Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående de framställningar om ändringar i nämnda Kongl. kungörelse, Indika blifvit från Riksdagens båda Kamrar till Utskottets behandling hänvisade, och hvilka framställningar äro: dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 25 sistlidne Januari

1878-04-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1878:9, Utlåtande angående de framställningar om ändringar i nämnda Kongl. kungörelse, Indika blifvit från Riksdagens båda Kamrar till Utskottets behandling hänvisade, och hvilka framställningar äro: dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 25 sistlidne Januari

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

1

\

IV:o 0.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1878, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående stärnpelpappersafgiften.

Efter verkstäld granskning af nu gällande Kongl. kungörelse den 29

September 1876, angående stärnpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen

och uppbörden deraf iakttagas bör, får, jemlikt § 40 Riksdagsordningen,

Bevillnings-Utskottet afgifva så vill de förslag, hvartill Utskottet

härvid funnit anledning, som ock utlåtande angående de framställningar

om ändringar i nämnda Kongl. kungörelse, Indika blifvit från

Riksdagens båda Kamrar till Utskottets behandling hänvisade, och hvilka

framställningar äro:

dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 25 sistlidne Januari (proposition

N:o 14) angående ändringar i nu gällande föreskrifter om stämpladt

papper;

dels förslag af Riksdagens Justitieombudsman att protokollsutdrag,

innefattande föreläggande för förmyndare att aflemna redovisning för

innehafvande förmynderskap, måtte befrias från stämpel;

och dels särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner af:

Herr A. F. Pettersson (motion N:o 24) om ändringar i § 5 af Kongl.

kungörelsen angående stärnpelpappersafgiften in. m.; åt Herr E. Behmer

(motion N:o 33) derom att bevis å bouppteckning om inregistrering befrias

från stämpelpapper; af Herr Jonas Jonasson i Rasslebygd (motion

N:o 57) derom att protokollsutdrag, innefattande föreläggande för förmyndare

att aflemna redovisning, måtte befrias från stämpelpapper; och

af Herr Åke Andersson (motion N:o 120) om förändrade bestämmelser i

fråga om stämpelafgiften å bouppteckningar.

Bill. till Riksd. Frot. 1878. 5 Sami. 1 Afd. 6 Raft

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillning!- Utskottets Betänkande AT:o 9.

Då de ändringar, hvarom förberörda Kong], proposition handlar,

blifvit föreslagna endast »under förutsättning att den af Kong]. Maj:t, uti

den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagna

lönereglering för vissa tjensteman vid landsstaten varder af Riksdagen

antagen», kan Utskottet icke förr afgifva utlåtande i afseende härå

än Riksdagen beslutat angående nämnda lönereglering; och då bland de

ifrågasatta ändringarne förekommer sådan jemväl i fråga om den uti § 5

bestämda stämpel å protokoll från underdomstol å landet, i afseende

hvarå Herr A. F. Pettersson jemväl föreslagit ändring, har Utskottet

funnit båda dessa ändringsförslag rörande § 5 böra i ett sammanhang

pröfvas; men emedan Utskottet icke ansett sig böra uppskjuta med afgifvande

af betänkande angående stämpelpappersafgiften i öfrigt, kommer

Utskottet att framdeles, sedan Riksdagens beslut i fråga om den här

ofvan omförmälda löneregleringen blifvit Utskottet kunnigt, afgifva de

särskilda framställningar, hvilka af så väl nu ifrågavarande Kong], proposition

som Herr A. F. Petterssons förberörda motion kunna föranledas;

hvilket Utskottet här endast

Do

får för Riksdagen anmäla.

§ 6.

Enligt § 6 i stämpelpappersförordningen skola Bouppteckningar förses

med stämpel till belopp af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen

i boet; dock må befrielse från stämpel ega rum, der behållningen

ej uppgår till 1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas till hälften af behållningen;

hvarförutan bouppteckning, som till Hofrätt eller underdomstol

å landet ingifves, skall, då behållningen uppgår till eller öfverstiger

1,000 kronor, förses med särskild tilläggsstämpel, beräknad efter

20 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen till och med 15,000

kronor, hvarefter tillägges för hvarje fulla 100 kronor af behållningen

till och med 30,000 kronor 10 öre och från 30,000 kronor och allt vidare

5 öre; dock så att denna tilläggsstämpel ej i något fall för en bouppteckning

får öfverstiga 150 kronor.

