Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rättighet för afträdare af prestboställe att, derest tillträdare ej vill lösa foder, som är afträdares tillhörighet, deröfver fritt förfoga.

1878-02-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1878:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om rättighet för afträdare af prestboställe att, derest tillträdare ej vill lösa foder, som är afträdares tillhörighet, deröfver fritt förfoga.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

N:o 7.

Ank. till Biksd. Kansli den 16 Febr. 18T8, kl. 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om rättighet

för afträdare af prestboställe att, derest tillträdare

ej vill lösa foder, som är afträdares tillhörighet, deröfver

fritt förfoga.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottets handläggning

öfverlemnad motion, N:o 139, har Herr J. P. Nilsson förmält, att, enär i Linköpings

och troligen äfven i andra, om ej alla rikets stift prestman eller sterbhus efter

afliden prestman, som skall afträda prestboställe, hade rätt att under det år, som

föreginge den 1 Maj, då afträdet skall ske, verkställa höstutsäde samt derefter afberga

grödan och behålla den deraf fallande säden, men det vore boställsinnehafvare

förbjudet att annorstädes än å bostället förbruka allt det^ derå fallna foder,

afträdaren således, om tillträdaren nekade att till honom gifva någon ersättning för

det foder, som vid tillträdet kunde vara besparadt, äfvensom för den halm, som

folie af förenämnda gröda, vore urståndsatt att tillgodogöra sig dessa sina tillhörigheter

samt nödgades antingen lemna dem för intet åt tillträdaren eller ock låta

dem ruttna bort, hvarföre och då detta förhållande syntes motionären vara hvarken

med rättvisa eller billighet förenligt, han föreslagit, “det Riksdagen ville för sin del

besluta, att afträdare af prestboställe skall hembjuda tillträda^ att till markegangspris

lösa det foder, som å bostället fallit och är afträdares tillhörighet, samt att,

om tillträdare nekar att detta sålunda lösa, afträdare då må ega att sagda foder

till hvem som helst föryttra och från bostället låta afföra".

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

®y8§n^n8abalken, kap. 27, § 10, stadgar, att bonde ej må före fardag fä

eller foder af bole föra, vid tio dalers bot, samt att, om han, då fardag inne är,

häfver foder öfver, och vill det sälja, han skall hembjuda det jordegaren, eller honom,

som efterkommer. Af detta stadgande — livilket måste anses äfven beträffande prestebol

i allmänhet gällande — följer, att, om jordegaren eller tillträdaren ej vill fodret

lösa, aftiädaren har rätt att öfver detsamma fritt förfoga. Beträffande de häremot

stridande bestämmelser, hvilka på _ grund af särskilda stadgar eller gammal häfd i

vissa delar af landet tillämpas, så torde, om dessa behöfva delvis ändras eller helt

och hållet upphäfvas, sådant icke lämpligen böra ske utan i sammanhang med en

mera omfattande revision af rättsförhållandena mellan af- och tillträdare af prestebol;

hvarföre och då frågan angående en, om än i vissa delar efter särskilda förhållanden

lämpad, likväl, såvidt sådant sig göra låter, för hela riket gällande ecklesiastik

boställsordning, med anledning af Riksdagens underdåniga skrifvelser den 28

Januari 1863 och den 10 Maj 1876, är beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, samt,

enligt hvad Justitieombudsmannen i sin vid sistlidne riksdag afgifna embetsberättelse

upplyst, Kongl. Maj:t den 30 December 1876 åt särskild person uppdragit att bereda

detta ärende till föredragning, Utskottet, helst eu dylik boställsordning sålunda torde

vara att snart förvänta, anser sig böra vördsamt hemställa,

att Herr J. P. Nilssons ifrågavarande motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

H. 0. v. Gegerfelt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.