Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernväg sanläggningar.

1877-02-06 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:5, Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernväg sanläggningar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

I

N:o

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Febr. 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående

beviljande af vissa förmåner för enskilda jernväg

sanläggningar.

(R. A.)

Medelst nådig proposition den 22 December 1875 föreslog Kongl.

Majit, Riksdagen medgifva, att enskilda personer eller bolag, hvilka intill

1877 års lagtima riksdags början kunde undfå Kongl. Majits nådiga tillstånd

att inom riket anlägga jernväg, finge, ehvad de för sådant ändamål

erhölle statsbidrag eller icke, berättigas att, der Kongl. Maj:t så

pröfvade lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för jernvägsanläggningen

erforderliga, kronan tillhöriga, jord utan annan kostnad än att, hvad

anginge boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning derför lemnades i enlighet med

hvad Kongl. Förordningen den 14 April 1866 i sådant afseende stadgade,

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans egor

belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunde vara disponibla; och

blef denna nådiga framställning af Riksdagen bifallen.

Då de skäl, som föranledde Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag och

Riksdagens dertill lemnade bifall, fortfarande ega giltighet, har Kongl.

Majit, genom nådig Proposition af den 22 December 1876 (intagen under

N:o 6 i lista samlingen och lista afdelningen af bihanget till Riksdagens

protokoll) föreslagit Riksdagen att medgifva, att Kongl. Majit må,

der så lämpligt pröfvas, berättiga enskilda personer eller bolag, hvilka

intill början af 1878 års lagtima riksdag kunna undfå Kongl. Majits nådiga

tillstånd att inom riket anlägga jernväg, att, ehvad de för sådan anläggning

erhålla statsbidrag eller icke, komma i åtnjutande af ofvan omförmälda

förmåner.

Blh. till Riksd. Prof. 1877. 4 Sand. 1 Afd. 3 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Stats-Utskottet, till hvars utlåtande denna nådiga Proposition blifremitterad,

har icke funnit något att erinra vid hvad deruti blifvit föreslaget

samt hemställer alltså,

att Kongl Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 Februari 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

N:o 6.

Ank. till Eiksd. Kansli den 6 Febr. 1877, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i, anledning af Kongl. Maj ds proposition om afsöndring

af jord frän tredje major sbo stället Stufverum.

(I. A.)

Uti en till Stats-Utskottets behandling hänvisad proposition (N:o 18)

har Kongl. Maj:t gifvit Riksdagen tillkänna, att Yesterviks tändsticksfabriksbolag,

som förut genom särskilda Kongl. beslut fått sig upplåtna

ett tunnland 26,8 kappland från den under tredje majorsbostället

vid Andra Lifgrenadier-regementet Stufverum i Lotta socken af Kalmar

län lydande torplägenheten Ladugårdens egor, nu i underdånighet anhållit

att ytterligare få från boställets egor till besittning under full

eganderätt afsöndra ett å karta lagdt område af 20,50 qvadratrefs eller

tre tunnlands 21,2 kapplands vidd, mot en årlig afgäld till boställets

innehafvare af 15 kronor, på sätt landtmätare och gode män vid undersökning

på stället föreslagit.

Efter det chefsembetet för Andra Lifgrenadier-regementet, indelningshafvaren,

boställets arrendatorer, så väl den nu varande som den

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.