Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga af de stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret

1877-04-13 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:52, Memorial, med förslag till åtskilliga af de stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stat»-Utikotut.t Memorial N:o 52.

1

N:o 52.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1877, kl. 5 e. m.

Memorial,, med förslag till åtskilliga af de stadganden, hvilka böra

införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härjemte öfverlemna förslag till de flesta af de stadganden,

som böra i det nya reglementet för Riksgäldskontor införas och hvilka angå Kontorets

skulder och fordringar; de Kontoret åliggande utbetalningar (med undantag

af dem, hvilka under innevarande riksdag blifvit eller blifva på Kontoret anvisade);

Kontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom lånefordringarne; uppbörden

och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen öfver

Riksgäldskontor; Fullmäktiges sammankomster; Fullmäktige tillhörande särskilda

åligganden och uppdrag; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga tjänsters

bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser;

samt pensioneringen af Kontorets betjening; äfvensom aflönings-, indragnings- och

pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll som motsvarande stadganden

i 1876 ars reglemente, utom i de delar, som här nedan finnas angifna.

Ui den afdelning, som angår Kontoret åliggande utbetalningar, hafva uteslutits

de föreskrifter, som afse sådana utbetalningar, som redan blifvit af Kontoret

fullgjorda.

Enär liqvid för år 1874 blifvit mellan stats- och riksgäldsverken uppgjord,

hafva ur det nya reglementet uteslutits de stadganden, hvilka afsett berörda liqvid

och de Riksgäldskontoret för år 1874 tillkommande öfverskott och hvilka innehållits

i §§ 7 och 25 af 1876 års reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1877. i Sami. 1 Afd. 29 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

Då Riksgäldskontorets rätt att af Statskontoret bekomma medel till annuiteters

med flera utgifters bestridande med innevarande år tagit sin början, bar i §

24 (motsvarande § 26 i 1876 års reglemente) orden: “i afräkning å kommande års

anslag" utbytts mot orden: “i afräkning å Riksgäldskontor! tillkommande anslag .

Som den återstående behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning

till regelbunden hushållning under år 1876 blifvit till Riksgäldskontor! levererad,

har ur § 27 (motsvarande § 29 af 1876 års reglemente) uteslutits den

del, som rörde samma fond

§ 28 grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets i dess utlåtande i N:o

20 under punkten 4:o mom. b) gjorda hemställan.

Med anledning af Riksdagens bifall till Utskottets i dess utlåtande N:o 45

* under punkten 2:o gjorda hemställan, hafva ur det nya reglementet uteslutits de

bestämmelser, hvilka afsett återbetalning af det å 186/ års kreditiv lyftade oguldna

belopp, hvars afskrifning numera af Riksdagen beslutats, nemligen såväl en mellanmening

i § 29 (motsvarande § 30 i 1876 års reglemente) som ock hela § 31 i

sistnämnda reglemente.

Enär bankovinsten ej längre ingår till Riksgäldskontoret, har ur det nya

reglementet uteslutits det i § 32 af 1876 års reglemente härom förekommande

stadgande.

Enligt instruktionen för Revisorerne af Riksbanken åligger det fortfarande

Bankofullmäktige att föranstalta om tryckning och utdelning af revisionsberättelsen

om Riksbanken; med anledning hvaraf det vid sistlidne års riksdag, i sammanhang

med beslut om förändradt sätt för revisionskostnadernas bestridande, i §

63 af då utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret införda stadgande, så vidt det

rörer ifrågavarande berättelse, ur § 60 af det nya reglementet uteslutits.

Enär det år 1873 Fullmäktige lemnade uppdrag angående tryckning af

Bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag numera blifvit, så när som

på registers upprättande, fullgjordt, har § 61 i öfverensstämmelse härmed omredigerats.

Sedan ny tjenstgöringsordning för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid

Riksgäldskontoret blifvit den 12 Maj 1876 af Fullmäktige faststäld, har föreskriften

härom i § 66 af 1876 års reglemente ur det nya reglementet uteslutits.

