Sök i Ratio Lex

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2

1878-04-24 · 70 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SärU 1878:2, Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1878, kl. 2 e. m.

Särskilda Utskottets Utlåtande i anledning af väckta förslag angående

dels grundskatternas samt rustnings- och rotering

sbesvär ens afskrifning, dels reglering af nämnda skatter,

dels införande af en fastighetsskatt, för den händelse

minskning af statsinkomst skulle uppstå genom grundskatternas

förändring, dels förändrade bestämmelser i fråga

om allmänna bevillningens utgörande, dels ockförändrade

grunder för den kommunala, beskattningen.

Till Särskilda Utskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom Riksdagens

Kamrar väckta motioner, som afse förenämnda ämnen, nämligen:

Inom Första Kammaren:

Motion N:o 34, af Herr F. A. Anderson, om antagande af en lag angående

förmögenhets- och inkomstskatt, i öfverensstämmelse med grunderna i förberedande

skattejemkningskomiténs förslag till ny bevillningsförordning; och

Motion N:o 35, af samme motionär, om ändring i 58 § af Kongl. Förordningen

om kommunalstyrelse på landet; samt

Inom Andra Kammaren:

Motion K:o 17, af Herr Nils Larson m. fl., angående afskrifning af grundskatterna

samt rustnings- och roteringsbesvären;

Motion N:o 18, af Herr Ola Andersson i Nordanå in. fl., om förändrad

lydelse af § 58 mom. 2 i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 Mars 1862;

Motion N:o 19, af samme motionärer, angående förändrad lydelse af §§ 2,

11 och 12 i gällande Bevillningsstadga;

Motion N:o 42, af Herr H. L. Rydin, angående en fastighetsskatt, för den händelse

minskning af statsinkomst skulle uppstå genom grundskatternas förändring;

Motion N:o 43, af samme motionär, angående omarbetning af Bevillningsstadgan,

för den händelse grundskatterna skulle komma att utjemnas eller afskrifvas;

Bill. till RiBd. Prof, 1878. 8 Sami. 1 Afä, 2 B afl. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Motion N:o 44, af samme motionär, angående förändringar i Bevillnings
stadgan;

_

Motion N:o 79, af Herr A. Adlercreutz, om reglering af grundskatterna;

Motion N:o 80, af samme motionär, om förändrade grunder för fastställande af

bevillningen för år 1879, samt

Motion N:o 82, af samme motionär, om ändring i den kommunala beskatt
nmSen’l

sammanhang med dessa motioner har Utskottet till pröfning företagit dels

de delar af Herr E. Keys med fleres motion N:o 13 i Andra Kammaren, med förslag

till ny härordning, som afse skyldighet för rusthållare att vid haris afgång till

statsverket öfverlemna häst och persedlar äfvensom att under tiden för öfvergången

till en ny härordning besörja hästens vård och utfodring mellan mötena, dels och

Friherre R. M. Klinckowströms motion N:o 9 i Första Kammaren, angående bestämmande

af några hufvudgrunder för landtförsvarets organisation, i hvad den rör grundskatterna

samt rustnings- och roteringsbesvären.

Uti sin motion N:o 17 hafva Herr Nils Larson i Tullus m. fl., —- under förutsättning

att det af samma motionärer framlagda förslag till ny härordning i hufvudsakliga

delar vunne godkännande och under åberopande af den utaf Kammarradet

Albert Anderson gjorda utredning angående grundskatternas samt rustnings- och ioteringsbesvärens

afskrifning samt Arméförvaltningens, Förvaltningens af Sjöärendena,

Kammarkollegii och Statskontorets deröfver afgifna underdåniga utlåtande — föreslagit:

att Riksdagen måtte för sin del besluta:

l:o Beträffande grundskatterna:

att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet i jordeböcker och räkenskaper

sammanföras till eu summa, under benämning grundskatt,

att med denna grundskatt äfven sammanföres den till statsverket ingående ersättning

för arbets- eller hofveriskyldighet, som ålegat vissa hemman och lägenheter

i Skåne äfvensom åtskilliga under f. d. öfverstebostället Lilla Bjurum i Skaraborgs

län förut arbetsskyldiga hemman; börande dervid denna ersättning, der den icke redan

blifvit till ett oföränderligt penningebelopp bestämd, dertill omsättas i den ordning

som för grundräntor och kronotionde i allmänhet är stadgad,

att grundskatt å jord af skatte- eller frälsenatur, öfverstigande för särskildt hernmansnummer

eller lägenhet fem kronor — med undantag för grundskatt å sådan efter

år 1809 kronan afhänd fast egendom, hvilken näst före öfverlåtelsen icke vant under

stadgad åborätt upplåten — äfvensom dels kronan behållen ofvannämnda minimibelopp

öfverstigande grundskatt å ecklesiastikstatens boställen samt å hemman eller lagenheter,

hvilka innehafvas af enskildt verk, menighet eller inrättning, dels ock presternes

utlagor, såvida dessa för särskildt pastorat öfverstiga fem kronor, afskrifvas pa det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

3

sätt att eftergiften bestämmes första året till tio för hundrade och sedermera hvartannat

år till fem för hundrade af grundskattens eller utlagornas ursprungliga belopp;

att denna afskrifning skall taga sin början med 1879 års utskylder;

att der i öfrigt, enligt hvad ofvan är sagdt, afskrifningsbar grundskatt för särskild!

hemmansnummer eller lägenhet eller presternes utlagor för särskildt pastorat

icke öfverstiga fem kronor, ifrågavarande grundskatt och utlagor skola oafkortadt

utgöras under de första fjorton åren af afskrifningstiden, eller till och med år 1892,

och derefter helt och hållet upphöra;

att grundskatt å sådan efter år 1809 från kronan under enskild eganderätt öfverlåten

egendom, hvilken näst före upplåtelsen icke innehafts med stadgad åborätt,

fortfarande skall utgöras till oförminskadt belopp, med rättighet för vederbörande

egare att när som helst friköpa sig från grundskattens utgörande genom erläggande

antingen på en gång af eu lösningssumma af femton gånger grundskattens belopp

eller ock under tio på hvarandra följande år af grundskattens dubbla belopp, i hvilken

sistnämnda händelse staten för årsbetalningens fullgörande skall ega lika säkerhet

som för grundskattens utbekommande;

att grundskatt å de för statsverkets räkning utarrenderade egendomar skall, der

nu gällande arrendekontrakt sådant föreskrifva, oafkortadt utgöras intill dess, vid upprättande

af nya kontrakt om dessa egendomar eller deras disponerande på annat sätt,

grundskatten kan utan förlust för statsverket upphöra;

att grundskatt å militära och civila boställen skall vid afskrifningens början helt

och hållet upphöra; den Kronan behållna grundskatt af dessa egendomar dock endast

så vida densamma kan statsverket ersättas genom en motsvarande minskning i vederbörande

embets- eller tjenstemans penningeaflöning;

att sådan i kronans jordeböcker upptagen grundskatt å ecklesiastika boställen

samt å hemman och lägenheter tillhöriga enskildt verk, menighet eller inrättning, som

är vederbörande boställsinnehafvare eller hemmansegare anordnad, skall vid afskrifningens

början ur jordebok och räkenskaper uteslutas;

att någon afskrifning icke skall ega rum, vare sig af de skogsräntor, som utgöras

för områden, hvilka i ersättning för privilegierad stockfångst blifvit åtskilliga

sågverk i de norra länen upplåtna, eller af de afgifter, hvilka blifvit åsätta åtskilliga

inom nämnda län belägna, åt enskilde endast tills vidare upplåtna lägenheter; börande

dessa räntor och afgifter redovisas under titel arrendemedel;

att den arbets- eller hofveriskyldighet, som ännu åligger en del hemman och

lägenheter i Skåne mot afkortning å hemmanens och lägenheternas räntor skall afskrifvas

på det sätt, att, sedan den spanmålsafgift, som af hemmanen fordras såsom

ersättning för befrielse från arbetsskyldigheten och hvilken likasom det penningebelopp,

hvartill en del lägenheters arbetsskyldighet blifvit uppskattad, kan antagas motsvara

arbetets värde, samt de dagsverken öfriga lägenheter böra utgöra, blifvit omsatta

till penningar i den ordning, som för grundräntor och kronotionde är bestämd,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

hvarje arbetsskyldigt hemman och lägenhet årligen af statsmedel tillgodonjuter ersättning,

motsvarande så stor procent af det antagna värdet å arbetsskyldigheten,

som till och med året näst före ersättningens utbetalande blifvit afskrifven; börande,

om arbetsskyldigheten, under afskrifningstiden upphör, det för densamma bestämda

värde jemte den för arbetsskyldigheten afkortade räntan, minskade enligt den allmänna

afskrifningsplanen, utgöras;

att räntor å skattefrälsehemman eller sådana räntor, hvilka genom köp, byte

eller gåfva kommit från kronan i enskild persons hand, äfvensom ej mindre den

kronotionde hvilken åtföljer patronaträtt inom vissa församlingar eller under annan

enskild eganderätt innehafves, än ock den rätt till arbete af vissa hemman, som

ännu må tillkomma egare af skatte-sålda kronoegendomar, vid afskrifningstidens början

skola af staten inlösas, räntorna efter 1876 års taxeringsvärde, kronotionde!],

sed au dess värde efter medeltalet af 1868—1877 årens medelmarkegångspris med

tillagd forsellönsersättning af 8 öre kubikfoten för råg och korn och 6 öre kubikfoten

för hafre blifvit kapitaliseradt efter fem för hundrade, med det sålunda erhållna

kapitalbelopp, och arbetsskyldigheten, efter dess uppskattning i dagsverken,

med det belopp, som genom tillämpning af förut nämnde års medelmarkegångspris

och kapitalisering efter nyss anförda måttstock uppkommer;

att der vederbörande rånte- eller tiondeegare eller den, som eger tillgodonjuta

arbetet, eller egare af inteckning i frälseränta icke åtnöjes med förutnämnda lösniugspris

eller värdet å sådan ränta icke är i 1876 års taxeringslängd särskildt upptaget,

inlösningspriset skall bestämmas af tre gode män, af hvilka Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande, å kronans vägnar, samt ränte- eller tiondeegare eller den, som

eger tillgodonjuta arbetet, utse eu hvardera och domstolen i orten den tredje; börande

i öfrigt föreskrifterna i Kongl. Förordningen den 14 April 1866 angående

jords eller lägenhet afstående för allmänt behof härvid i tillämpliga delar tjena

till efterrättelse;

att de sålunda inlösta räntorna och kronotionde!! samt de i stället för arbetsskyldigheten

bestämda dagsverkena skola omsättas enligt föreskrifterna i Kongl.

Kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 samt till

kronan utgöras med rätt för vederbörande skattskyldige till afskrifning efter den

här ofvan angifna allmänna planen;

att räntor, som äro af frälseskattenatur eller äro med dessa jemförliga, skola,

för så vidt de äro i jordeböcker och räkenskaper upptagna, derutur uteslutas utan

rubbning i öfrigt af skyldigheten att desamma utgöra;

att alla i jordeböcker och räkenskaper förekommande anordnade rånte- och

tiondeanslag, för hvilka något besvär i stället utgöres eller hvilka utgöra ersättning

för jordförluster i följd af kanal- och väganläggningar, så snart afskrifningen tager

sin början, till statsverket indragas emot ersättning af statsmedel till vederbörande,

svarande mot ränte- eller tiondeanslagets i jordeboken upptagna belopp;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

o

att förmånen af grundskatternas afskrifning å de under bruk skatteköpta hemman

skall tillgodokomma åboen;

att någon ny eller tillökad grundskatt från och med afskrifningstidens början

icke skall åsättas, med undantag för:

a) rekognitionsskogar samt sådan jord, hvilken, utan uppodlingsskyldighet till

följd af redan meddeladt beslut, skall, emot erläggande af skatteköpeskilling och utgörande

af grundskatt, till enskilde öfverlåtas; börande, då upplåtelse under enskild

eganderätt af dylik egendom framdeles sker, köparen förpligtas att, jemte erläggande

af skatteköpeskilling enligt nu gällande stadganden, friköpa sig från skyldigheten

att utgöra grundskatt genom erläggande af en löseskilling, motsvarande femton

gånger grundskattens belopp;

b) sådana skogsområden, som tilldelas sågverk i de norra länen i ersättning

för privilegierad stockfångst; börande dessa områden icke vidare till hemman indelas,

utan enligt hittills gällande stadganden, alltid åsättas skogsränta, hvilken, i likhet

med hvad beträffande redan åsätta dylika räntor här ofvan är sagdt, skall i räkenskaperna

redovisas såsom arrendemedel;

att redan åsatt grundskatt, hvilken, först sedan afskrifningen börjat, efter åtnjutna

frihetsår skall utgöras, må den skattskyldige eftergifvas;

att sådana trakter å öfverloppsmarkerna inom Stora Kopparbergs län och de

norrländska länen, hvilka erbjuda ringa tillfällen till odling och, vare sig genom

sitt läge i oregelbundna figurer inom och emellan byars och utbrutna hemmans omtåden

eller eljest genom sin särskilda beskaffenhet, icke äro lämpliga att såsom

kronoparker bibehållas, alltid skola utan åsatt grundskatt åt den högstbjudande under

eganderätt a auktion försäljas, med förpligtelse för köparen, dels, om marken är

emot smörränta upplåten fäbodelägenhet, att lemna innehafvarne deraf ostörde i deras

rätt till bete och nödigt bränsle äfvensom till virkesfångst för hus och hägnadel,

som för betesrättens begagnande äro behöfliga, dels ock att, i fråga om nyttjanderätten

till den å marken växande skog vara underkastad enahanda bestämmelser,

som, i afseende på skog å skattehemman, uppkommet af nybygge, hvilket hädanefter

från kronan upplåtes, enligt Kongl. förordningen den 29 Juni 1866 gälla för

sådant hemmans egare;

att skattemannarätt icke allenast till kronorusthåll, säterier och bergsmanshemman,

utan ock till andra sådana under åborätt upplåtna, kronan tillhöriga hemman

och lägenheter, hvilkas åboar af Kongl. Majrts Befallningshafvande antagas och

som enligt hittills gällande föreskrifter, emot till Statsverket ingående afgift, kunna

till skatte köpas, skall, utan erläggande af särskild köpeskilling eller annan afgift,

tillkomma den person, som derå vid den tid, då denna förändring vidtager, innehar

lagligen befästad, med skatteköpsrätt förenad besittning, eller pröfvas vara dertill

berättigad; samt

att, efter behörig utredning angående innehafvarens besittningsrätt och när den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

samma funnits vara ostridig och af beskaffenhet att, enligt hittills gällande stadganden,

skatteköpsrätt dermed varit förenad, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har

att förordna om ofvannämnda hemmans och lägenheters omföring i jordeboken ifrån

krono till skatte och derom hos Kammarkollegium göra anmälan;

2:o. Beträffande rustnings- och roteringsbesvären:

att dessa besvär äfvensom de utskylder, hvilka, emot befrielse från ellei lindring

i roteringen uti vissa orter utgöras, skola afskrifvas samtidigt med och efter

samma allmänna afskrifningsplan, som för grundskatterna härofvan blifvit föreslagen,

med undantag för: ,

a) extra roteringen och frälserusttjensten, äfvensom presterskapets åliggande att

vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål, hvilka skyldigheter skola vid afsknf
ningstidens

början helt och hållet upphöra;

b) de på grund af kontrakt vakanta rusthåll eller rotar, hvilkas vakansafgitter

understiga det medelvärde, för ett rusthåll eller eu rote,^ som här nedan omförmäles;

börande dessa rusthåll eller rotar först då komma i åtnjutande af afskrifning

i likhet med rusthåll och rotar i allmänhet vid samma regemente, kår eller båtsmanskompani,

när vakanskontrakten upphöra och vakansafgifterna erläggas efter berörda

medelvärden, eller afskrifningen fortgått så långt, att den qvarstående planmessiga

rustnings- eller roteringskostnaden för ett rusthåll eller en rote icke öfvei
stiger

vakansafgiften; „

att prestationerna vid hvarje rusthåll eller rote bestämmas regements-, kar
och,

vid båtsmanshållet, kompanivis till nedannämnda värden, nemligen;

vid Lifregementets dragonkår oclil

» Lifregementets husarkår I

» Smålands husarregemente................

» Skånska husarregementet................

» Skånska dragonregementet...............

» Lifregementets grenadierkår...............

» Andra Lifgrenadierregementet..............

» Vestgöta regemente ..................

» Smålands grenadierbataljon...............

» Jemtlands hästjägarekår (för dubbelrote)..........

» Första Lifgrenadierregementet..............

» Uplands regementei ......

» Vermlands »

» Skaraborgs » 1 ..........

» Kalmar » J

» Södermanlands regemente)

» Elfsborgs » (

400 kr.

350 »

330 »

320 »

300 »

310 >

330 »

290 »

260 »

190 »

180 »

170 »

130 »

s. 7 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

7

vid Kronobergs regemente

» Vestmanlands »

» Jönköpings »

» Nerikes » • • ■ •

» Dalregementet

» Bohusläns regemente] • • • •

» Helsinge regemente......

» Vestgöta-Dals regemente . . .

» Norrbottens fältjägarekårl

» Jemtlands fältjägarekår j '' '' ‘

» Vesterbottens fältjägarekår

» Norra Skånska infanteriregementet

» Södra » »

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

>

Första Blekinge kompani!

Fjerde » » >. . .

Sjette » »

Andra » » ...

Tredje » »

Femte » »

Första Södra Möre kompani > .

Andra » » »

Tredje » » »

Tjust kompani

Södra Roslags Andra kompani).

Norra » Första » ]

Smålands kompani

Östergötlands kompani

Bohus Första »

» Andra »

Vestergötlands »

Första Norrlands Första kompani

Första » Andra »

Andra » Första »

Första Södermanlands kompani

Andra » »

Södra Roslags Första »

Gotlands Första »

» Andra »

Södra Hallands »

Ölands Första *

. . 160 kr.

. . 150 »

. . 140 »

. . 120 »

. . 210 »

. . 100 »

, . no »

. . no >

. . 120 »

. . 100 3»

140 »

. 120 »

130 >

no »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

vid Ölands Andra kompani 1 110 kr

» Norra Koslags andra kompani]

» Norra Hallands kompani.................100 >

* Andra Norrlands Andra kompani.............. 150 »

Frälseroteringen i Kalmar och Blekinge län............130 »

att liqviderna emellan statsverket, å den ena sidan, och rust- eller rotehållare,

å den andra, under hela afskrifningstiden skola verkställas efter nyssnämnda värden

med undantag för:

a) soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Stora Kopparbergs län,

båtsmansrotarne på Visingsö samt »de nio båtsmansrotar i Kalmar län för hvilka

presterskapet emot eftergift af sina utlagor erlägga vakansafgift, å hvilka rotar värdena

skola utgöra samma belopp, hvarmed vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras;
b)

utsockne frälsehemman i Halland och med ordinarie rotering, till hälften

emot annan roterad jord, belagda hemman inom de f. d. privilegierade jernbergslagerna,

hvilka hemmans roteringsskyldighet för hvarje rote skall bestämmas till hälften af

ofvannämnda medelvärde;

c) de på grund af kontrakt vakanta rusthåll och rotar, för hvilka ofvannämnda

medelvärden endast skola tillämpas, i mån som kontrakten löpa till ända eller vakansafgiften

