Utlåtande angående de framställningar om ändringar i nämnda Kongl. kungörelse, Indika blifvit från Riksdagens båda Kamrar till Utskottets behandling hänvisade, och hvilka framställningar äro: dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 25 sistlidne Januari
1878-04-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1878:9, Utlåtande angående de framställningar om ändringar i nämnda Kongl. kungörelse, Indika blifvit från Riksdagens båda Kamrar till Utskottets behandling hänvisade, och hvilka framställningar äro: dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 25 sistlidne Januari
Dokumentets text
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.
1
\
IV:o 0.
Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1878, kl. 2 e. m.
Betänkande, angående stärnpelpappersafgiften.
Efter verkstäld granskning af nu gällande Kongl. kungörelse den 29
September 1876, angående stärnpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen
och uppbörden deraf iakttagas bör, får, jemlikt § 40 Riksdagsordningen,
Bevillnings-Utskottet afgifva så vill de förslag, hvartill Utskottet
härvid funnit anledning, som ock utlåtande angående de framställningar
om ändringar i nämnda Kongl. kungörelse, Indika blifvit från
Riksdagens båda Kamrar till Utskottets behandling hänvisade, och hvilka
framställningar äro:
dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 25 sistlidne Januari (proposition
N:o 14) angående ändringar i nu gällande föreskrifter om stämpladt
papper;
dels förslag af Riksdagens Justitieombudsman att protokollsutdrag,
innefattande föreläggande för förmyndare att aflemna redovisning för
innehafvande förmynderskap, måtte befrias från stämpel;
och dels särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner af:
Herr A. F. Pettersson (motion N:o 24) om ändringar i § 5 af Kongl.
kungörelsen angående stärnpelpappersafgiften in. m.; åt Herr E. Behmer
(motion N:o 33) derom att bevis å bouppteckning om inregistrering befrias
från stämpelpapper; af Herr Jonas Jonasson i Rasslebygd (motion
N:o 57) derom att protokollsutdrag, innefattande föreläggande för förmyndare
att aflemna redovisning, måtte befrias från stämpelpapper; och
af Herr Åke Andersson (motion N:o 120) om förändrade bestämmelser i
fråga om stämpelafgiften å bouppteckningar.
Bill. till Riksd. Frot. 1878. 5 Sami. 1 Afd. 6 Raft
1
2
Bevillning!- Utskottets Betänkande AT:o 9.
Då de ändringar, hvarom förberörda Kong], proposition handlar,
blifvit föreslagna endast »under förutsättning att den af Kong]. Maj:t, uti
den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagna
lönereglering för vissa tjensteman vid landsstaten varder af Riksdagen
antagen», kan Utskottet icke förr afgifva utlåtande i afseende härå
än Riksdagen beslutat angående nämnda lönereglering; och då bland de
ifrågasatta ändringarne förekommer sådan jemväl i fråga om den uti § 5
bestämda stämpel å protokoll från underdomstol å landet, i afseende
hvarå Herr A. F. Pettersson jemväl föreslagit ändring, har Utskottet
funnit båda dessa ändringsförslag rörande § 5 böra i ett sammanhang
pröfvas; men emedan Utskottet icke ansett sig böra uppskjuta med afgifvande
af betänkande angående stämpelpappersafgiften i öfrigt, kommer
Utskottet att framdeles, sedan Riksdagens beslut i fråga om den här
ofvan omförmälda löneregleringen blifvit Utskottet kunnigt, afgifva de
särskilda framställningar, hvilka af så väl nu ifrågavarande Kong], proposition
som Herr A. F. Petterssons förberörda motion kunna föranledas;
hvilket Utskottet här endast
Do
får för Riksdagen anmäla.
§ 6.
Enligt § 6 i stämpelpappersförordningen skola Bouppteckningar förses
med stämpel till belopp af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen
i boet; dock må befrielse från stämpel ega rum, der behållningen
ej uppgår till 1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt,
hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas till hälften af behållningen;
hvarförutan bouppteckning, som till Hofrätt eller underdomstol
å landet ingifves, skall, då behållningen uppgår till eller öfverstiger
1,000 kronor, förses med särskild tilläggsstämpel, beräknad efter
20 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen till och med 15,000
kronor, hvarefter tillägges för hvarje fulla 100 kronor af behållningen
till och med 30,000 kronor 10 öre och från 30,000 kronor och allt vidare
5 öre; dock så att denna tilläggsstämpel ej i något fall för en bouppteckning
får öfverstiga 150 kronor.
