Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med förslag till ett stadgande i det nya reglementet för Riksgäldskontoret, angående kontorets utlåning.

1877-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:87, Utlåtande, med förslag till ett stadgande i det nya reglementet för Riksgäldskontoret, angående kontorets utlåning.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 87.

N:o 87.

A.nk. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1877, kl. 8 e. m.

Utlåtande, med förslag till ett stadgande i det nya reglementet för

Riksgäldskontoret, angående kontorets utlåning.

(R. A.)

I sitt yttrande i anledning af Riksdagens år 1876 församlade revisorers

berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning

fäste fullmäktige i Riksgäldskontoret, med föranledande af en beträffande

utlåning från liqvidations- och amortissementsfonderna af revisorerne

gjord framställning, Riksdagens uppmärksamhet derpå att det angående förräntande

af Riksgäldskontorets behållningar meddelade, i § 35 af det senast

utfärdade reglementet införda stadgande ginge väl mycket i detalj för

att vara fullt lämpligt och någon gång hindrat placeringar på sätt, som

skulle medfört obestridlig säkerhet, men, då de ej voro uttryckligen i reglementsstadgandet

angifna, ej kunnat anlitas.

I mom. 9:o af sitt utlåtande Nio 10, angående Riksgäldskontorets förvaltning,

förmälde Stats-Utskottet, att Utskottet vid uppgörande af förslag

till det nya reglemente för Riksgäldskontoret, som af innevarande Riksdag

komme att utfärdas, ämnade taga fullmäktiges berörda framställning under

öfvervägande; och får Utskottet härmed, efter att hafva inhemtat fullmäktiges

yttrande i ämnet, afgifva det förslag, hvartill förhållandet synts Utskottet

böra föranleda.

Nu gällande, i § 35 af 1876 års reglemente för Riksgäldskontoret

innefattade stadgande angående Riksgäldskontorets utlåning är, i afseende å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.

9

det föreskrifna sättet för densamma, af hufvudsakligen enahanda innehåll

som de stadganden, 1856—1858 års riksdag i §§ 225 och 231 åt det då

utfärdade reglementet i ifrågavarande afseende meddelade, dock med det af

1875 års riksdag beslutade tillägg, att kontorets tillgångar få göras räntebärande

äfven genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse

med fullmäktige i nämnda bank.

I öfrigt qvarstå de reglementariska stadgandena i hufvudsak oförändrade,

sådana de af 1856—1858 års Riksdag i detalj bestämdes. I huru

vidsträckt grad tillfällena och slittet för medels förräntning under de omkring

tjugu år, som sedan dess förflutit, undergått förändring, behof ver blott

antydas. Detaljerade stadganden, som då meddelades, kunna svårligen nu

längre vara uttömmande, och förhållandet är i sjelfva verket, att de i § 35

af nu gällande reglemente medgifna sätt för fruktbargörande af kontorets

tillgångar ej medföra större säkerhet än åtskilliga andra satt för medelförräntning,

hvilka icke äro i samma § medgifna.

Medan Riksgäldskontoret enligt nu gällande stadgande ej kan bevilja

lån åt andra verk och inrättningar eller af Kongl. Maj:t oktrojerade bolag

än sådana, som äro penningförvaltande, om de än erbjuda den yppersta säkerhet,

kan kontoret å andra sidan bevilja en enskild person lan mot hypotek

af samma icke penningförvaltande verks, inrättnings eller bolags revers,

om än densamma ej är försedd med någon säkerhet, hvilket oegentliga

förhållande torde ådagalägga, att de i reglementets 35 § meddelade föreskrifter

jemväl ur synpunkten af full säkerhets ernående äro mindre lämpliga.