, Uti denna föreskrift har uti sin förenämnda motion, N:o 120, Herr

Ake Andersson föreslagit den förändring, »att för bouppteckningars inlemnande

och inregistrering vid domstolarne stäinpelafgiften derför skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

utgå med sammanlagdt 40 öre för hvarje fulla 100 kronor som öfverstiger

1,000 kronor af boets behållning, efterlefvande makas giftorätt

undantagen, och att således tilläggsstämpelafgiften härför måtte såsom

sådan ur bevillningsförordningen utgå».

Såsom skäl härför andrager motionären, att genom det nuvarande

stadgandet ett mindre bo komme att belastas med proportionsvis drygare

utgift än ett större, hvilket missförhållande borde rättas, samt att något

rimligt skäl för bibehållandet af tilläggsstämpelafgiften, sådan den för

närvarande utginge, icke skulle förefinnas, utan fast mera alla skäl tala

för att samma afgift utginge på lika sätt med den förut stadgade stämpelafgiften

och med denna sammanfördes till ett belopp, hvarvid tilläggsstämpeln

lämpligast kunde bestämmas till 15 öre, så att sammanlagda

stämpelbeloppet komme att utgöra 40 öre för hvarje fulla 100 kronor

af boets behållning.

Det kan visserligen icke bestridas, att genom det nuvarande stadgandet

ett mindre bo blifver förhållandevis drygare stämpelbeskattadt

än ett större, och detta blifver i synnerhet fallet, då behållningen öfverstiger

240,000 kronor, eller det belopp, för hvilket tilläggsstämpeln utgör

150 kronor, eller det för densamma stadgade maximum; men detta härrör

deraf att, i sammanhang med löneregleringar för häradshöfdingarne

och för Idofrätterna, tilläggsstämpeln blifvit bestämd såsom en motsvarighet

mot den lösen å bevis öfver inregistrering af bouppteckningar,

hvilken förut utgick vid underdomstolarne å landet och i Idofrätterna

och ännu utgår vid stadsdomstolarne, och att tilläggsstämpeln derföre

till bibehållande af den likhet i afgifter, som förut egde rum för bouppteckningar,

hvarhelst de inlemnades, bestämts att utgå efter enahanda

grunder, som den förutvarande lösen.

Genom motionärens förslag skulle i allt fällt, den öfverklagade ojemnheten

i beskattning afhjelpas endast delvis, nemligen hvad angår bouppteckningar

å landet, och i adliga sterbhus; men hvad deremot beträffar

bouppteckningar, som till stadsdomstol ingifvas, skulle icke blott den

nuvarande ojemnheten i afgift för lösen och stämpel af mindre och af

större bo oförändrad qvarstå, utan dertill högst väsentligt olika och

ansenligt drygare afgifter uppkomma mot hvad förhållandet blefve för

bouppteckningar med lika stor behållning å landet och i adliga sterbhus;

en ojemnhet i beskattning af sterbhus i stad och å landet, som

härrör dels deraf att i stad, jemte den förhöjda stämpelafgiften, lösen

fortfarande komme att utgå, dels och i ännu högre grad deraf att, under

det lösen i stad utgår efter boets behållning utan afdrag för efterlefvande

makas giftorätt, likasom den nuvarande tilläggsstämpeln, den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

af motionären föreslagna förhöjda stämpelafgiften skulle utgå af boets

behållning »efterlefvande makes giftorätt undantagen».

Af här bifogade tabell visar sig huru ansenligt olika utgifter sterbhus

i stad och å landet skulle komma att vidkännas genom en förändring

sådan som den af motionären föreslagna. Så skulle t. ex. i ett

sterbhus med en behållning af 15,000 kronor, då efterlefvande make ej

funnes, inregistreringsafgifterna uppgå vid underrätt å landet till 60

kronor 50 öre, i Hofrätt till 60 kronor och vid stadsdomstol till 90

kronor; men, i händelse make lefde efter, på landet till 30 kronor 50

öre, i Hofrätt till 30 kronor men i stad till 60 kronor, eller dubbelt så

mycket. I förhållande till nu utgående afgifter skulle, hvad mindre bo

angår, å landet minskning i afgifter, men i staden en dryg förhöjning

uppstå, så att, då nu stadgade afgifter för bo med 15,000 kronors behållning

belöpa sig till i stad 67 kronor 50 öre och å landet 68 kronor,

desamma enligt motionärens förslag, såsom ofvan är nämndt, blifva på

landet 60 kronor 50 öre, eller 7 kronor 50 öre mindre, och i stad 90

kronor, eller 22 kronor 50 öre mera än hittills. Då således motionärens

förslag, om det bifölles, skulle komma att medföra ojemnheter och obilligheter

af långt större betydenhet än dem det komme att, i allt fall endast

till en del, förebygga, får Utskottet hemställa,

2:o

o

att Herr Ake Anderssons förevarande motion icke

må vinna Riksdagens bifall.