, Uti denna föreskrift har uti sin förenämnda motion, N:o 120, Herr
Ake Andersson föreslagit den förändring, »att för bouppteckningars inlemnande
och inregistrering vid domstolarne stäinpelafgiften derför skall
3
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.
utgå med sammanlagdt 40 öre för hvarje fulla 100 kronor som öfverstiger
1,000 kronor af boets behållning, efterlefvande makas giftorätt
undantagen, och att således tilläggsstämpelafgiften härför måtte såsom
sådan ur bevillningsförordningen utgå».
Såsom skäl härför andrager motionären, att genom det nuvarande
stadgandet ett mindre bo komme att belastas med proportionsvis drygare
utgift än ett större, hvilket missförhållande borde rättas, samt att något
rimligt skäl för bibehållandet af tilläggsstämpelafgiften, sådan den för
närvarande utginge, icke skulle förefinnas, utan fast mera alla skäl tala
för att samma afgift utginge på lika sätt med den förut stadgade stämpelafgiften
och med denna sammanfördes till ett belopp, hvarvid tilläggsstämpeln
lämpligast kunde bestämmas till 15 öre, så att sammanlagda
stämpelbeloppet komme att utgöra 40 öre för hvarje fulla 100 kronor
af boets behållning.
Det kan visserligen icke bestridas, att genom det nuvarande stadgandet
ett mindre bo blifver förhållandevis drygare stämpelbeskattadt
än ett större, och detta blifver i synnerhet fallet, då behållningen öfverstiger
240,000 kronor, eller det belopp, för hvilket tilläggsstämpeln utgör
150 kronor, eller det för densamma stadgade maximum; men detta härrör
deraf att, i sammanhang med löneregleringar för häradshöfdingarne
och för Idofrätterna, tilläggsstämpeln blifvit bestämd såsom en motsvarighet
mot den lösen å bevis öfver inregistrering af bouppteckningar,
hvilken förut utgick vid underdomstolarne å landet och i Idofrätterna
och ännu utgår vid stadsdomstolarne, och att tilläggsstämpeln derföre
till bibehållande af den likhet i afgifter, som förut egde rum för bouppteckningar,
hvarhelst de inlemnades, bestämts att utgå efter enahanda
grunder, som den förutvarande lösen.
Genom motionärens förslag skulle i allt fällt, den öfverklagade ojemnheten
i beskattning afhjelpas endast delvis, nemligen hvad angår bouppteckningar
å landet, och i adliga sterbhus; men hvad deremot beträffar
bouppteckningar, som till stadsdomstol ingifvas, skulle icke blott den
nuvarande ojemnheten i afgift för lösen och stämpel af mindre och af
större bo oförändrad qvarstå, utan dertill högst väsentligt olika och
ansenligt drygare afgifter uppkomma mot hvad förhållandet blefve för
bouppteckningar med lika stor behållning å landet och i adliga sterbhus;
en ojemnhet i beskattning af sterbhus i stad och å landet, som
härrör dels deraf att i stad, jemte den förhöjda stämpelafgiften, lösen
fortfarande komme att utgå, dels och i ännu högre grad deraf att, under
det lösen i stad utgår efter boets behållning utan afdrag för efterlefvande
makas giftorätt, likasom den nuvarande tilläggsstämpeln, den
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.
af motionären föreslagna förhöjda stämpelafgiften skulle utgå af boets
behållning »efterlefvande makes giftorätt undantagen».
Af här bifogade tabell visar sig huru ansenligt olika utgifter sterbhus
i stad och å landet skulle komma att vidkännas genom en förändring
sådan som den af motionären föreslagna. Så skulle t. ex. i ett
sterbhus med en behållning af 15,000 kronor, då efterlefvande make ej
funnes, inregistreringsafgifterna uppgå vid underrätt å landet till 60
kronor 50 öre, i Hofrätt till 60 kronor och vid stadsdomstol till 90
kronor; men, i händelse make lefde efter, på landet till 30 kronor 50
öre, i Hofrätt till 30 kronor men i stad till 60 kronor, eller dubbelt så
mycket. I förhållande till nu utgående afgifter skulle, hvad mindre bo
angår, å landet minskning i afgifter, men i staden en dryg förhöjning
uppstå, så att, då nu stadgade afgifter för bo med 15,000 kronors behållning
belöpa sig till i stad 67 kronor 50 öre och å landet 68 kronor,
desamma enligt motionärens förslag, såsom ofvan är nämndt, blifva på
landet 60 kronor 50 öre, eller 7 kronor 50 öre mindre, och i stad 90
kronor, eller 22 kronor 50 öre mera än hittills. Då således motionärens
förslag, om det bifölles, skulle komma att medföra ojemnheter och obilligheter
af långt större betydenhet än dem det komme att, i allt fall endast
till en del, förebygga, får Utskottet hemställa,
2:o
o
att Herr Ake Anderssons förevarande motion icke
må vinna Riksdagens bifall.
