Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i. den kommunala rösträtten och dermed i sammanhang stående frågor.

1878-04-16 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:35, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i. den kommunala rösträtten och dermed i sammanhang stående frågor.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

7

Herrar Asplund och Torpadie hafva begärt få antecknadt, att de icke

deltagit i handläggningen af denna fråga inom Utskottet, samt

Herrar Lindgren, Anders Persson och Smedberg, att de vid tiden för

nämnda handläggning varit på grund af undfången ledighet från Riksdagen

frånvarande.

W:« 35.

Ank. till Riksd. Kansli ilen 16 April 1878, kl. 6 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

i. den kommunala rösträtten och dermed i sammanhang

stående frågor.

Enligt kommunallagarne eger hvarje välfrejdad svensk undersåte,

som är medlem af eu kommun samt förbunden att till kommunen erlägga

skatt, och icke häftar för oguldna kommunalutskylder, att deltaga

i öfverläggningar och beslut å kommunalstämma eller allmän rådstuga,

och tillkommer enahanda rätt bolag; dock att i vissa beslut, som endast

angå vissa klasser af röstegande, dessa ensamma ega att deltaga. I stad

eger röstegande en röst för bevillning, efter art. II bevillningsstadgan,

till och med en krona, samt vidare eu röst för hvarje derutöfver efter

nämnda artikel påförd hel kronas bevillning till staten, och må i stad

icke någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot en

femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall

för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen för tio tusen kronors

inkomst af kapital eller arbete, eller ett hundra röster. Någon

motsvarande begränsning finnes deremot icke beträffande hmcfekommuner,

der röstvärdet beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal. Vill

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

landskommun åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans rätt

handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden, så

är sådant med vissa vilkor och undantag tillåtet, derest kommunalstämman

med mer än hälften af kommunens hela röstetal efter röstvärdet sig

derom förenar; dock att beslut i vissa vigtigare frågor äro i alla händelser

kommunalstämman ensam förbehållna.

Lika som vid föregående, hafva äfven vid innevarande riksdag framställningar

skett om ändring i de sålunda angifna grunderna för den

kommunala rösträtten i ändamål att på ett eller annat sätt begränsa densamma,

och Lag-Utskottet har från Andra Kammaren mottagit trenne

inom Kammaren härom väckta motioner.

Uti den ena af dessa, N:o 151, yrkas af Herr C. J. Svensén en förändrad

grund för röstberäkningen så i stad som å landet, och föreslås i

sådant afseende, »att Riksdagen ville för sin del besluta sådana ändringar

i kommunallagarne, att för röstegande inom kommunen röstvärdet må

beräknas efter den siffra, som, multiplicerad med sig sjelf, angifver på

landet det honom åsätta fyrktal och i stad i kronor, med ören såsom bråk,

den honom enligt 2:dra art. bevillningsförordningen senast åsätta bevillning,

med iakttagande deraf, att sagda siffra, om den innehåller bråk,

liöjes till närmast hela tal.»

I den andra motionen, N:o 114, afgifven af Herr C. E. Hjelm, påyrkas

för landet en så väl relativ som absolut röstbegränsning; och hemställer

motionären, »det Riksdagen för sin del beslutar, att § 11 i Kongl.

förordningen om kommunalstyrelse på landet må erhålla följande lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en livar åsätta fyrktal. Dock må

ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar mot en

tjugondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden; dock icke i något

fall högre än med det fyrktal, som svarar mot bevillning enligt II

artikeln för 4,000 kronors inkomst eller fastighet af 80,000 kronors taxeradt

värde.»

I den tredje motionen, N:o BO, har Herr Blek. Ehrenbonj för vinnande

af det gemensamt åsyftade målet trott sig böra gå en annan väg.