är högre än medelvärdet, sådant det, efter afräkning af hvad som blifvit

afskrifvet, årligen befinnes;

att rust- och rotehållare skall vara skyldig att äfven under afskrifningstiden utgöra

rustnings- och roteringsbesväret effektivt, intilldess ryttaren, soldaten eller båtsmannen

afgår, då rust- eller rotehållare!! är skyldig och berättigad att eilägga vakansafgift

och derå i behörig ordning tillgodonjuta afskrifning;

att de skyldigheter, som på vissa orter utgöras emot befrielse från eller lindring

i roteringsbesväret, skola, för så vidt de icke redan bestå af penningar, dertill omsättas

med användande af medeltalet af 1868—1877 årens medelmarkegångspris,

eller, der å några skyldigheter medelmarkegångspris ej finnes, efter medeltalet af

nyssnämnda års markegångspris;

att jemväl hästvakansspanmålen omsättes till penningar efter medeltalet af

1868—1877 årens medelmarkegångspris;

att vid afskrifningstidens början till statsverket indragas:

a) de Göteborgs stad anslagna rotar inom Sävedals härad;

b) de vakansafgifter af Sårna, Idre och Hede byalag, som nu tillgodonjutas af

Elfdals socknemän, hvilka befrias från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa

de soldater, för hvilka ifrågavarande afgifter utgått;

c) de till regementen och kårer nu ingående vakansafgifter, emot ersättning af

statsmedel till vederbörande, svarande emot vakansafgifternas belopp;

att do till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag, för hvilka ersättning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

9

till rusthåll och rotar nu utbetalas efter årlig medelmarkegång, omsättas till penningar

efter medeltalet af 1868—1877 årens medelmarkegångspris, och beloppet deraf

med tillagd forsellönsersättning å spanmålen, beräknad till 8 öre kubikfoten för råg

och korn samt 6 öre kubikfoten för hafre, för hvarje rusthåll eller rote sammanföres

med så väl de till vissa rusthåll eller rotar utgående penningeanslag af statsmedel,

som den redan till penningar omsatta grundskatt, hvilken för rustningen eller roteringen

hittills frinjutits, men, enligt hvad förut är sagdt, vid afskrifningstidens början

skall till statsverket indragas, hvarefter ifrågavarande statsanslag skola, i en summa

för hvarje rusthåll eller rote, under namn af rustnings- eller roteringsunderstöd med

oförändradt belopp godtgöras vederbörande, på sätt här nedan sägs;

att för rotar, hvilka icke åtnjuta något understöd af statsmedel, afskrifningen

försiggår sålunda att, der roteringen utgöres effektivt, roten årligen af statsmedel

tillgodonjuta!1 ersättning, motsvarande så stor procent af det antagna värdet å roteringskostnaden,

som till och med året näst före ersättningens utbetalande är afskrifven,

hvaremot, der roteringsskyldigheten fullgöres medelst erläggande af vakansafgift,

hvilken, i enlighet med hvad förut är sagdt, bör genom afskrifning minskas,

det ursprungliga beloppet deraf, beräknadt till det värde, som för en rote i allmänhet

här ofvan är antaget, nedsättes med så stor procent, som till och med året näst

före vakansafgiftens erläggande blifvit eftergifven;

att för rusthåll eller rotar, hvilka åtnjuta understöd af statsmedel, afskrifningen

verkställes på det sätt, att,

a) der ofvannämnda värde å rustnings- eller roteringskostnaden är större än

understödet, vederbörande rust- och rotehållare, så länge besväret utgöres effektivt,

jemte nyssnämnda understöd tilldelas en årlig ersättning, motsvarande så stor procent

af skilnaden emellan understödet och värdet å rustnings- eller roteringskostnaden,

som, enligt den antagna måttstocken för afskrifningen, till och med året näst

före ersättningens utbetalande är eftergifven, hvaremot, i händelse rustnings- eller

roteringsbesväret fullgöres genom erläggande af vakansafgift, merberörda understöd

indrages till statsverket, samt rust- och rotehållare årligen erlägga så stor procent åt

skilnaden emellan omförmälda värde å rustnings- eller roteringskostnaden samt nyssnämnda

understöd, som vid början af det år, hvarunder inbetalningen egen rum, efter

ofvannämnda måttstock för afskrifningen då ännu qvarstår;

b) der det antagna värdet å rustnings- eller roteringskostnaden är lika stort

med eller mindre än understödet, detta sistnämnda, så länge besväret utgöres effektivt,

skall utbetalas till vederbörande rust- eller rotehållare, utan rättighet för dem

att derutöfver tillgodonjuta något ytterligare anslag af statsmedel, men, i händelse

rusthåll eller rote är vakant, skall indragas till statsverket emot befrielse för rusteller

rotehållaren från vidare utgifter för rustnings- eller roteringsbesväret;

att sådana boställen och hemman, hvilka nu äro ålagda ordinarie rotering emot

full ersättning derför, beräknad efter markegångspriset å kostnaden för eu soldat
Bih.

till Riksd, Prat. 1878, 8 Sami 1 Afd. 2 Haft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

eller båtsmansrote, från och med afskrifningstidens början och så länge besväret utgöres

skola tillgodonjuta ersättning af statsmedel efter de i och för afskrifningen

antagna värden å kostnaderna för en soldat- eller båtsmansrote i allmänhet;

att understöd eller ersättning för rustning eller rotering, hvilket af statsmedel

utgår, skall vid de årliga uppbördsstämmorna för det föregående året till vederbörande

utbetalas, likasom äfven de vakansafgifter, hvilka de rustnings- eller roteringsskyldige

skola utgöra, då erläggas;

att ordinarie eller extra rotering från och med afskrifningstidens början icke

skall åsättas, med undantag för nya hemman och lägenheter inom Westerbottens och

Norrbottens län, hvilka, med hänsigt till de gamla med ordinarie rotering in natura

derstädes belagda hemmanens rättighet att af nyhemmau, i mån som de ingå i

skatt, erhålla understöd i roteringen, för så vidt de äro belägna inom det till soldathållet

derstädes hörande område samt, i anseende till sin jordnatur, enligt nu gällande

stadganden äro underkastade ordinarie rotering, skola, allt efter som de ingå

i skatt, nyssnämnda besvär åläggas på det sätt, att rotemantalet, efter jemförelse af

hemmanets eller lägenhetens beskaffenhet i förhållande till förut roterade hemman

inom orten, föreslås af beredningskomitén inom hvarje socken, pröfvas af vederbörande

taxeringskomité, och slutligen fastställes af pröfningskomitén, börande derefter

för dessa hemman vakansafgift erläggas efter enahanda beräkningsgrund, som föt

vakansafgifts utgörande i allmänhet här ofvan är sagdt;

samt beträffande kyrkotionden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän:

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att der sådant ännu icke skett, den till

andra än församlingarnes egna ändamål anordnade kyrkotionden i Skåne, Halland,

Blekinge och Bohuslän indrages till kronan emot ersättning och omsättes i penningar,

enligt den för kronotionde^ omsättning stadgade grund, samt afskrifves på sätt om

grundskatter i allmänhet här ofvan föreslås; och

att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter föregången

utredning vidtaga åtgärder för afskrifvande efter samma plan, så fort ske kan,

jemväl af den kyrkorna i ofvannämnda provinser behållna eller i öfrigt för församlingarnes

egna behof använda kyrkotionden, så att detta sker utan statsverkets betungande.

Uti otvanberörda delar af motionen N:o 13, med förslag till ny härordning,

hemställa motionärerne att, för underlättande af öfvergången från den nuvarande till

den af motionärerne föreslagna härordningen, måtte bestämmas:

att vid karls afgång från rusthåll till statsverket utan ersättning öfverlemnas

häst och persedlar vid uppsuga regementen och kårer, men blott persedlar vid de

afsutna, allt i mönstergildt skick enligt nu gällande bestämmelser; och

att, om staten så fordrar, åligger det samma rusthåll att under Öfvergångstiden

mellan mötena besörja hästens utfodring och vård, efter pris, som genom markegångssättning

för året bestämmes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande Nto 2.

11

Uti sin motion N:o 9 hemställer Herr Friherre Klinckowstrom, i fråga om

rustnings- och roteringsbesvären samt grundskatterna, hufvudsakligen:

att rust- och rotehållare, i sammanhang med befrielse från grundskatter samt

rustnings- och roteringsbesvärens utgörande, öfverlemna till staten, utan ersättning,

nuvarande ryttare-, soldat- och båtsmaustorp, der sådana finnas, jemte ett ©ingifvande

åkerland af ett tunnlands vidd, äng af äfven ett tunnlands vidd samt nödig

hagmark för en ko och 2 å 3 får till sommarbete. Har torp större jordvidd än ofvan

är nämndt, ege staten rättighet, der så pröfvas för det allmänna nödigt eller

nyttigt vara, lösa denna öfverloppsjord efter laga värdering till det i orten gångbara

pris. I annat fall återgår nämnde jord till det stamhemman den ursprungligen tillhört;

att vid de rotenummer, som antingen icke hafva jord eller otillräcklig sådan,

eller inga eller icke laga antal byggnader, eller slutligen sakna så väl byggnader som

jord, såsom bland andra de nyroterade hemmanen, hvilka erlägga vakansafgift, skall

torp med laga hus och minsta lagliga areal af åker, äng och betesmark, der görligt

