Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj;ts nådiga ''proposition, angående bergverkstiondens upphörande.

1877-05-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1877:89, Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj;ts nådiga ''proposition, angående bergverkstiondens upphörande.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N.o 89.

13

N:o 89.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1877, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj;ts nådiga ''proposition, angående

bergverkstiondens upphörande.

(I. A.)

Uti förestående, till Riksdagen den 8 Januari innevarande år afgifna

nådiga proposition (N:o 10) har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad ett

propositionen bilagdt utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet samma

dag förda protokoll öfver finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen,

att från den dag, då författning derom kunde varda i laga ordning

utfärdad, tiondesättning å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande

s. k. ädlare verks tillverkning icke måtte ega rum, samt

att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

måtte från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad

nedannämnde verk anginge med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kunde varda bestämdt,

till Riksgäldskontoret erlade lösen för den del af allmänningen, som,

sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit

mot denna förmån svarande skogsmark, kunde verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut

antingen till kronan afstode kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Siats-Utskottets Utlåtande N;o 89.

eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits,

skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk finge till

fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetaide det

belopp, hvartill densamma kunde vara i behörig ordning ordning uppskattad;

c) för Riddarliytte eller Skild kopparverk, att afl den lindring i räntan,

som 8t7(T mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjöte,

från och med 1878 komme att upphöra, samt att egaren till verket

inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetaide den på kopparverket

belöpande hälft af skiltiaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som

bildats af de under både Riddarliytte koppar- och jernverk till skatte försålda

Ramshytte och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25

öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor

8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Stora Kopparbergs bergslags verk, att alla anspråk att genom

allmogen i Stora Schedvi med flera socknar få kopparforsling emellan Falun

och Avesta ombesörjd förfölle;

e) för Gustafs och Garlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten

för mantal Landverk N:o 1 i Ahre och { mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals

socken från och med år 1878 komme att upphöra; dels att den verkets

egare genom Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att

framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket

belägna hemman jemväl måtte upphöra; samt dels att egarne till

kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetaide 6,657 kronor

16 öre;

f) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut

till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,344 kronor 60 öre;

g) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetaide löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt

h) för Garpenbergs kopparverk, att dels friheten från utgörande af ränta

och tionde för de till verket hörande bergsfrälsehemmanen Dormsjö med

torpet Bosjö, Arängen och Realsbo från och med år 1878 komme att upphöra,

dels rättigheten för verkets innehafvare att påkalla tjenstbarheter af

Garpenbergs socknemän från samma tid upphörde, samt dels verkets innehafvare

förpligtades att, för verket tillydande hemman inom Garpenbergs

socken, deltaga i det roteringsbesvär, som i följd af de berörda tjenstbarheternas

upphörande kunde varda hemmanen inom socknen i behörig ordning

påfördt; hvaremot i dylikt fall den verket nu åliggande rotefrihetsafgift

skulle upphöra.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 89.

15

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga framställning blifva

af Riksdagens båda Kamrar hänvisad, får till en början erinra, hurusom,

med anledning af särskilda vid 1865 —1866 årens riksdag i ämnet gjorda

framställningar, Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 5 Juni sistnämnda

år, jemte framhållande af produktionsskatters olämplighet och obillighet

i allmänhet, anhållit det Kongl. Maj:t täcktes låta inhemta de för frågans

utredning nödiga upplysningar samt derefter till Riksdagen aflåta nådig

proposition angående upphörande af kopparränta och tionde å tillverkningen

af metaller samt tillgodogörandet af mineralrikets alster, der dessa tillverkningar

vore i besittning af privilegier eller särskilda förmåner. Efter inhemtande

af utlåtande i ämnet från vederbörande myndigheter, täcktes Kongl.