Enligt hans mening hade man från den stund, då våra kommunala institutioner

blifvit underlag för den politiska representationen, kommit i ett

svårlöst dilemma, enär man å ena sidan svårligen kunde underkänna eller

för all framtid tillbakavisa de berättigade anspråken på något skydd mot

de Övergrepp, hvilka under brist på röstbegränsning, och i synnerhet under

tider af lifligare företagsamhet, läge nära till hands från de inom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

9

landskommunerna maktegandes sida, men å andra sidan funne sig icke

kunna genom modifikation af den skattegrund, efter hvilken landstingsmannavalen

skedde, eftergifva ens den ringaste del af de garantier för

riksdagskamrarnes karaktersskiIliad, livilka med fallande penningevärde

redan försvagats, utan såge sig nödgad att obetingadt afslå hvarje förslagom

röstbegränsning, vore den ock aldrig så ringa och från ekonomisk

synpunkt billig. Bland de flere utvägar, hvarpå man kunde tänka sig

denna svårighet löst, hade motionären fäst sig vid den, att, med öfvergifvande

af frågan om röstvärdets inskränkning, söka göra fullmäktiginstitutionen

mera använd — da till följd af det antal personer, hvaraf

fullmäktige måste bestå, de maktegande i de flesta fall nödgades bland

fullmäktige insätta äfven ringare skattskyldige — äfvensom att utsträcka

fullmäktiges befogenhet, genom hvilka åtgärder äfven den väsentliga

fördel vunnes, att, der fullmäktige infördes, ärendena erhölle en mera

jemn behandling än nu vore fallet. Då emellertid stadskommunerna redan

egde sitt röstmaximum, och beliofvet af en reform der vore vida

mindre, samt de stadskommuner vore helt få, som icke åt fullmäktige

öfverlemna! sin beslutanderätt, behöfde de antydda förändringarna endast

afse landskommunerna, hvarföre motionären hemstält, att följande §§ i

Bong], förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862

måtte erhålla denna förändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall, med det i 27, 28 och 36 §§ omförmälda undantag,

beräknas efter det eu hvar röstegande åsätta fyrktal,

• § 27.

Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans

rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,

då må, med de vilkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet,

derest antingen kommunalstämman med mer än hälften af kommunens

hela röstetal efter röstvärdet sådant beslutar, eller och de röstberättigade,

med en efter lmfvudtalet räknad röstöfvervigt af minst två tredjedelar af dem

som i beslutet deltaga, derom förena sig vid två på hvarandra följande ordinarie

kommunalstämmor.

Beslut härom skall hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen

anmälas.

Bil. till Riksd. Prof. 1878. 7 Sami. 20 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

§ 28.

Kommunalfullmäktige skola utgöras af kommunalnämndens genom

val utsedda medlemmar, jemte ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman,

samt så många särskilt af kommunalstämman valda ledamöter,

att hela antalet fullmäktige blir fyra gånger så stort som de valda

medlemmarnes i kommunalnämnden.

Der kommun, inom hvilken de röstberättigades antal understiger femtio,

fattat heslut om ärendenas öfverlåtande åt kommunalfullmäktige; men dervid

tillika och med enahanda röstöfvervigt, som i § 27 sagdt är, beslutat gorå

framställning om bestämmandet af fullmäktiges antal till ringare än i nästföregående

moment är stadgadt, må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordna

om den nedsättning i antalet, som kan finnas af behof påkallad.

§ 33.

Följande ärenden må ej af kommunalfullmäktige upptagas, utan skola

alltid i kommunalstämma handläggas:

a) justering af de i 65 § omförmälda längder;

b) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman och

kommunalnämnden; så ock till kommunalfullmäktige och till ledamöter i

kommunalnämnden; samt

c) val till landstingsman, äfvensom till valmän för sådana vals anställande.

§ 40 mom. 1.

Kommunalstämman utser ledamöter i kommunalnämnden, hvilkas

antal, med hänsigt till kommunens vidd och folkmängd, skall utgöra:

i kommun med folkmängd af:

1,000 eller derunder — minst 3 och högst 5,

af mer än 1,000 intill 1,500 — minst 5 och högst 7,

af mer än 1,500 intill 2,000 — minst 7 och högst 9,

af mer än 2,000 — minst 9 och högst 11.

Derförutom skulle ock uti 21 § 3 inom., i fråga om undantag från regeln

om enkel röstpluralitet, jemte der åberopade 27 och 36 §§ äfven 28 §

nämnas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

11

Hvad nu först angår Herr Svenséns förslag, i hvad det innefattar

ändring i den kommunala rösträtten i stad, så synes det Utskottet som om,

med den begränsning af denna, som skett genom Kongl. kungörelsen den

9 November 1869, faran för den större rikedomens allt för stora inflytelse

å dessa kommuners styrelse vore på ett tillfyllestgörande sätt förebyggd;

och, så vidt Utskottet har sig bekant, hafva våra stadskommuners angelägenheter

hittills blifvit väl och redbart förvaltade. Utskottet, som alltså

för sin del icke finner skäl förekomma till rubbning i de beträffande den

kommunala rösträtten i stad gällande bestämmelser, hemställer,

1) att Herr Svenséns motion i denna del icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