Med förbehåll att vid reglementets slutliga uppställning, om sådant skulle

erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadgauden och stater må

af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 13 April 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

ä) att ombesörja Jiqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster

samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och

behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Memorial No 52.

framställning, på viss namngifven person öfverlålas, för att endast i dennes hand

vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande

i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar

å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontrakts enligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet

Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka

finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å

hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de

förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre

reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från

Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels

att, derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af

Norbergs jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52. 5

stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jern vägsanläggningen beviljade försträckningar,

emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas

af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningeu med alla dertill hörande byggnader och materiel

skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse

eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,

samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas

af bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af

Kong], Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade

bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen

icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den

uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen

blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Westerås och

S.t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det

belopp, 800 kronor, hvarmed defå kyrkostämma den 25 Oktober 1874'' förhöjt den

af dem dittills med likaledes 800 kronor till Westerås domkyrka årligen utgående

bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning

af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar,

hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Westerås samt

räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels och att domkyrkokommissionen

\ Westerås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering

å det år 1858 domhyrkohassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan

anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar

i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit,

att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande

af ränta och amortering å nämnda lån.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 32.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagax*.

§ 4.

Mom. 1. Som 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition

ej mindre ett belopp af 6,000,000 kronor, att till fortsättning af statens

jernvägsbyggnader under år 1877 lyftas i Riksgäldskontor, än ock, föi utförande

af föreslagna nybyggnader och andra arbeten, som dels erfordras föi fullständigande

af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors anslutning

och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delai

deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventariei, ett

belopp af 3,942,000 kronor, att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret, åligger

det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, i den mån de ännu icke

äro lyftade, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla och enligt Kongl.

Maj:ts disposition utbetala.

Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag

beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner

kronor, att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor

årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp

samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

1 ;o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga

besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af

kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen

för afsyning och besigtning af för enskilda jernvägar och deras upplåtande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

7

för allmän trafik, förrättad och Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:°) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsb

el Öppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett ar från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom eu mot samma

räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt,

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik Öppnad;

5:°) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning och staten tillförsäkras all den pant- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med aborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla.

Mom. o. Såsom bidrag till utförande af föreslagna kajbyggnads- och

muddringsarbeten vid den så kallade koff er dihamnen i Karlskrona har 1876 års Riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stat»-Utskottets Memorial N:o 52.

dag beviljat staden Karlskrona ett lån af tvåhundra tusen kronor, att utbetalas af

Riksgäldskontoret med en femtedel årligen under fem år, räknadt från och med

år 1877, å tider, som Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas

på det sätt, att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet,

till så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas

sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild

förfallotid återstående kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning, samt

på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden att inom tid,

Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda hamnarbete

färdigt; skolande nämnda lånebelopp på stadgade vilkor från Riksgäldskontoret

utbetalas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 5.

(Till de under denna afdelning förekommande stadganden, i afseende å

hvilkas innehåll Riksdagen i vissa delar ännu ej fattat beslut, kommer Utskottet

framdeles att afgifva förslag.)

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 6-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 7.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre

millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet

in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa

utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige

utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen

kungjord.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

9

§ 8.

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör

å Riksgäldskontor anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under ''tiden

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till

rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,

har Riksdagen faststält till en million femhundra tusen kronor,

§ 9.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående

paragrafer å Riksgäldskontor et anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången

uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa

betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid

icke utsättas senare än fem ar efter deras utgifningsdag.

§ 10.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna

tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio

tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter nu m.

§ 11.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill

dess annorlunda af Riksdagen förordnas, underbehörigt iakttagande af samma

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller

Bill. till Riksd. Prot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända

och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäld skontoret godtgöras.

§ 12.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll så väl af den för It iksg ä l dsk o nior et anvisade, som af de för Riksdagens

sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar

befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser

vanligen hänförda utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,

som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,

och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 13-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen

kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må

bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,

samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarue

under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver

fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och

utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år

1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige

meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 14.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtskoUets Memorial N:o 52.

11

må Revisorerne på Riksgäldskontor! anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Rikgäldsverkens samt de

under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,

som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets

medel bestridas.

§§ 15 och 16.

(Komma att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående aflöning för

Justitie-ombudsmannen och hans expedition m. m.; hvarom Utskottet denna dag

afgifver särskildt förslag.)

§ 17-

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 18.

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannap er sonat och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för

tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under

föregående riksdagar beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att

åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon

del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 19.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som

ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under

ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 20.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans-kontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en

summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 21.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen tvåhundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år

ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vil
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52,

13

kor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 22.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af

Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke

medgifvas.

