Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af erhållna äterremisser ä åtskilliga punkter af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtiiel.

1877-04-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:59, Memorial, i anledning af erhållna äterremisser ä åtskilliga punkter af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtiiel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

1

N:o 59.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 April 1877, kl. 12 midd.

Memorial, i anledning af erhållna äterremisser ä åtskilliga punkter

af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21, angående regleringen

af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtiiel.

(2:dra U.-A.)

Statsutskott, som uti afgifvet Memorial N:o 57 framstält förslag

till voteringspropositioner i anledning af de utaf Kamrarne fattade skiljaktiga

beslut i afseende å Utskottets Utlåtande N:o 21, angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, får här nedan afgifva

svar på erhållna återremisser å vissa punkter af samma utlåtande.

l:o. Uti 19:de punkten hade Utskottet hemstält: a) att för seminariernas

utvidgande med ännu en årsklass samt för införande af undervisning

i slöjd vid dessa läroanstalter anslaget till seminarierna måtte höjas med

13,500 kronor; och b) att tillökning i anslaget till stipendier för seminariielever

måtte beviljas med 5,000 kronor.

Dessa båda moment äro af Första Kammaren till Utskottet återförvisade,

men då Andra Kammaren redan afslagit Utskottets deri gjorda framställningar,

föranlåtes Utskottet nu endast hemställa,

att Första Kammaren må, beträffande de i nämnda

två moment gjorda förslag, fatta beslut.

2:0. Utskottets uti 2t:sta. punkten mom. a, i öfverensstämmelse med

Kongl. Maj:ts nådiga förslag, gjorda hemställan, att Riksdagen måtte såsom

Bill. till Riksd. Brok 1877. 4 Samt. 1 Afd. 34 Hälft. 1

Angående

folkskolelärareseminariernas

utvidgning

m. in.

Angående

undervisning

i slöjd vid

folkskolorna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, att utgå under de i

statsrådsprotokollet angifna vilkor, anvisa ett anslag af 15,000 kronor, har

blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad.

Den öfverläggning, som föregått Kamrarnes sålunda vidtagna åtgärd,

bär synts Utskottet gifva vid handen, att Utskottets framställning mött motstånd

hufvudsakligast på den grund, att det föreslagna statsunderstödet enligt

densamma uteslutande skulle komma folkskolorna till del, under det

att församlingar, hvilka på annan väg beredde i skolåldern varande barn

slöjdundervisning, ej skulle kunna komma i åtnjutande af något dylikt understöd.

Då återremissen alltså lärer afse, att ändring i detta hänseende

blifver vidtagen, samt det belopp, 75 kronor, hvartill understödet för hvarje

skola blifvit af Ivongl. Maj:t beräknadt, likväl synes kunna bibehållas oförändradt,

föranlåtes Utskottet nu hemställa,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att på ordinarie stat

anvisas ett anslag af 15,000 kronor, att användas till

understöd, med 75 kronor till hvarje skola, åt sådana

församlingar, som på lämpligt sätt bereda i skolåldern

varande barn undervisning i slöjd.

Angående 3:0. Uti 21:sta punkten mom. b. hade ^Utskottet hemstält, att Riks
ifrågasatt

^agen icke måtte bifalla en utaf Herr J. R Åkesson Lundegärd inom An
aflönande

af dra Kammaren väckt motion, deruti af anförda skäl föreslagits, att såsom

■itsliAd bidrag till aflönande af lärare eller lärarinnor vid slöjdskola, som motsvaMskola.

rade sådan skolas ändamål att meddela undervisning i handarbete, skol
distrikt

måtte, under vilkor att sådan lärare eller lärarinna årligen i lön

uppbure minst 250 kronor och vore med undervisning sysselsatt minst åtta

månader med 30 undervisningstimmar i veckan, åtnjuta statsbidrag till det

belopp, som nu utginge till oexaminerade, biträdande lärare och lärarinnor

i folkskola.

Jemväl detta moment är af Första Kammaren till Utskottet återförvisadt;

men enär Andra Kammaren bifallit Utskottets framställning, föranlåtes

Utskottet nu endast hemställa,

att Första Kammaren må i ämnet fatta beslut.