Då, efter hvad Utskottet inhemtat, olika meningar försports angående

tiden, då köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska förordnanden

å fast egendom in. in. skola förses med den i denna § 6 stadgade

stämpel, huruvida detta bör ske, då fångeshandlingen för lagfart

företes eller först då sökt lagfart beviljas, har Utskottet, som ansett det

vara författningens mening att stämpelbeläggningen skall ega rum då

fångeshandlingen för lagfart företes, i detta syfte förtydligat föreskriften;

i sammanhang hvarmed Utskottet, då enligt gällande författning i ämnet

lagfart endast eger rum å fång till fast egendom och till frälseräntor, i

öfverensstämmelse härmed omredigerat rubriken medelst uteslutande af

orden »å landet och i städerna, bruk och manufakturverk, smiden och

smidesrättigheter» äfvensom af orden: »fabriker eller andra inrättningar

med hvad mera, som under eganderätt föryttrats och vid domstolarne

lagfares»; hemställande på grund häraf Utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande AT:o 9.

3:o

5

att första punkten i rubriken Köpe-, Bytes- och Gåfvobref

samt Testaméntariska förordnanden i § 6 må erhålla

den förändrade lydelse bilagda författningsförslag innehåller.

I nu gällande stämpelförfattning finnes ej bestämd föreskrift huruvida,

då lagfart sökes å fast egendom, som medelst expropriation åtkomma,

fångeshandlingen skall med stämpelpapper beläggas; till följd

hvaraf ock, efter hvad Utskottet erfarit, meningsskiljaktighet uppstått

hos dem, hvilka haft att tillämpa författningen. Det har emellertid synts

Utskottet som om härvid enahanda stämpelbeläggning, som finnes stadgad,

derest samma egendom för afsedda ändamålet genom köp, byte eller

gåfva åtkommits, äfven vore för ett dylikt fång genom expropriation af

billighet påkallad; börande härvid likväl med afseende å föreskriften i

§ 28 af Kongl. förordningen den 14 April 1866 stämpel å dylik fångeshandling

af den som lagfarten söker ensam gäldas.

I enlighet härmed hemställer Utskottet,

4:o

att i rubriken Köpe-, Bytes- och Gåfvobref samt

Testaméntariska förordnanden i § 6 näst efter tredje

punkten intages en särskild punkt af den lydelse författningsförslaget

utvisar.

För närvarande gäller i afseende å stämpelbeläggning af vexlar följande

stadganden: »Primavexlar i utländsk myntsort, ehvad de äro stälda

att betalas inom eller utom Sverige, skola antingen förses med särskild

stämpel å en krona eller skrifvas å till nämnda värde stämplade blanketter.

Sekunda- och tertia-vexlar äro från stämpel fria». Sedan emellertid affärerna

med utlandet äfven i vårt land tagit sådant omfång, att vexlar å

tiotusentals kronor och derutöfver icke vidare höra till sällsyntheterna,

lärer det icke kunna nekas att en dylik fix och af vexelvis belopp helt

och hållet oberoende stämpel är ganska olämplig, enär den utgör en

knappt nämnvärd beskattning på dessa större vexlar, under det den

jemförelsevis ganska tungt drabbar vexlar å små belopp. Det har ock

derföre, efter hvad Utskottet inhemtat, på senare tider blifvit vanligt,

att liqvider å mindre belopp med utlandet verkställas dels genom anvisningar

eller så kallade mandats, dels genom vexlar, hvilka af den utländske

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

utställaren dragas i svenskt mynt, i hvilka båda fall stämpelbeläggning

undvikes.

Till undanrödjande af förberörda olikhet i stämpelbeskattningen

för vexlar har det synts Utskottet att stämpeln borde bestämmas i

visst förhållande till vexelsummans storlek. Detta förfarande är, efter

hvad Utskottet har sig bekant, vidtaget i de flesta andra europeiska

länder, der enligt i viss mån olika graderade skalor stämpelafgiften kan

i medeltal anses utgå efter hufvudsakligen följande grunder, nemligen i

England .................................................... med % pr mille

Frankrike ................................................... » 1V2 »

Tyskland ................................................ » 7, »

Belgien..................................................... » 72 »

Holland ...................................................... » Va »

Österrike.................................... med omkring s/e »

Spanien .................................................... med V2 »

och Ryssland........................... med omkring 2 »

och det torde fördenskull icke finnas några giltiga skäl, hvarföre icke

eu liknande stämpelbeskattning skulle kunna i vår lagstiftning införas.