Men det är ej blott flera sätt för ledigt kapitals förräntning mot fullgod

säkerhet inom landet, som för närvarande ej äro för Riksgäldskontoret

medgifna; af vida större betydelse hafva fullmäktige ansett den omständighet

under vissa förhållanden kunna vara, att fullmäktige äro förhindrade att i

fall af behof medelst den utländska marknadens anlitande på ändamålsenligt

sätt fruktbargöra medel, som ej kunna eller böra inom landet göras räntebärande.

Yid indragning af ett statslån eller då Riksgäldskontoret af annan

anledning tillfälligtvis hade att disponera öfver betydliga belopp, men dessas

utsläppande på den inhemska marknaden åt en eller annan orsak antingen

ej utan uppoffring läte sig göra eller ock vore otjenligt, skulle, med tillämpning

af ifrågavarande regleme ^stadgande, fullmäktige, på sätt de i sitt

yttrande erinrat, svårligen kunna undvika en betydlig ränteförlust.

Efter det senaste statslånets afsilande blef, som bekant, lånet ganska

hastigt af långifvarne uppsagdt till inbetalning, så att t. ex. pa en dag uppsades

'' ej mindre än 1,040,000 L. St. och fem dagar derefter ytterligare

280,000 L. St. Fullmäktige hafva meddelat, att tillfälle till en lämplig

Bih. till lliksd. Brok. 1877. 4 Sami. 1 Åfd. 3,2 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 87.

och fullt säker tillfällig placering utom landet af en ej ringa del af dessa

belopp ingalunda saknats, men, till följd af reglementstadgandets innehåll,

ej kunnat begagnas. Sedan medel, som eljest skulle kunnat på detta sätt

af fullmäktige förräntas, derefter måst af dem inom landet utlånas mot en

ranta, som något understeg hvad kontorist fick å dem vidkännas, blefvo desamma

af låntagarne använda till utlåning mot högre ränta åt utländsk

gäldenär. Med anledning af berörda omständighet, hafva fullmäktige uttalat

den åsigt, att det ej lärer kunna vara lämpligt, att Riksgäldskontor ej vid

alla tillfällen må kunna sjelft med den största möjliga fördel använda de

till kontorets disposition stående medel. Fullmäktige hafva vidare erinrat,

att med de förändringar i ifrågavarande stadgande, Indika de ansett lämpliga

och önskvärda, ingalunda åsyftats någon minskning i den vid utlåning

från kontoret nu enligt reglementet erforderliga säkerhet; snarare motsatsen,

enär medlens fruktbargörande kan ske i samma mån mer# betryggande och

ändamålsenligt som flera utvägar dertill finnas medgifna att vid behof anlitas.

I betraktande häraf, och enär det i ifrågavarande hänseende nu gällande

stadgande, såsom härflytande från en tid, då dels ett reglementerande i detalj

af sätten för medelförräntning lättare än nu lät sig göra och dels den

penningrörelse, Riksgäldskontoret hade att drifva, ej uppnått en så betydlig

omfattning som den nu egen, ej längre lärer vara fullt ändamålsenligt, samt

det uppdrag, Riksdagen lemnat fullmäktige beträffande upplåning för statens

räkning samt förvaltningen af statsskulden, enligt sakens natur är så vidsträckt,

att det knappt synes lämpligt eller behöflig^ att i afseende å den

mera tillfälliga och jemförelsevis vida mera lättskötta utlåningen för statens

räkning meddela samma fullmäktige i detalj gående föreskrifter, hemställer

Utskottet,

att i det nya reglementet för Riksgäldskontoret det

stadgande, som motsvaras af § 35 i 1876 års reglemente,

må erhålla följande lydelse:

§

“De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade

behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplåga

medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar

skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas

för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna

rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras

insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse

med fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom

desammas utlåning på sätt, som fullmäktige i Riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; egande fullmäktige

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.

11

jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer

eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet

och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Yid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer

såsom hypothek åtnjuta företräde framför hvarje

annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypotheket samt den ränta, hvilken för

ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas,

må, med afseende å såväl penningställningen som säkerhetens

beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas/4

Stockholm den 12 Maj 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.