§ 23.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid

försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona

behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel

blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 24.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i

Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag

eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar

af Kong]. Statskontoret till förvaltning mottaga.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

§ 25.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1877 och 1878 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående

från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 38 skall

för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl.

Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i

verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 26.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret

mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som

från Landtränterierna och OfverståtJiållare-embetels kansli blifvit till Kongl. Statskontoret

levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende

reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras

för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller

framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 27.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit

på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 28.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

15

§ 29.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del

de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel

enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess rekvisitioner

tillhandahålla.

§ 30.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom

för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade

statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande

eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag

tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och

den nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna

skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet,

huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen

tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel

mest öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke

må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligq^ioner upptagna

lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras

för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,

till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets

medel afsättas; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag

skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas

och användas, så att ränteiiqviderna vid derför bestämda terminer

varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld;

och skola de till liqvidations- och amortissementsfouden influtna medel,

så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och

ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande

betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

derma Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars liggande

och utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag

framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas,

utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade

statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna

dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån

— på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad

som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning

af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående

obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i

annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer

eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige

i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja

statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer

icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt

2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret

utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande

berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att

Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig

skrifvelse framstälda begäran derom att utlottning slistorna rörande så väl

1870 års som öfriga i svenslct mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang

få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma

till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva

i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt,

tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka,

att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å

kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i

uppbörden mottagas.

§ 31.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

17

§ 32.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets

utlåning; hvarom Utskottet kommer att afgifva särskildt förslag).

§ 33.

För bestridande af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 34.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet åt

krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning

emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 35.

De medel, som inflyta å den s. k. statslonefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontor! aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds
kontoret

ingående medel.

§ 36.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbvggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så

väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortisse.

Bih. till Riksd. Prof. 1877. 4 Samt. 1 Åfd. 29 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Ståts-Utskottets Memorial N:o 52.

mentsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af

allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 37.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade

utdrag af detta veris räkenskaper för det näst föregående året genom trycket

offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 38.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande,

bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret

återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret.

§ 39.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 40.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

19

§ 41.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 42.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter: börande Fullmäktige doldt och

förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 43.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 44.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de

i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 45.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 54 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem

gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och

de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfiigt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 46.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i

denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo

skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 47.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 48.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

21

§ 49.

Med undanlag af de enligt § 45 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,

vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 50.

Åstunda!'' Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika

uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ Öl.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 52.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,

ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 53.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 54.

Yppas under hullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

n

§ 55.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär: dervid

klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio

dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot

hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger

honom att senast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller

riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva

till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter

delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 56.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med

flera handlingar.

§ 57.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står

under deras vård och inseende.

> Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

23

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 58.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid

hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna

rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande

finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i

ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 59.

Då Révisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 60.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningar^ af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 61.

Jemlikt 1873 års Riksdags beslut skola Bondeståndets genom Fullmäktiges

försorg och på Riksgäldskontorets bekostnad tryckta protokoll vid 1809—1810 års

riksdag förses med register.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-XJtskottets Memorial N:o 52.

§ 62.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de

skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer

å inventeriepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och

afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 63.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af Indika den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 64.

Då de bolag, som för j omväg s anläggning ars utförande från Riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade

kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga

i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige

efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några

åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de

utgifna lånens fortsatta liqviderande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 52.

25

§ 65.

Uti Allmänna Hypotéksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskapei

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 66.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

°rti der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrame icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetct genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han

äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet

insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och

Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett

ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;

skelande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid

revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna

återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera

verket vara tillstädes.

§ 67.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

26

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 68.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamererare;

en revisor;

en kassabokhållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 69.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 70.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under änslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 75

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande

tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

27

mästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad

ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 71.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 72.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att

sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den

först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och -lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 73.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva

undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de

tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli, eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 74.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af

de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid, han tjensten innehafver, egen åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. in.

§ 75.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med

vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,

på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande

tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning

för tjenstens förrättande användas.

§ 76.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida

tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin

egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 77.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 78.

Om någon af vdktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges

Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 79.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infor
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

29

dras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma

förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 80.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt

förhållit och, efter att, på sätt i § 75 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie

tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 81.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret

bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.

§ 82.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den

tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Ståts-Utskottets Memorial N:o 52.

