Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående dels afskrifning, dels förande inom linien af några i Riksgäldskontorets hufvudbok för närvarande bland tillgångarne upptagna poster.

1877-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:45, Utlåtande, angående dels afskrifning, dels förande inom linien af några i Riksgäldskontorets hufvudbok för närvarande bland tillgångarne upptagna poster.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 45.

3

X:o 45.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående dels afskrifning, dels förande inom linien af

några i Riksgäldskontorets hufvudbok för närvarande bland

tillgångarne upptagna poster.

(R, A.)

I Riksgäldskontorets hufvudbok upptagas för närvarande bland tillgångarne

några poster, hvilka Fullmäktige i nämnda kontor ansett ej längre

vara af beskaffenhet att kunna såsom kontorets verkliga tillgångar anses;

på grund hvaraf ock Fullmäktige i en den 26 sistlidne Januari till Statsutskottet

aflåten skrifvelse beträffande dem gjort nedan omförmälda framställningar.

Den första af nämnda poster utgöres af))folkskoleafgift för år 1871, kronor

19,482: 88». 1871 års Riksdag beslöt, med bifall till Stats-Utskottets

Utlåtanden Nås 79 och 89, att i stället för den dittills till församlingarne

öfverlåtna folkskoleafgiften skulle under åttonde hufvudtiteln för år 1872

uppföras ett mot nämnda afgift svarande anslag, samt att den folkskoleafgift,

som för år 1871 blefve debiterad och hvilken under år 1872 komme

att inflyta, skulle till Riksgäldskontoret levereras. På grund häraf uppdebiterades

i Riksgäldskontorets hufvudbok för år 1871 folkskoleafgiften

till 575,000 kronor eller samma belopp, hvartill mantalspenningarne beräknades,

enär dessa begge inkomsttitlar utgingo efter samma grunder,

eller 40 öre för man och 20 öre för qvinna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 45.

Af den sålunda uppdebiterade afgiften för år 1871 inflöto:

år 1872 ............................................................ kronor 551,081: 17,

» 1873 ............................................................ » 4,149: 71,

» 1874 ........................................................... » 286: 24,

och återstå alltså ............................................. » 19,482: 88,

hvilket sistnämnda belopp fortfarande i räkenskaperna

balanseras såsom Riksgäldskontorets

fordran.

Summa kronor 575,000: —.

Som emellertid, enligt 1873 års Riksdags beslut, de restantier å folkskoleafgiften,

som från och med år 1874 i hm dt ränteri er na influtit, blifvit

till Kongl. Statskontoret levererade, och Riksgäldskontor, enligt § 43 i

1873 års reglemente, egt bekomma endast hvad under år 1873 af folkskoleafgiften

för år 1871 influtit, hafva Fullmäktige ansett häraf följa,

att någon vidare inkomst å denna titel ej kan komma Riksgäldskontoret

till godo, samt på grund häraf hemstält, att Stats-Utskottet behagade hos

Riksdagen föreslå, det berörda såsom tillgång upptagna återstod af folkskoleafgiften

för år 1871, 19,482 kronor 88 öre, må ur Riksgäldskontorets

räkenskaper afskrifvas.

Då, äfven om någon del af ifrågavarande belopp sedan 1874 års

början influtit eller ytterligare kan komma att inflyta, detsamma i allt fall,

efter 1873 års Riksdags beslut, icke kommer Riksgäldskontoret, utan endast

Statskontoret, till godo, lärer det ej vara lämpligt, att beloppet icke dess

mindre fortfarande i Riksgäldskontorets räkenskaper upptages såsom eu

tillgång för detta verk; och Utskottet hemställer alltså,

Do

att ifrågavarande, i Riksgäldskontorets räkenskaper

såsom tillgång upptagna återstod, 19,482 kronor 88

öre, af den beräknade folkskoleafgiften för år 1871

må ur Riksgäldskontorets räkenskaper afskrifvas.

Af 1867 års kreditiv å 1,500,000 kronor till rikets försvar eller andra

högst vigtiga och angelägna ändamål blefvo, enligt Kongl. brefven den 24

September och 15 November 1867 samt den 10 Januari 1868, till und
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 45.

5

sättning i följd af inträffad missväxt lyftade sammanlagdt 1,030,000 kronor,

hvilka medel under åren 1872, 1873 och 1874 till Riksgäldskontoret

återbetalts.

Sedan likväl Kongl. Statskontoret i skrifvelse till Fullmäktige den 26

November 1874 upplyst, att af dessa kreditivmedel 169,905 kronor 96

öre för mycket af Statskontoret till Riksgäldskontoret inbetalts, beslöt 1875

års Riksdag, med bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 73, att nämnda

belopp skulle i Riksgäldskontorets räkenskaper omföras från kreditivmedlen

till undsättningsfonden. Härigenom uppstod ånyo en Riksgäldskontorets

fordran för dessa kreditivmedel till belopp af 169,905 kronor 96 öre,

hvilket belopp åter såsom tillgång uppfördes i 1875 års hufvudbok och

allt sedermera balanserats.

Utaf nämnda summa hade, på sätt Stats-Utskottets vid 1868 års

riksdag utlåtande N:o 51, jemfördt med Statskontorets nyssnämnda skrifvelse,

gåfve vid handen, 168,273 kronor 42 öre utbetalts såsom gåfvomedel

utan återbetalningsskyldighet. Att vid sådant förhållande bokföra

denna summa såsom en Riksgäldskontorets tillgång har synts Fullmäktige

mindre lämpligt; och på grund häraf hafva Fullmäktige, med förmälan

att de i Riksgäldskontorets räkenskaper ej egde tillgång till en närmare

utredning af förhållandet med ifrågavarande kreditivmedel, ansett sig böra

på omförmälda 196,905 kronor 96 öre och deras fortfarande bokföring

såsom en Riksgäldskontorets tillgång fästa Stats-Utskottets uppmärksamhet,

till den åtgärd, Utskottet kunde finna förhållandet föranleda.