är, genom de till roten hörande hemmanens försorg och på deras bekostnad anskaffas

och kostnadsfritt till staten öfverlemnas, sedan sådant torp, efter laga besigtning,

bfifvit gilladt och godkändt. 1 annat fall lösa sig dylika roteringsskyldiga hemman

från sistnämnda skyldighet antingen genom att till staten lemna torpets och torpjordens

kapitalvärde med ett tusen kronor eller att sjelfva, der krigsstyrelsen så nödigt

finner, fortfarande bekosta knektens inqvartering in natura;

att, som hvarje ryttare och knekt, så vidt görligt är, bör förses med torp, dylik

bostad med omgifvande åker, äng och betesmark, till den vidd förut blifvit nämndt,

bör, der intet torp för soldaten hittills funnits, eller roteringsskyldiga hemmanen äro

pligtiga sådan bostad anskaffa, genom statens försorg beredas medelst expropriation

af jorden på passande ställe och de nödiga byggnadernas uppförande;

att statsverket öfvertager alla de omkostnader, rust- och rotehållare hittills

haft med ryttares och knekts anskaffning, lega, lön och underhåll, torpbyggnad och

dess underhåll, qvarn- m. fl. resor, brukning m. m. d. Denna skyldighet öfverlåter

krigsstyrelsen att, emot vederbörlig redovisning, besörjas af eu vid hvarje indelt regemente

eller kår bildad ekonomisk: direktion, som eger antingen omedelbart öfvertaga

dessa åligganden, i sin helhet eller delvis, eller ötverlåta dem till enskilda personer

i orterna genom der hållna entreprenad-auktioner;

att alla de omkostnader staten får vidkännas för öfvertagande af hittills rustoch

rotehållare åliggande skyldigheter, jemte de ersättningar statsverket derför, tid

efter annan, dem lemnat, äfvensom kostnaden för hela boställsverket och truppens

inqvartering med mera med hvad till indelta armens och flottans aflöning hörer ——

garanteras genom lag;

samt att Kongl. Maj:t, i sammanhang med förslag till ny härordning, äfven täcktes

framställa förslag till afskrifning af grundskatterna, i hvad ordning och inom

hvilken tid detta bör ske, samt huru medlen dertill skola anskaffas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Redan länge halva de al ålder a jorden hyllande grundskatterna utgjort

föremål för ett missnöje, som på senare tider gifvit sig uttryck i allt starkare

framträdande yrkanden om deras uteslutande ur vårt skattesystem. Då nämnda

skatter städse utgjort en betydande del af de inkomster staten egt att för samhällsbehofvens

tillgodoseende påräkna, af större betydelse ju längre man går tillbaka

i tiden, och samma skatter, såsom med oföränderligt belopp utgående af det

säkraste kapital inom landet, kunna ur statsfinansiel synpunkt framför andra skatter

anses erbjuda förmånen af en under alla omständigheter säkert påräknelig tillgång

för det allmänna, anser sig Utskottet, innan det öfvergår till behandlingen

af de föreliggande motionerna, böra i korthet vidröra de egenskaper hos grundskatterna,

sådana de på grund af historiska förhållanden äro hos oss bestående,

hvilka förr eller senare måst framkalla ofvan antydda missnöje, och utaf frågan

om en reform af vårt skatteväsende, med särskild hänsyn till jordbeskattningen,

gorå en allt mer till lösning trängande samhällsangelägenhet.

I äldsta tider var besittningen afjord grunden och måttstocken för all politisk

betydenhet inom samhället. Vid de enkla samhällsförhållandena, då behofven

ej sträckte sig långt utöfver det för lifvets uppehälle nödtorftiga, var det ock naturligt,

att jordbruksnäringen, genom hvilken dessa behof lättast och omedelbarast tillgodosågos,

blef så godt som den enda näringen och landets befolkning hufvudsakligen

jordbrukande. Under sådana förhållanden måste den beskattning, som

för det allmännas behof kunde erfordras, blifva eu beskattning å jorden. Man

finner ock att, med undantag för några obetydligare personella utskylder, de äldsta

i våra häfder omtalade skatter varit utgifter, som utgått af större eller mindre

fördelningar af jorden, dervid man synes hafva, så vidt det under dåvarande outvecklade

samhällsförhållanden varit möjligt, bemödat sig att någorlunda jemnt fördela

dessa utskylder. Men i nu antydda förhållanden inträdde efter hand en förändring.

Med den i bredd med odlingens framsteg inträdande stegringen i lefnadsbehofven

äfvensom den ökade säkerheten till person och egendom samt stadgan i alla samhällsförhållanden

uppstodo stadsmannanäringame och utvecklade sig småningom

till allt större betydelse. På grund af vårt lands afskeda läge samt folkets öfvervägande

böjelse för krigiska idrotter kunde likväl denna utveckling endast långsamt

fortgå, hvarföre staten fortfarande var hänvisad att särskildt ur den fasta

egendomen uttaga största delen af de för de allmänna behofven erforderliga medel,

och ännu under förra hälften af sjuttonde århundradet anlitades för att möta

de åt de stora krigen vållade utgifter i vidsträckt mån denna utväg. Följden häraf

blef emellertid en jordbeskattning, som, ofta till en början härledd från tillfälliga

gärder för tillfälliga behof och slutligen faststäld utan vidare hänsyn till

den relativa afkastningen af jorden och andra beskattningsföremål, blef fristående

inom skattesystemet och måste, — då staten i denna beskattning hade, en gång för

alla, eu gifven tillgång och sålunda kunde i samma män lindrigare beskatta de icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2. 13

jordbrukare samhällsklasserna, samt då den indirekta beskattning, hvarigenom en

del af statens utgifter kunde betackas, någorlunda lika drabbade alla klasser i samhället,

— för den jordbrukande befolkningen, såsom helt betraktad, blifva synnerligen

tryckande. Härtill kom, att om ock de afjorden utgående skatter från början,

på sätt nyss blifvit antydt, kunna anses hafva varit någorlunda jemnt fördelade,

härutinnan i tidernas längd måste på grund af jordens olika uppodling och

andra förhållanden uppstå en synnerlig ojemnhet, som med afseende på de hinder

för en allmän jemkning af jordbeskattningen, som uti äldre tiders bristfälliga

statistiska insigter och de med en sådan åtgärd förbundna kostnader och besvär

förefunnos, icke blef afhjelpt och blef ännu mer i ögonen fallande till följd deråt

att åtskillig jord var helt och hållet eller till största delen befriad från skatt, dels

mot utgörande af prestationer, hvilka, om de ock i värde ursprungligen mä hafva

motsvarat de skatter, för hvilka de voro afsedda att utgöra ersättning, snart nog

sjönko betydligt derunder, dels utan skyldighet att utgöra sådant vederlag. I

den mån med samhällets utveckling å ena sidan alla näringar förkofrades och

å den andra allt större olikheter i de särskilda jordbruksfastigheternas värde i förhållande

till den åsätta grundskatten inträdde, måste hos den jordbrukande befolkningen

vakna till lif föreställningen om obilligheten ej mindre af jordbruksnäringens

tyngre beskattning i förhållande till andra näringsgrenar, än äfven af det synnerligen

ojemna sätt, hvarpå denna beskattning tryckte olika jordbruksfastigheter, en

föreställning, som, i den mån nämnde befolknings målsmän förmådde göra sin röst

gällande, måste föranleda yrkanden till en böljan om rättelse af de mest i ögonen

fallande oegentligheterna i beskattningsväg samt, ju längre rättelse uteblef och

i följd deraf så väl nämda oegentligheter som känslan af det obilliga i dem ökades,

yrkanden om desammas mer eller mindre fullständiga utplånande. Den invändning,

hvarmed dessa anspråk alltsomoftast blifvit bemötta, att nemligen giundskatten

på grund af den långa tid, hvarunder den hvilat å jorden, förlorat karakter

af skatt samt iklädt sig egenskapen af ränta å ett i fastigheten mtecknadt

ouppsägbart kapital, som, då de nuvarande egarne till jorden förvärfvat densamma,

blifvit vid bestämmande af jordens värde taget i betraktande och derföre ej kunde

sägas obilligt trycka dem, har i de jordbrukande klassernas föreställning ej kunnat

vinna insteg annorlunda än som ett teoretiskt betraktelsesätt, hvilket ej föi

dem förmått förklara billigheten och rättvisan af den högre beskattning, som i

jemförelse med andra näringsgrenar trycker jordbruket, lika litet som den påfallande

ojemnheten i denna beskattning.

En sådan skatteform står föga i öfverensstämmelse med de numera såsom

rigtiga allmänt erkända teorierna för ett ändamålsenligt beskattningssystem, och

det torde dessutom med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke den förlust, som

genom skattens afskaffande tillskyndas statsverket, kommer att fullt uppvägas af den

samhällets sundare och kraftigare utveckling, som torde blifva en följd af de nu öfver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

klagade missförhållandenas undanrödjande. — 1 länder, der man tidigare tillmötesgått

de jordbrukande klassernas yrkanden om rättelse af de jordbeskattningen äfven der

sedan gammalt vidlådande oegentligheterna, har man kunnat tillfredsställa samma

anspråk antingen, såsom i Preussen och Danmark skett och jemväl i Herr Adlercreutz’

ofvannämnda motion N:o 79 i hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed

blifvit ifrågasatt, genom utjemning af grundskatten sålunda, att, sedan genom noggranna

undersökningar så väl den grundskattskyldiga som den från grundskatt

fria jordens värde blifvit utrönt, grundskattens hela belopp blifvit å all jord lika

fördelad efter värdet, dervid den jord, som fått sig ålagd högre grundskatt än

den förut utgjort, af statsmedel undfått ersättning för den ökade skattebördan,

eller ock såsom i England och Norge (i sist nämnda land beträffande den del af

grundskatten, som burit namnet jordeboksrättigheter, hvaremot öfrige eller leilaendings-,

odels- och rosstjenesteskatterna blifvit afskaifade) genom medgifvande af

rätt till aflösning af grundskatten medelst inbetalning af densammas efter viss grund

kapitaliserade belopp. Äfven i vårt land hafva i båda dessa rigtningar vid fyrfaldiga

tillfällen förslag blifvit framstälda, men hafva dels till följd af de med

deras utförande förenade svårigheter, dels till följd af andra förhållanden icke

ledt till något resultat. Beträffande en jemkning eller reglering af grundskatterna

hafva sålunda verkat afskräckande ej mindre de betydliga kostnader, som skulle

vara oskiljaktigt förenade med verkställandet af den noggranna uppskattning af

all jord, som måste föregå hvarje åtgärd i sådan rigtning, än ock de mångfaldiga

liqvider mellan statsverket och jordegarne som deraf skulle blifva en följd. Men

äfven om, oafsedt nyssnämnda svårigheter, en sådan utjemning af grundskatterna

komma till stånd, skulle, med de förändringar i inbördes värde jordegendomarne

i tidernas längd städse äro underkastade, nya ojemnheter i jordbeskattningen inom

kort uppstå, så vida man icke, på sätt i uyssberörda motion äfven blifvit föreslaget,

ville förvandla grundskatten från fast till rörlig och låta den stiga eller falla