§ 83.

Deri tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af

sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio

år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio

lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga

till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall

lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,

som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar

af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och

sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen

för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje

lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 84.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro

faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

§ 85.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottefs Memorial N:o 52.

31

Bil. Å.

Rikgäldskontorets vid 1876 års slut utkalanserade kapitalskulder.

»• g “i

» Sb

•"reg

c. B

3

1866

i

1866

6

1866

9

1866

6

1866

7

1866

90

1868

Obligationer för 1855 års

statslån ■ till jernvägsanläggningars

bekostande eller

understödjande, primitivt

281,900 R:dr R:mt .

Dito för 1858 års jervägslån,

8,190,500 Thlr Pr. C:t . .

Dito för 1860 års jernvägslån:
a)

mot obligationer, stål - da på utlottning, å

8,000,000 Thlr Pr. C:t

b) mot premie-obligationer

å 2,400,000 Thlr

Pr. C:t, bokförda till

fem sjettedelar deraf,

eller 2,000,000 Thlr . .

Dito för 1861 års statslån,

3,000,000 R:dr Rmt . . .

Dito för 1864 års jern vägslån

å 2,223,000 £ St., hvaraf

dock blifvit föryttrade

obligationer för endast

555,700 £ St. *)......

Dito för 1866 års jernvägslån

å 9,932,300 Thlr Pr. C:t

D:o för 1868 års jernvägslån,

£ St. 1,150,000

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1855 d.30/

1858 d. Va

/o

i/

1860 d. Vs

1864 d. lä/4

1866 d. 2/i

1868 d. Vt

Eäntefot.

t Va o. 4 I

4 Va %

4 Vs %

4 Vs %

4 Vs %

5 %

5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1876.

Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt

årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen

Er. 161,900

Thlr 5,982,300

Thlr 6,073,100

Thlr 1,147,083 10

Er. 2,376,600

£ St. 510,200

Thlr 9,630,900

£ St. 1,122,600

Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer

upptagna obligationsantalet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

a- c jod

. ff

P ^

CD (fl V

e*i°S.

5i

SJ p.

" CD

CD CD

C+- 0

85

1869

72

1870

83

1872

35

1875

33

1876

13

1866

14

1866

15

1866

Obligationer för 1869 års inhemska

jernvägslån, R:mt

4,000,000 R:dr.......

Dito för 1870 års jernvägslån

å 40,000,000 R:dr, deraf

till 1876 års slut blifva

utlemnade obligationer

å tillhopa 16,170,000 R:dr

Dito för 1872 års jernvägslån

å 24,000,000 R:dr, deraf

till 1876 års slut blifva

utlemnade obligationer

å tillhopa 19,407,300 R:dr

Dito för 1875 års jernvägslån

å 56,250,000 Riksmark,

deraf till 1876 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 20,000,000

Riksmark..........

Dito för 1876 års jernvägslån

å 2,000,000 £ St., deraf

till 1876 års slut blifvit

utlemnade obligationer

å tillhopa 1,500,000 £ St,

Dito, hvilka i anseende till

sin ordalydelse icke kunna

uppsägas, eller det s. k.

gamla lånet.........

Dito, utfärdade såsom grundfond

för Allmänna Hypoteksbanken,

bokförda inom

linien med R:mt 8,000,000

R:dr ............

Ännu icke till inlösen företedda

Trollhätte sluss
-

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1869 d. 30/''(

1870 d. 3%

1872 d. 3%

1875 d. 7s

1876 d. lä/6

1798 d.

1811 d. 3%2

1861 d. Vr

Räntefot.

5 %

4Va

4 7:

%

/ 2

4 Va %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1876.

Fonderad skuld.

Kr. 15,988,000

Kr. 18,887,500

Rmk 20,207,100

£ St. 1,500,000

Kr. 3,013,200

loke fonderad skuld.

Kr. 10,125

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

33

CD «1 h

£0 CD

CD

16

1866

17

1866

1815 d.

18

1866

_19_

1866

20

1866

21

1866

25

1866

29

1866

77

1869

verks lottsedlar å tillhopa

5.000 Daler Silfvermynt.

bokförda inom limen med

R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen

ränta R:mt 2,286: 88 1750 d. v3

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt) . . .

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien med R:mt

150.000 R:dr ....... 1778

Innestående fond för Göta

kanals underhållande. . . 1833 d.3Via

Dito för Södertelje dito. . .--- 5 %

Fond för Hjelmare kanals

och slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshand
lingar).

