Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29

1878-03-29 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:29, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

N:o 29.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Mars 1878, kl. 2 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om tilläqq

till 13 § Konkurslagen.

Under anförande, det stadgandet i 13 § konkurslagen, att, om lös

egendom vore före konkursens början utmätt, men ej försåld, Konungens

Befallningshafvandes eller utmätningsmans befattning dermed skulle upphöra,

hade, i synnerhet på landsbygden, gifvit anledning till olika lagtillämpning,

i det att, då ansökning af borgenär blifvit ingifven om gäldenär

försättande i konkurstillstånd, den ene utmätningsmannen ansåge

sig böra genast upphöra med exekutiva åtgärder beträffande sådan gäldenärs

egendom, under det en annan icke funne en af borgenär ingifven konkursansökan

å gäldenär föranleda till inställelse af utmätning eller försäljning

af . utmätt gods, förr än ådagalagdt blifvit, att konkurs på ansökningen

följt, har då en dylik osäkerhet i lagtillämpningen utan tvifvel borde

på lagstiftningens väg undanrödjas samt fordringsegarens rätt att yrka

gäldenärs försättande i konkurstillstånd icke borde kunna till sin verkan

omintetgöras af annan borgenär, derföre att denne, utan att för öfrigt ega

panträtt eller förmånsrätt i gäldenärens gods, händelsevis vore försedd

med laga kraft egande dom eller utslag, som under vanliga förhållanden

berättigade till utmätning — Herr Sven Andersson, med hvilken Herr

P. A. Hellgren sig förenat, uti en af Andra Kammaren till Lag-Utskottet

hänvisad motion, N:o 28, föreslagit, »att till sista punkten uti 13 § af

konkurslagen måtte fogas följande tillägg:

Har borgenär sökt konkurs å gäldenär, förblifve försäljningsåtgärden

hvilande, intill dess sig visat, huruvida konkurs på ansökningen

följer.» °

Bill. till Riksd. Prot. 1878. 7 Sami. 17 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 29.

Då konkurslagen innehåller i åberopade del af 13 §, att, om lös

egendom är före konkursens början utmätt, men ej försåld, Konungens

Befallningshafvandes eller utmätningsmans befattning dermed skall upphöra,

samt i 12 §, att konkurs anses börjad den dag, ansökning derom

ino-ifven är, der konkurs pa den ansökning följer, framgår enligt. Utskottefs

tanke af dessa stadgande!! tydligen, att Konungens Befallningshafvandes

eller utmätningsmans befattning med utmätt, men icke försåld lös

egendom icke skall upphöra med borgenärs ansökning, att gäldenärs egendom

må till konkurs afträdas, utan först sedan konkurs verkligen uppstått,

samt att vederbörande exekutor sålunda är lagligen oförhindrad att

under mellantiden låta de exekutiva åtgärderna fortgå; men då, enligt första

delen af samma § 13, hvad, efter konkursens början, i utsökningsmål motgäldenären

göres, är utan all verkan i konkurssaken, der ej intecknings- eller

panthafvare yrkar försäljning af egendom, hvari han förmånsrätt till betalning

egen, hvarom här ej är fråga, kan af dessa stadganden, så uppfattade

och tillämpade, icke någon för öfrige borgenärers rätt menlig verkan

uppstå.

Enär någon otydlighet i konkurslagens bestämmelser i ämnet således

icke förefinnes, samt det af motionärerne föreslagna stadgande skulle,

derest det antoges, kunna af en borgenär, med eller utan gäldenärens

samtycke, begagnas till att genom ingifvande af ansökning om gäldenärens

försättande i konkurstillstånd, hvilken ansökning må hända sedermera

finge förfalla, hindra fortgången af exekutiva åtgärder för utfående

af annan borgenärs fordran, hemställer Utskottet,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 Mars 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

Reservation:

af Herr Lindgren.

Herrar Asplund, Friherre Akerhielm och Samzelius hafva begärt få

här antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.