med egendomens värde. Utom att likväl derigenom grundskattens belopp skulle,

med jordbruksfastigheternas naturliga benägenhet att stiga i värde, allt mer ökas,

hvilket icke lärer öfverensstämma med de åsigter i fråga om denna skatt, som

på senare tid allt mer gjort sig gällande, skulle jemväl egare af i mindre grad

onererad eller från grundskatt alldeles fri jord vederfaras den orättvisa, att den

ersättning, han skulle ega att uppbära för den på hans jord öfverflyttade grundskatt,

icke komme att stå i rigtigt förhållande till den sistnämnda, då vid ersättningsbeloppets

bestämmande hänsyn allenast kunde tagas till den skatt jorden

med afseende på dess nuvarande värde komme att draga, hvaremot skatten vore

underkastad en obegränsad förhöjning i bredd med egendomens stigande värde. —

Mot grundskattens borttagande genom aflösning har talat den omständighet, att,

då aflösningen svårligen kunde göras obligatorisk, den sålunda erbjudna utväg

till befrielse från skattens utgörande antagligen icke komme att i någon större

s. 15 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

15

utsträckning anlitas, i hvilket afseende särskildt Englands föredöme är upplysande;

egare af jord, som vore besvärad med grundskatt till högre belopp, komme sannolikt

i många fall att sakna tillgångar till densammas inlösande, under det egare

till mindre onererad jord ofta icke ansåge det mödan värdt att underkasta sig

det med grundskattens inlösning förenade besvär, till följd hvaraf grundskatt fortfarande

komme att hvila å en del jord, under det annan vore derifrån befriad,

hvarigenom åtgärden skulle förlora den karakter af allmänlighet densamma borde

ega, samt vårt redan förut nog invecklade kameralväsende ännu mer komma att

sakna önskvärd reda. Oaktadt sålunda allt sedan det nya statsskickets införande

år 1809 önskningarne om större rättvisa i jordbeskattningen nästan vid hvarje riksdag

gifvit sig uttryck uti förslag än i ena, än i andra rigtningen, äro, med undantag

för de vigtiga förändringar som innefattas i ränte- och tiondepersedlarnes genom

Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23 Juli 1809

anbefalda förenkling samt omsättning i penningar, hvaraf en betydlig nedsättning

i räntans och tiondens belopp blifvit eu följd, äfvensom upphäfvande! af en och

annan räntetitel, grundskatterna orubbade i sitt forna skick.

I kameralt hänseende af hufvudsakligen enahanda natur med grundskatterna

äro de å jorden hvilande rustnings- och roteringsbesvären och hafva sålunda af

samma anledningar som dessa blifvit föremål för ett ständigt växande missnöje.

Mot rubbning af nämnda besvär har likväl hittills som ett oöfverstigligt hinder rest

sig den omständighet, att å de prestationer, som med rustning och rotering äro

förenade, den hufvudsakliga grunden för vårt försvarsväsende, nemligen indelningsverket,

varit bygdt. I den mån likväl öfvertygelsen om indelningsverkets olämplighet

såsom grundval för vårt försvar vunnit allmännare utbredning, har utsigt

yppats, att de åtgärder, som till beredande af lindring i jordbeskattningen må

komma att vidtagas, kunna omfatta jemväl rustnings- och roteringsbesvären.

Härtill kommer, hvad dessa besvär beträffar, att, om med införandet

af en ny härordning, öfningsskyldigheten för de värnpligtige i fredstid

så mycket ökas, att de värnpligtige skola såsom soldater i vår tids mening

kunna göra verkligt gagn i striden, knektekontrakten icke kunna lemnas utan

afseende. Dessa kontrakt hafva städse utgjort ett skydd för rotehållare, i afseende

hvarpå må åberopas Kongl. Konfirmationen den 5 December 1682 »öfver

det med allmogens fullmäktige vid denna påstående riksdag slutna kontrakt om

det vissa knektehåll», hvari rotehållarne lemnas den »fullkomliga försäkring

att så länge på deras sida intet fel förspörjes, det som utlofvadt är att efterkomma,

de. deras barn och folk, hvilka till gårdarnes kultur och bruk samt till

ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifningar

och alla dervid hängande besvär, hvad namn de helst hafva kunna samt fördubblingar

och våldsamma värfuingar nu och i tillkommande tider vara alldeles cjvitte

och befriade». Enahanda skydd har tillförsäkrats innehafvare af rusthåll genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

åtskilliga Kong!. Resolutioner, bland hvilka må anföras Kongl. Resolutionen den

24 November 1680, som förklarar, att »rustningshållarne både för sina egna personer,

deras sventjenare och dessutom en dräng och eu pojke för rotering och

utskrifning skola vara befriade samt alla gårdar, för hvilka gemen häst löper,

samma vilkor åtnjuta», samt Kongl. Resolutionen den 3 Januari 1683, deri det

heter, att »Kongl. Maj:t kan ingen förändring göra med den friheten, som rustningshållarne

för detta hafva haft vid utskrifuingarne, hvarken med talet på manskapet,

eller med talet på hemmanen, som derutinnan hafva njutit någon förmån,

utan dermed måste förblifva alldeles efter utskrifningsinstruktionerna». Skyddet har

visserligen på senare tider påståtts icke ega full tillämplighet på den art af värnpligt,

som ålägger alla vapenföre män af några vissa årsklasser och icke en viss del af

många årsklasser skyldighet att underkasta sig utskrifning till krigstjenst i hären.

I den mån likväl, den allmänna rättsgrunden af allmän värnpligt anses lika betydande

med den särskilda tillämpningen af denna pligt, som i våra häfder fått namn af

“utskrifning''1 torde dock skyddet kunna anses oomtvistligt. Men äfven om detta icke

skulle vara förhållandet, torde likväl de från nämnda kontrakt och Kongl.

Resolutioner härledda anspråken å rust- och rotehållarnes sida att icke varda underkastade

en vidsträcktare värnpligt icke kunna förbises, synnerligen som vår

krigsförfattnings historia visar, att vid de lättnader i rustnings- och roteringsbesvären,

som tid efter annan egt rum, man af billighetsskäl städse tagit hänsyn till

dessa anspråk.

När sålunda under vårt sista finska krig indelningsverket icke kunde uppställa

tillräckligt antal reservmanskap för hären, utan det s. k. förstärkningsmanskapet

måste införas, kräfde rust- och rotehållare, med stöd af sina knektekontrakt,

motsvarande lättnader i sina bördor, hvilka ock kommo dem till del, i det

att samtidigt med beslutet om förstärkningsmanskapets införande rust- och rotehållarnes

skyldighet att i fredstid hålla vargeringskarlar upphäfdes, hvarjemte de

befriades från skyldighet “att allena ersätta den afgång på manskap, som under

pågående krig kunde inträffa11. Hären vann sålunda tillgång till ökadt antal reservtrupper,

hvilka, äfven utan att de soldater, som de skulle ersätta, stupat,

kunde uttagas till hären, och rust- och rotehållarne fingo motsvarande lindringar

i rustnings- och roteringsbördan. Och sedan den allmänna beväringsskyldigheten

1812 infördes, har äfven utjemning i rustnings- och roteringsbesväret egt rum

derigenom att lindringar gång efter annan medgifvits, såsom bland andra: rotehållarnes

befrielse från släpkläders anskaffande åt soldaterna mot erläggande af en mindre

afgift, deras och rusthållarnes befrielse från inötespassevolansafgiften, rotehållarnes

befrielse (tills vidare) från att till hälften bekosta soldatens beklädnad, samt slutligen

rusthållarnes befrielse från furagepassevolansafgiften.

Oberoende af den större eller mindre grad af berättigande man vill tillerkänna

rust- och rotehållares anspråk på grund af knektekontrakten, torde man sålunda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

17

kunna säga att uti allmänna rättsmedvetandet rotfästat sig öfvertygelsen om billigheten

deraf att hvarje förändring i försvarsväsendet, som afser att göra de värnpligtige

dugligare icke blott att i händelse af högsta nöd gå ut, såsom det

i forna tider hette, “man ur huse“, utan ock att i händelse af krig, fullgöra

sin vapenkonst i fälthären, i större eller mindre man bör leda till en utjemning

af den skilnad, som förefinnes i afseende å beskattningen för landets försvar

mellan rust- och rotehållare samt andra samhällsklasser, och då Utskottet nu

föreslagit antagande af en härordning, hvars bördor komma att drabba alla samhällsklasser

lika och som förutsätter indelningsverkets fullständiga upphäfvande,

blifver ock deraf eu följd att rustnings- och roteringsbesvären, hvilka enligt hvad

förut är nämndt i kameralt afseende äro af hufvudsakligen enahanda natur med

grundskatterna, kunna och böra småningom och i samma ordning som för dessa

varder bestämd afskalfas.

I underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873 har Riksdagen med framhållande

af önskvärdheten ej mindre af grundskatternas samt rustnings- och

roteringsbesvärens afskrifning än äfven af den iudeita armens ersättande med

eu på en utsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten grundad organisation

af landets försvarsväsen, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t

täcktes, under förutsättning att eu sådan härordning blefve af Konung och

Riksdag antagen, i sammanhang med förslag dertill, i nåder föreslå stadgande^

genom hvilka, efter en måttstock af tre procent årlig afskrifning, ej mindre rustnings-

och roteringsbesvären med deraf härflytande kostnader komme att efter

hand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna upphöra, mot det

att jordbruksfastighet åsättes bevillning efter samma grunder, som gälla för all

annan fastighet, och borde den antagna härordningen träda i verkställighet först

sedan nämda stadganden om rustnings- och roteringsbesvärens samt grundskatternas

afskaffande likaledes blifvit af Konung och Riksdag antagna.

1 anledning af berörda underdåniga skrifvelse erhöll Kammarrådet Alb.