Angående

anslag till

ny universitetsbyggnad

i

Lund.

4:o. Sedan Herr E. Thomasson uti en inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad motion af anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen ville bevilja ett anslag af 475,000 kronor, att med lika belopp

utgå under åren i878, 187!), 1880 och 1881, till uppförande af en

universitetsbyggnad i Lund, antingen enligt af motionären omförmäld plan

och ritningar, innehållande jemväl gymnastiklokal, eller ock så att det efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

3

nämnda plan till gymnastik afsedda utrymmet användes för andra universitetsbehof,

i hvilket senare fall anslaget borde höjas med 25,000 kronor;

både 1 dskottet uti 36.te punkten hemstält, att förevarande förslag icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Denna punkt har emellertid blifvit af båda Kamrarne till Utskottet

återförvisad; och då den inom Kamrarne i ämnet hållna öfverläggning synes

gifva vid handen, att Riksdagen vore benägen att till det af motionären afsedda

ändamålet anvisa medel, derest anslag blefve vid innevarande riksdag

anvisadt för uppförande af dylik byggnad i Upsala, samt Riksdagen

numera, enligt Utskottet tillhandakommet protokollsutdrag, för sistnämnda

ändamål beviljat ett belopp af 740,000 kronor, har det ålegat Utskottet att

företaga eu närmare utredning rörande frågan om ny universitetsbyggnad

i Lund.

På sätt af motionärens framställning i ämnet inhemtas, hade Lunds

universitet uti underdånig skrifvelse den 30 December 1874 anhållit om

aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om anvisande af medel till

uppförande derstädes af ny universitetsbyggnad, af hvilken behofvet länge

varit synnerligen känbart. De befintliga allmänna föreläsningssalarne vore

till antalet endast tre och till beskaffenheten långt ifrån ändamålsenliga. De

vore trånga och låga och måste följaktligen för ett större antal åhörare

blifva osunda. Den otillräckliga tillgången på föreläsningsrum inverkade

direkt menligt på undervisningen så vill genom försvårande af föreläsningstimmarnes

ordnande som ock genom saknad af lämpliga lokaler för sådana

vetenskapliga öfningar, hvilka i nutidens universitetslif blefve allt mer och

mer oumbärliga. Vidare funnes för examina jemte dertill hörande skriftliga

prof icke andra rum tillgängliga än Konsistoriets sessions- och kanslirum,

hvilka dertill ej vore synnerligt lämpliga och icke sällan samtidigt behöfdes

för sina egentliga ändamål. Likaledes saknade fakulteterna lokaler för sina

sammanträden och för handlingars förvarande m. m. Universitetets festsal, belägen

i nedersta våningen af bibliotekshuset, vore föga rymlig, mörk och

kall samt icke egnad att göra något festligt intryck. Det trånga kanslirummet,

som tillika måste göra tjenst såsom rektors mottagningsrum, saknade

rymlig tambur, hvilket så väl vid inskrifningar som andra tillfällen medförde

olägenhet, hvartill komme att utrymme så godt som alldeles saknades för

universitetets konstsamling.

Det för den föreslagna nybyggnaden, enligt derför utarbetade ritningar,

uppgjorda kostnadsförslag uppgick enligt skrifvelsen bifogad uträkning

till............. kronor 405,384: 67.

Härtill skulle komma enligt utredning, lemnad af

det mindre Konsistoriet, ytterligare följande belopp:

Inlösen af byggnadstomt i den botaniska trädgårdens

sydvestra hörn......................................................... „ 40,000: —

Transport kronor 445,384: 67.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Memorial N:o 59.

Transport kronor 445,384: 67.

Ritning, kostnadsförslag och arkitektens tillsyn

vid byggnadens uppförande ................................................ „ 11,500: —

Den yttre platsens ordnande, efter afdrag för de

materialier, som vunnes vid nedrifvande af byggnader

samt muren kring botaniska trädgården........................... „ 10,000: —

Gymnastikattiralj, möblering och annan inredning,

approximativt 10 —12 procent af byggnadens

totalkostnad .......................................................................... „ 50,000: • -

Summa kronor 516,884: 67-.