Utskottet afser likväl härvid icke att genom en dylik förändring

någon egentlig rubbning i statsinkomsten utaf stämpeln för vexlar skulle

uppkomma, utan allenast att en rättvisare fördelning af denna stämpelskatt

skulle ega rum. Enligt erhållna uppgifter för de sist förflutna

fem åren har statens inkomst af vexelstämplar utgjort:

Q vexelstämplar; stämpl. blanketter; summa.

År 1873 ........................ 33,729:— 26,974:— 60,703: —

» 1874........................ 44,009: — 28,514: — 72,523: —

» 1875 ........................ 53,204: — 22,425: — 75,629: —

» 1876 ........................ 48,384:— 17,450:— 65,834: —

» 1877 ........................ 63,653:— 25,550:— 89,203: —

eller i medeltal 72,778 kronor årligen. Utskottet saknar emellertid alla

de öfriga uppgifter, som erfordras* för att bedöma, i hvithet förhållande

till vexelsumman vexelstämpeln skulle bestämmas för att kunna beräknas

lemna en ungefärligen lika stor statsinkomst som hittills. Och då härförutan

åt förändringen påkallas så väl förslag till nya vexelstämpelvalörer som

äfven möjligen andra anordningar och föreskrifter, hvilket allt det statens

embetsverk, som med uppbörden af stämpelpapperet har att taga

befattning, bättre än Utskottet är i tillfälle att bedöma, har Utskottet

icke ansett sig nu böra framlägga något förslag till förändrade föreskrif
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Beuillnings- Utskottets Betänkande N:o 0.

ter i ämnet, utan ansett ett sådant lämpligare kunna i underdånighet

hos Kongl. Maj:t begäras.

I sammanhang med den rättvisare fördelning af stämpelbeskattningen

af vexlar, som genom den sålunda afsedda förändringen af vexelstämpeln

skulle ernås, lärer ock böra tillses, att denna nya stämpelbeskattning

kommer att drabba alla de licjvidationsmedel med utlandet,

som kunna i vcxlars ställe användas, samt att alla vexlar, som afse

liqvid mellan Sverige och utlandet, blifva stämpel underkastade.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet:

5:o

att Riksdagen må besluta att i underdånig skrifvelse

hos Kongl. Maj:t anhålla det Kongl. Maj:t, efter

vederbörandes hörande, täcktes till Riksdagen framlägga

förslag till sådan förändrad lagstiftning i fråga

om de för liqvider mellan Sverige och utlandet afsedda

vexlar och i deras ställe användbara anvisningar, att

stämpeln må komma att utgå i visst förhållande till

vexelns eller anvisningens belopp.

§ 7.

Uti sill förut omförmälda motion, N:o 33, har Herr E. Behmer föreslagit

att Riksdagen ville besluta, att bevis å bouppteckning om densammas

inlemnande och inregistrering måtte vid domstol från stämpelpapper

befrias.

I afseende härå får Utskottet meddela, att det var i sammanhang

med den nedsättning i lösen, som vid genomförandet af löneregleringen

för häradshöfdingarne år 1874 vidtogs, särskild stämpel å bevis, motsvarande

berörda nedsättning, först föreskrefs uti ett moment 2:o till § 5

i stämpelpappersförordningen samt att härvid bevis öfver inlemnande och

inregistrering af bouppteckning var från sådan stämpel uttryckligen

undantagen, enär eu särskild tilläggsstämpel vid rubriken bouppteckningar

i § 6, motsvarande nedsättningen i bouppteckningslösen, samtidigt

föreskrefs.