Anderson den 26 September 1873 nådigt förordnande att, såsom särskildt biträde

i Kongl. Finansdepartementet, afgifva betänkande och förslag ej mindre

huruledes grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären borde afskrifvas

än ock beträffande de åtgärder i öfrigt, som genom en sådan afskrifning kunde

föranledas, äfvensom att insamla och utarbeta de statistiska uppgifter och öfversigter,

som kunde tjena till frågans belysning; på grund af hvilket förordnande

Kammarrådet Anderson den 15 September 1874 i ifrågavarande hänseenden

afgifvit betänkande, deröfver Arméförvaltningen, Förvaltningen af sjöärendena,

Kammarkollegium och Statskontoret den 22 Februari 1875 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande.

Vid aflåtande till 1875 års Riksdag af förslag till nytt ordnande af landtförsvaret

ansåg Kongl. Maj:t den omständigheten att frågan om grundskatternas

Dill. till Piksd, Prat. 1878. 8 Sand. / Afd. 2 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Angående

grundskat
terna.

afskaffande då ännu ej hunnit blifva slutligen beredd, icke böra hindra omförmälda

förslags framläggande för Riksdagen redan då, helst samma förslag

ej vore afsedda att bringas till verkställighet innan äfven frågan om grundskatterna

blifvit afgjord. Då emellertid berörda förslag icke blef af Riksdagen bifallet,

förföll ock dermed för den gången frågan om grundskatternas afskrifning.

Sedermera har ämnet utgjort föremål för sistlidne Riksdags behandling, då Kongl.

Maj:t jemte aflåtande af förslag om vidtagande af åtgärder till försvarsverkets

förbättrande och i sammanhang dermed om beredande af lättnad i rustnings- och

roteringsbesväret uppgående till tio procent af dess uppskattade medelvärde, tilllika

föreslog Riksdagen att emot förhöjning af den utaf jordbruksfastighet utgående

bevillning från tre till fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af fastighetens

uppskattade värde och så länge den sålunda bestämda fastighetsbevillningens förhållande

till annan bevillning efter andra artikeln ej rubbades, med vissa undantag

medgifva ett afdrag af femton procent å den kronan behållna räntan af frälse-,

skatte- och kronohemman och lägenheter. Intetdera af dessa förslag blef emellertid

antaget af Riksdagen, som i underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 ånyo uttalade

den åsigt att någon afskrifning af grundskatterna icke borde ega rum utan i

sammanhang med införande af en för landets försvar betryggande härordning.

Utskottet, som af ofvan anförda skäl och under förutsättning ej mindre,

att det af Utskottet framlagda förslag till grunder för en ny härordning

varder godkändt-, än äfven att de af Utskottet här nedan föreslagna ändringar

i gällande bestämmelser om allmänna bevillningens utgörande varda vidtagna,

anser sig böra tillstyrka grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning, har i likhet med motionärerna ansett afskrifningen böra

ega rum i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Kammarrådet Anderson i

ofvanberörda betänkande framstälda förslag, och får således Utskottet, som här

nedan går att angifva skälen till de afvikelse!’ från nämnda förslag, så vidt detsamma

omedelbart afser afskrifningen, som Utskottet ansett böra vidtagas, i öfrigt

åberopa den i betänkandet intagna motivering för de närmare bestämmelserna

i förslaget.

Då sådana under stadgad åborätt upplåtna egendomar, hvilka af åboarne

kunna köpas till skatte, så vidt de äro i mantal satte, ofta bestå af hemmansdelar,

uppgående till ett i hög grad brutet tal af hela hemmanets till en del

skatteköpta mantal, så skulle, i händelse vid grundskatternas eftergifvande räntan

och kronotionden af dessa krono-egendomar blefve från afskrifning undantagna,

ganska stora svårigheter uppstå derutinnan att en dylik obetydlig hemmansdel

törst vid inträffande skatteköp komme i åtnjutande af afskrifning, hvarmedelst

grundskatternas afskrifning för hela hemmanet icke komme att ske i regelbunden

ordning utan vara beroende af tillfälligheter som tvifvelsutan komme att medföra

s. 19 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

19

förveckling vid verkställigheten. Med de under stadgad åborätt upplåtna lägenheter

eger åter det förhållande rum att en stor del af dessa icke kunna till

läget återfinnas, hvarföre det är sannolikt att desamma aldrig blifva köpta till

skatte. Med afseende härå och då ifrågavarande egendomar, hvilka enligt Kongl.

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen den 14 Januari 1870 utgjorde 442 mantal

med skatteköpeskilling 53,885 R:dr 90 öre och 4,291 lägenheter med skatteköpeskilling

23,549 R:dr 76 öre numera genom skatteköp till antalet minskats, så att

de på sätt bilagan A närmare visar vid sistlidet års utgång allenast utgjorde

235,327 mantal med skatteköpeskilling 26,811 kronor 51 öre och 4,393 lägenheter

med skatteköpeskilling 24,822 kronor 24 öre samt då sammanlagda beloppet af

grundskatterna för ifrågavarande egendomar sannolikt icke utgör mera än omkring

20,000 kronor, har Utskottet i öfverensstämmelse med den af Kollegierna i förberörda

utlåtande uttalade åsigt funnit afskrifningsåtgärden böra utsträckas jemväl

till grundskatt å nämda egendomar. Då likväl så länge statens eganderätt till

ifrågavarande jord fortfarande består, anmärkning ur principiel synpunkt kunde

göras mot eftergift af nämda ränta och kronotionde, har Utskottet, i likhet med

motionärerna och på de skäl i öfrigt som för eu sådan åtgärd finnas i ofvauberörda

Kong!, proposition anförda, ansett, att alla sådana kronohemman och

lägenheter, hvilkas åboar af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande antagas och som

enligt hittills gällande föreskrifter emot till statsverket ingående afgift kunna till

skatte köpas, böra utan löseskilling till skatte omföras.

Af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet med de å jorden hvilande skatter

och besvär, hvilkas afskrifning nu blifvit ifrågasatt, är den vissa hemman och

lägenheter åliggande skyldighet att till kungsgårdar och militieboställen utgöra

arbete äfvensom den ersättning, som för aflöst arbetsskyldighet blifvit sådana

hemman och lägenheter ålagd. Skyldigheten att utgöra dagsverken till kungsgårdar,

vare sig dessa varit för Kronans räkning omedelbart disponerade eller

såsom boställen anslagna, har varit kringboende allmoge af ålder ålagd. Detta

inhemtas bland annat af Kongl. Reglementet den 5 Januari 1684 för betjenterne

under militien och landsstaten angående dem anslagna hemmans häfd och nyttjande,

i hvars 5:e punkt stadgas: “Dock är till att akta att de hemman, som för

detta varit vane att göra dagsverken på åker och äng vid konungsgårdarne, de

skola också härefter svara derföre efter vanligheten''*; samt af Kongl. Förklaringen

den 7 April 1685 öfver några punkter i samma reglemente, der deti3:dje stycket

heter: »Skola de bönder, som af ålder varit vane att göra dagsverken till konungsgårdarne,

härefter svara för desamme efter vanligheten så väl som ock de, hvilka

Kongl. Maj:t genom särskild förordning har dertill förbundit, dock på åker och

äng allena, emedan slika konungsgårdar som äre gouverneurerue och landshöfdingarne

eller officerarne anslagne och hafva stort och svårt bruk och vidlöftig

bergning, skulle eljest i mangel af någon hjelp och understöd förfalla i ödesmål

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

och lägervall; Men till skjuts eller annat släp och arbete, ehvad namn de hafva

må, skola de icke vara förbundne; dock förbehåller Kougl. Maj:t sig sjelf all

urgammal rättighet och allmogens vanlige pligt i eu och annan måtto, när och

hvar det till Kongl. Maj:ts tjenst tarfvas». Äfven i Kongl. Reglementet och Förordningen

den 7 November 1695, »hvarefter officerarne och rustningshållarnc samt

allmogen i Skåne vid de militien anslagne hemmans häfd och nyttjande sig skola

regalera och rätta», förekommer ett förbehåll derom att de bönder, som gjorde

dagsverken till några konungsgårdar eller ock framdeles kunde pröfvas dertill

nödige, skulle ock derefter vara pligtige sådane dagsverken efter vanligheten att

utgöra och prestera. Genom Kongl. Brefvet den 25 Juli 1690 till Kongl. Rådet in. in.

Grefve Ascheberg tillätos vederbörande kungsgårdsinnehafvare att med deras på

beställnings-, häst- och fördelshemman anslagne bönder, som vore boende

inom eu half mil från kungsgården, ingå skriftliga kontrakt icke allenast öfver

det arbete, som bönderne skulle göra vid kungsgården, utan ock öfver hvad de

deremot uti deras ränta årligen skulle få afkorta och innehålla; dock skulle samma

kontrakt vid general-guvernementet visas och der approberas, innan de erhöllo

laga kraft.

Vidkommande de kronodagsverke^ hvilka varit anslagna de kronan omedelbart

förbehållne kungs- och kungsladugårdar, förordnades genom Kong). Kungörelsen

den 3 December 1810 och Kongl. Brefvet den 3 December 1812, att

samma dagsverken vid upprättande af nya arrendekontrakt icke under något vilkor

finge till arrendatorernc betingas, utan skulle de få af hemmansegarne sjelfve

lösas och till kronan betalas efter årliga markegången, hvarjemte i samma Kongl.