Då, efter hvad Utskottet inhemtat, olika meningar försports angående
tiden, då köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden
å fast egendom in. in. skola förses med den i denna § 6 stadgade
stämpel, huruvida detta bör ske, då fångeshandlingen för lagfart
företes eller först då sökt lagfart beviljas, har Utskottet, som ansett det
vara författningens mening att stämpelbeläggningen skall ega rum då
fångeshandlingen för lagfart företes, i detta syfte förtydligat föreskriften;
i sammanhang hvarmed Utskottet, då enligt gällande författning i ämnet
lagfart endast eger rum å fång till fast egendom och till frälseräntor, i
öfverensstämmelse härmed omredigerat rubriken medelst uteslutande af
orden »å landet och i städerna, bruk och manufakturverk, smiden och
smidesrättigheter» äfvensom af orden: »fabriker eller andra inrättningar
med hvad mera, som under eganderätt föryttrats och vid domstolarne
lagfares»; hemställande på grund häraf Utskottet
B evillnings-Utskottets Betänkande AT:o 9.
3:o
5
att första punkten i rubriken Köpe-, Bytes- och Gåfvobref
samt Testaméntariska förordnanden i § 6 må erhålla
den förändrade lydelse bilagda författningsförslag innehåller.
I nu gällande stämpelförfattning finnes ej bestämd föreskrift huruvida,
då lagfart sökes å fast egendom, som medelst expropriation åtkomma,
fångeshandlingen skall med stämpelpapper beläggas; till följd
hvaraf ock, efter hvad Utskottet erfarit, meningsskiljaktighet uppstått
hos dem, hvilka haft att tillämpa författningen. Det har emellertid synts
Utskottet som om härvid enahanda stämpelbeläggning, som finnes stadgad,
derest samma egendom för afsedda ändamålet genom köp, byte eller
gåfva åtkommits, äfven vore för ett dylikt fång genom expropriation af
billighet påkallad; börande härvid likväl med afseende å föreskriften i
§ 28 af Kongl. förordningen den 14 April 1866 stämpel å dylik fångeshandling
af den som lagfarten söker ensam gäldas.
I enlighet härmed hemställer Utskottet,
4:o
att i rubriken Köpe-, Bytes- och Gåfvobref samt
Testaméntariska förordnanden i § 6 näst efter tredje
punkten intages en särskild punkt af den lydelse författningsförslaget
utvisar.
För närvarande gäller i afseende å stämpelbeläggning af vexlar följande
stadganden: »Primavexlar i utländsk myntsort, ehvad de äro stälda
att betalas inom eller utom Sverige, skola antingen förses med särskild
stämpel å en krona eller skrifvas å till nämnda värde stämplade blanketter.
Sekunda- och tertia-vexlar äro från stämpel fria». Sedan emellertid affärerna
med utlandet äfven i vårt land tagit sådant omfång, att vexlar å
tiotusentals kronor och derutöfver icke vidare höra till sällsyntheterna,
lärer det icke kunna nekas att en dylik fix och af vexelvis belopp helt
och hållet oberoende stämpel är ganska olämplig, enär den utgör en
knappt nämnvärd beskattning på dessa större vexlar, under det den
jemförelsevis ganska tungt drabbar vexlar å små belopp. Det har ock
derföre, efter hvad Utskottet inhemtat, på senare tider blifvit vanligt,
att liqvider å mindre belopp med utlandet verkställas dels genom anvisningar
eller så kallade mandats, dels genom vexlar, hvilka af den utländske
6 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.
utställaren dragas i svenskt mynt, i hvilka båda fall stämpelbeläggning
undvikes.
Till undanrödjande af förberörda olikhet i stämpelbeskattningen
för vexlar har det synts Utskottet att stämpeln borde bestämmas i
visst förhållande till vexelsummans storlek. Detta förfarande är, efter
hvad Utskottet har sig bekant, vidtaget i de flesta andra europeiska
länder, der enligt i viss mån olika graderade skalor stämpelafgiften kan
i medeltal anses utgå efter hufvudsakligen följande grunder, nemligen i
England .................................................... med % pr mille
Frankrike ................................................... » 1V2 »
Tyskland ................................................ » 7, »
Belgien..................................................... » 72 »
Holland ...................................................... » Va »
Österrike.................................... med omkring s/e »
Spanien .................................................... med V2 »
och Ryssland........................... med omkring 2 »
och det torde fördenskull icke finnas några giltiga skäl, hvarföre icke
eu liknande stämpelbeskattning skulle kunna i vår lagstiftning införas.