Beträffande åter förslagen om ändringar i den kommunala rösträtten

å landet, finner Utskottet nu, liksom vid flera föregående tillfällen, då

frågan varit under dess handläggning, att, lika som redan skett beträffande

stadskommuner, något måste äfven med afseende å landskommuner

åtgöras för att tillmötesgå de i Utskottets tanke berättigade anspråken på

någon minskning i de högst beskattades allt för öfvervägande inflytande.

Då den kommunala verksamheten, hvilken omfattar vården af kommunens

gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, för denna

vård förutsätter utgifter från kommunalinedlemmarnes sida, kan i princip

icke något vara att anmärka deremot, att rösträtt i kommunala angelägenheter

bestämmes i mån af de till kommunen utgående skattebidrag.

Men då af Statistiska Centralbyråns berättelse rörande den kommunala

rösträtten år 1871 upplyses, att uti 54 af rikets 2,354 landskommuner

eu röstegande innehar öfver hälften af hela fyrktalet, att högsta fyrktalet

å en person uti 360 utgör öfver T/4—V2, uti 1,026 öfver 710—1/i och

uti 709 öfver 720—''/l0, allt af hela fyrktalet; samt att, hvad beträffar

antalet personer, som innehafva visst fyratal öfver 7J0 af hela kommunens,

54 innehafva öfver hälften, 378 öfver 1/i—1/i, 1,697 öfver 1/10—1/i och

3,977 öfver 1/20—1/10; så framgår, enligt Utskottets tanke, utan vidare

utförligare bevisning, af dessa siffror med full tydlighet, att den sålunda

i sin princip såsom rigtig erkända rösträttsgrunden dock måste, äfven

beträffande landskommunerna, i tillämpningen underkastas modifikation,

för att den kommunen förunnade sjelf styrelse må blifva en verklighet.

Hvad nu angår de i sådant hänseende föreliggande förslag, kan Utskottet

icke tillstyrka det af Herr Ehrenborg framlagda. Den rättighet,

landskommunerna nu ega att åt fullmäktige öfverlåta större delen af

kommunalstämmans beslutanderätt, har hittills endast i få fall blifvit be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

gagnad; och den för fattande af beslut härom ifrågasatta alternativa röstgrund

af qvalificerad majoritet af de närvarande efter hufvudtalet innebär

en just i fråga om ett bland de vigtigaste beslut vidtagen suspension

af den grund, som i allmänhet är för rösträtt å kommunalstämma stadgad,

under det att den för närvarande härutinnan gällande föreskrift står

i full öfverensstämmelse med förordningens anda i öfrigt. Utskottet anser

icke heller, att, i fall kommunalfullmäktiginstitutionen blefve mera

använd, deraf skulle uppstå de fördelar, motionären förväntar. Säkert

skulle, der från de högst beskattades sida en maktanvändning komme i

fråga, erforderligt antal personer icke saknas i den beroende ställning till

desse, att genom deras insättande bland fullmäktige de förre kunde vid

förefallande behof inom fullmäktige påräkna pluralitet och sålunda genomdrifva

sin vilja, och detta utan att sjelfve, såsom å kommunalstämma

måste vara förhållandet, personligen eller genom befullmäktigade ombud

uppträda; hvarmed väl äfven försvunne den fördel af ärendenas jemna

behandling, motionären framhållit såsom åtföljande hans förslag.

Utskottet får alltså vördsamt

2) afstyrka bifall till Herr Ehrenborgs motion.

Beträffande vidare Herr Svenséns förslag, innebär det samma en

röstminskning efter en skala af beskaffenhet, att den ingalunda kan

godkännas, såsom bevis hvarpå endast torde behöfva anföras att den, som

för närvarande skattar för tusen fyrk och sålunda eger 1,000 röster, skulle

enligt nämnda förslag erhålla allenast 32 röster och den, som nu har 100

röster, erhålla 10, genom hvilken starka röstnedsättning alla lägre beskattade,

med sitt mindre nedsatta röstetal från 1 till och med 9 röster, till

följd af sitt stora antal i allmänhet skulle blifva de ensamt bestämmande.

