Banko-Utskottets Memorial N:o 7
1878-02-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1878:7, Banko-Utskottets Memorial N:o 7
Dokumentets text
Banko-Utskottets Memorial N:o 7.
11
såsom osäkert inom linien förda lån skulle blifva til! allra största delen till kapitalet
guldet, söm den efter meranämnde O. W. Stafhell i behåll varande lösegendom
enligt vederbörande exsekutionsbetjents skidftliga förklarande icke skulle vid exsekutiv
försäljning komma att inbringa ens en tredjedel af det nu till liqvid erbjudna och
redan i Riksbanken kontant insatta belopp.
Jemte det Utskottet, likmätigt föreskriften i 5 § af den för Utskottet gällande
instruktion, får detta ärende till Riksdagens slutliga pröfning och afgörande anmäla,
har Utskottet, med afseende å här ofvan uppgifna omständigheter och förhållanden funnit
sig böra hemställa.
att ifrågavarande ackordsanbud må vai’da af Riksdagen
antaget.
Stockholm den 16 Februari 1878.
På Utskottets vägnar:
J. J. Ekman.
N:o 7.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1878, kl. 3 e. m.
Memorial, i fråga om eftergift å en Rikebankens fordran.
I ändamål att Banko-Utskottets pröfning underställas insände styrelsen för Riksbankens
afdelningskontor i Wisby med skrifvelse den 22 November nästlidna år till fullmäktige
i Riksbanken en utaf förre Landtbrukaren Daniel Wahrgren, förre Handlanden
Carl Wahrgren och skepparen J. W. Hägvall, en för alla och alla för en, den 24
Maj nyssnämnda år afgifven förbindelse att, mot befrielse från erläggande af ränta,
medelst inbetalningar hvar sjette månad af tio procent godtgöra kapitalåterstoden,
3,226 kronor 91 öre, utaf den skuld, hvari de gemensamt häfta för särskilda af dem,
jemte enkan Elisabeth Fardelin och A. Kolmodin, under år 1869 till sarnmanlagdt belopp
af 4,000 kronor utfärdade vexlar och skuldebref, hvilka blifvit af förbemälda
kontorsstyrelse diskonterade och belånade, hvarjemte de underkastat sig att, vid underlätet
fullgörande af berörda förbindelse, varda ackordet, om det antoges, förlustige.
12
Banko-Utskottets Memorial N:o 7.
För att visa hvilka åtgärder blifvit för indrifning af omförraälda fordran vidtagna,
hade kontorsstyrelsen derförutom vid sin skrifvelse fogat utdrag af kontorets
lagsökningsdiarium, utvisande dels att såväl Daniel Wahrgren och Carl Wahrgren som
A. Kolmodin blifvit under loppet af år 1869 försatte i konkurstillstånd, dels ock att,
sedan erhållen utdelning i deras konkurser under år 1870 till afdelningskontoret
aflemnats, hvarefter återstående kapitalskulden utgjorde ofvannämnda belopp 3,226
kronor 91 öre, flerfaldiga gånger hos dem och öfriga gäldenärerna utmätningsförsök
egt rum, utan att någon afbetalning kunnat derigenom erhållas, med afseende hvarå
kontorsstyrelsen tillstyrkt ackordsanbudets antagande, under meddelande derjemte att
för ackordets fullgörande två afbetalningar redan blifvit erlagda med tillhopa 626
kronor 92 öre, dem styrelsen, oaktadt ackordsfrågan ännu icke blifvit pröfvad, ansett
sig böra emottaga, i följd hvaraf kapitalskulden förminskats till 2,599 kronor
99 öre.
Med skrifvelse till Utskottet hafva fullmäktige, som, vid det förhållande att
icke samtlige gäldenärerne gjort konkurs, funnit sig af bestämmelserna i 49 § af bankoreglementet
förhindrade att förevarande ackordsfråga afgöra, till Banko-Utskottet öfverlemnat
de till ärendet hörande handlingar, med tillkännagifvande dels att ombudsmannen
vid Riksbankens hufvudkontor ansett det gjorda anbudet öfverensstämma med
Riksbankens fördel och alltså böra antagas, dels ock att fullmäktige delade kontorsstyrelsens
och ombudsmannens sammanstämmande åsigter i frågan. .
Vid förehafvande af detta ärende har Utskottet, med afseende derå att genom
fortsatta utsökningsåtgärder någon betalning hos Riksbankens ifrågavarande gäldenärer
icke kunna uttagas samt då det framstälda ackordsanbudet innefattar rätt för afdelningskontoret
i Wisby att, i händelse ackordet ej fullgöres, hos gäldenärerne utbekomma
äfven räntan å deras skuld till kontoret, funnit den, pa sätt ofvan förmäles,
sökta eftergiften böra få ega rum och hemställer derföre, jemlikt 5 § i den för
Utskottet gällande instruktion:
att ifrågavarande ackordsanbud må varda af Riksdagen
antaget.
Stockholm den 6 Februari 1878.
På Utskottets vägnar:
J. J. Ekman.
Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.