Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28

1878-03-27 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:28, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

t

N:o 28.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1878, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

t Kongl. förordningen angående allmänt Kyrkomöte den

16 November 1863.

åt ™ enrTaf Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisad motion

: j . ’ har Herr Sigfrid Wieselgren framhållit, att, sedan genom den

ändring,, som år 1870 vidtogs i 26 § Riksdagsordningen, hvarje inskränkning

i valbarhet till riksdagsman med hänsyn till kyrklio- ställmng

bortfallit, samt dermed jemväl bortfallit den förnuftiga grunden

till bestämmelsen i andra momentet af 87 § Regeringsformen, att Riksdagen

eger gemensamt med Konungen stifta, förändra eller upphäfva kyrkohig,

dock att dervid erfordras samtycke jemväl af allmänt Kyrkomöte, så

borde Riksdagens och Kyrkomötets ställning till den kyrkliga lagstiftningen

ombytas, och åt Kyrkomötet inrymmas den plats, hvilken hittills

innehafts af Riksdagen, och tvärtom. Af åtskilliga tecken ville det

ock synas, som om man redan inslagit denna väg eller tänkt att inslå

densamma genom att till Kyrkomötet hänskjuta den första och derföre

också den vigtigaste pröfningen af kyrkolagsfrågorna, hvilket ock onekbgen

kunde ske utan någon ändring af 87 § Regeringsformen. Härmed

Imcte man dock icke gjort nog, utan hufvudsaken vore, att Kyrkomötet

sjeltt så anordnades, att det samma verkligen kunde såsom svenska

kyrkans representation göra sig gällande gent emot de af hundratals inom

kyrkan uppkomna föreningar ordnade “fria14 kyrkomöten. Då detta mål

icke kunde vinnas utan att öka antalet af kyrkans till mötet sända ombud,

i synnerhet lekmannaombuden, föreslår motionären:

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 7 Samt. 16 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

“att Riksdagen måtte för sin del besluta, det nedanstående §§ åt

Kongl. Förordningen den 16 November 1863 angående allmänt kyrkomöte

skola erhålla följande lydelse:

§ 2-

Svenska kyrkans ombud skola vara samtliga biskopar i stiften,

eller, der någon af dem bär förfall, den af domkapitlets ledamöter, som

kapitlet i hans ställe väljer; pastor primarius i Stockholm,_ eller, derest

han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads konsistorium, den

konsistorium utser; fyra bland teologiska fakultetens professorer e er

ordinarie adjunkter, två från hvardera af rikets universitet; en va ,

med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst försedd prestman tran

Stockholms stad, eu från Kalmar och en Visby stift samt två från hvartdera

af de öfriga stiften; så ock åttio af lekmän valda ombud tre tran

Stockholm, tre från Visby stift, nio från Hernösand, sex från hvardera

af de öfriga stiften samt fem från det eller de valdistrikt Konungen

med afseende å för handen varande förhållanden bestämmer. Chefen —

— ---— besluten.

§ 5.

Inom — — — — — stadgadt.

Med iakttagande ---— — förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby

stift hvardera tre, Hernösands stift nio och de öfriga stiften hvardera

sex valdistrikt.

De särskilda-----Konungen.

Samtlig^---- — emellan.

För hvarje-----deltaga.

Val för — — — — — konsistorium.44

Äfven om eu förändring i Riksdagens och Kyrkomötets inbördes

ställning må anses önskvärd, hvarom Utskottet finner sig ej böla ingå

i pröfning, så torde kyrkomötesförordningen ännu hafva allt för kort

tid blifvit tillämpad, för att åstadkommandet af en sådan förändring kan

vara befogad. Den ifrågasatta tillökningen i ledamöternes antal sKuile

säkerligen ej heller i någon anmärkningsvärd mån gifva Kyrkomötet

ökad förmåga att verka för det med dess inrättande åsyftade ändamål

eller inskränka de s. k. fria kyrkomötenas verksamhet. Genom den

föreslagna rubbningen i förhållandet mellan presternes och lekmannens

antal vid kyrkomötet skulle dessutom de förres inflytande på forekom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 28.

roande ärenden minskas, och härtill synes Riksdagen icke höra utan

synnerligen vigtiga skäl taga initiativet.

Slutligen får Utskottet erinra, att så väl Riksdagen som Kyrkomötet

år 1873, efter det förslag blifvit väckta att fördubbla både de

presterliga och lek mannaombudens antal, lemnat samma förslag utan

bifall.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 Mars 1878.

På Utskottets vägnar:

IU G. von GEGERFELT.

Reservationer:

af Herrar Torpadie och Wieselgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.