Utskottet hemställer derföre,

3) att Herr Svenséns motion, i hvad den afser

ändring i den kommunala rösträtten å landet, icke må

vinna Riksdagens bifall.

Utskottet finner deremot fortfarande, i enlighet med hvad vid flera

föregående tillfällen framhållits, det åsyftade målet af röstbegränsning

lämpligen kunna vinnas genom stadgande af ett relativt maximum, hvil-- ket Utskottet anser skäligen böra i öfverensstämmelse med Herr Hjelms

förslag bestämmas till en tjugondedel af kommunens hela röstetal efter

röstvärdet. Att, såsom motionären föreslagit, på samma gång stadga ett

absolut maximum af högsta röstetal efter det fyrktal, som svarar mot

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35. 13

bevillning enligt II artikeln bevillningsstadgan för 4,000 kronors inkomst

af kapital eller arbete eller för fastighet af 80,000 kronors taxeradt värde,

synes med afseende å förhållandena inom landskommunerna icke erforderligt.

Med anledning af Herr Hjelms motion får Utskottet alltså vördsamt

hemställa,

4) att Riksdagen ville för sin del besluta följande

förändrade lydelse af 11 § i Kongl. förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars

1862, sådant nämnde lagrum lyder enligt Kongl. kungörelsen

den 8 September 1868,

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande

åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt

för större antal röster, än som svarar mot en tjugondedel

af kommunens hela röstetal efter röstlängden.»

Skulle detta förslag af Riksdagen bifallas, torde 2 mom. af 59 § i

Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet, sådant detta lyder

enligt Kongl. kungörelsen den 8 September 1868, böra med afsende å

deri förekommande hänvisningar ändras; och får Utskottet alltså under

denna förutsättning föreslå,

5) att Riksdagen måtte för sin del antaga följande

förändrade lydelse af nämnda lagrum:

»Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af

de bestämmelser och undantag, 8, 9 och 11 §§ innehålla,

tillika kommunens röstlängd. I den — — —

— — — — — förvaras.»

För att lemna en öfversigt af det antal röstägande, som för närvarande

af hela fyrktalet inom en kommun innehar öfver en tjugondedel,

samt följaktligen äfven deraf, huru det relativa röstmaximum, Utskottet

föreslår, skulle komma att verka, är vid detta utlåtande fogad eu från

Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse rörande den kommunala

rösträtten år 1871, tab. Litt. C och N:o 2, sammandragen tabell.

Stockholm den 16 April 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGERFELT.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35,

<s

Tabell öfver de röstegande i landskommuner, hvilka

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

Antal

röstegande, som af hela fyrktalet inom kommunen

innehafva

öfver V2o—

-Va.

öfver Vi«—

-v.

öfver

7-’

U

öfver V2

S

u in m

a

O:

Ot

O:

O:

O:

O:

O:

O:

^1*

cy 2*

S a

<

g?

CD

er* ^

2 »

CD

er 2»

ce »

CD

rir

Län.

c p:

S P

** %

» »:

S crq

Öl

er- ^

y-i <

S- p:

rf Oq

OD

et <

d w- £"3

g. Ss

C/3

qj P-*

g. P:

r-t-Cfq

ce

sr 3

c p:

pras

B g,

?taq

05

i? g,

a>

cd

5* g,

CS ®

B

3

it

§• 5

P Q.

eg ©

3

B

s.»

5’ t

''g »

3

S

i-+j ö

g eu

M* 0

1 ®

3

3

&gj

“ CD

S. g

b eu

eg cT

3

S

OQ

tr o:

§•

p

crq m»

& o:

CD **

o? o?

3 *

P

crq <-*>

Cr* 2:

O: O?

3 *

P

Oq hj,

tr* 2:

CD ‘

CD

P

crq

er O:

CD ^

O! O!