Då sedermera vid 1876 års riksdag lagfarts- m. fl. bevis befriades

från särskild stämpel samt i sammanhang härmed mom. 2 ur § 5 borttogs,

blef af något förbiseende det undantag från stämpel för bevis öfver

boupptecknings inregistrerande, momentet innehöll, icke, såsom vederbort,

på annat ställe i stämpelpappersförfattningen intaget. Då det alltså

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Beoillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

endast är till följd häraf som stämpelbeläggning af bevis öfver bouppteckningars

inregistrering'' för närvarande eger rum, bör till beredande

af behöflig rättelse härutinnan i $ 7 bland bevis, hvilka äro från stämpel

fria, intagas jemväl bevis öfver inregistrering af bouppteckning. Som

likväl rubriken Bevis i denna paragraf i följd af det i förberörda Kongl.

proposition framstälda förslag att stämpelfriheten för politi- och ekonomimål

skall upphöra, kan komma att undergå ytterligare förändring, är

Utskottet häraf förhindradt att föreslå rubrikens ordalydelse, hemställande

fördenskull Utskottet

6:o

att Riksdagen må besluta, att i § 7 af stämpelpappersförordningen

bland de bevis, hvilka äro från

stämpel fria, skall intagas bevis öfver inregistrering

af bouppteckning.

Enligt föreskriften i 4 § af Kongl. förordningen angående tillsyn å

förmyndares förvaltning af omyndigs egendom den 24 September 1861

åligger det förmyndare icke allenast att vid början af hvarje år ingifva

räkning öfver förvaltningen af förmynderskapet jemte ett utdrag derur,

innehållande summarisk uppgift af den omyndiges behållning, till de i

förordningen omförmälde gode män eller till kommunalnämnden, som

det åligger att räkningen granska, utan äfven att, sedan gode männen

eller kommunalnämnden å utdraget tecknat intyg, att förmyndareräkning

blifvit aflemnad, ingifva utdraget inom stadgad tid i stad till rättens

ordförande eller den som å rättens vägnar bör emottaga handlingar, samt

å landet till domhafvanden, och om förmyndare försummar detta, skall

rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin omförmälda skyldighet.

Dessa s. k. förmyndareförelägganden utfärdas af rätten genom protokollsutdrag

och skola sålunda enligt gällande stäinpelpappersförordning

expedieras på stämpladt papper.

Sedan Lag-Utskottet uti sitt vid innevarande riksmöte afgifna utlåtande

i anledning af verkstäld granskning af Justitieombudsmannens

embetsförvaltning för Riksdagen anmält, att Justitieombudsmannen i

den af honom afgifna embetsberättelse gjort framställning derom, att

protokollsutdrag, innefattande dylikt föreläggande, måtte från stämpel

befrias, hafva, såsom ofvan blifvit nämndt, Riksdagens båda Kamrar till

Bevillnings-Utskottet hänvisat denna framställning, hvarjemte Herr Jonas

Jonasson i Rasslebygd i sin förberörda motion (N:o 57) framstält förslag

i enahanda syfte.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9. 9

Till stöd för den sålunda föreslagna befrielsen från stämpelafgift

anför såväl Justitieombudsmannen som motionären, bland annat, att

äfventyret att få lösa dyra förelägganden i följd af försummelse att i

rätt tid lemna redovisning för förmynderskap, i flera delar af landet

ökade svårigheten att anskaffa förmyndare, i synnerhet för obemedlade

omyndige. »I de landsändar», fortsätter Justitieombudsmannen, »der ett

sådant förhållande eger rum, bekänna också domarena sig hysa stora

betänkligheter vid att utfärda dylika förelägganden, anseende det klokare

att tålsamt fördraga dröjsmål med redovisningen än att framkalla

afsägelse af förmynderskap, till hvilkas emottagande lämplige personer

äro så svåra att finna. Detta måste verka förlamande på tillsynen öfver

förmyndarena, till men och våda för de omyndige i allmänhet».

Då, på grund af hvad Justitieombudsmannen sålunda anfört, antagas

bör, att ifrågavarande handlingars befriande från stämpelafgift skulle

medföra en noggrannare tillämpning af ofvannämnda stadgande i omförmälda

Kongl. förordning och således det mål, som med förordningens

föreskrifter afses, eller vinnande af en för de omyndiges rätt betryggande

kontroll å förmyndares förvaltning, derigenom skulle åtminstone

1 någon mån fullständigare uppnås, anser Utskottet, jemväl i betraktande

deraf att den minskning i statsinkomst, som genom bifall till förslaget

skulle uppkomma, icke torde blifva af nämnvärd betydenhet, sig böra

hemställa

7:o

att uti ifrågavarande 7 § 1 mom. måtte intagas

en rubrik af följande lydelse:

»Protokollsutdrag, innefattande föreläggande för förmyndare

att +,11 rätten eller domhafvanden ingifva

utdrag af förmyndareräkning».

Stockholm den 12 April 1878.