...........

Dito för Strömsholms kanals

dito (d:o)..........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden

afskrifven) ....

Uti f. d. Ridderstolpeska huset

intecknad skuld till

Stockholms borgerskaps

enkhus............

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)

..........

Bik. till Biksd. Blot. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1876.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

Ii

Kr. 140,889

Kr. 45,000

Kr. 17,400

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

, Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1876 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda låu.

§ i 1866 års

reglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

! Annuitet.

Räntefot

i

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1876 års

slut.

Lån till:

1 34

Upsala akademis biblioteks-

1 1824 I

2 % i

3 %

75,000

7,480

1

byggnad...........

{1825 [

jemte >

ränta. 1

52

36

Uppförande af ett nytt läro-

I

hus för elementarlärover- ket i Jönköping . .

1861

5 %

4 %

120,000

102,754

17

37

Uppförande af byggnader

för elementarläroverket i

Halmstad..........

1866

>

25,000

23,636

02

>

Uppförande af byggnader för

läroverket i Kalmar. . . .

1866

»

40,000

—

37,803

51

>

Uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.......

1864

»

25,000

23,012

92

>

Uppförande af byggnader för

läroverket i Falun . . . .

1864

>

>

40,000

—

36,823

23

Uppförande af byggnader för

läroverket i Sala.....

1865

>

»

12,000

—

11,027

47

j 39

Uppbyggande af ny kyrka i

jl 8491

}1 854]

2 % 1

Kristinehamn........

jemte >

3 %

37,500

—

18,830

33

; 40

Lidköpings stad, för ny kyr-

ränta, j

kas uppbyggande .....

1851

6 %

4 %

24,000

4,079

77

i 41

Knäreds församling i Hal-

lands län, för kyrkobygg- nad ..............

1852

24,000

8,040

81

>

Markaryds församling i Kro-

i

nobergs län, för kyrko- byggnad ...........

1854

10,000,

1

4,083

77

.

1

Transport

—

—

1

I

277,5721

52

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

35

H ««

i 1866 års

•eglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

lläntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1876 års

slut.

Transport

—

—

—

277,572

52

42

Wallentuua församling i

!

Stockholms län för kyrko-

byggnad ...........

1859

6 %

4 %

20,000

—

13,984

18!

43

Reparation af Linköpings

1

domkyrka..........

1850

>y

30,000

3,106

63 i

1

»

Reparation af Wexiö dom-

kyrka ............

1852

»

>

30.000

6,499

94

Reparation af Skara dom-

kyrka ............

1858

*

25,000

—

14,077

13

Reparation af Westerås dom-

-

kyrka ............

1858

y>

22,500

—

12,787

86

>

Reparation af Westerås dom-

kyrka ..........

1860

28,000

28,000

45

Allmänna barnhusinrättnin-

gen i Stockholm......

1851 .

6 %

4 %

75,000

29,790

09

49

Staden Wexiös återuppbyg-

gande efter 1843 års elds-

våda.............

1843

3 n 4 %

360 000

25 634

07

50

Staden Åmål, byggnadslån .

1846

»

4 %

45,000

_

8,136

86

52

Återuppbyggande af den år

1847 nedbrunna del af

staden Kristianstad . . . .

1848—1850

»

150,000

25,031

61

53

Återuppbyggande af den år

1849 nedbrunna del af

st.flflfin Lidköping.....

1 852

63,666

20 161

33

54

Återuppbyggaude af staden

11854 1

Örebro ...........

»

»

375,000

—

211,361

76

Återuppbyggande af staden

| lo55 J

Jönköping.........

1855

100,000

52 604

97

55

Återuppbyggande af staden

Eksjö............

1857

6 o. 7 %

4o.44%

200,000

—

116,174

39

Transport

—

844,923

34

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

H

i 1866 års

eglemente.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

..

Kapitalåterstod

vid 1876 års

slut.

Transport

—

—

—

—

844,923

34

57

Staden Lidköping, för ny

tomtreglering........

1854

6 %

4 %

20,000

8,985

Staden Örebro, för ny tomt-

reglering..........

37,500

18,278

19

>

Staden Jönköping, för ny

tomtreglering........

1855

15,000

6,671

''

86

»

Staden Eksjö, för ny tomt-

reglering..........