Bref förklarades, dels att frågan om upphörande af sådana hjelpdagsverken, som

blifvit anslagne till kungsgårdar och lägenheter samt vissa militära och civila boställen,

skulle bero på särskild pröfning, när ansökningar om befrielse från dessa

dagsverken gjordes, dels ock, att i afseende på dagsverksskyldigheten vid kungsgårdar

och boställen i Skåne skulle förblifva vid de särskilda resolutioner och

författningar, som derom redan voro gifne eller framdeles kunde meddelas. I

löljd åt dessa beslut vidtogos ock åtgärder, hvarigenom dagsverksskyldigheten till

de kronan omedelbart förbehållna egendomar upphörde. Vid 1840—1841 årens

riksdag hade Rikets Ständer fästat uppmärksamheten dervid, att de hemman, som

voro dagsverksskyldiga till sådana kronoegendomar, hvilka till boställen eller indelningshafvare

voro anslagna, icke,} likhet med de hemman, som till nyssnämnde

egendomar utgjort dagsverken, blifvit från sin arbetsskyldighet befriade, i anledning

hvaraf och enär ännu dagsverksskyldiga hemman borde från denna skyldighet

kunna vinna befrielse, Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 30 December

1840 anhöllo, att Kongl. Majrts Befallningshafvande i länen måtte erhålla nådig

befallning att anställa fullständig och noggrann undersökning angående sådana uti

hemmanens ränta och skattläggning icke inbegripna dagsverks- och arbetsskyldig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

21

heter, som in natura utgjordes till de krouans hemman och lägenheter, hvilka

såsom boställen in. m. voro åt embets- och tjensteman anslagna eller till inrättningar

upplåtna, hvarvid borde utredas, huru dessa skyldigheter tillkommit och

hvarpå desamma sig grundade, samt sådana öfverenskommelser åvägabringas,

hvarigenom åtminstone för tiden efter dåvarande boställsinnehafvares afgång visst

antal dagsverken blefve bestämdt. Sedan den begärda undersökningen blifvit

uppå derom meddelad nådig befallning af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande verkstäld,

förehade Kongl. Maj:t ärendet till pröfning — och enär de till bjelpedagsverken

eller så kalladt hofveri dels vid öfverstebostället Lilla Bjurum i Skaraborgs

län och dels vid åtskilliga till boställen anslagna kungsgårdar och andra kronoegendomar

i Malmöhus och Kristianstads län anslagna hemmans arbetsbiträden

utgjorde en väsentlig del af indeluingshafvarnes påräknade löneförmåner samt

genom indragning deraf, om icke allestädes, åtminstone på flere ställen, särdeles

å större kungsgårdar med vidsträckta egoområden, svårigheter kunde uppstå att

efter mistningen af arbetsbiträdet in natura behörigen och i rätter tid bruka och

sköta dessa egendomar, vid hvilka förhållanden det icke vore lämpligt att fatta

beslut om ifrågavarande tjenstbarheters indragning efter dåvarande indelningshafvares

afgång, utan att i sammanhang dermed blifvande boställsinnehafvare för

deras sålunda tilläfventyrs uppkommande förluster, till den del arbetshemmanen

ej förpligtades att dem godtgöra, förvissades om skälig ersättning genom erforderliga

statsanslag, samt att nödiga och ändamålsenliga åtgärder blefve vidtagna

äfven genom dertill anvisade medel till boställshäfdens behöriga handhafvande der

sådant behöfdes — förordnade Kongl. Maj:t Kammarrådet L. E. Cassel att företaga

en förnyad undersökning i ämnet. Eu sådan undersökning blef ock år 1844

verkstäld angående hvar och en af ifrågavarande egendomar, dervid, jemte det

utredning meddelades om uppkomsten och beskaffenheten af de arbets-eller hofveriskyldigheter,

som utgjordes till omförmälda kungsgårdar och boställen, tillika med

ledning af dessa förhållanden vid hvarje särskild kungsgå rd verkstäldes uppskattning

i öke- och drängedagsverken af ifrågavarande på arbetskontrakt och

gällande stadganden grundade arbetsbiträden och tjenstbarhet^’, hvarefter arbetsvärdet

i penningar uträknades efter medelmarkegångspriset å hvardera slaget

dagsverken under de tio åren 1834—43. Efter den utredning ärendet sålunda

vunnit, förekom det åter till pröfning vid 1853 — 1854 årens riksdag, hvarefter

Kongl. Maj:t med gillande af Rikets Ständers beslut jemlikt bref den 8 September

1854 förordnade, att, arbetsskyldigheten skulle upphöra, mot det att de arbetsskyldige

i stället utgjorde dels den hemmanen åliggande, emot arbetsskyldigheten

förut afkortade indelta räntan, och dels derutöfver eu vid nämnda undersökning

efter de beräknade dagsverkenas antal på vissa grunder bestämd årlig ersättning.

I enlighet härmed hafva sedermera öfverenskommelser träffats med åtskilliga

ai''betsskyldiga såväl hemman som gatehus, hvilka sistnämnda hälft sin arbetsskyl
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

digliet bestämd i dagsverken, och är den ersättning för arbetsskyldigheten, som

dessa hemman och gatehus utgöra, i kronoräkenskaperna redovisad under rubriken

ränta. Deremot qvarstår ännu, enligt hvad Arméförvaltningen och Kammarkollegium

i underdånigt utlåtande den 22 Februari 1875 upplyst, arbetsskyldigheten

för 6623/iit> mantal och 55 V* gatehus i Skåne, för hvilka ersättningen förslagsvis

kan antagas uppgå till 14,000 kronor.

I vissa fall utgöres arbetsskyldigheten till egare af jord, som icke befiunes

i statens ego, der nämligen vid skatteförsäljning af eu och annan kungsgård äfven

den kungsgården tillkommande rätt till arbetsprestationer af vissa hemman blifvit

å köparen öfverlåten.

Ifrågavarande onera synas Utskottet i likhet med grundskatterna samt rustnings-

och roteringsbesvären böra afskrifvas, dervid den till statsverket ingående

ersättning för aflöst arbetsskyldighet torde, der den icke redan blifvit bestämd till

ett oföränderligt penningebelopp, böra dertill omsättas enligt den för grundränta

och kronotionde gällande grund samt derefter sammanslås med grundskatten;

samt der arbetsskyldigheten ännu utgöres in natura, densamma för hvarje arbetsskyldigt

hemman eller lägenhet bestämmas till ett visst värde, för hemmanen

genom omsättning till pqnningar i den för grundräntor och kronotionde bestämda

ordning af den spanmålsafgift, som för arbetsskyldighetens inlösen fordras, samt

för de lägenheter, hvilkas arbetsskyldighet icke blifvit uppskattad till penningar,

genom omsättning i enahanda ordning af de dagsverken, de äro skyldiga att utgöra,

hvarefter nämda värde lägges till grund för afskrifuingen, på sätt i fråga

om afskrifning af rustnings- och roteringsbesvären här nedan föreslås; och förhålles

der arbetsskyldigheten skulle på grund af öfverenskommelse under afskrifningstiden

upphöra, jemväl på sätt som Utskottet hemställer för det fall, att rustningseller

roteringsbesvär icke längre utgöres effektivt. Den rätt till arbete af vissa

hemman, som må tillkomma egare af skattesålda kungsgårdar, lärer böra till

staten inlösas, i likhet med hvad om räntor å skattefrälsehemman föreslås,

dervid på föreskrift i hvarje särskildt fall torde komma att få ^bero, huru

förhållas bör för den händelse, att egare af arbetsskyldigt hemman eller lägenhet

skulle vägra att ingå på uppgörelsen.

Beträffande presternas utlagor torde, på sätt Kollegierna i sitt öfver Kammarrådet

Andersons betänkande afgifna utlåtande anmärkt, skäl icke finnas för eftergift

af desamma annorlunda än genom vanlig afskrifning, då boskapspenningarne

samt den prestgårdarne i Skåne påförda altarhafra med formarskpenningar, såsom

utgående af sjelfva prestgårdarne, äro af grundskatts natur, samt hvad angår

gärden och taxen äfvensom dem motsvarande utlagor i de s. k. eröfrade provinserna,

presterskapet för dem är ersatt genom prestgårdarnes frälsefrihet.

Till beredande af större enkelhet vid afskrifniagens verkställande, har Utskottet

ansett, att der vid afskrifning å grundskatt för hemman eller lägenhet

bråk af öre uppkommer, afskrifningsbeloppet bör beräknas till närmast högre öretal.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2. 23

Då i följd al beslutet om militieboställenas indragning till statsverket den

boställsdirektionerna åliggande befattning med indelta arméns boställen jemlikt

Kong], brefvet den 21 December 1877 upphört, har den i Kammarrådet Andersons

betänkande intagna föreskrift om rätt för direktionerna att uppbära den grundskatt,

som enligt gällande arrendekontrakter af arrendatorerna utbetalas, kunnat

uteslutas.

I enlighet med anmärkningar af Kollegierna hafva, på sätt äfven motionärerne

föreslagit, till föreskrifterna om expropriation af frälseräntor in. in. fogats bestämmelser

att äfven egare af inteckning i frälseränta skall ega att påkalla lösningsprisets

bestämmande genom gode män, samt att vid sådan expropriation Kongl. Förordningen

den 14 April 1866 skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse, hvaremot,

såsom afseende åtgärder af administrativ natur, uteslutits föreskrifterna om

upprättande af förteckningar öfver frälseräntor in. in.

Då på sätt jemväl Kollegierna anmärkt antagligen få jordegare komme att

begagna sig åt den uti Kammarrådet Andersons betänkande för dem föreslagna rättighet

att under afskrifningstiden få medelst erläggande till statsverket af ett belopp motsvarande

det efter en räntefot af fem procent kapitaliserade värdet å den vid friköpandet

ännu icke afskrida del af grundskatten och ett sådant medgifvande dessutom

skulle, om det mera allmänt begagnades, förorsaka vederbörande myndigheter ett

synnerligt besvär, har någon bestämmelse i sådan syftning icke blifvit upptagen.