På Utskottets vägnar:

A. Ii. FOCK.

Bill. till Riksd. Prat. 1878. 5 Sami. 1 Afd. 6 Iläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Reservationer:

vid ''punkten 5:o:

af Friherre Fock;

af Herr Ribbing: »Emot det slut, hvartill Utskottet kommit vid behandlingen

af frågan om ändring af stämpelpappersförordningens bestämmelse

angående särskild stämpel å primavexlar i utländsk myntsort

får jag mig reservera.

Lika med Utskottet håller jag före att så kallade mandats böra

åläggas samma stämpel, som hittills varit bestämd för ofvannämnda

primavexlar; men att nu, utan att dermed såsom Utskottet säger »egentligen

afse någon rubbning i statsinkomsten», öfvergå till stämpelbeloppets

bestämmande0! ett visst förhållande till vexelsummans storlek, finner jag

ej vara af behofvet påkalladt, ej ens, såsom Utskottet håller före, ur rättvisans

synpunkt nödigt.

Detta vore en återgång till hvad som här inom landet gälde före

1863, då stämpeln för primavexlar bestämdes till nuvarande belopp.

Den i betänkandet uttalade åsigten, att alla vexlar som afse liqvid

mellan Sverge och utlandet böra blifva stämpel underkastade, skulle

komma att medföra dylik beskattning äfven å de liqvider, som med

vexlar och i kronor ske de skandinaviska länderna emellan; detta kan

jag ej heller af flera skäl godkänna.

Man torde kunna fråga sig, hvartill det nyligen antagna gemensamma

myntsystemet emellan de skandinaviska länderna skulle gagna, om

man på detta sätt skulle fördyra liqviderna.

Då jag dock, såsom af mig ofvan blifvit anfördt, anser att s. k.

mandats i utländsk myntsort böra åläggas stämpel i likhet med hvad

som finnes stadgadt för primavexlar samt derjemte för fullständighetens

skull anser att solavexlar böra i författningen såsom ståmplingsbara

nämnas och att hvad som nu är i författningen stadgadt angående sekunda-

och tertiavexlar af lätt förklarliga skäl är obehöfligt och onödigt,

hemställer jag, med afstyrkande af Utskottets förslag, att stämpelförfattningen

rörande ofvannämnda beskattning måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»Prima- och solavexlar äfvensom anvisningar eller

s. k. mandats utstälda i utländsk myntsort, ehvad de

äro stälda att betalas inom eller utom Sverge, skola

förses med särskild stämpel å 1 krona eller skrifvas

å till nämnda värde stämplade blanketter»;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

B evillnings-Utskottets Betänkande Ä:o ,9.

af Herr Biesert: »Då enligt mitt förmenande inga väsentliga klagomål

försports öfver den nuvarande vexelstämpeln, hvilken ovedersägligen

har fördelarne af lätthet och beqvämlighet i tillämpning, fördelar, som

för affärsmannen äro af icke ringa betydenhet, och som föranledde att

denna stämpel år 1863 infördes i stället för den dittills efter vexelbeloppet,

enligt en graderad skala, utgående stämpeln; så har jag icke

ansett skäl att nu, då man icke åsyftar att afvinna denna stämpelskatt

en högre statsinkomst, utbyta den nuvarande fixa stämpeln mot en procentisk

sådan. Anledningen till det nu af Utskottet framstälda förslaget

har egentligen varit den, att på senare tider i stället för vexlar

å mindre belopp vid liqvid med utlandet användts s. k. mandat eller

anvisningar. Då ett sådant förfarande ju i viss mening kan anses vara

ett kringgående af stadgandet om vexels beläggande med stämpel, har

jag trott detta missbruk lämpligast förebyggas genom en föreskrift att

dylika mandat skola stämpelbeläggas. Härvid har jag likväl, dels med

afseende derå att mandat icke''medföra samma laga förmåner som vexlar,

dels ock i allmänhet endast användas vid liqvid af mindre belopp, ansett

stämpeln icke böra utgöras med samma belopp som för vexel är

bestämdt, utan allenast med hälften deraf, eller 50 öre för hvarje mandat.

Genom en sålunda för mandat bestämd lägre stämpelskatt förebygges

jemväl i någon mån en annan af Utskottet framhållen olägenhet af den

fixa vexelstämpeln, den nemligen, att densamma allt för hårdt drabbar

vexlar å småbelopp, enär dessa kunna ersättas med mandater. I sammanhang

härmed har jag ock ansett en annan förändring böra vidtagas

i nu gällande föreskrift om vexels stämpelbeläggning, den nemligen, att

i stadgandet jemväl intages ordet »solavexel», enär det lärer inträffat

att solavexel'' icke blifvit ansedda såsom primavexlar och såsom sådana

med stämpel belagda.