Att med universitetets egna medel bestrida någon väsentligare del af

denna kostnad vore icke tänkbart, enär universitetets stat icke utvisade

något nämnvärdt öfverskott af inkomster utöfver utgifter. Emellertid hade

i följd af de senare årens höga spanmålspris någon besparing uppstått i

akademiekassans tillgångar, så att omkring 20,000 kronor derifrån skulle

kunna för ett så vigtigt ändamål tillskjutas. Deremot vågade Konsistoriet

icke tillstyrka, att någon del af reservfonden, hvars behållning under år

1874 till och med nedgått, härför toges i anspråk. De behof, som vore

afsedda att från denna fond fyllas, återkomme nemligen ständigt och kunde

icke utan högsta skada för universitetets utveckling lemnas utan afseende.

Men utom ofvannämnda belopp, hvilket från akademiekassan kunde tillskjutas,

funnes tillgängliga de medel, som af Riksdagen år 1872 anslogos

till uppförande af gymnastiklokal, hvilka medel kunde användas till den

nya universitetsbyggnaden, i hvilken gymnastiklokal, såsom föreslagits, borde

ingå såsom väsentlig del. Det sammanlagda belopp, hvaröfver universitetet

kunde förfoga, öfverstege således icke 50,000 kronor.

Sedan Kongl. Magt anmodat Kanslersembetet, som afgifvit yttrande

öfver det större Konsistoriets ifrågavarande framställning, att, efter det ritningarne

till universitetsbyggnaderna blifvit omarbetade, dervid borde iakttagas

att gymnastiklokalen förlädes till en särskild byggnad, samt att möjliga

besparingar i anläggningskostnaden vidtoges, efter vederbörandes hörande

inkomma med nytt utlåtande; så, och efter det Kanslersembetet remitterat

ärendet till Konsistoriet med anmodan att, sedan ritningarne blifvit på ofvan

omförmälda sätt omarbetade, utlåtande till Kanslersembetet afgifva, hade

Konsistoriet i skrifvelse till Kanslersembetet den 21 December 1875, jemte

anmälan, att de af Öfverintendentsembetet mot byggnadens yttre gjorda

anmärkningar blifvit vid ritningarnes omarbetande beaktade, i öfrigt hemstält,

att den ursprungliga planen måtte varda i nåder faststäld. Uti härefter

den 7 Januari 1876 afgifvet underdånigt yttrande anförde Kanslersembetet,

bland annat, att, hvad sjelfva hufvudfrågan anginge, Kanslersembetet

ansåge behof vet af en ny universitetsbyggnad, innehållande sunda och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 5,9.

5

för det ständigt växande antalet studerande tillräckligt rymliga lärosalar,

så trängande, att dess fyllande vore särdeles önskvärd^ äfven om anskaffandet

af gymnastiklokal måste någon tid uppskjutas. Skulle Kongl. Maj:t

finna den angående nämnda lokal gjorda anmärkningen förtjena afseende,

hemstälde Kanslersembetet derföre underdånigst, att Kongl. Maj:t täcktes i

nåder anbefalla det till gymnastik afsedda rummets användande till annat

universitetsbehof. men i öfrigt bifalla Konsistoriets underdåniga hemställan,

i hvilket fall dock torde böra iakttagas, att det af Riksdagen till gymnastikbyggnad

anslagna belopp med derå upplupen ränta oförryckt bibehölles

för sitt ändamål och det för universitetsbyggnaden erforderliga anslag med

motsvarande summa ökades.

