Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag åt färjemannen vid Fårösunds hamn.

1877-03-20 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:46, Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag åt färjemannen vid Fårösunds hamn.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

ST:© 46.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 2 c. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag åt färjemannen

vid Fårösunds hamn.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottets behandling

remitterad motion (N:o 109) har Herr Pehr Larsson förmält, att förbindelsen

öfver Fårösunds hamn, som skiljer den längst i nordost belägna

Fårö socken från det öfriga Gotlandslandet, underhölles af två färjemän,

boende en på hvardera sidan om Fårösund, hvilka voro skyldiga att öfver

den omkring en fjerdedels mil breda hamnen öfverföra personer, kreatur

och gods m. m. för en afgift, bestämd genom en af Kongl. Maj:t i nåder

den 23 April 1858 faststäld taxa. Denna taxa vore dock så låg, att i

regeln blott 121/2 öre erlades för hvarje person i forssellön, såvida icke

hela antalet af öfverresande utgjordes af en person allenast, hvilken då

erlade en afgift af 25 öre.

Från erläggande af afgifter enligt samma taxa, af hvilken Utskottet

tagit del, äro vidare befriade kungliga och furstliga personer med deras

sviter, tågande trupper, kronoskjutser, kronotransporter, kurirer, poster,

brefbärare i kronans och allmänna ärenden, fångskjutser, äfvensom ortens

embets- och tjensteman, då de i tjensteärenden färdas; och har med anledning

häraf, till ersättning för färjemännens åliggande att utan vedergällning

öfver sundet föra nämnda personer, 1865—1866 årens Riksdag

anvisat ett årligt anslag af 50 kronor att emellan färjemännen fördelas efter

den grund, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunde finna lämpligt bestämma.

Om i betraktande toges, att dessa färjemän, hvilka hade samma skyldigheter

som gästgifvare att på hvad tid och under hvad väderlek som

helst fortskaffa den resande öfver sundet, ofta, särdeles under storm med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.

y

hög sjö, ej blott vore mycket ansträngde, utan till och med utsatte för

fara till både helsa och lif, så har motionären ansett det lätteligen kunna

inses, att ofvan nämnda afgifter till färjemannen, både de som af enskilda

personer erlades och den som utginge af allmänna medel, ingalunda

motsvarade färjemännens besvär, tidspillan samt ersättning för båtunderliåll

m. m. För den af allmänna medel utgående ersättningen af 50 kronor

om året måste de ofta vid mönstringar, vapensyner, befäls- och beväringsmöten,

vid uppbördsstämmor, vid kronofogdes, länsmans samt andra

militäre, ecklesiastike och civile tjenstemäns resor fram och åter öfver

sundet samt vid postens öfverförande fyra gånger i veckan använda mycken

tid och arbete.

I följd häraf stode dugliga färjemän numera knappast att finna,

samt befunno sig båtar och färjor för öfverfarten nu i så bristfälligt

skick, att de icke kunde anses för sitt ändamål dugliga; och motionären

har i anledning häraf föreslagit, att Riksdagen måtte anslå 100 kronor

årligen, utom de nu utgående 50 kronor, till ersättning åt färjemannen

vid Fårösunds hamn, till fördelning dem emellan efter Konungens Befallningshafvandes

bepröfvande, emot det att nämnde färjemän fortfarande som

hittills utan särskild ersättning öfver sundet fortskaffade i tjensteärenden

stadde personer och kronans folk.

Om den, för skyldigheten att fortskaffa i tjensteärenden stadda personer

och kronans folk, af allmänna medel utgående ersättning är, såsom

motionären uppgifva, för låg i förhållande till det af berörda skyldighet

för färjemännen föranledda besvär och tidspillan m. m., torde rättelse

härutinnan lämpligast böra åstadkommas på det sätt, att, såsom år 1S5S

vid utfärdande af ofvanomförmälda förhöjda taxa egde rum, Kongl. Majt:s

Befallningshafvande för Kongl. Maj:t anmäler behofvet och Kongl. Magt

deruppå, efter vederböra,ndes hörande, vidtager den åtgärd, som må finnas

skälig. Utskottet hemställer fördenskull,

att Herr Pehr Larssons motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Bih. till Riksd. Prof. 1S77. 4 Sami. 1 Afd. 26 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.