Utskottet afser likväl härvid icke att genom en dylik förändring
någon egentlig rubbning i statsinkomsten utaf stämpeln för vexlar skulle
uppkomma, utan allenast att en rättvisare fördelning af denna stämpelskatt
skulle ega rum. Enligt erhållna uppgifter för de sist förflutna
fem åren har statens inkomst af vexelstämplar utgjort:
Q vexelstämplar; stämpl. blanketter; summa.
År 1873 ........................ 33,729:— 26,974:— 60,703: —
» 1874........................ 44,009: — 28,514: — 72,523: —
» 1875 ........................ 53,204: — 22,425: — 75,629: —
» 1876 ........................ 48,384:— 17,450:— 65,834: —
» 1877 ........................ 63,653:— 25,550:— 89,203: —
eller i medeltal 72,778 kronor årligen. Utskottet saknar emellertid alla
de öfriga uppgifter, som erfordras* för att bedöma, i hvithet förhållande
till vexelsumman vexelstämpeln skulle bestämmas för att kunna beräknas
lemna en ungefärligen lika stor statsinkomst som hittills. Och då härförutan
åt förändringen påkallas så väl förslag till nya vexelstämpelvalörer som
äfven möjligen andra anordningar och föreskrifter, hvilket allt det statens
embetsverk, som med uppbörden af stämpelpapperet har att taga
befattning, bättre än Utskottet är i tillfälle att bedöma, har Utskottet
icke ansett sig nu böra framlägga något förslag till förändrade föreskrif
-
7
Beuillnings- Utskottets Betänkande N:o 0.
ter i ämnet, utan ansett ett sådant lämpligare kunna i underdånighet
hos Kongl. Maj:t begäras.
I sammanhang med den rättvisare fördelning af stämpelbeskattningen
af vexlar, som genom den sålunda afsedda förändringen af vexelstämpeln
skulle ernås, lärer ock böra tillses, att denna nya stämpelbeskattning
kommer att drabba alla de licjvidationsmedel med utlandet,
som kunna i vcxlars ställe användas, samt att alla vexlar, som afse
liqvid mellan Sverige och utlandet, blifva stämpel underkastade.
I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet:
5:o
att Riksdagen må besluta att i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t anhålla det Kongl. Maj:t, efter
vederbörandes hörande, täcktes till Riksdagen framlägga
förslag till sådan förändrad lagstiftning i fråga
om de för liqvider mellan Sverige och utlandet afsedda
vexlar och i deras ställe användbara anvisningar, att
stämpeln må komma att utgå i visst förhållande till
vexelns eller anvisningens belopp.
§ 7.
Uti sill förut omförmälda motion, N:o 33, har Herr E. Behmer föreslagit
att Riksdagen ville besluta, att bevis å bouppteckning om densammas
inlemnande och inregistrering måtte vid domstol från stämpelpapper
befrias.
I afseende härå får Utskottet meddela, att det var i sammanhang
med den nedsättning i lösen, som vid genomförandet af löneregleringen
för häradshöfdingarne år 1874 vidtogs, särskild stämpel å bevis, motsvarande
berörda nedsättning, först föreskrefs uti ett moment 2:o till § 5
i stämpelpappersförordningen samt att härvid bevis öfver inlemnande och
inregistrering af bouppteckning var från sådan stämpel uttryckligen
undantagen, enär eu särskild tilläggsstämpel vid rubriken bouppteckningar
i § 6, motsvarande nedsättningen i bouppteckningslösen, samtidigt
föreskrefs.