1857

30,000

• ■ ■

18,039

74

58

Staden Malmö, till kasern-

och stallbyggnader . . . .

1813—1815

| jemte j

32,000

—

5,775

14

60

Staden Ystad, förhamnupp-

( ränta 1

muddring..........

1857

6 %

4 %

60,000

29,471

20

61

Staden Warberg, för hamn-

anläggning.........

1844

5 %

3 %

30,000

5,587

60

Staden Warberg, för hamn-

anläggning.......

1849

6 %

4

22,500

1,335

31

62

Hamnbyggnad vid Cimbris-

hamn.............

1843

5 %

3 %

37,500

_

18,785

30

63

Staden Kristianstad, för

hamnanläggning vid Åhus

1848

30,000

—

11,832

93

»

Återstående hamnarbeten vid

Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande m. m. .

1855

6 %

4 %

30,000

10,808

50

67

Staden Westerås, för utvid-

gande och förbättring af

stadens hamn......

1849

»

y>

30,000

1,823

46

Uppmuddring af hamnen och

segelrännan vid Kristine- hamn .............

1850

36,000

4,195

87

Anläggning af hamn vid

Wadstena..........

1850

48,000

5,810

73

Transport

—

—

—

__

992,324

17

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

37

§ i 1866 års

reglemente.

|

J Tiden, då lånet

! utbetalts-

1

Annuitet

Räntefot.

[

Ursprungliga

beloppet.

i

Kapitalåterstod

vid 1876 års

slut.

Transport

i

—

—

1

992,324

17

68

Fullbordande af hamnbygg-

|

nadan vid Wadstena . .

1855

6 %

4 %

15,000

—

5,421

86

Arboga-åns uppmuddring.

1855

»

15,000

—

5,399

04

>

Upprensning och fördjup-

i

ning af Köpings å.....

1855

>

20,000

—

7,160

47

69

Anläggning af en hamnbas-

sin invid Karlstad samt eu!

kanal derifrån till Kanike- näset vid Wenern.....

1

1859

»

100,000

52,596

64

»

Hamnbyggnad vid Falken-

berg.............

1859

47,000

24,726

42

»

Fullbordande af hamnarbe-

tena vid Strömstad . . . .

1858

15,000

7,413

08

70

Hamnbyggnaden vid Färje-

staden i Torslunda socken''

på Öland ..........

1858

12,850

6,762

12

71

Byggande af hamn vid sta-

den Grenna........

1861

,

37,500

23,792

34

y>

Förbättring och utvidgning

af Helsingborgs hamn . .

1862

»

230,000

—

146,108

90

Hamnbyggnad vid staden

Åmål............

1861

8,000

5,191

94

Fortsättning af hamn- och

kanalanlägguingen vid

Karlstad..........

1861

70,000

41,963

61

Uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt

anläggning af en lastbryg- ga vid nämnda stad . . .

1861

»

26,000

_

15,577

18

Transport

—

—

—

1,334,437

77

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

!

1

1

■......................!

(JQ

1

Kapitalåterstod !

a> £

a 00

.

Tiden, då låuetj

Annuitet.

j

Ursprungliga

vid 1876 års

OS

0

c*- p»

Öl H

aa

utbetalts. ''

l

Räntefot, j

beloppet.

slut.

Transport

—

—

—

—

1,334,437|77

71

R,ottne-åns upprensning och

1

!

i

fullbordande af den på-

■

började jetéebyggnaden

vid inloppet till nämnda å

1861

6 %

4 %

10,000

—

6,341

88

i 72

Slussanläggningar i Klara eif

vid Dejefors och Forshaga

inom Nedra Ulleruds och

Grafvasocknar iWermland

1856

150,000

—

60,666

47|

j 73

Anläggning af jernväg mellan

1

Kristinehamn och Sjöändan

1849

100,000

—

6,131

23

74

Anläggning af jernväg mel-

!

lan Nora och Ervalla . .

1854

»

150,000

47,246

85

j 75

Anläggning af jernväg från

Kärrgrufvan inom Nor-

bergs bergslag till sjön

18^9 1

|

Åmänningen........ -

1853 (

5 %

4 %

150,000

—

111,659

94

»

Fullbordande af samma jern-

1 Q K K 1

väg.............

looo 1

1 1

3 %

2 %

150,000

—

113,154

43

76

Anläggning af jern vägen

1856 |

Wessman—Barken . . . .