I enlighet härmed får jag äran hemställa:

att i § 7 intages följande föreskrift:

Anvisningar i utländsk myntsort eller s. k. mandat

beläggas med stämpel å 50 öre;

och

att rubriken Primavexlar må lyda:

Prima och solavexlar i utländsk myntsort, ehvad

de äro stälda att betalas inom eller utom Sverige,

skola antingen förses med särskild stämpel å 1 krona

eller skrifvas å till nämnda värde stämplade blanketter».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

Tabell för jemförelse mellan de för bouppteckningar utgående afgifter af lösen

och stämpelpapper enligt nu gällande författningar samt samma afgifter enligt

o

det af Herr Ake Andersson framstälda förslag.

Då make lefver efter

Behåll-

ningen

i boet

Enligt nu

gällande författningar

Enligt Herr Ake Anderssons förslag

Vid underrätt å landet

Vid stadsdomstol

Vid underrätt

å landet

Vid stadsdomstol

Lösen

•Stämpel

Tilläggs-

stämpel

Summa

kronor

Lösen

Stämpel

Summa

kronor

Lösen

Stämpel

Summa

Lösen

Stämpel

Summa

1,000

0.5 0

1,25

2,oo

3,75

2,oo

1,25

3,2 5

0,50

2,oo

2,50

2,oo

2,oo

4,oo

2,000

0,50

2,5 0

4,oo

7,oo

4,oo

2,50

6,50

0,50

4,oo

4,50

4,oo

4,oo

8,oo

5,000

0,50

6,25

10, oo

16,75

10, oo

6,25

16,25

0,50

10, oo

10,50

10,oo

10,oo

20. oo

10,000

0.5 0

12,5 0

20, oo

33,oo

20, oo

12,5 0

32.5 0

0,50

20, oo

20,50

20,o o

20. oo

40, oo

15,000

0,5 0

18,7 5

30, oo

49,25

30, oo

18,75

48,75

0,5 0

30, oo

30,50

30, oo

30, oo

60,o o

20,000

0,50

25,00

35,oo

60,5 0

35,oo

25,0 0

60, oo

0,50

40, oo

40,50

35,oo

40, oo

75,oo

30,000

0.5 0

37,50

45,oo

83,oo

45,oo

37,50

82,5 0

0,50

60,o o

60,5 0

45,oo

60, oo

105,oo

50,000

0,5 0

62,50

55,oo

118,oo

55,oo

62,5 0

117,5 0

0,5 0

100, oo

100,50

55,oo

100, oo

155,oo

75,000

0,5 0

93,75

67,50

161,75

67,50

93,7 5

161,25

0,50

150,oo

150,50

67,50

150,oo

217,50

100,000

0,50

125,00

80, oo

205,50

80, oo

125,oo

205,00

0,50

200, oo

200,5 0

80, oo

200, oo

280,oo

200,000

0,50

250,oo

130,oo

380,50

130,oo

250,oo

380,oo

0,50

400, oo

400,50

130,oo

400, oo

530,oo

300,000

0,50

375,oo

150,oo

525,50

150,oo

375,oo

525,oo

0,50

600, oo

600,50

150,oo

600, oo

750,oo

500,000

0,50

625,oo

150,oo

775,5 0

150,oo

625,oo

775,oo

0,5(1

1,000, oo

1,000, so

150,oo

1,000, oo

l,150,oo

1,000,000

0,5 0

l,250,oo

150,oo

1,400,5 0

150,oo

l,250,oo

1,400,oo

0,50

2,000, oo

2,000,50

150,oo

2,000,oo

2,150,oo

D å

make ej

lefve

r efter.