Då sedermera vid 1876 års riksdag lagfarts- m. fl. bevis befriades
från särskild stämpel samt i sammanhang härmed mom. 2 ur § 5 borttogs,
blef af något förbiseende det undantag från stämpel för bevis öfver
boupptecknings inregistrerande, momentet innehöll, icke, såsom vederbort,
på annat ställe i stämpelpappersförfattningen intaget. Då det alltså
8
Beoillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.
endast är till följd häraf som stämpelbeläggning af bevis öfver bouppteckningars
inregistrering'' för närvarande eger rum, bör till beredande
af behöflig rättelse härutinnan i $ 7 bland bevis, hvilka äro från stämpel
fria, intagas jemväl bevis öfver inregistrering af bouppteckning. Som
likväl rubriken Bevis i denna paragraf i följd af det i förberörda Kongl.
proposition framstälda förslag att stämpelfriheten för politi- och ekonomimål
skall upphöra, kan komma att undergå ytterligare förändring, är
Utskottet häraf förhindradt att föreslå rubrikens ordalydelse, hemställande
fördenskull Utskottet
6:o
att Riksdagen må besluta, att i § 7 af stämpelpappersförordningen
bland de bevis, hvilka äro från
stämpel fria, skall intagas bevis öfver inregistrering
af bouppteckning.
Enligt föreskriften i 4 § af Kongl. förordningen angående tillsyn å
förmyndares förvaltning af omyndigs egendom den 24 September 1861
åligger det förmyndare icke allenast att vid början af hvarje år ingifva
räkning öfver förvaltningen af förmynderskapet jemte ett utdrag derur,
innehållande summarisk uppgift af den omyndiges behållning, till de i
förordningen omförmälde gode män eller till kommunalnämnden, som
det åligger att räkningen granska, utan äfven att, sedan gode männen
eller kommunalnämnden å utdraget tecknat intyg, att förmyndareräkning
blifvit aflemnad, ingifva utdraget inom stadgad tid i stad till rättens
ordförande eller den som å rättens vägnar bör emottaga handlingar, samt
å landet till domhafvanden, och om förmyndare försummar detta, skall
rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin omförmälda skyldighet.
Dessa s. k. förmyndareförelägganden utfärdas af rätten genom protokollsutdrag
och skola sålunda enligt gällande stäinpelpappersförordning
expedieras på stämpladt papper.
Sedan Lag-Utskottet uti sitt vid innevarande riksmöte afgifna utlåtande
i anledning af verkstäld granskning af Justitieombudsmannens
embetsförvaltning för Riksdagen anmält, att Justitieombudsmannen i
den af honom afgifna embetsberättelse gjort framställning derom, att
protokollsutdrag, innefattande dylikt föreläggande, måtte från stämpel
befrias, hafva, såsom ofvan blifvit nämndt, Riksdagens båda Kamrar till
Bevillnings-Utskottet hänvisat denna framställning, hvarjemte Herr Jonas
Jonasson i Rasslebygd i sin förberörda motion (N:o 57) framstält förslag
i enahanda syfte.
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9. 9
Till stöd för den sålunda föreslagna befrielsen från stämpelafgift
anför såväl Justitieombudsmannen som motionären, bland annat, att
äfventyret att få lösa dyra förelägganden i följd af försummelse att i
rätt tid lemna redovisning för förmynderskap, i flera delar af landet
ökade svårigheten att anskaffa förmyndare, i synnerhet för obemedlade
omyndige. »I de landsändar», fortsätter Justitieombudsmannen, »der ett
sådant förhållande eger rum, bekänna också domarena sig hysa stora
betänkligheter vid att utfärda dylika förelägganden, anseende det klokare
att tålsamt fördraga dröjsmål med redovisningen än att framkalla
afsägelse af förmynderskap, till hvilkas emottagande lämplige personer
äro så svåra att finna. Detta måste verka förlamande på tillsynen öfver
förmyndarena, till men och våda för de omyndige i allmänhet».
Då, på grund af hvad Justitieombudsmannen sålunda anfört, antagas
bör, att ifrågavarande handlingars befriande från stämpelafgift skulle
medföra en noggrannare tillämpning af ofvannämnda stadgande i omförmälda
Kongl. förordning och således det mål, som med förordningens
föreskrifter afses, eller vinnande af en för de omyndiges rätt betryggande
kontroll å förmyndares förvaltning, derigenom skulle åtminstone
1 någon mån fullständigare uppnås, anser Utskottet, jemväl i betraktande
deraf att den minskning i statsinkomst, som genom bifall till förslaget
skulle uppkomma, icke torde blifva af nämnvärd betydenhet, sig böra
hemställa
7:o
att uti ifrågavarande 7 § 1 mom. måtte intagas
en rubrik af följande lydelse:
»Protokollsutdrag, innefattande föreläggande för förmyndare
att +,11 rätten eller domhafvanden ingifva
utdrag af förmyndareräkning».
Stockholm den 12 April 1878.
På Utskottets vägnar:
A. Ii. FOCK.
Bill. till Riksd. Prat. 1878. 5 Sami. 1 Afd. 6 Iläft.