CD

P

o’

B g

P° CL,

rf- {_

o’

B g

2® Qj

O*

B g

P? Oj

O*

5 g

P? o

o’

y-t

3 g

P? Oj

Pj

•

P

eu

• *-s

P

eu

P

Pj

p

eu

P

1

Stockholms

län

204

83

287

87

14

101

18

8

26

2

3

5

311

108

419

2

Upsala

»

123

61

184

67

21

88

13

13

26

2

5

7

205

100

305

3

Södermanlands

))

141

52

193

98

20

118

30

5

35

3

—

3

272

77

349

4

Östergötlands

»

283

63

346

123

23

146

11

8

19

—

—

—

417

94

511

5

Jönköpings

»

132

60

192

44

21

65

8

5

13

—

1

1

184

87

271

6

Kronobergs

»

52

60

112

29

15

44

7

4

11

—

—

—

88

79

167

7

Kalmar

»

99

30

129

31

26

57

10

2

12

—

—

—

140

58

198

8

Gotlands

»

143

42

185

38

50

88

—

4

4

i

2

3

182

98

280

9

Blekinge

»

15

11

26

3

5

8

3

—

3

i

—

1

22

16

38

10

Kristianstads

))

122

67

189

48

12

60

24

—

24

3

—

3

197

79

276

11

Malmöhus

»

444

98

542

168

29

197

28

1

29

6

—

6

646

128

774

12

Hallands

»

53

46

99

39

26

65

7

1

8

1

—

1

100

73

173

13

Göteborgs o. Bohus »

30

43

73

12

14

26

—

5

5

—

—

—

42

62

104

14

Elfsborgs

»

184

127

311

57

68

125

14

15

29

3

3

6

258

213

471

15

Skaraborgs

407

no

517

184

59

243

53

7

60

9

2

11

653

178

831

16

Vermlands

»

53

55

108

21

31

52

6

7

13

1

2

3

81

95

176

17

Örebro

»

54

31

85

26

12

38

8

4

12

—

—

—

88

47

135

18

Vestmanlands

))

78

48

126

39

27

66

9

4

13

—

1

1

126

80

206

19

Kopparbergs

»

4

48

52

5

17

22

1

9

10

1

—

1

11

74

85

20

Gefleborgs

»

5

53

58

5

19

24

2

12

14

—

1

1

12

85

97

21

Vesternorrlands

»

14

67

81

4

28

32

1

8

9

—

1

1

19

104

123

22

Jemtlands

»

12

45

57

2

21

23

1

—

1

—

—

—

15

66

81

23

Vesterbottens

»

—

8

8

—-

6

6

1

1

—

—

—

—

15

15

24

Norrbottens

»

3

14

17

1

2

3

—

1

1

—

—

—

4

17

21

Samma

2,655

1,322

3,977

1,131

566

1,697

254

124

378

33

21

| 54 4,07312,033| 6,106

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

15

innehafva öfver 7J0 af kommunens hela fyrktal.

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

Antal röstegande — i

% af hela antalet röstegande — som

af hela fyrtitalet inom kommunen innehafva

öfver V2#—

Yl.

öfver ''/i»—

V.

öfver V»

Summa

öfvervägande för jord-

bruksfastighet.

öfvervägande för andra

beskattningsföremål.

Summa.

öfvervägande för jord-

bruksfastighet.

öfvervägande för andra

beskattningsföremål.

Summa.

öfvervägande för jord-

bruksfastighet.

öfvervägande för andra

beskattningsföremål.

—

Summa.

öfvervägande för jord-

bruksfastighet.

öfvervägande för andra

beskattningsföremål.

Summa.

