Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring i gällande stadganden om stämningars utställande till första rättegång sdag en af ting eller allmänt sammanträde.

1878-02-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:12, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring i gällande stadganden om stämningars utställande till första rättegång sdag en af ting eller allmänt sammanträde.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

dran af försändelser, som rörde tjensten, dylikt postförsändningssätt

skulle honom medgifvas, utan att, der ej lösväskan användes för fortskaffande

af andra försändelser än dem, som anginge hans tjenst, någon

afgift finge honom affordras för lösväskans expedierande å postanstalt''eller

för densammas fortskaffande med allmänna posten.

Utskottet, som finner motionären hafva saknat giltigt skäl för sin

ifrågavarande hemställan, tillstyrker,

att motionen måtte af Riksdagen lemnas utan vidare

afseende.

Stockholm den 25 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GE G ERFEL T.

Herr Stråle har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i detta

ärendes handläggning inom Utskottet.

IVso 13.

Ant till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1878, kl. 2 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion angående

ändring i gällande stadganden om stämningars utställande

till första rättegång sdag en af ting eller allmänt sammanträde.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet öfverlemnad

motion, N:o 115, har Herr S. Andersson föreslagit,

»det Riksdagen ville för sin del besluta, att, med ändring af stadgandena

i dels 11 kap. 1 § Rättegångs-balken, dels 82 § af Kongl. re

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12. 5

l°71UMarm9en 17° Se/tem5er 172f> och dels Kong!.'' förordningen den

ting stadgas!’ aDgaende andnnS af Sällande bestämmelser om härads
ske

kan skola de, som å domarens vägnar utfärda stämninga

, 14 dagar före ting eller sammanträde till honom insända stämningshstorna,

hvarefter domaren skall bestämma dagarne för deri upptaga

mals handläggning och derom, såvida postbefordringen eller andraV

sk0t :ZZ tetQ- 6j Mgga hJnder 1 Vägen derfö^ underrätta dem,

1,1 ^ninganie, sa txdigt, att parterna och vittnen hos dem

kunna tva dagar före tinget eller sammanträdet erhålla upplysning om

tiden for sin inställelse vid rätten.» Fi 1X 0 om

11 kap. 1 § Rättegångs-balken lyder nu sålunda:

nfb maf tdl anaan kärai då ege1'' domaren gifva skriftlig stämning:

den iTtill b3" ten käranden °ch saken’ så ock å hvad ort och dfg

den böi till svars komma, som stämd varder: kungöre ock deri, att om

och afgöras»1;61" ^ deSS kga °mbud’ ska11 saken ändå företagas

och angående den ordning, i hvilken målen skola å tinget hand
bestämmes

1 2 kap. 3 § samma balk, att efter inteckningar

ag ai er, uonans och allmänna ärenden samt missgerningsmål deras

ker sSt 80 All T1" tin^tad n°’ skola företW men vfdlyftiga sa
kei

sist. Allmänna lagen innehåller deremot ingen föreskrift om viss

(lag under tinget, a hvilken stämningarne skola ställas. Derom stadga
des

emeUerticl 1 82 $ af Kongl. resolutionen den 17 September 1723,

att stamningarne kunde val ej annorledes än på första Riksdagen ställas

eftersom de rättsökande sig då enhälligt infinna måste? tingspredikan

så borde ll • °C4 wr°ra de forordnmgar> som komme att uppläsas. Men

vore aliordeadfSh0!dlIl¥arfe’ Uppbud> kriminal- och publike saker

Itt de TvdkU1 v J f dG och så jemka tingstimma^,

måtte emeYwL f^1, pa,f°rsta daSarne eJ kundo komma att företagas,

matte emellertid fa resa hem och sköta sina sysslor, hvarefter i 68 § af

Korifl. resolutionen den 16 Mars 1739 ytterligare bestämdes, att härads
sä

J farne hade att> vid tingets början, när parterne uppropades, tillsa

a dem pa hvilken dag hvar och en borde vara tillstädes, samt först

Mai1 6 IangVäfde- /idar.e föuehåller Kongl. förordningen den 17

häradsting- TT7 U V18Sa fall.af galande bestämmelser om

sammantrfden iall derom’. att 1 tingslag, der derå allmänna

s,rCt,iaS rd6r STma tln°’ stämning skall utfärdas till första

rättegångsdag^ af visst allmänt sammanträde, och i § 5 att härads
höfdmgen,

om vid allmänt sammanträde målen äi’o derå, än att de å eu

JM. till Riksd. Prof. 1878. 7 Sami. 7 Haft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

da- kunna utföras, skall å första rättegångsdagen kungöra, å hvilken

följande dag hvarje mål, som öfrig! år, skall förekomma, der det ej förut

Ä» vid

enlig. Utskottets hemställan ogillade förslag i enahanda syfte anm&rkte

Utskottet att, då någon viss stämmngstid ej funnes stadgad foi brott

mäl “vilka kunde anhängiggöra* hel. kort före tmgens början och

hval tvistemål angin-e, i många trakter, särdeles af de nona orterna,

nostgängen“cke vgore%» inrättad, att stänmingslistorna mom loppet af

tolf dagar kunde till domaren insändas och derefter åter tillhandakomma

vederbörande, enda möjligheten att parter under

den skulle kunna före tingens början erhålla bestämd undeirättelse

den da-, deras mål förekomme, syntes vara, att stamningar alltid.af<1

maren sjelf utfärdades, men att det kunde vara tvifvel underkastadt,

huruvida allmänheten för denna fördel skulle vilja uppoffra formanen

att kunna på närmare håll i hemorten uttaga stamning. undvika

Des«a anmärkningar har motionären visserligen nu sökt undvika

genom att -öra de af honom föreslagna bestämmelsers tlllai“Pr“^

däst vilkorlig men enär domhafvandena redan i gällande föreskrift0

hafva fn kraftig anmaning att,* vidt döt under**»*™£®£

hållanden kan ske, vidtaga de anordningar i förevarande hansee d ,

hvilka kunna lända till lättnad och beqvämlighet för de _ rättsökande,

samt de vidare föreskrifter härom, som af motionären blifvit föreslagna

iust till följd af sin vilkorliga beskaffenhet icke skulle komma att hafv

någon synnerlig inverkan på sättet för fullgörande af detta domhafvan^

denas åli—ande, får Utskottet, jemväl med afseende derå, att en om

arbetning ”af Rättegångs-balken i dess helhet är snart förestående, vo

samt hemställa, ^ ^ Andersgons ifrågavarande motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

H. Gr. v. G E G E RF E L T.

R iittelse:

I denna samlings 6 häfte, s. 4, rad. 4 nedifrån (Uti. N:o 9) står: kap. 17, § 4 Handelsbalken,

hvilket hör vara: kap. 17, § 6.

STOCKHOLM, IVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 187 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.