2
10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.
Reservationer:
vid ''punkten 5:o:
af Friherre Fock;
af Herr Ribbing: »Emot det slut, hvartill Utskottet kommit vid behandlingen
af frågan om ändring af stämpelpappersförordningens bestämmelse
angående särskild stämpel å primavexlar i utländsk myntsort
får jag mig reservera.
Lika med Utskottet håller jag före att så kallade mandats böra
åläggas samma stämpel, som hittills varit bestämd för ofvannämnda
primavexlar; men att nu, utan att dermed såsom Utskottet säger »egentligen
afse någon rubbning i statsinkomsten», öfvergå till stämpelbeloppets
bestämmande0! ett visst förhållande till vexelsummans storlek, finner jag
ej vara af behofvet påkalladt, ej ens, såsom Utskottet håller före, ur rättvisans
synpunkt nödigt.
Detta vore en återgång till hvad som här inom landet gälde före
1863, då stämpeln för primavexlar bestämdes till nuvarande belopp.
Den i betänkandet uttalade åsigten, att alla vexlar som afse liqvid
mellan Sverge och utlandet böra blifva stämpel underkastade, skulle
komma att medföra dylik beskattning äfven å de liqvider, som med
vexlar och i kronor ske de skandinaviska länderna emellan; detta kan
jag ej heller af flera skäl godkänna.
Man torde kunna fråga sig, hvartill det nyligen antagna gemensamma
myntsystemet emellan de skandinaviska länderna skulle gagna, om
man på detta sätt skulle fördyra liqviderna.
Då jag dock, såsom af mig ofvan blifvit anfördt, anser att s. k.
mandats i utländsk myntsort böra åläggas stämpel i likhet med hvad
som finnes stadgadt för primavexlar samt derjemte för fullständighetens
skull anser att solavexlar böra i författningen såsom ståmplingsbara
nämnas och att hvad som nu är i författningen stadgadt angående sekunda-
och tertiavexlar af lätt förklarliga skäl är obehöfligt och onödigt,
hemställer jag, med afstyrkande af Utskottets förslag, att stämpelförfattningen
rörande ofvannämnda beskattning måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
»Prima- och solavexlar äfvensom anvisningar eller
s. k. mandats utstälda i utländsk myntsort, ehvad de
äro stälda att betalas inom eller utom Sverge, skola
förses med särskild stämpel å 1 krona eller skrifvas
å till nämnda värde stämplade blanketter»;
11
B evillnings-Utskottets Betänkande Ä:o ,9.
af Herr Biesert: »Då enligt mitt förmenande inga väsentliga klagomål
försports öfver den nuvarande vexelstämpeln, hvilken ovedersägligen
har fördelarne af lätthet och beqvämlighet i tillämpning, fördelar, som
för affärsmannen äro af icke ringa betydenhet, och som föranledde att
denna stämpel år 1863 infördes i stället för den dittills efter vexelbeloppet,
enligt en graderad skala, utgående stämpeln; så har jag icke
ansett skäl att nu, då man icke åsyftar att afvinna denna stämpelskatt
en högre statsinkomst, utbyta den nuvarande fixa stämpeln mot en procentisk
sådan. Anledningen till det nu af Utskottet framstälda förslaget
har egentligen varit den, att på senare tider i stället för vexlar
å mindre belopp vid liqvid med utlandet användts s. k. mandat eller
anvisningar. Då ett sådant förfarande ju i viss mening kan anses vara
ett kringgående af stadgandet om vexels beläggande med stämpel, har
jag trott detta missbruk lämpligast förebyggas genom en föreskrift att
dylika mandat skola stämpelbeläggas. Härvid har jag likväl, dels med
afseende derå att mandat icke''medföra samma laga förmåner som vexlar,
dels ock i allmänhet endast användas vid liqvid af mindre belopp, ansett
stämpeln icke böra utgöras med samma belopp som för vexel är
bestämdt, utan allenast med hälften deraf, eller 50 öre för hvarje mandat.
Genom en sålunda för mandat bestämd lägre stämpelskatt förebygges
jemväl i någon mån en annan af Utskottet framhållen olägenhet af den
fixa vexelstämpeln, den nemligen, att densamma allt för hårdt drabbar
vexlar å småbelopp, enär dessa kunna ersättas med mandater. I sammanhang
härmed har jag ock ansett en annan förändring böra vidtagas
i nu gällande föreskrift om vexels stämpelbeläggning, den nemligen, att
i stadgandet jemväl intages ordet »solavexel», enär det lärer inträffat
att solavexel'' icke blifvit ansedda såsom primavexlar och såsom sådana
med stämpel belagda.