1,82

0,74

2,56

0,78

0,12

0,9 0

0,18

0,io

0,28

2,7 8

0,96

3,74

1

1,68 a

0,83

2,51

0,91

0,29

1,20

0,2 0

0,25

0,45

2,79

1,37

4,16

2

1,72

0,63

2,35

1,19

0,24

1,43

0,40

0,06

0,46

3,31

0,93

4,2 4

3

1,78

0,40

2,18

0,7 8

0,14

0,92

0,07

0,05

0,12

2,63

0,59

3,2 2

4

0,82

0,37

1,19

0,27

0,13

0,4 0

0,05

0,04

0,09

1,14

0,54

1,68

5

0,37

0,42

0,7 9

0,21

0,11

0,32

0,05

0,03

0,08

0,63

0,5 6

1,19

6

0,61

0,18

0,7 9

0,19

0,16

0,3 5

0,06

0,01

0,07

0,86

0,35

1,21

7

1,82

0,53

2,35

0,4 8

0,63

1,11

0,01

0,07

0,0 8

2,31

1,23

3,54

8

0,19

0,14

0,33

0,04

0,06

O.io

0,05

—

0,05

0,28

0,20

0,4 8

9

0,55

0,30

0,85

0,22

0,05

0,2 7

0,12

—

0,12

0,89

0,35

1,24

10

1,32

0,29

1,61

0,50

0,09

0,5 9

0,10

—

O.io

1,92

0,38

2,80

11

0,42

0,36

0,7 8

0,32

0,20

0,5 2

0,06

0,01

0,07

0,80

0,57

1,37

12

0,16

0,23

0,3 9

0,06

0,07

0,13

—

0,03

0,03

0,22

0,3 3

0,55

13

0,72

0,5 0

1,22

0,22

0,2 7

0,49

0,07

0,07

0,14

1,01

0,84

1,85

14

1,87

0,50

2,87

0,84

0,27

1,11

0,28

0,04

0,3 2

2,99

0,81

3,80

15

0,23

0,24

0,47

0,09

0,14

0,23

0,03

0,04

0,07

0,35

0,42

0,77

16

0,42

0,24

0,6 6

0,20

0,09

0,2 9

0,06

0,03

0,09

0,68

0,36

1,04

17

0,97

0,60

1,57

0,4 8

0,33

0,81

0,11

0,06

0,17

1,56

0,99

2,55

18

0,02

0,19

0,21

0,02

0,06

0,08

O.oi

0,08

0,04

0,05

0,28

0,3 3

19

0,04

0,3 8

0,42

0,04

0,13

0,17

0,oi

0,09

0,10

0,09

0,60

0,6 9

20

0,08

0,37

0,45

0,02

0,15

0,17

0,oi

0,05

0,06

0,11

0,57

0,6 8

21

0,13

0,47

0,6 0

0,02

0,22

0,2 4

0,oi

—

0,01

0,16

0,69

0,8 5

22

—

0,09

0,0 9

—

0,07

0,07

—

0,01

O.oi

—

0,17

0,17

23

0,05

0,24

0,2 9

0,02

0,03

0,05

—

0,02

0,02

0,07

0,2 9

0,36

24

0,7 3

0,3 6

1,09 j

0,31

0,16

0,47

0,08

0,04

0,12

1,16

0,60

1,75 |

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

Reservationer:

mot punkterna 1 och 3 af Utskottets hemställan:

af Herr Torpare, under åberopande af den reservation, han vid 1876

års riksdag till Lag-Utskottets utlåtande N:o 38 afgifvit, så lydande:

»Ehuru det slut, hvari Utskottet stannat i fråga om ändring i den

kommunala rösträtten, synes mig skäligen antagligt, anser jag mig dock

icke böra undertrycka den åsigt, jag inom Utskottet uttalat, eller att,

bland de till Utskottet hänvisade motioner angående ändringar i stadgandena

rörande den kommunala rösträtten, den af Herr C. J. Svensén afgifna

och af Herr S. Johnson biträdda torde hafva varit förtjent af den

största uppmärksamheten. Det förslag, som i denna motion innehalies,

erbjuder åtskilliga beaktansvärda fördelar. Det hvilar på en bestämd,

aritmetisk grundval och genom detsammas antagande skulle personlighet

och förmögenhet så lika som möjligt motväga hvarandra, fastställande af

ett röstmaximum kunna undvikas samt enhet uti i fråga varande lagstiftning

för stad och land införas.

Då emellertid formuleringen af de föreslagna ändringarna i kornmunallagarne

torde böra ske med synnerlig noggrannhet samt åtföljas af nödiga

tabeller, har jag ansett Utskottet böra på grund af motionen föreslå,

att Riksdagen måtte besluta en underdånig skrifvelse

till Kongl. Maj:t, med begäran, att Ivongl. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för nästkommande års Riksdag

framlägga ett sådant förslag till ändringar i kommunallagarne,

att för röstegande inom kommunen röstvärdet

må beräknas efter den siffra, som, multiplicerad

med sig sjelf, angifver på lanclet det honom åsätta

fyrktal och i stad i kronor, med ören såsom bråk, den

honom enligt 2:dra art. bevillningsförordningen senast

åsätta bevillning, med iakttagande deraf att sagda

siffra, om den innehåller bråk, höjes till närmast hela

tal; äfvensom att Riksdagen i den underdåniga skrifvelsen

ville anhålla, det behagade Kongl. Maj:t låta

utarbeta sådana tabeller, som i följd af lagförslagen

kunna finnas nödiga.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lag Utskottets Utlåtande N:o 35.