Under det frågan om ny universitetsbyggnad sålunda bereddes, besökte

L875 års statsrevisorer Lund och yttrade angående sina der anstälda undersökningar

bland annat följande:

“Vid besök i Lund hafva revisorer^ jemväl tagit kännedom om samtliga

de till universitetet hörande institutioner, och hafva revisorerne dervid

ej funnit något att i afseende å byggnadernas underhåll eller samlingarnes

vård anmärka, hvaremot, och i anseende till det särdeles knappa utrymmet

i universitetets såväl lärosalar som större, delen af dess öfriga lokaler, revisorerne

ansett sig böra uttala; det omdöme, att dessa lokaler icke numera

kunna anses motsvara de med dem afsedda ändamål. “

Genom hvad sålunda förekommit torde behofvet af den ifrågasatta nya

universitetsbyggnaden i Lund vara på tillfyllestgörande sätt ådagalagdt; och

då Riksdagen numera anvisat ett ej obetydligt belopp för uppförande af en

dylik byggnad i Upsala, bär Utskottet funnit sig manadt att tillstyrka Riksdagen

att jemväl bevilja ett anslag till en ny universitetsbyggnad för det

sydsvenska universitetet.

Med skrifvelse den 19 innevarande April har Herr Statsrådet och

Chefen för Ecklesiastik-departementet, enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning,

till Utskottet öfverlemnat samtliga i detta ärende till nämnda Departement

ingifva handlingar, och har Utskottet i öfrigt deraf inhemtat, att det större

Akademiska Konsistoriet i Lund uti skrifvelse den 14 i nyss nämnda månad

anfört, bland annat, att Konsistoriet icke ansåge gymnastikinrättningens inrymmande

i universitetshuset vara lämpligare än dess förläggande i en särskild

byggnad och att Konsistoriet alltså högeligen önskade, att anslag beviljades

till en sådan byggnad, hvarigenom, med uteslutande af gymnastiklokal,

öfriga i det afgifna förslaget afsedda behof kunde tillgodoses. Konsistoriet

hade i sådant hänseende låtit uppgöra ett skrifvelsen bilagdt kostnadsförslag,

deraf visade sig att, om festsalen förlädes till den enligt förra

planen för gymnastikinrättningen afsedda plats, hvarigenom eu minskning i

byggnadens höjd i midtelpartiet skulle åstadkommas, samt derjemte några

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 59.

förenklingar i arkitektoniskt afseende vidtoges, en besparing af 25,000 kronor

skulle kunna erhållas. Då emellertid det af Riksdagen till en gymnastiklokal

beviljade anslag af 24,000 kronor, jemte räntor uppgående till

27,511 kronor 5 öre, tagits i beräkning för fyllande af den för byggnaden

erforderliga totalkostnad, 516,884 kronor 67 öre, skulle i sjelfva verket*genom

berörda besparingar icke någon nedsättning kunna åvägabringas i det

för universitetsbyggnaden ifrågasatta statsanslaget, 475,000 kronor.

Konsistoriet hade dock, under åberopande af en skrifvelsen jemväl bilagd

promemoria, meddelat, att ytterligare besparingar skulle kunna åstadkommas,

bland annat, dels genom minskning i planeringskostnaden, dels genom

uppskof med inrättandet af den för biblioteket beräknade, i kostnadsförslaget

upptagna värmeledning; hvadan Konsistoriet ansåge, att en universitetsbyggnad,

hvarigenom lärosätets behof af samlingssal, erforderliga föreläsningssalar

och sessionsrum för fakulteterna tillgodosåges, skulle kunna uppföras,

om ett statsanslag af 450,000 kronor erhölles.

Sist nämnda belopp synes Utskottet stå i lämpligt förhållande till det

af Riksdagen för en dylik byggnad i Upsala anvisade anslag af 740,000

kronor; och torde enahanda bestämda vilkor, som fästats vid beviljandet af

sist nämnda anslag, jemväl böra föreskrifvas i afseende å universitetsbyggnaden

i Lund.

Beträffande storleken af det belopp, som bör anvisas att utgå under

år 1878, har det synts Utskottet, som om detta lämpligen kunde bestämmas

till jemnt 100,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till uppförande af nytt universitetshus

i Lund bevilja ett anslag af 450,000 kronor samt

deraf anvisa ett belopp af 100,000 kronor att utgå under

år 1878, med vilkor att utan vidare anslag af statsmedel

universitetets behof af en större samlingssal för lärare

och lärjungar, erforderliga föreläsningssalar och samlingsrum

för falkulteterna må blifva tillgodosed t.

Stockholm den 27 April 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Herr Grefve A. Mörner har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.