1 8^7 f

5 %

3 %

200,000

—

106,696

89

»

Fullbordande af sistnämnda

jernväg ...........

1858

6 %

4 %

200,000

—

98,221

—

77

Anläggning af jernväg mellan

1

städerna Falun och Gefle

1855—1859

4 %

2 %

2,400,000

—

1,435,904

79

78

Anläggning af jernväg mel-

1

lan Hudiksvall och sjöarne

t 1 Q K 0 1

Hellen..........

I loöö 1

i 1 q k n I

5 %

j 4 %

370,000

—

282,294

31

Anläggning af jernväg från

y 1ooy J

i

-

Söderhamn till sjön Berg-

|

viken m. m.........

18

58 — 1860

»

| »

500,000

—

390,872

47|

j 79

Anläggning af jernväg mel-

i

lan Borås och Herrljunga

1862, 1863

y>

i

1,377,055

24

1,189,629

24

Transport

—

i

5,183,257

27

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 52.

39

I

i CD

1.................

I

|.........................

|

l

i 1866 års

glemente.

ITiden, då lånel

utbetalts.

Annuitet.

1

| Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

i Kapitalåterstod

j vid 1876 års

slut.

1

80

!

Transport

^Anläggning af jernväg från

Eslöfs station på Södra

__

—

—

|

5,183,257

27

»

stambanan till Ystad . . .

Anläggning af jernväg mel-

1864 —1866

5 %

4 %

2,450,000

—

2,226,168

87

>

lan Helsingborg och Årup

Anläggning af jernväg mel- lan Landskrona och Eslöfs

station på Södra stamba-

1864. 1865

1,100,000

980,906

76

|

|

1

nan.............

Anläggning af jernväg mel- lan Kristianstad och Hess- leholms station på Södra

1864 — 1866

»

>

1,200,000

1,087,433

90

j

>

stambanan.........

Anläggning af jernväg mel- lan Wexiö och Alfvestads

1864 — 1865

»

>

720,000

630,197

581

81

stationpå Södra stambanan

Anläggning af jernväg från

hamnen vid Köping till

Uttersberg med grenbana

1864

j 1864 1

) 1865 j

»

434,000

379,279

20

82

till sjön Lillsvan.....

Anläggning af jernväg från

Herrljunga öfver Weners-

7 %

500,000

311,000

82

88

borg till Uddevalla . . . .

Uppförande af en jernbro

öfverSvartån å landsvägen

emellan Linköping och!

1865 — 1867!

5 %

1

|

*

3,240,000

2,982,724

95

84

Bergs gästgifvaregård . .!

Brobyggnad öfver Dalelfven i

1852

6 %

»

20,000

—

4,679

12

» |

närheten af Gustafs kyrka

Anläggning af2:ne flottbroarj

i närheten af Torsångs

1853

1

■»

i

6,000

■ i

1

2,159

94

Transport

I

—

1

1

13,787,808

41

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

É" "

g

!

Sr* *-*

2 oo

S

CD Oi

E, &

CD 2

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod j

vid 1876 års

slut.

Transport

•

—■

—

13,787,808

41

kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra öfver

Lillelfven.........

1859

6

%

4 %

10,000

•

5,988

24

|

85

Ny bro öfver Helge å vid

Kristianstad........

1858

»

»

100,000

52,632

97;

86

Brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå . . . .

1861

>

»

55,000

__

32,978

25

»

Brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå . . . .

1864

8

%

5 %

20,000

—

10,439

38

90

Uppförande af byggnad åt

Farmaceutiska institutet.

1862

5

%

4 %

50,000

--

40,853

28

91

Uppförande af byggnader å

häradshöfdingebostället

Mälby i Vester Fernebo

socken af Westerås län .

1864

7,000

2.800

j

92

Grund förbättringar å Al-

narps egendom ......

1864

10

%

_

30,000

_

6,000

__

93

Segelleds öppnande från

Hattefura vid Wenern till

sjön Stora Lee......

1865, 1867

K

0

%

3 %

800,000

713,197

01

94)D

Utsträckning af Kinda båt-

118^

led medelst kanalisering af

143)

Stångån från sjön Rengen

till Linköpings hamn . .

1865—1870

»

437,500

391,045

06

142

Staden Karlstad,förreglering

af torg, gator och tomter

1867

6

%

4 %

50.000

43,367

03

|

Transport

—

—

—

—

15,087,109

63

1) Se vidare § 134 mom. 14'' i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 x> »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » J>

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-XJtskottets Memorial N:o 52.