Maj:t uti en till 1872 års Riksdag afgifven nådig proposition, enär den skatt,

som under namn af bergverkstionde ännu betungade tillverkningen och tillgodogörandet

af metaller och andra mineralrikets alster utom jern, borde

försvinna, samt det icke syntes vara skäl att från åtnjutande af denna förmån

utesluta de verk, som vore i besittning af särskilda, dem fordom förlänade

privilegier eller fördelar, så vida de underkastade sig att från samma

privilegier eller fördelar afstå eller att derför på annat lämpligt sätt lemna

godtgörelse, föreslå, att, med undantag tills vidare för Sala och Hellefors

silfververk samt Garpenbergs kopparverk, alla öfriga verk, som då vore förpligtade

till bergverkstiondens utgörande, måtte från och med år 1873 befrias

från berörda tionde, och att sådan tionde icke heller måtte åsättas derefter

uppstående verk, dock, hvad några särskilda verk anginge, med vissa

vilkor och förbehåll. Denna nådiga framställning blef af Riksdagens Statsutskott

i hufvudsakliga delar förordad; men vid ärendets afgörande stannade

Kamrarne i olika beslut, hvadan frågan vid nämnde riksdag förföll. — Vid

1874 och 1876 årens riksdagar af enskild motionär i ämnet väckta förslag

ledde ej till frågans afgörande, hufvudsakligen af anledning att framställning

om bergverkstiondens afskaffande förväntades i sammanhang med förslag

rörande grundskatternas afskrifning komma att från Kong]. Maj:t afgifvas.

Af ofvan berörda statsrådsprotokoll inhemtas, dels att Kongl. Maj:t den

8 sistlidna Januari, på derom gjord ansökning och efter vederbörandes hörande,

medgifvit, att Hellefors silfververk måtte nedläggas, dels att den ytterligare

utredning angående Garpenbergs kopparverk, som vid aflåtande! af

propositionen i ämnet till 1872 års Riksdag ansågs erforderlig och förorsakade,

att detta verk i samma proposition förbigicks, numera föreligger, samt

dels att undersökningar och utredningar angående Sala silfververk ännu pågå

och beträffande Höganäs stenkolsverk först den 5 Januari innevarande år till

Kongl. Maj:t inkommit, hvadan framställningar angående sistnämnde två

verk ej kunnat i den nådiga propositionen inflyta; hänvisande Utskottet i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats Utskottets Utlåtande N:o 89.

{ifrigt till hvad vidare angående förevarande fråga finnes i ofvanberörda

statsrådsprotokoll anfördt.

Enligt räkenskaperna har den till statsverket influtna bergverkstionde

utgjort

för år 1869 kronor 100,290:

1870

11

V

11

11

11

11

n

ii

ii

ii

ii

ii

1871

1872

1873

1874

1875

11

11

11

11

11

11

93,560

72,573

109,707

47,566

45,813

40,998

Den sålunda under de sista åren betydligt minskade skatt från bergverken

torde antyda, att bergverksindustrien, hvad de så kallade ädlare verken

beträffar, i allmänhet är i väsentligt aftagande. Men oafsedt, huruvida

detta aftagande kan vara en följd af ifrågavarande särskilda beskattning, har

Utskottet dock ansett billigheten fordra, att berörda afgäld afskaffas, helst

den minskning i inkomster, statsverket genom denna inkomsttitels borttagande

komme att tillskyndas, är af jemförelsevis liten betydenhet och till ej ringa

mån komme att ersättas derigenom, att de privilegier och fördelar, vissa verk

nu åtnjuta, komme att upphöra eller till fulla värdet godtgöras. Och ehuru

genom Riksdagens nyligen fattade beslut frågan om grundskatternas och indelningsverkets

afskaffande fortfarande blifvit satt i samband med frågan om

en ny härordning, har Utskottet dock ansett, att förevarande ärende, som,

genom bergverkstiondens fortgående förminskning, mer och mer förlorat sin

betydelse i statsekonomi^ afseende, icke bort vidare göras beroende af härordningsfrågan

och den om grundskatterna, hvilka frågors slutliga lösning

numera snarare torde befrämjas och påskyndas derigenom att föreliggande

ärende, oberoende af dem, särskildt afgöres.

