Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i §

1878-05-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1878:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i §

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1878, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i § (io Riksdagsordningen.

Uti en i Första Kammaren väckt, till Konstitutions-Utskottets grundlagsenliga

behandling öfverlemnad motion, N:o 37, har Herr A. 0. Wallenberg

anfört: att från regeln det begge Kamrarne skulle fatta öfverensstämmande

beslut för att åstadkomma ett riksdagsbeslut, hade dock ett

betydande undantag tillåtits genom ofvanberörda grundlagsparagraf, som

stadgade, att när i vissa fall Kamrarne stannat i stridiga beslut, gemensam

omröstning skulle företagas; att man i stället för att till antalet

begränsa undantagen, hade gifvit § 65 Riksdagsordningen en så vidsträckt

tillämpning, att, derigenom grundsatsen om Kamrarnes lika beslutanderätt

kunde anses hafva blifvit rubbad och statsutgifterna stegrade ofta till

uppenbar .skada .^e^'' skattdragande folket; att en ändring härutinnan

vore åt nöden, ty Riksdagen vore visserligen berättigad att pålägga folket

skatter, men det läge något högst betänkligt deruti, att den ena

Kammaren skulle kunna emot den andras bestridande förhöja statsutgifterna,

utan att Konungen derom gjort framställning; att en enskild riksdagsmans

motion aldrig borde betraktas annorledes än såsom eu petition

soin borde anses afslagen, så snart en af Kamrarne vägrar sitt bifall till

dw,samma; att säkert vore, det statsadministrationen och statsre»derino-en

med hvad dertill hörde kunde fortgå och ordnas, äfven om in^en enda

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 3 Sami. 10 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13,

enskild motion angående nya statsutgifter upptoges till pröfning, enär

de Kongl. propositionerna alltid vore för ändamålet tillräckligt omfattande;

samt att de gemensamma omröstningarne sålunda borde bibehållas

endast för anslagsfordringar eller andra utgifter angående statsregleringen,

som Konungen gjorde till föremål för Riksdagens pröfning; på glunt

hvaraf motionären föreslagit, att § 65 Riksdagsordningen måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

»När i fråga om bevillnings åtagande_ eller angående Riksbankens

eller Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning eller sådana statsutgifter,

om hvilka° Konungen hos Riksdagen gjort framställning, Kamrarne fattat

stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt Utskotts förslag varda sammanjemkade,

skola begge Kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut,

hvari hvardera förut stannat; o. s. v. lika med nuvarande lydelse.»

I sammanhang härmed har motionären jemväl hemstält, att Utskottet

ville föreslå de förändringar, som möjligen kunde fordras i §§ o-,

70 och 71 af Regeringsformen i syfte att innehållet af dem måtte komma i

klar och ostridig öfverensstämmelse med den ifrågasatta förändringen i

ofvannämnda § af Riksdagsordningen. . „

Då vid 1873 års riksdag ett af samme motionär väckt förslag om

ändring i § 65 Riksdagsordningen förekom till pröfning, yttrade Konstitutionsutskottet

uti afgifvet utlåtande (N:o 15) att, såvidt Utskottet

kunde finna, innebure förslaget hufvudsakligen en inskränkning i Riksdagens

inflytande på statsregleringen, i det gemensam omröstning icke finge

företagas om de af enskilde motionärer framstälda förslag, hvilka kunde

afse likaväl nedsättning som förhöjning af skatter eller statsutgifter, och

att dessa således måste förfalla, när Kamrarne stannat i olika beslut, om

också deras framgång vore försäkrad vid en omröstning, der hela Riksdagens

pluralitet finge göra sig gällande; samt att Utskottet ej funnit

skäligt tillstyrka en så väsentlig rubbning uti det nu bestående förhållandet

såväl emellan Konungen och Riksdagen som ock emellan de till

röstetalet olika Kamrarne; hvilket utlåtande utan någon förutgående öfverläggning

blef af Kamrarne godkändt.

Efter hvad den motivering, som motionären åberopat till stod tor

nu föreliggande förslag till ändrad lydelse af § 65 Riksdagsordningen,

utvisar så lärer detsamma få anses innefatta enahanda förändring som,

enligt 1873 års Konstitutions-Utskotts här förut angifna uppfattning, utgjorde

det då framlagda förslagets hufvudsakliga syftemål; och far Utskottet,

med afseende å de vid nämnda riksdag anförda skäl, vördsamt

hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutiona-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

att Herr Wallenbergs ifrågavarande motion ej måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 Maj 1878. \

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Herr von Ehrenheim.

Herr llceggström har begärt få antecknadt, att han ej deltagit uti

handlingen af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.