17

mot pimsten 4:

af ITerrar von Gegerfdt, Samzelius och Thomasson, med tillkännagifvande,

att de för sin del velat tillstyrka ett absolut röstmaximum af en

femtedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden:

af Herr Holmberg: »Det anmärkta förhållandet, att inom ett ringa

antal kommuner endast eu eller några få af kommunens medlemmar

kunna förfoga öfver den afgörande röstöfvervigten vid förhandlingar om

kommunens angelägenheter, synes mig vara det enda afsevärda, likasom

det hufvudsakligast anlitade skälet för åtskillige motionärers yrkande om

inskränkning i den kommunala rösträtten å landet; men då ett verkligt

och ej ett blott illusoriskt afhjelpande af berörda missförhållande skulle

kräfva så betydlig inskränkning af rösträtten, att densamma i sin tillämpning

inom det öfriga ojemförligt större antalet kommuner å landet skulle

medföra mycken obillighet och väsentliga olägenheter, samt jag icke, så

vidt jag sjelf kommit till erfarenhet deraf, någonsin funnit, att den öfvervigt

i rösträtt, hvaröfver en eller några få af kommunens medlemmar

undantagsvis egt att förfoga, blifvit missbrukad eller ens använd på sådant

sätt, att öfrige kommunens medlemmar beklagat sig öfver förelupen

©grannlagenhet eller obehörighet i de fattade besluten, får jag reservera

mig mot Utskottets i punkterna 4 och 5 framstälda förslag.))

af Herr Grefve Mörner: »Under åberopande af hvad jag i fråga om

kommunala rösträtten på landet vid flere riksdagar, och senast i Maj månad

förlidet år, då ärendet till behandling i Första Kammaren förevar, yttrat,

får jag vördsamt hemställa om afslag å det af Utskottet yrkade beslut.»

af Herr Bibbing: »Mot Utskottets beslut att tillstyrka bifall till Herr

Hjelms motion, att röstmaximum vid kommunalstämma skall utgöra 7 :del

af hela röstetalet, får jag anmäla min reservation, under åberopande af

de grunder, jag sistlidne riksdag vid Lag-Utskottets betänkande (N:o 31)

angående samma ärende anförde. Till dessa skäl har jag nu ytterligare

att lägga det, att jag ej ser anledning, hvarföre Utskottet, om ett röstmaximum

skall förordas, nu för andra gången afviker från det förslag i

sådant afseende Utskottet vid 1876 års riksdag framlade, eller 710:del.

Jag vill för öfrigt ej neka, att bestämmande äf ett dylikt röstmaximum

är egnadt att i någon mån afhjelpa de olägenheter — af en endas eller

Bill. till Biksd. Prof. 1878. 7 Sami 20 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

några fås makt att afgöra emot det stora flertalet röstberättigade i eu kommun

—”som äro en följd af nu gällande stadgande om rösträtt. Men jag vågar

påstå, att — intill dess tiden kan vara inne för eu mera genomgripande

och på principer stödd förändring — samma fördelar skulle vinnas medelst

förändring i öfverensstämmelse med hvad jag i förut afgifna reservationer

framstält, af § 11 till öfverensstämmelse med § 1 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet, samt af § 9 till öfverensstämmelse med

§ 13 i förening, utan att de på sådant sätt vunna fördelarne tillika vore

förknippade med de nackdelar, som i större eller mindre mån följa med

hvarje sådan begränsning af rösträtten medelst bestämmande af ett röstmaximum,

hvilken är så stor, att den egde någon verklig betydelse och

verkan.»

af Herr Friherre Åkerhielm: under åberopande af hans vid 1870 och

1876 års riksdagar afgifna reservationer i ämnet;

af Herr Sandell: »Alldeles i likhet med hvad 1877 års Lag-Utskott,

i anledning af då väckt motion i ämnet, föreslog, hemställer jag det Riksdagen

för" sin del ville besluta, att 1 1 § af Kongl. förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, sådan denna § lyder genom

Kongl. kungörelsen den 8 September 1868, ändras sålunda:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster än som svarar mot

en femtedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden.

I afseende på den lydelse 2 mom. af 59 § i ofvan åberopade Kongl.

förordning skulle erhålla, är jag med innevarande års Lag-Utskott ense.»

Herrar Asplund och Friherre Nordenfalk hafva begärt fa antecknadt,

att de icke inom Utskottet deltagit i dessa ärendens handläggning.

STOCKHOLM, CENTBAL-TRYCKERIET, 1 87 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.