Såväl af ofvannämnda, utaf Fullmäktige åberopade handlingar som

af räkenskaper, hvilka utaf Statskontoret hållits Utskottet tillhanda, har

Utskottet inhemtat, att af ifrågavarande 169,905 kronor 96 öre, på sätt

ofvan förmälts, såsom gåfvomedel utan återbetalningsskyldighet, i enlighet

med Kongl. Maj:ts föreskrifter, utbetalts ..................... kronor 168,273: 42,

af samma kreditivmedel hafva vidare såsom

remisslage utgått ................................................................. » 1,631: 15.

I afseende å återstående.......................................... » 1: 39,

hvilka antagligen likaledes utgöra, vederbörande tillkommande

remisslage, har någon utredning ej kunnat

åstadkommas.

Summa kronor 169,905: 96.

Af ofvanstående framgår, att nämnda ej guldna belopp af 1867 års

kreditiv, såsom dels utbetaldt som gåfvomedel och dels, så när som möj
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 45.

ligen på den obetydliga posten af 1 krona 39 öre, utgörande remisslage,

ej kommer att återbetalas och i följd deraf ej heller fortfarande torde böra

såsom en Riksgäldskontorets fordran balanseras. Utskottet hemställer

fördenskull,

2:o

att ofvannämnda, bland Riksgäldskontorets tillgångar

bokförda, lyftade medel å det vid 1867 års

riksdag anvisade kreditiv för rikets försvar eller andra

högst vigtiga och angelägna ändamål 169,905 kronor

96 öre må ur Riksgäldskontorets räkenskaper afskrifvas.

Enligt Kongl. Brefvet den 11 Augusti 1870 beslöt Kongl. Maj:t lyfta

1870 års till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål

beviljade kreditiv å 1,500,000 kronor, hvithet belopp ock å följande tider

af Kongl. Statskontoret i Riksgäldskontoret uttogs, nemligen:

under Oktober

månad

år 1870

................ kronor

100,000: —

» December

))

»

............... »

360,000: —

» April

»

1871

............... »

763,000: —

» Maj

»

»

............... »

277,000: —

Summa kronor

1,500,000: —

Hvarefter i Riksgäldskontorets hufvudbok såsom fordran uppfördes: år

1870 de 460,000 kronor, hvilka under samma år lyftats, och år 1871

hela det lyftade beloppet 1,500,000 kronor.

Med anordning den 15 Juli 1874 återlemnade Kongl. Statskontoret

till Riksgäldskontoret en å berörda lyftade kreditivmedel uppkommen besparing

af ............................................................ kronor 89,554: 37.

Hvarefter i 1874 års hufvudbok såsom

fordran utbalanserades och allt sedermera

såsom tillgång upptagits återstående............... » 1,410,445: 63.

Summa kronor 1,500,000: —.

Af nämnda kreditivmedel hade Kongl. Maj:t den 11 Augusti 1870

för neutralitetens upprätthållande anvisat:

till landtförsvaret .......................................... kronor 737,000: —

och till sjöförsvaret....................................... » 7 63,000: —

Summa kronor 1,500,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande K:o -Jo.

7

Under förutsättning, att Riksgäldskontoret ej blefve för berörda bel°pp

godtgjordt, hafva Fullmäktige ansett sig böra framhålla, att detsainmas

fortfarande bokföring såsom en Riksgäldskontorets tillgång blefve

vilseledande i afseende å kontorets verkliga ställning och derför äfven på

dessa kreditivmedel 1,410,445 kronor 63 öre och deras fortfarande upptagande

bland tillgångarne fästat Stats-Utskottets uppmärksamhet till den

åtgärd, Utskottet kunde finna förhållandet föranleda.

Af 1875 års i Arméförvaltningen upprättade och i Kammarrätten

utan anmärkning granskade hufvudbok för den del af 1870 års kreditivmedel,

som lyftats för landtförsvaret, har Utskottet inhemtat, att någon

del af nämnda medel i 1875 års kapitalräkning till år 1876 utbalanserats.

1876 års hufvudbok för de samma åter har ännu ej kunnat i

Kammar-Rätten granskas.

Vid sådant förhållande och ehuru några återbetalningar af dessa

kreditivmedel sannolikt icke äro att för Riksgäldskontoret förvänta, torde

deras belopp för närvarande och innan de för dem afgifna redovisningar

undergått föreskrifven granskning icke böra ur Riksgäldskontorets räkenskaper

helt och hållet afföras, utan, intill dess sådan granskning egt rum,

såsom i afseende å förut verkstälda utbetalningar af dylika medel iakttagits,

föras inom linien.

Utskottet hemställer således,

3:o

att Riksgäldskontorets fordran för lyftade medel

af det vid 1870 års riksdag anvisade kreditiv för rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,

1,410,445 kronor 63 öre, må i Riksgäldskontorets

räkenskaper föras inom linien.

I händelse af bifall till hvad här ofvan blifvit föreslaget, torde

4:o

Utskottet få sig uppdraget att derom lemna Fullmäktige

i Riksgäldskontoret behörig underrättelse.

Stockholm den 20 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.