Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i §
1878-05-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1878:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i §
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.
N:o 13.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1878, kl. 1 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring i § (io Riksdagsordningen.
Uti en i Första Kammaren väckt, till Konstitutions-Utskottets grundlagsenliga
behandling öfverlemnad motion, N:o 37, har Herr A. 0. Wallenberg
anfört: att från regeln det begge Kamrarne skulle fatta öfverensstämmande
beslut för att åstadkomma ett riksdagsbeslut, hade dock ett
betydande undantag tillåtits genom ofvanberörda grundlagsparagraf, som
stadgade, att när i vissa fall Kamrarne stannat i stridiga beslut, gemensam
omröstning skulle företagas; att man i stället för att till antalet
begränsa undantagen, hade gifvit § 65 Riksdagsordningen en så vidsträckt
tillämpning, att, derigenom grundsatsen om Kamrarnes lika beslutanderätt
kunde anses hafva blifvit rubbad och statsutgifterna stegrade ofta till
uppenbar .skada .^e^'' skattdragande folket; att en ändring härutinnan
vore åt nöden, ty Riksdagen vore visserligen berättigad att pålägga folket
skatter, men det läge något högst betänkligt deruti, att den ena
Kammaren skulle kunna emot den andras bestridande förhöja statsutgifterna,
utan att Konungen derom gjort framställning; att en enskild riksdagsmans
motion aldrig borde betraktas annorledes än såsom eu petition
soin borde anses afslagen, så snart en af Kamrarne vägrar sitt bifall till
dw,samma; att säkert vore, det statsadministrationen och statsre»derino-en
med hvad dertill hörde kunde fortgå och ordnas, äfven om in^en enda
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 3 Sami. 10 Häft.
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13,
enskild motion angående nya statsutgifter upptoges till pröfning, enär
de Kongl. propositionerna alltid vore för ändamålet tillräckligt omfattande;
samt att de gemensamma omröstningarne sålunda borde bibehållas
endast för anslagsfordringar eller andra utgifter angående statsregleringen,
som Konungen gjorde till föremål för Riksdagens pröfning; på glunt
hvaraf motionären föreslagit, att § 65 Riksdagsordningen måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
»När i fråga om bevillnings åtagande_ eller angående Riksbankens
eller Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning eller sådana statsutgifter,
om hvilka° Konungen hos Riksdagen gjort framställning, Kamrarne fattat
stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt Utskotts förslag varda sammanjemkade,
skola begge Kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut,
hvari hvardera förut stannat; o. s. v. lika med nuvarande lydelse.»
I sammanhang härmed har motionären jemväl hemstält, att Utskottet
ville föreslå de förändringar, som möjligen kunde fordras i §§ o-,
70 och 71 af Regeringsformen i syfte att innehållet af dem måtte komma i
klar och ostridig öfverensstämmelse med den ifrågasatta förändringen i
ofvannämnda § af Riksdagsordningen. . „
Då vid 1873 års riksdag ett af samme motionär väckt förslag om
ändring i § 65 Riksdagsordningen förekom till pröfning, yttrade Konstitutionsutskottet
uti afgifvet utlåtande (N:o 15) att, såvidt Utskottet
kunde finna, innebure förslaget hufvudsakligen en inskränkning i Riksdagens
inflytande på statsregleringen, i det gemensam omröstning icke finge
företagas om de af enskilde motionärer framstälda förslag, hvilka kunde
afse likaväl nedsättning som förhöjning af skatter eller statsutgifter, och
att dessa således måste förfalla, när Kamrarne stannat i olika beslut, om
också deras framgång vore försäkrad vid en omröstning, der hela Riksdagens
pluralitet finge göra sig gällande; samt att Utskottet ej funnit
skäligt tillstyrka en så väsentlig rubbning uti det nu bestående förhållandet
såväl emellan Konungen och Riksdagen som ock emellan de till
röstetalet olika Kamrarne; hvilket utlåtande utan någon förutgående öfverläggning
blef af Kamrarne godkändt.
Efter hvad den motivering, som motionären åberopat till stod tor
nu föreliggande förslag till ändrad lydelse af § 65 Riksdagsordningen,
utvisar så lärer detsamma få anses innefatta enahanda förändring som,
enligt 1873 års Konstitutions-Utskotts här förut angifna uppfattning, utgjorde
det då framlagda förslagets hufvudsakliga syftemål; och far Utskottet,
med afseende å de vid nämnda riksdag anförda skäl, vördsamt
hemställa,
Konstitutiona-Utskottets Utlåtande N:o 13.
3
att Herr Wallenbergs ifrågavarande motion ej måtte
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 3 Maj 1878. \
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Reservation:
af Herr von Ehrenheim.
Herr llceggström har begärt få antecknadt, att han ej deltagit uti
handlingen af detta ärende.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.