Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag om tilllägg till gällande föreskrifter om aktiebolag.

1878-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:20, Utlåtande, i anledning af väckta förslag om tilllägg till gällande föreskrifter om aktiebolag.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Mars 1878, kl. 5 e. m.

La g-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag om tilllägg

till gällande föreskrifter om aktiebolag.

I sin till innevarande lagtima riksmöte afgifna, till Lag-Utskottet

öfverlemnade. embetsberättelse har Justitieombudsmannen anmärkt att,

om någon ville anhängiggöra rättegång mot ett aktiebolag och stämde

den person, hvilken han hade anledning antaga vara bolagets verkställande

direktör och den, som för bolaget egde tala och svara, men denne

icke hörsammade stämningen, det icke vore möjligt för käranden att inför

domstolen ådagalägga, att han instämt rätt person, helst bevisning i

sadant afseende måste hemtas ur bolagsstämmoprotokollen, hvilka bolaget

icke hade skyldighet att tillhandahålla, hvaraf åter följde, att målet

förfölle. Under anförande, att, om det för undanrödjande af nämnda

olägenhet erforderliga stadgande infördes i Kongl, Förordningen om aktiebolag

den 6 Oktober 1848, detsamma antagligen icke skulle anses bindande

för andra än hädanefter bildade så beskaffade bolag, har Justitieombudsmannen

derföre föreslagit, »att Riksdagen för sin del beslutar en

förordning af ungefärligen denna lydelse:

»Hvarje aktiebolag, med undantag af bankbolag, hvarom Korn»],

kungörelsen den 12 Juni 1874 handlar, åligger, att så snart syssloman

blifvit valde att utgöra bolagets styrelse för de företag, om hvilka bolaget

sig förenat, samt att å bolagets vägnar tala och svara, genom dessa

genast eller inom fjorton dagar efter det sådant val skett, hos rådstufvurätten

eller domhafvande:! i den ort, der bolagets styrelse enligt bolagsordningen

har sitt säte, lemna uppgift å de valde styrelseledamöter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

nas namn samt tillika anmäla, huruvida desse gemensamt eller någon

särskild bland dem eger att å bolagets vägnar tala och svara. Underlåtes

detta, böte sysslomännen från 50 till 500 kronor. Rådstufvurätten

och domhafvanden hålle sedan nämnda uppgifter och anmälanden för

allmänheten tillgängliga.»

Vidare har Herr Joll. Gröpe uti en inom Andra Kammaren väckt

och till Utskottets handläggning öfverlemnad motion, N:o 58, anfört, att

styrelse för aktiebolag, hvilken enligt 8 § i Kongl. förordningen den 6

Oktober 1848 egde att å bolagets vägnar tala och svara, vanligtvis inom

eller utom sig utsåge en verkställande direktör eller förvaltare, som för

bolaget handlade och vandlade, utan att tredje man, som med bolaget

komme i affärsberöring, kunde ega kännedom om hvilka personer utgjorde

bolagets egentliga styrelse och följaktligen borde af den, som

blefve nödsakad mot bolaget föra talan, till domstol instämmas eller

annars delgifvas offentlig myndighets beslut; och har motionären, som

för undanrödjande af denna olägenhet ansett tillämpning uti ifrågavarande

fall af det i 11 kap. 8 § Rättegångsbalken med afseende å arfvingar

i oskift bo medgifna stämningssätt äfven beträffande styrelse för

aktiebolag lämpligen kunna användas, på grund häraf föreslagit: »att

Riksdagen för sin del måtte besluta, det ofvannämnda § i lagen om aktiebolag

skall erhålla följande lydelse:

Bolaget välje syssloman, en eller flere, att utgöra bolagets styrelse

för de företag, hvarom bolaget sig förenat, samt att å bolagets vägnar

tala och svara. Består styrelsen af flere personer, böra stämningar och

offentliga myndigheters beslut, hvilka skola styrelsen kungöras, delgifvas

styrelsen på sätt 11 kap. 8 § Rättegångsbalken stadgar om delgifning

af stämning å arfvinge i oskift bo. Alla skriftliga afhandlingar--- —

en för alla och alla för en».

Den sålunda framhållna svårighet för allmänheten att med nu

gällande lagbestämmelser i ämnet, i saknad af tillgång till kännedom

om, hvilka personer utgöra aktiebolags styrelse, vid förefallande behof

kunna mot sådant bolag bevaka sin rätt, bar synts Utskottet, på sätt Justitie-ombudsinannen

anmärkt, påkalla lagstiftningens mellankomst. Beträffande

sättet, på hvilket denna mellankomst skall ega rum, anser Utskottet

företräde böra lemnas åt Justitie-ombudsmannens förslag. Då

Kongl. förordningen om aktiebolag den 6 Oktober 1848 i 8 § stadgar,

att bolaget skall välja syssloman, en eller flere, att utgöra bolagets styrelse

för de företag, hvarom bolaget sig förenat, samt att å bolagets

vägnar tala och svara, synes nämligen häraf såsom en gifven konseqvens

böra följa, att i detta såsom i andra likartade fall kännedom om valets

utgång skall kunna ur tillgängliga handlingar inhemtas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 20.

5

Att, såsom Herr Grape yrkat, på aktiebolag tillämpa det i 11 kap.

8 § Rättegångsbalken medgifva sätt att stämma arfvingar i oskift bo,

har, hufvudsakligen i anseende till svårigheten att afgöra, hvem som i

detta fall motsvarade »den, som i boet sitter», Utskottet icke ansett sig

kunna tillstyrka.

På grund af hvad nu anförts får Utskottet, som icke finner erforderligt

att lemna rätten eller domhafvande!! särskild föreskrift att hålla

de hos dem gjorda anmälanden för allmänheten tillgängliga, vördsamt

hemställa,

att Riksdagen ville för sin de! besluta följande

»Förordning angående tillägg till gällande föreskrifter

om aktiebolag.

Styrelse för aktiebolag, hvilket enligt Kongl. förordningen

den 6 Oktober 1848 vunnit Konungens stadfästelse

å sin bolagsordning, åligger att, då val till

styrelse eller styrelseledamot skett, inom fjorton dagar

derefter hos rätten eller domhafvande!! i den ort, der

styrelsen har sitt säte, göra skriftlig anmälan om valets

utgång. Har åt särskild person uppdrag lemnats att i

allmänhet för bolaget tala och svara, skall ock derom

inom lika tid, sedan sådant uppdrag lemnades, enahanda

anmälan ske. Försummas något af hvad sålunda är

föreskrifvet, böte styrelsen från och med femtio till

och med fem hundra kronor.»

Stockholm den 11 Mars 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Reservationer:

af Herrar Samzelius, Grefve Morner, Sundell och Magnus Jonsson,

hvilka inom Utskottet yrkat, att sista punkten i förslaget till förordning

skulle erhålla följande lydelse: »Försummas något af hvad sålunda är föreskrifvet,

böte styrelsens ledamöter hvar för sig från och med tio till och

med ett hundva kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.