1,000

0,50

2,50

2,oo

5,oo

2,oo

2,50

4,5 0

0,5 0

4,oo

4,50

2,oo

4,oo

6,oo

2,000

0,50

5,00

4.oo

9,50

4,oo

5,oo

9,00

0,50

8,oo

8,50

4,oo

8,oo

12,oo

5,000

0,5 0

12,5 0

10, oo

23,oo

10,oo

12,5 0

22,50

0,50

20, oo

20,50

10, oo

20, oo

30,oo

10,000

0,50

25,00

20, oo

45,50

20, oo

25,oo

45.00

0,50

40, oo

40,50

20, oo

40,o o

60, oo

15,000

0,50

37,50

30,o o

68,00

30, oo

37,50

67,5 0

0,50

60, oo

60,50

30, oo

60,oo

90, oo

20,000

0,50

50, oo

35,oo

85,50

35,oo

50, oo

85,oo

0,50

80, oo

80,50

35,oo

80, oo

115,oo

30,000

0,50

75.00

45,oo

120.50

45,oo

75,oo

120,oo

0.50

120,oo

120,50

45,oo

120,oo

165,oo

50,000

0.5 0

125,oo

55,oo

180,5 0

55,oo

125,oo

180,oo

0,50

200, oo

200,50

55,oo

200, oo

255,oo

75,000

0,50

187,50

67,50

255,50

67,50

187,50

255,oo

0,50

300, oo

300,5 0

67,50

300, oo

367,50

100,000

0,50

250,oo

80, oo

330,50

80, oo

250,oo

330,00

0,50

400, oo

400,5 0

80, oo

400, oo

480,oo

200,000

0,50

500, oo

130,oo

630,50

130,oo

500, oo

630,oo

0,5 0

800, oo

800,50

130,oo

800, oo

930,oo

300,000

0,50

750,oo

150.00

900.50

150,oo

750,oo

900, oo

0,5 0

1,200,oo

1,200,50

150,oo

1,200, oo

l,350,oo

500,000

0,50

l,250,oo

150,oo

1,400,50

150,oo

l,250,oo

1,400,oo

0,50

2,000,oo

2,000,5 0

150,oo

2,000, oo

2,150,oo

1,000,000

0,50

2,500, oo

150,oo

2,650,50

löO.oo

2,500, oo

2,650,oo

0,50

4,000, oo

4,000,50

150,oo

4,000, oo

4,150,oo

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillning8- Utskottets Betänkande N:o 9.

Författningsförslag:

(Bilaga till Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9, angående stämpel
pappersafgiften).

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 6. § 6.

Köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden om

fast egendom å landet och i städerna,

bruk och manufakturverk,

smiden och smidesrättigheter, frälseräntor,

fabriker eller andra inrättningar

med hvad mera, som under

eganderätt föryttras och vid domstolarne

lagfares, beläggas med

stämpel till belopp af 60 öre för

hvarje fulla 100 kronor af värdet,

beräknadt, för bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden,

efter nästföregående årets taxeringsvärde

samt, för köpebref, efter den

i penningar bestämda köpeskillingen,

så framt denna icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i

sådant fall efter sistberörda värde.

I det sålunda bestämda stämpel
—

— — — inbegripna.

Varder köpe-, — — — — —

Köpe-, bytes- och gåfvobref samt

testamentariska förordnanden om

fast egendom och frälseräntor beläggas,

då fångeshandlingen för lagfart

företes, med stämpel till belopp

af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af värdet, beräknadt, för bytes-

och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden, efter nästföregående

årets taxeringsvärde samt,

för köpebref, efter den i penningar

bestämda köpeskillingen, så framt

denna icke understiger fastighetens

taxeringsvärde, men i sådant fall

efter sistberörda värde.

I det sålunda bestämda stämpel
—

— — — inbegripna.

Varder köpe-, — — — — —-

— — — ifrågakommer. — — — ifrågakommer.

Dä lagfart sölces ä fång, som

skett i enlighet med, gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof eller om

ändring eller utrifning af vattenverk,

Bih. till Riksd. Prof. 1S78. 5 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Köpe-, bytes- och gåfvobref —

Skulle i bytes- — — —---

---qvadratref.

Till köpe- — — — — — —

— — — slutadt är.

§ 7.

Protokoll hos kommunalstyrelse

å landet och i städerna, — — —

— — — utdrag derur;

Qvittenser;

belägges fångeshandlingen med stämpel

på sätt om köpebref här ofvan

stadgas. Sådan stämpel skall af den

lagf''artssökande ensam gäldas.

Köpe-, bytes- och gåfvobref —

— — — — — — — räkning.

Skulle i bytes------

--— qvadratref.

Till köpe----------—

— — — slutadt är.

§ 7.

Protokoll hos kommunalstyrelse

å landet och i städerna, — — —

— — — utdrag derur;

Protokollsutdrag, innefattande föreläggande

för förmyndare att till

Rätten eller domhafvanden ingifva

utdrag af förmyndarräkning;

Qvittenser;

STOCKHOLM, IVAR HjEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 187 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.