I enlighet härmed får jag äran hemställa:
att i § 7 intages följande föreskrift:
Anvisningar i utländsk myntsort eller s. k. mandat
beläggas med stämpel å 50 öre;
och
att rubriken Primavexlar må lyda:
Prima och solavexlar i utländsk myntsort, ehvad
de äro stälda att betalas inom eller utom Sverige,
skola antingen förses med särskild stämpel å 1 krona
eller skrifvas å till nämnda värde stämplade blanketter».
12 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.
Tabell för jemförelse mellan de för bouppteckningar utgående afgifter af lösen
och stämpelpapper enligt nu gällande författningar samt samma afgifter enligt
o
det af Herr Ake Andersson framstälda förslag.
Då make lefver efter
Behåll-
ningen
i boet
Enligt nu
gällande författningar
Enligt Herr Ake Anderssons förslag
Vid underrätt å landet
Vid stadsdomstol
Vid underrätt
å landet
Vid stadsdomstol
Lösen
•Stämpel
Tilläggs-
stämpel
Summa
kronor
Lösen
Stämpel
Summa
kronor
Lösen
Stämpel
Summa
Lösen
Stämpel
Summa
1,000
0.5 0
1,25
2,oo
3,75
2,oo
1,25
3,2 5
0,50
2,oo
2,50
2,oo
2,oo
4,oo
2,000
0,50
2,5 0
4,oo
7,oo
4,oo
2,50
6,50
0,50
4,oo
4,50
4,oo
4,oo
8,oo
5,000
0,50
6,25
10, oo
16,75
10, oo
6,25
16,25
0,50
10, oo
10,50
10,oo
10,oo
20. oo
10,000
0.5 0
12,5 0
20, oo
33,oo
20, oo
12,5 0
32.5 0
0,50
20, oo
20,50
20,o o
20. oo
40, oo
15,000
0,5 0
18,7 5
30, oo
49,25
30, oo
18,75
48,75
0,5 0
30, oo
30,50
30, oo
30, oo
60,o o
20,000
0,50
25,00
35,oo
60,5 0
35,oo
25,0 0
60, oo
0,50
40, oo
40,50
35,oo
40, oo
75,oo
30,000
0.5 0
37,50
45,oo
83,oo
45,oo
37,50
82,5 0
0,50
60,o o
60,5 0
45,oo
60, oo
105,oo
50,000
0,5 0
62,50
55,oo
118,oo
55,oo
62,5 0
117,5 0
0,5 0
100, oo
100,50
55,oo
100, oo
155,oo
75,000
0,5 0
93,75
67,50
161,75
67,50
93,7 5
161,25
0,50
150,oo
150,50
67,50
150,oo
217,50
100,000
0,50
125,00
80, oo
205,50
80, oo
125,oo
205,00
0,50
200, oo
200,5 0
80, oo
200, oo
280,oo
200,000
0,50
250,oo
130,oo
380,50
130,oo
250,oo
380,oo
0,50
400, oo
400,50
130,oo
400, oo
530,oo
300,000
0,50
375,oo
150,oo
525,50
150,oo
375,oo
525,oo
0,50
600, oo
600,50
150,oo
600, oo
750,oo
500,000
0,50
625,oo
150,oo
775,5 0
150,oo
625,oo
775,oo
0,5(1
1,000, oo
1,000, so
150,oo
1,000, oo
l,150,oo
1,000,000
0,5 0
l,250,oo
150,oo
1,400,5 0
150,oo
l,250,oo
1,400,oo
0,50
2,000, oo
2,000,50
150,oo
2,000,oo
2,150,oo
D å
make ej
lefve
r efter.
