Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående omarbetande af krigslagarne.

1878-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1878:1, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående omarbetande af krigslagarne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

1

N:0 1.

Ank till Biksd. Kansli den 16 Febr. 1878, kl. 5 e. m.

Konstitutions-Utskottets Memorial, i fråga om det Utskott, som bör

behandla en motion om underdånig skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående omarbetande af krigslagarne.

Sedan Andra Kammaren till Lag-Utskottet öfverlemnat en af

Herrar Carl Ifvarsson och C. A. Larsson in. fl. väckt motion (N:o 15)

om underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t angående omarbetande af

krigslagarne, men Lag-Utskottet, på sätt af dess Utlåtande N:o 1 inhemtas,

under anförande af att motionen icke folie inom omfånget för LagUtskottets

i grundlagar^ utstakade verksamhet, till Andra Kammaren

densamma återlemna!; så har, enligt hvad särskilda från Kamrarne till

Konstitutions-Utskottet ankomna protokollsutdrag för den 8 i denna

månad gifva vid handen, Första Kammaren lagt berörda Utlåtande till

handlingarne med förklarande, att den deri omförmälda motionen vore

af sådan beskaffenhet, att den borde af tillfälligt Utskott behandlas,

hvaremot Andra Kammaren, med ogillande af Lag-Utskottets förenämnda

åtgärd, beslutit, att motionen skulle af Lag-Utskottet handläggas.

Hå således olika meningar mellan Kamrarne uppstått i fråga om

det Utskott, till hvars handläggning motionen bör hänskjutas, tillkommer

det, jemlikt § 88 mom. 3 i Riksdagsordningen, Konstitutionsutskottet

att härom besluta.

Motionärerne hafva uti den föreliggande motionen, bland annat,

anfört: att den öfvertygelsen allt mer gjorde sig gällande, att våra krigslagar

måste ändras och mildras, om någonsin eu sådan utvidgning af

den allmänna värnpligten, som nu åsyftades, skulle ega rum; att hvad

Bill. till. Biksd. Prot. 1878. 3 Sami. 1 T luft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utslcottets Memorial N:o 1.

som i främsta rummet måste anmärkas mot de nuvarande krigslagarne,

vore den olikhet inför lagen, som visade sig deruti, att olika straff för

befäl och trupp följde på enahanda förbrytelse, äfvensom att icke en

särskild och bestämd påföljd funnes för befäl vid förolämpning af underordnade,

då deremot för de sistnämnde vid samma fels begående emot

förmän den största stränghet rådde; att för öfrigt krigslagarne hade

samma brister, som allt mera öfverklagades hos allmänna strafflagen,

nemligen alltför hårda straff och alltför stor latitud vid straffen för

likartade förbrytelser; att i disciplinmål den förorättade visserligen egde

rättighet att klaga hos högre förman eller krigsdomstol, men att han,

det oaktadt, först måste undergå straffet; att ett ämne, som med ofvan

vidrörda fråga stode i nära sammanhang, vore beskaffenheten af det

fängelsestraff, för hvilket krigsman kunde utsättas; samt att underordnad,

som ådömdes straffarbete på två år eller derutöfver, måste uttjena detsamma

i gemensamhetsfängelse med de gröfsta förbrytare; Och hafva

motionärerne på dessa och i öfrigt andragna grunder samt då det syntes

dem oundgängligen nödvändigt, att krigslagarne på ett rättvist och

tidsenligt sätt omarbetades, slutligen föreslagit:

“att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att krigslagarne med snarast möjliga omarbetas i den rigtningen,

att straffen under fredstid i allmänhet mildras;

att i följd deraf latituden minskas sålunda, att

de strängare straffbestämmelserna modifieras;

att vid enahanda förbrytelse straffen för alla

grader blifva likartade;

att ett otvifvelaktigt skydd beredes underordnade,

då de af förmän förolämpas eller misshandlas

och då de deröfver klaga; samt

att ‘förbrytare mot krigslagarne icke sammanblandas

med andra brottslingar. “

Då nu ifrågavarande motion tydligen går ut på ändring i vissa

delar af strafflagen och disciplinstadgan för krigsmakten af den 11 Juni

1868, hvilka författningar, jemte de samma dag utfärdade Kongl. förordningarne

om krigsdomstolar och rättegången derstädes samt om införande

af de nya krigslagarne och hvad i afseende derå iakttagas skall,

tillkommit uti den i § 89 Regeringsformen stadgade ordning och icke

äro att hänföra till sådan allmän lag, som enligt § 87 i nämnde grundlag

Riksdagen eger att gemensamt med Konungen stifta, i följd hvaraf,

och med stöd jemväl af § 42 mom. 1 i Riksdagsordningen, det icke

tillhör Lag-Utskottet att utlåtande öfver meranämnda motion meddela;

har Konstitutions-Utskottet funnit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

3

densamma vara af beskaffenhet att, jemlikt § 37 mom.

3 Riksdagsordningen, böra af tillfälligt Utskott behandlas

;

hvilket Konsti tu tions-Utskottet får Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 16 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Reservationer:

af Herrar G. Hcsggström, A. Bäckström, S. Johnson, Per Nilsson

och S. F. Norén:

“Då vår Riksdagsordning i § 42 innehåller, att under civil- och

kriminallag äfven bör förstås “de delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som ega tillämpning till medborgare utom krigsstaten

då således uti ifrågavarande krigslagar måste finnas åtminstone

en del, som enligt samma § skall af Lag-Utskottet behandlas, emedan ett

grundlagsstadgande icke lagligen kan vara upphäfdt på annat sätt än i

den ordning §§ 81 och 82 i Regeringsformen föreskrifva, en uppfattning,

som Lag-Utskottet sjelf erkänt och tillämpat vid behandlingen af samma

krigslagar under 1874 och 1877 årens riksdagar; då eu hänvisning till

tillfälligt Utskott af hvad som hör till Lag-Utskottet är stridande mot ett

uttryckligt grundlagsstadgande, hafva vi ansett, att Lag-Utskottet nu som

förut kunnat och bort behålla frågan.''1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.