Utlåtande, i anledning af vackt fråga om upphäfvande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar och militieboställen.
3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1877:79, Utlåtande, i anledning af vackt fråga om upphäfvande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar och militieboställen.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
Sluts-Utskottets Utlåtande N:o 79.
N:o 79.
Ank. till Riksd. Kansli don 8 Maj 1877, kl. 8 o. in.
Utlåtande, i anledning af vackt fråga om upphäfvande af hofveriskyldigheten
till kungsgårdar och militieboställen.
(I. A.)
Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandlingremitterad
motion (N:o 127) har Herr Åke Andersson föreslagit, att Riksdagen
måtte för sin del besluta, att all slags hofveriskyldighet till kungsgårdar
och militieboställen upphäfves, samt ställa ett anslag af 5,000 kronor
till Kongl. Maj ds disposition för att bereda ersättning åt den eller dem,
som ännu egde anspråk på ersättning för mistade tjenstbarheter af berörda
egenskap.
I anledning häraf får Utskottet erinra, huru som Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 8 Maj 1872, på grund af i ämnet väckta förslag —
under anförande, bland annat, att, jemlikt Rikets Ständers vid 1853 — 1854
årens riksmöte fattade, af Kongl. Maj:t den 8 September 1854 i nåder gillade
beslut, ifrågavarande till vissa kungsgårdar och militieboställen i Skåne
utgående, ursprungligen obegränsade, men sedermera till vissa arbetsprestationer,
såsom upplöjandet af en viss jordrymd, inbergandet af grödan å en
viss åker, transporter af vissa qvantiteter spanmål eller ved m. m. för hvarje
hemman eller hemmansdel bestämda arbets- eller hofveriskyldighet, hvilken
vid en af numera aflidne Kammarrådet L. E. Cassel, jemlikt nådigt förordnande,
år 1844 verkstäld undersökning uppskattats till visst antal dagsverken,
skulle upphöra mot det att de arbetsskyldige i stället utgjorde dels
den hemmanen åliggande, mot arbetsskyldigheten förut afkortade, indelta
räntan och dels derutöfver en vid nämnda undersökning efter de beräknade
dagsverkenas antal på vissa grunder bestämd årlig afgäld, samt att till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
följd af detta beslut, utaf de till kungsgårdar och militieboställen ursprungligen
arbetsskyldiga 14of|- mantal, 77f mantal blifvit befriade från utgörande
af dagsverken in natura, hvaremot, i anledning deraf att innehafvarne
under uppgift, bland annat, att den ifrågasatta ersättningen
vore för hög, vägrat att ingå på de föreslagna vilkoren, arbetsskyldigheten
qvarstode för GG/1., mantal — hos Kongl. Maj:t anhållit, att då det ej synts
oantagligt, att det af de ännu arbetsskyldige för deras vägran att på regleringen
ingå sålunda anförda skäl icke saknade all grund, i det genom vid
jordbruket i allmänhet införda förbättrade arbetsmetoder och andra förhållanden
eu lindring sannolikt åstadkommits i den arbetshemmanen åliggande
arbetsskyldighet, sådan densamma med ledning af då för handen varande
förhållanden utaf Kammarrådet Cassel, enligt hvad af bandlingarne inhemtats,
till de arbetsskyldiges belåtenhet uppskattats, samt en förnyad undersökning
och uppskattning af de tjenstbarheter, som ålåge de ännu arbetsskyldige,
jemte derefter lämpad jemkning af de för befrielsen derifrån faststälda
grunder alltså torde kunna vara af omständigheterna påkallad, på
det att den ännu återstående arbetsskyldighetens af många skäl önskvärda
afskaffande måtte kunna åvägabringas, Kongl. Maj:t täcktes låta efter förnyad
undersökning uppgöra och till Riksdagen afgifva förslag dels derom,
att Rikets Ständers beslut om upphörande af dagsverksskyldighetens utgörande
in natura måtte komma till tillämpning å de hemman och gatehus i
Skåne, för hvilka arbetsskyldigheten ännu qvarstode, och dels om den ersättning,
som för sådant fall erfordrades, derest icke rättigheten att disponera
de ifrågavarande dagsverkena befunnes kunna upphöra utan annan
ersättning än den, som kunde varda do arbetsskyldige till utgifvande ålagd.
Enligt hvad Utskottet inhemtat har, i anledning af berörda skrifvelse,
Kongl. Maj:t från Kongl. Kammarkollegium och Kongl. Arméförvaltningen
infordrat yttrande; och hafva bemälda embetsverk uti ett den 22 Februari
1875 afgifvet gemensamt underdånigt utlåtande — jemte öfverlemnande af
ett utaf Kammarkollegii andra provinskontor den 17 December 1874 afgifvet
memorial, hvilket dels innehölle uträkningar af värdet efter medium af
1862—1871 årens markegångspris å de dagsverken, hvartill Kammarrådet
(Jassel uppskattat hvarje arbetslags eller hofveris tjenstbarheter, dels ock
utvisade den årliga spanmåls- eller penningeafgift, mot hvilken egarne af
arbetshemmanen samt de under Löfvestads kungsgård dagsverksskyldiga
gatehus erbjudits befrielse från arbetsskyldigheten in natura — anfört att,
livad särskild! anginge de till Hjelmshults, Svabesbolms och Bäckaskogs
kungsgårdar dagsverksskyldiga gatehus, denna skyldighet kunde upphöra
mot lösen för dagsverkena efter markegång enligt Kongl. brefvet den 15
Mars 1861, samt att, då de af provinskontoret uträknade värden å arbetsBih.
till Biksd. Prål. 1877. 4 Sand. 1 Afd. 46 Hälft. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
hemmanens prestationer icke obetydligt öfverstege de värden, hvartill desamma
af Kammarrådet Cassel uppskattats, och skilnaden kunde anses motsvara
den lindring, som för arbetshemmanen åstadkommits genom vid jordbruket
införda förbättrade arbetsmetoder och dylikt, kollegierna ansåge
Riksdagens omförmälda anhållan om förnyad undersökning och uppskattning
af dessa prestationer icke böra till någon åtgärd föranleda, hvarjemte, derest
i sammanhang med grundskatternas afskrifning äfven mera nämnda arbetsskyldighet
blefve småningom afskrifven, all anledning saknades till en sådan
undersökning och uppskattning; och är förevarande ärende fortfarande på
Kongl. Maj:ts pröfning beroende.
Då således denna fråga är föremål för Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet,
anser Utskottet någon förnyad framställning till Kongl. Maj:t
i detta ämne icke erfordras, hvadan Utskottet hemställer,
att Herr Åke Anderssons ifrågavarande motion icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den X Maj 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1877.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.