41

B ÖS

cd Oi

3 so.

143D

1482)

11483)

148*)

1485)

148

1486)

Transport

Uppförande af ny byggnad

åt Upsala elem.-läroverk

Uppförande af ny byggnad

för Karlstads högre elementarläroverk

....

Uppförande af ny byggnad

åt Wenersborgs elementarläroverk

........

Utvidgande af elementarläroverksbyggnaden

i Kristianstad

..........

Uppförande af ny byggnad åt

CD OO

ä B
-

477)

Förändring och tillbyggnad)

af elementar-läroverfes
byggnaden

i Skara ....

Reparation af domkyrkan i

Karlstad..........

Transport

Tiden, då lånet

utbetalts.

1

i Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1876 års

slut.

—

—

15,087,109

63

1868, 1869

6 %

4 %

51,200

41,980

43

1867, 1868

5 %

»

140,000

—

134,845

13

1868

40,000

—

38,784

54

1867, 1868

40,000

—

38,318

03

1873, 1875

20,000

—

20,000

—

1867, 1868

1

»

20,000

—

19,256 44

1868, 1869

»

»

40,000

—

38.970

21

1869

6 %

»

23,500

i

19,787

1

80

_ i

—

-|

15,439,052

21

U T^r I 11 mom- 8 1 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

in t? I ll 8 '' 1873,år? Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente,

o; Jir § 27 i 1869 ars Reglemente.

7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prat. 1877. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

%

s. 42 Kontrollera mot PDF

S i 1872 års CIO coo co«© § 1 187i års

reglemente. co cq <m <m cq ce reglemente.

42

Stats-Vtskottets Memorial''N:o 52.

Transport

Staden Strengnäs, för ny

tomtreglering.......

Jernvägsanläggning mellan

städerna Karlskrona och

Vexiö............

i Jernvägsanläggning mellan

| Krylbo och Norberg . . .

|jernvägsanläggning från

Sundsvall till Torpshammar.

...........

|Jernvägsanläggning från Up
sala

till Gefle........

jjernvägsanläggning från

Ludvika till Kil......

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.! Räntefot

|Inköp af byggnad åt semi!

narium för bildande af

lärarinnor i Stockholm .

1872

1872 |

'' 1878 }

( 1874 |

| 1872

\ 1873

1872 1

1873 ''

1874

1873

1874, 1875,

1876

1875

Summa

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1876 års

slut.

5 %

15,439,052

30,000— 29,400

21

2,600,000

406.000

1,494,000

500.000

5,000,000

2,600,000

406.000

1,494,000

500.000

5,000,000

59,000;

58,410

25,526,862

21

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

43

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
het

jening.

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman

4,400

1,600*

6,000

1 Kassör.................

4,400

—

1,600

—

6,000

_

1 Kamererare.................

4,000

1,600

—

5,600

_

1 Revisor..................

2,500

—

800

_

8,300

1 Kassabokhållare..............

2,000

800

_

2,800

1 Lånebokhållare............

2,000

_

800

_

2,800

1 Registrator och Kanslist.........

1,500

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare..............

1,500

—

600

_

2,100

1 Förste Vaktmästare............

700

—

100

_

800

1 Vaktmästare................

600

100

—

700

1 Vaktmästare................

600

—

100

__

700

1 Vaktmästare................

600

100

—

700

•—

Summa kronor

24,800

9,100

—

33,900

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden med ytterligare.......... „ 500: _

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —

och tjenstgöringspenningarne med........... n 100: _

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för
-

mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som

tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt
-

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Memorial N:o 52.

betjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för

samma tjenst anvisade tjenstgöringspenniugar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragiiingsstat yid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn ........................

4,400

_

Kommissarien H. Husberg.........................

4,400

—

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl..........

8,000

—

Notarien August Neyher..........................

3,000

—

Kanslisten Nils DidriJc Sillen.......................

1,500

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö...............

1,500

—

En Kontors- eller Kammarskrifvare ...................

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist.................

575

—

Summa kronor

19,875

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamereraren Herman Theodor Benckert.............

4,000

_

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

Maria Lovisa Stuart, född Koschell..............

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

Aurora Lindstedt..........................

225

—

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter..............

225

—

Summa kronor

8,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-aktiebolag, 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.