Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt fråga om upphäfvande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar och militieboställen.

3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:79, Utlåtande, i anledning af vackt fråga om upphäfvande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar och militieboställen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Sluts-Utskottets Utlåtande N:o 79.

N:o 79.

Ank. till Riksd. Kansli don 8 Maj 1877, kl. 8 o. in.

Utlåtande, i anledning af vackt fråga om upphäfvande af hofveriskyldigheten

till kungsgårdar och militieboställen.

(I. A.)

Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandlingremitterad

motion (N:o 127) har Herr Åke Andersson föreslagit, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att all slags hofveriskyldighet till kungsgårdar

och militieboställen upphäfves, samt ställa ett anslag af 5,000 kronor

till Kongl. Maj ds disposition för att bereda ersättning åt den eller dem,

som ännu egde anspråk på ersättning för mistade tjenstbarheter af berörda

egenskap.

I anledning häraf får Utskottet erinra, huru som Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 8 Maj 1872, på grund af i ämnet väckta förslag —

under anförande, bland annat, att, jemlikt Rikets Ständers vid 1853 — 1854

årens riksmöte fattade, af Kongl. Maj:t den 8 September 1854 i nåder gillade

beslut, ifrågavarande till vissa kungsgårdar och militieboställen i Skåne

utgående, ursprungligen obegränsade, men sedermera till vissa arbetsprestationer,

såsom upplöjandet af en viss jordrymd, inbergandet af grödan å en

viss åker, transporter af vissa qvantiteter spanmål eller ved m. m. för hvarje

hemman eller hemmansdel bestämda arbets- eller hofveriskyldighet, hvilken

vid en af numera aflidne Kammarrådet L. E. Cassel, jemlikt nådigt förordnande,

år 1844 verkstäld undersökning uppskattats till visst antal dagsverken,

skulle upphöra mot det att de arbetsskyldige i stället utgjorde dels

den hemmanen åliggande, mot arbetsskyldigheten förut afkortade, indelta

räntan och dels derutöfver en vid nämnda undersökning efter de beräknade

dagsverkenas antal på vissa grunder bestämd årlig afgäld, samt att till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.

följd af detta beslut, utaf de till kungsgårdar och militieboställen ursprungligen

arbetsskyldiga 14of|- mantal, 77f mantal blifvit befriade från utgörande

af dagsverken in natura, hvaremot, i anledning deraf att innehafvarne

under uppgift, bland annat, att den ifrågasatta ersättningen

vore för hög, vägrat att ingå på de föreslagna vilkoren, arbetsskyldigheten

qvarstode för GG/1., mantal — hos Kongl. Maj:t anhållit, att då det ej synts

oantagligt, att det af de ännu arbetsskyldige för deras vägran att på regleringen

ingå sålunda anförda skäl icke saknade all grund, i det genom vid

jordbruket i allmänhet införda förbättrade arbetsmetoder och andra förhållanden

eu lindring sannolikt åstadkommits i den arbetshemmanen åliggande

arbetsskyldighet, sådan densamma med ledning af då för handen varande

förhållanden utaf Kammarrådet Cassel, enligt hvad af bandlingarne inhemtats,

till de arbetsskyldiges belåtenhet uppskattats, samt en förnyad undersökning

och uppskattning af de tjenstbarheter, som ålåge de ännu arbetsskyldige,

jemte derefter lämpad jemkning af de för befrielsen derifrån faststälda

grunder alltså torde kunna vara af omständigheterna påkallad, på

det att den ännu återstående arbetsskyldighetens af många skäl önskvärda

afskaffande måtte kunna åvägabringas, Kongl. Maj:t täcktes låta efter förnyad

undersökning uppgöra och till Riksdagen afgifva förslag dels derom,

att Rikets Ständers beslut om upphörande af dagsverksskyldighetens utgörande

in natura måtte komma till tillämpning å de hemman och gatehus i

Skåne, för hvilka arbetsskyldigheten ännu qvarstode, och dels om den ersättning,

som för sådant fall erfordrades, derest icke rättigheten att disponera

de ifrågavarande dagsverkena befunnes kunna upphöra utan annan

ersättning än den, som kunde varda do arbetsskyldige till utgifvande ålagd.

Enligt hvad Utskottet inhemtat har, i anledning af berörda skrifvelse,

Kongl. Maj:t från Kongl. Kammarkollegium och Kongl. Arméförvaltningen

infordrat yttrande; och hafva bemälda embetsverk uti ett den 22 Februari

1875 afgifvet gemensamt underdånigt utlåtande — jemte öfverlemnande af

ett utaf Kammarkollegii andra provinskontor den 17 December 1874 afgifvet

memorial, hvilket dels innehölle uträkningar af värdet efter medium af

1862—1871 årens markegångspris å de dagsverken, hvartill Kammarrådet

(Jassel uppskattat hvarje arbetslags eller hofveris tjenstbarheter, dels ock

utvisade den årliga spanmåls- eller penningeafgift, mot hvilken egarne af

arbetshemmanen samt de under Löfvestads kungsgård dagsverksskyldiga

gatehus erbjudits befrielse från arbetsskyldigheten in natura — anfört att,

livad särskild! anginge de till Hjelmshults, Svabesbolms och Bäckaskogs

kungsgårdar dagsverksskyldiga gatehus, denna skyldighet kunde upphöra

mot lösen för dagsverkena efter markegång enligt Kongl. brefvet den 15

Mars 1861, samt att, då de af provinskontoret uträknade värden å arbetsBih.

till Biksd. Prål. 1877. 4 Sand. 1 Afd. 46 Hälft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.

hemmanens prestationer icke obetydligt öfverstege de värden, hvartill desamma

af Kammarrådet Cassel uppskattats, och skilnaden kunde anses motsvara

den lindring, som för arbetshemmanen åstadkommits genom vid jordbruket

införda förbättrade arbetsmetoder och dylikt, kollegierna ansåge

Riksdagens omförmälda anhållan om förnyad undersökning och uppskattning

af dessa prestationer icke böra till någon åtgärd föranleda, hvarjemte, derest

i sammanhang med grundskatternas afskrifning äfven mera nämnda arbetsskyldighet

blefve småningom afskrifven, all anledning saknades till en sådan

undersökning och uppskattning; och är förevarande ärende fortfarande på

Kongl. Maj:ts pröfning beroende.

Då således denna fråga är föremål för Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet,

anser Utskottet någon förnyad framställning till Kongl. Maj:t

i detta ämne icke erfordras, hvadan Utskottet hemställer,

att Herr Åke Anderssons ifrågavarande motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den X Maj 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1877.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.