Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i § 17 af Riksdagsordningen.
1878-03-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1878:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i § 17 af Riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutions-Utskotfets Utlåtande N:o 4.
1
N:o
Ank. till Riksd. Kansli den 6 Mars 1878, kl. 12 midd.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring i § 17 af Riksdagsordningen.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Konstitutions-Utskottet
.hänvisad motion, N:o 6, har Herr 1. Asklöf föreslagit, att förenämnda
grundlagsparagraf måtte erhålla ungefär följande lydelse:
»Vid så väl elektors- som riksdagsmannaval tillkommer hvarje
röstande en röst. Till elektor äfvensom till riksdagsman, då den senare
väljes omedelbart, vare den lagligen vald, som dervid erhållit de flestas
röster och skilje lotten emellan dem, som erhållit lika röstetal.
Erhålla vid sådana riksdagsmannaval, hvilka af elektorer verkställas,
två eller flere lika röstetal, företages ny omröstning endast öfver desse.
Uppkommer vid den senare omröstningen ånyo lika röstetal, skilje lotten
dem emellan.
Vid — — — — — — — — — — —---tillkommer.»
Motionären har uti de anförda motiverna till sitt förslag tagit till utgångspunkt
det förhållande, att i Riksdagsordningens föreskrifter rörande
förfarandet vid medelbart val af ledamot i Andra Kammaren förefinnes
någon skiljaktighet emot hvad som, i afseende härå, gäller för utseende
af ledamot i Landstinget, enär för sistnämnda val bestämmelser blifvit
gifna till förekommande deraf, att den valde i följd af röstsplittring må
kunna utses af eu allt för ringa minoritet. Med anledning af denna
olikhet har motionären ansett »att lagstiftaren med större noggrannhet
bestämt sättet vid valförrättningen för Landsting än för Riksdagens
Bih. till Riksd. Prof. 1878. 3 Sami 4 Haft.
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
Andra Kammare, då den senare, i likhet med den förra, medelbart verkstäldes,
ehuru förhållandet väl borde vara, om ej motsatt, så åtminstone
lika.»
Motionären har likväl förbisett att, der medelbart valsätt kan ifrågakomma
för utseende af ledamot i Andra Kammaren, hvarje valkrets väljer
allenast en representant, under det att, i motsats härtill, hvarje valkrets
vid val af landstingsman skall, under förutsättning af samma valsätts
tillämplighet, i de flesta fall utse minst tvä eller flere landstingsman. Då
nu vid val, som omfattar flere personers utväljande, röstsplittring säkerligen,
efter hvad erfarenheten visat, oftare och i större skala kan emotses
än vid val af en enda person, torde den skenbara stridighet, som motionären
i här förut omförmälda hänseende trott sig hafva funnit, icke böra
tillmätas någon betydelse. Enär Utskottet äfven för öfrigt saknar skäl
att dela motionärens uppfattning derom, att nu gällande grundlagsstadgande
angående förfaringssättet vid medelbart val af ledamot i Andra
Kammaren är i princip origtigt eller att detsamma eljest i tillämpningen
medfört någon menlig verkan, så får Utskottet vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte lemna den ifrågavarande motionen
utan vidare afseende.
Stockholm den 6 Mars 1878.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.