1,000
0,50
2,50
2,oo
5,oo
2,oo
2,50
4,5 0
0,5 0
4,oo
4,50
2,oo
4,oo
6,oo
2,000
0,50
5,00
4.oo
9,50
4,oo
5,oo
9,00
0,50
8,oo
8,50
4,oo
8,oo
12,oo
5,000
0,5 0
12,5 0
10, oo
23,oo
10,oo
12,5 0
22,50
0,50
20, oo
20,50
10, oo
20, oo
30,oo
10,000
0,50
25,00
20, oo
45,50
20, oo
25,oo
45.00
0,50
40, oo
40,50
20, oo
40,o o
60, oo
15,000
0,50
37,50
30,o o
68,00
30, oo
37,50
67,5 0
0,50
60, oo
60,50
30, oo
60,oo
90, oo
20,000
0,50
50, oo
35,oo
85,50
35,oo
50, oo
85,oo
0,50
80, oo
80,50
35,oo
80, oo
115,oo
30,000
0,50
75.00
45,oo
120.50
45,oo
75,oo
120,oo
0.50
120,oo
120,50
45,oo
120,oo
165,oo
50,000
0.5 0
125,oo
55,oo
180,5 0
55,oo
125,oo
180,oo
0,50
200, oo
200,50
55,oo
200, oo
255,oo
75,000
0,50
187,50
67,50
255,50
67,50
187,50
255,oo
0,50
300, oo
300,5 0
67,50
300, oo
367,50
100,000
0,50
250,oo
80, oo
330,50
80, oo
250,oo
330,00
0,50
400, oo
400,5 0
80, oo
400, oo
480,oo
200,000
0,50
500, oo
130,oo
630,50
130,oo
500, oo
630,oo
0,5 0
800, oo
800,50
130,oo
800, oo
930,oo
300,000
0,50
750,oo
150.00
900.50
150,oo
750,oo
900, oo
0,5 0
1,200,oo
1,200,50
150,oo
1,200, oo
l,350,oo
500,000
0,50
l,250,oo
150,oo
1,400,50
150,oo
l,250,oo
1,400,oo
0,50
2,000,oo
2,000,5 0
150,oo
2,000, oo
2,150,oo
1,000,000
0,50
2,500, oo
150,oo
2,650,50
löO.oo
2,500, oo
2,650,oo
0,50
4,000, oo
4,000,50
150,oo
4,000, oo
4,150,oo
13
Bevillning8- Utskottets Betänkande N:o 9.
Författningsförslag:
(Bilaga till Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9, angående stämpel
pappersafgiften).
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
§ 6. § 6.
Köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden om
fast egendom å landet och i städerna,
bruk och manufakturverk,
smiden och smidesrättigheter, frälseräntor,
fabriker eller andra inrättningar
med hvad mera, som under
eganderätt föryttras och vid domstolarne
lagfares, beläggas med
stämpel till belopp af 60 öre för
hvarje fulla 100 kronor af värdet,
beräknadt, för bytes- och gåfvobref
samt testamentariska förordnanden,
efter nästföregående årets taxeringsvärde
samt, för köpebref, efter den
i penningar bestämda köpeskillingen,
så framt denna icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i
sådant fall efter sistberörda värde.
I det sålunda bestämda stämpel
—
— — — inbegripna.
Varder köpe-, — — — — —
Köpe-, bytes- och gåfvobref samt
testamentariska förordnanden om
fast egendom och frälseräntor beläggas,
då fångeshandlingen för lagfart
företes, med stämpel till belopp
af 60 öre för hvarje fulla 100
kronor af värdet, beräknadt, för bytes-
och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden, efter nästföregående
årets taxeringsvärde samt,
för köpebref, efter den i penningar
bestämda köpeskillingen, så framt
denna icke understiger fastighetens
taxeringsvärde, men i sådant fall
efter sistberörda värde.
I det sålunda bestämda stämpel
—
— — — inbegripna.
Varder köpe-, — — — — —-
— — — ifrågakommer. — — — ifrågakommer.
Dä lagfart sölces ä fång, som
skett i enlighet med, gällande författningar
om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof eller om
ändring eller utrifning af vattenverk,
Bih. till Riksd. Prof. 1S78. 5 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 3
14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.
Köpe-, bytes- och gåfvobref —
Skulle i bytes- — — —---
---qvadratref.
Till köpe- — — — — — —
— — — slutadt är.
§ 7.
Protokoll hos kommunalstyrelse
å landet och i städerna, — — —
— — — utdrag derur;
Qvittenser;
belägges fångeshandlingen med stämpel
på sätt om köpebref här ofvan
stadgas. Sådan stämpel skall af den
lagf''artssökande ensam gäldas.
Köpe-, bytes- och gåfvobref —
— — — — — — — räkning.
Skulle i bytes------
--— qvadratref.
Till köpe----------—
— — — slutadt är.
§ 7.
Protokoll hos kommunalstyrelse
å landet och i städerna, — — —
— — — utdrag derur;
Protokollsutdrag, innefattande föreläggande
för förmyndare att till
Rätten eller domhafvanden ingifva
utdrag af förmyndarräkning;
Qvittenser;
STOCKHOLM, IVAR HjEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 187 8.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.