På grund häraf och med afseende å de skäl, som i öfrigt blifvit under

ärendets föregående behandling anförda, har Utskottet ansett sig böra

tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning, dock har det synts Utskottet,

att, då värderandet af de delar utaf bergslagsallmänningar eller öfriga

förmåner, hvilka några bergverk skulle ega att mot utgifvande af lösen bibehålla,

möjligen icke alltid skulle kunna inom 1878 års slut verkställas,

dessa bergverk borde berättigas att, äfven om de först under ett senare år

skulle komma att fullgöra ifrågavarande lösningsskyldighet, få från och med

samma år åtnjuta befrielse från bergverkstiondens utgörande, hemställande

alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts i fråga varande framställning må af

Riksdagen bifallas; dock att bergverken berättigas att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

17

komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och

med det år, under hvilket de uppfylt de vilkor och förbehåll,

som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse

i den nådiga propositionen föreslagna.

Stockholm den 12 Maj 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Herr Grefve Axel Mörner har begärt få antecknadt, att han, som deltagit

i Utskottets beslut i förevarande ärende, ej närvarit vid justeringen af

den för Utskottets hemställan begagnade motivering.

Herr Petre, som vid ärendets afgörande hos Utskottet begärt att till

upplysning deri få utlåtandet bilägga hosföljande tvänne handlingar (Bil.

Litt. A och B), har jemväl önskat anteckning derom, att han hos Utskottet

ej deltagit i den slutliga justeringen af detta utlåtande.

Slutligen har Herr Piss Olof Larsson begärt anteckning derom, att

han hos Utskottet icke deltagit i afgörandet af förevarande ärende.

Bill. till Biksd. Prof. 1877. 4 Sami 1 Afd. 52 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A

Tablå öfver revenyen af Koppartillverkningen neder åren 1866—1875

jemte derå crlagtl tionde och prosthoppar.

I medeltal per år

A f d r

“ g
-

Återstår.

CD s

i gr *

3 l=.Cf3

rrcj d cd

• OQ 3

Afdragen utgöra

i proc. af

brutto vinsten.

w §

o 0

£ S

§

3

3 ^

Kr.

II

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Proc.

Proc.

1866

35,561

9ö!--

2,979

36 27,428

11

30,407

47

5,154

48

— 86

77

1867

11,908

69--

—

2,678

88

22,999

55

25,678

43

— _

_

13,769

74 216

191

1868

156,928

76 ----

—

2,629

92

27,544

03

30,173

95

126,754

81

- -

—''! 19

17.5

1869:

129.504

37 -----

—

2,472

48

26,452

45

28,92493

100,579

44

__ _

—1 22

20,4

1870''

108,843

33--

—

2,351

04

26,114

18

28,465 22

80,378

11

---

—!i 26

24

1871

5.214

04;---

—

2,440

32

25,147

53

27,587

85

- -

—

22,373

84 529

482

1872,

122,637

41---

—

3,127

20

32,684

48

35,811

68

86,825

73

___

—!i 29

27

1873

76,931

16--

—

3,169

44

27,177

73

30,347

17

46,583

99

- -

—!: 39

35

1874

ingen

61,758

38

2,962

08

20,275

25

84,995 71

- -

—

84,995

71 x

c/z

1875

63,381 74 ---

—

3,004

80

24,125

41

27,130 21

36,251

53

- -

- 43

38

71,091

14 6,175

84

2,781

55

25,994

87

34,952 26

36,138

89

— —

— 49

36

Att förestående tablå är fullt öfverensstämmande med Störa Kopparbergs Bergslags oss förevisade

räkenskaper för åren 1866—1.875, intyga

GUSTAF SYSTEM’, G. ESSÉEN,

Kronofogde. Landskanslist.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlutande N:o 89.

19

Bil. T Att. B.

Tablå öfver erlagd tionde för Rödfärg, Svafvel och Kopparvitriol

i medeltal per år under siren 1871—1875.

Rödfärg.

Svafvel.

Er.

i! 3,604

90

Proc.

Kr.

Proc.

Kopparvitriol.

Kr.

8,42''

:

! ij

1,557| 91 6,15 1,933

43

Proc.

18,85

Att förestående tablå är fullt öfverensstämmande med oss förevisade Störa

Kopparbergs Bergslags räkenskaper för åren 1871—1875, intyga

PUST AF BYSTEDT,

Kronofogde.

G. ESSEEN,

Landskanslist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.