqvirerade kostnadsförslag öfver byggnads- och rensningsarbeten

till flottledens öppnande och förbättring uti en del vattendrag inom Norrbotten, upprättade

på grund af undersökningar, verkstälda dels år 1873 och dels år 1875, än

ock åtskilliga af motionären till Utskottet aflemnade handlingar, har ingalunda förbisett

den stora vigten af det ämne, hvarpå motionären med sin framställning åsyftat

att fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Tillgodogörandet af kronans skogstillgångar utgör emellertid redan föremål för

Kongl. Maj:ts omtanke, och de åtgärder, hvilka lämpligen kunna böra föranledas af

resultatet utaf de, enligt Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda beslut den 7 Februari

1873, verkstälda undersökningar, lära utan tvifvel blifva af vederbörande vidtagna.

I det vid den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

fogade protokoll öfver finansärenden den 30 December 1876 (Bil. N:o 6 f.) fäster

föredragande Departementschefen uppmärksamheten, bland annat, på de stora skogbärande

markerna i rikets norra län och anför i berörda afseende, hurusom den

omständigheten, att dessa skogar ända till de sista årtionden utgjort ett för statsverket

i det närmaste dödt kapital, berott på förhållanden, hvilka dels till följd af

nyligen vidtagna och nu pågående administrativa åtgärder, dels genom hela vår ekonomiska

utveckling just för närvarande vore stadda under fullständig ombildning. Så

länge, under afvaktan å afvittringens fortgång, afverkningen å dessa kronomärke!’ icke

betydligt öfversteg den som var nybyggen och sågverk förbehållen; så länge till följd

af flottledernas oanvändbarhet endast en mycket ringa del af dessa trakters oerhörda

skogsbestånd var för afsättning åtkomlig; så länge ännu verldsmarknaden icke var

öppnad och beredd för dessa orters produkter, så länge hade icke heller statsverket

haft att af desamma påräkna stort annan fördel än den. som kunde uppkomma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 43.

9

af de temligen sparsamt anlagda nybyggenas framtida skatteförmåga. Afkastningen af

kronans skogsmarker uppgick också under åren 1856 —1865 i medeltal årligen för

Norrbottens län allenast till 60,000 kronor, för Westerbottens, Westernorrlands och

Jemtlands län tillsammans till 25,000 kronor. Nu vore, efter afvittringens afslutande

i hela det norrländska kustlandet, kronans områden derstädes till det mesta utstakade

; och redan före afvittringen hade i lappmarken under senaste år blifvit afsätta

högst betydande kronoparker, hvilkas utvidgning vid den blifvande afvittringen komme

att blifva föremål för särskild omsorg. Numera hade i synnerhet i de trakter, der

de största kronoparkerna vore eller framdeles borde blifva bildade, skoqsförvaltningens

förnämsta ögonmärke varit att förbereda och framkalla de elfrensningsarbeten,

hvarå flottledernas användbarhet berodde och som derför vore första vilkoret för en

verklig skogshushållning å de marker, der förut skogsbestånden skördats allenast af

elden och stormen. Nu hade också, genom den under senaste årtionden starkt utvecklade

trävaruhandeln och de af en liflig affärsföretagsamhet skapade förbindelserna

med verldsmarknadens större afsättningsorter, möjliggjorts en sådan samverkan med

enskilde industriidkare, soin åt statsverket kunde bereda ett skäligt pris för dess träeffekter

utan att belasta detsamma med en egen affärsrörelse. Det vore af dessa

nya förhållanden, som den under 1870-talet plötsligt inträffade ökningen af skogsmedlen

framkallats, hvilken varit så betydande, att inkomsten under de fem åren

1872—1876 i medeltal årligen utgjort för Norrbottens län 400,000 kronor, och från de

öfriga norrländska länen 363,000 kronor; det vore ock å dessa förhållanden som utsigten

till nämnda inkomsters framtida stegring berodde.

Då således administrativa åtgärder i afseende å tillvaratagandet af kronans

skogstillgångar så väl utmed Pite eif som i öfriga delar af Norrland dels redan blifvit

vidtagna, dels fortfarande pågå, synes det ej vara lämpligt eller behöfligt att på

enskild motionärs framställning ingå i pröfning af och besluta om någon särskild åtgärd

i berörda afseende, helst enär det torde vara ganska svårt för Riksdagen att

utan föregången utredning af vederbörande embetsmyndighet bedöma, huruvida eller

i hvad mån en dylik ifrågasatt, fristående åtgärd, betraktad ur synpunkten af skogshushållningen

i dess helhet, kan vara lämplig eller företrädesvis af behof påkallad.

Med fullt erkännande af ifrågavarande framställnings syfte, hemställer alltså

Utskottet,

att Herr Bäckströms motion ej må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 20 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Bih. till Biksd. Prof,. 1877. 4 Samt. 1 Afd. 25 Höft.

%

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.