I fråga om dispositionen af öfverloppsmarkerna i Stora Kopparbergs län och

de Norrländska länen stadgas i Kongl. Skrifvelsen till Kammarkollegium den 29

Juni 1866 att, med undantag af s. k. renbetesland, sådana trakter å öfverloppsmarkerna

i Stora Kopparbergs län och de Norrländska länen, hviJka erbjuda ringa tillfällen

till odling och, vare sig genom sitt läge i oregelbundna figurer inom och emellan

byars och utbrutna hemmans områden eller annars genom sin särskilda beskaffenhet,

icke äro lämpliga att såsom kronoparker bibehållas, skola efter Kongl. Majrts

bepröfvande i hvarje särskilt fall

antingen, der vissa hemman eller byalag å marken begagna mulbete mot smörränta,

med dessa hemman förenas utan skatteköpeskilling, men med tillökning i hemmanens

mantal och ränta, pa sätt afvittringsförfattningarne föreskrifva,

eller ock beläggas med skogsräuta i enlighet med hvad nådiga Förordningen

den 28 Juni 1/75 och nådiga Brefvet den 5 December 1780 för skattläggningarnes

verkställande i Savolax och Karelen föreskrifva samt åt den högstbjudande under

egandeiätt försäljas med förpligtelse för köparen, om marken är mot smörränta upplåten

fäbodelägenhet, att lemna innehafvarne deraf ostörde i deras rätt till bete och

nödigt bränsle, äfvensom till virkesfångst för hus och hägnader, som för betesrättens

begagnande äro behöfliga;

dock att i begge dessa fall blifvande enskilde egare af marken skola i fråga

om nyttjanderätten till derå växande skog vara underkastade enahanda bestämmelser,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

som i afseende på skog å skattehemman, uppkommet af nybygge, hvilket hädanefter

från kronan upplåtes, gälla för sådant hemmans egare eldigt Kongl. Förordningen

den 29 Juni 1866.

Då Utskottet på sätt förut'' hlifvit antydt icke trott sig höra i sammanhang

med frågan om grundskatternas afskrifning föreslå andra ändringar i gällande lagstiftning

än dem som betingas af sjelfva afskrifningsåtgärden, har Utskottet ansett

det af motionärerne i öfverensstämmelse med Kammarrådet Andersons betänkande

framstälda förslag till de ändringar i ofvanberörda stadganden, som föranledas af

grundsatsen att från och med afskrifningens början någon ny eller tillökad grundskatt

i allmänhet icke skall åsättas, böra utbytas mot bestämmelser, som fullständigt

ansluta sig till föreskrifterna uti ifrågavarande Kongl. skrifvelse blott med den aivikelse,

att det vederlag för öfverloppsmarkens upplåtelse under eganderätt, som hittills

kommit statsverket till godo i form af marken åsatt skogsränta eller tillökning

i mantal och ränta för det hemman, med hvilket marken lörenats, blilvit ersatt af

en köpeskilling, som nye egaren har att en gång för alla erlägga.

Angående

ntutning.^ och

rot eri nr/sbeit

v är eu.

Enahanda skäl, som tala derför att presternas utlagor allenast efter en småningom

skeende afskrifning böra upphöra, äro jemväl tillämpliga å skyldigheten att erlägga

vakansafgifter för de nio båtsmansrotar i Södra Möre härad al Kalmar län,

som mot eftergift i utlagorna blifvit presterskapet ålagda, hvarföre denna skyldighet

först efter successiv afskrifning i likhet med roteringsbesväret i allmänhet bör upphöra.

Utaf de på grund af kontrakt vakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet äro

eu del endast halfvakanta, d. v. s. mot erläggande af vakansafgift befriade från skyldigheten

att hålla karl, men fortfarande pligtiga att prestera häst äfvensom vid en

del regementen och kårer åtskilliga persedlar, eu del åter helvakanta, hvilka utom

vakausafgiften prestera endast beväringspersedlar, hvarjemte vid flere regementen och

kårer af infanteriet vakanta rusthåll jemte vakansafgifterna utgöra åtskilliga prestationer.

Dä afskrifningen bör omfatta icke allenast vakansafgiften utan äfven öfrige

ofvanuämnde besvär, men det för utrönande af besvärets sammanlagda värde för ett

rusthåll eller eu rote blefve nödvändigt att åsätta hvarje prestation särskilt värde,

hvilket åter skulle mycket inveckla afskrifningen, har Utskottet till undvikande åt

denna olägenhet ansett det böra stadgas, att sådana rusthåll och rotar först då höra

komma i åtnjutande af afskrifning i likhet med rusthåll och rotar i allmänhet, när

vakanskontrakten upphöra. Men på det vederbörande rust- eller rotehållare härigenom

icke må komma i sämre ställning än andra, är det nödigt att medgifva dem

rätt att när som helst uppsäga kontrakten. För vinnande af större lättnad vid

verkställandet af liqviderna emellan statsverket, å ena, samt rust- eller rotehållare!),

å andra sidan, har derjemte stadgats, att när vakanskontrakt blilvit af rust-eller rotehållare

eller kronan, der sådan rätt på grund af bestämmelse i kontraktet varit kronan

förbehållen, uppsagdt, kontraktet först upphör med slutet af det ar, hvarunder tipp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

25

sägningen skett; och tager derefter afskrifningen sin början, sedan den vakansafgift,

hvarå afskrifningen skall ega rum, blifvit satt till enahanda belopp, som då ännu

qvarstår för rusthåll eller rote i allmänhet vid samma regemente, kår eller båtsmanskompani.

Det torde förtjena att bemärkas, att genom de af Utskottet för nu

ifrågavarande fall föreslagna bestämmelser ej mindre rust- eller rotehållarens än äfven

statens ställning till afskrifningen varder hufvudsakligen densamma som enligt

motionärernas förslag, ty likasom enligt det sistnämnda vakansafgift, som öfverstiger

det antagna medelvärdet, skulle dertill nedsättas, lärer väl få antagas såsom gifvet,

att, derest den af Utskottet ifrågasatta bestämmelse komme att tillämpas, rust- eller

rotehållare, som utgjorde sådan högre vakansafgift, icke underläte att begagna sin

rätt att frånträda vakanskontraktet, likasom, i de fall, der ifrågavarande afgift vore

lägre än medelvärdet, enda skilnaden blefve, att det öfverlätes åt rust- eller rotehållaren

att sjelf utröna den tidpunkt, då sammanlagda värdet af vakansafgiften och

öfriga af honom utgjorda prestationer sammanfölle med hvad af det antagna värdet å

rustnings- eller roteringskostnaden qvarstode, ett afgörande, som, då det ligger i hans

intresse att vakanskontraktet till nämnda tidpunkt, men hvarken längre eller kortare,

fortfar att gälla, trygt bör kunna åt honom öfverlåtas.

I fråga om bestämmandet af de värden å rustnings- eller roteringskostnaderna

vid hvarje rusthåll eller rote, som under afskrifningstiden böra läggas till grund för

liqviderna emellan statsverket, å ena, samt rust- och rotehållarne, å andra sidan,

förekommer, att derest nämnda värden skulle bestämmas för hvarje särskildt rusthåll

eller rote, afskrifningen skulle derigenom mycket invecklas. Med afseende härå, och

då Utskottet tillika funnit att vissa medelvärden, gällande för hela riket, icke i anseende

till de olika förhållanden, som å skilda trakter förefinnas, lämpligen kunna

bestämmas, men att deremot besväret för särskilda rusthåll eller rotar vid samma

regemente, kår eller båtsmanskompani, om ock företeende olikheter, likväl måste

anses vara någorlunda likartadt, har Utskottet ansett sig böra biträda motionärernes

förslag derom, att visst medelvärde å rustnings- eller roteringskostnaden bestämmes

för hvarje regemente, kår eller båtsmanskompani. De medelvärden motionärerne

föreslagit stödja sig på de beräkningar öfver rustnings- och roteringskostnaderna vid

särskilda regementen, kårer och båtsmanskompanier, som med ledning af dels de

sqvadrons- och kompanivis upprättade specifika uppgifter om ryttarens, soldatens eller

båtsmannens förmåner af rust- eller rotehållaren, som genom vederbörande departementschefers

försorg blifvit infordrade och öfverlemnade till de för utredande af frågorna

om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 8 Oktober 1867 och den

4 December 1868 i nåder nedsatta komitéer, dels ock medelvärdet af 1864—1873

årens markegångspris å de persedlar, som ingå i de rust- eller rotehållare åliggande

prestationer, blifvit af Kammarrådet Anderson efter grunder, som finnas angifna i

hans merberörda betänkande sid. 56 och 57, verkstälda; och finnas de medelvärden

för rusthåll och rotar vid särskilda regementen, kårer och båtsmanskompanier, som

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

af dessa beräkningar framgått såsom resultat, införda i den vid betänkandet fogade

tabell N:o 29. Motionärernes förslag innefattar icke någon annan ändring af

dessa medelvärden än dels att rustnings- eller roteringskostnaden för rote med full

roteringsskyldighet icke ansetts böra understiga 100 kronor, dels ock att medelvärdena,

der de icke uppgått till jemnt tiotal kronor, blifvit satta till det närmast högre eller

lägre, allt efter som de mest närmat sig det ena eller andra.

Då man torde ega fullt skal att antaga att rustnings- och roteringsbesväret,

vare sig detta utgöres vid infanteriet eller båtsmanshåll, icke i något fall understiger

100 kronor, har det sålunda föreslagna minimum synts Utskottet lämpligt, lika

som Utskottet äfven finner åtgärden att utjemna medelvärdena, ,så att dessa sluta på

tiotal af kronor, ändamålsenlig, enär derigenom nödig lättnad för afskrifningens verkställande

beredes; och bär i öfrigt skäl icke förekommit, hvilka synts Utskottet innebära

giltig anledning till ändring af de föreslagna värdena.

Då medelvärdet af roteringskostnaden för båtsmansrotar i Halland blifvit satt

till olika belopp för rotar tillhörande Norra och Södra Hallands kompanier, nemligen

för rotar under det förra till 100 och för rotar under det senare till 130 kronor, torde,

vid det förhållande att utsockne frälsehemmanen i nämnda provins, jemlikt Kongl.

brefven den 10 Oktober 1848 och den 18 April 1854, få ständigt så i freds- som

krigstid hållas vakanta med förbindelse och rättighet för hemmansegarne att för

deras andelar i rotarne erlägga endast hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften

för eu båtsman i länet uppgår, den af motionärerne föreslagna bestämmelse, att roteringsskyldigheten

för hvarje rote skulle sättas till hälften af ofvannämnda medelvärde,

böra ändras sålunda, att för ifrågavarande roteringsskyldighet sättes ett gemensamt

medelvärde, enär i annat fall, ehuru den efter markegång bestämda vakansafgiften för

en båtsman i hela länet utgår med lika belopp, ifrågavarande skyldighet blefve för

rotar under de olika kompanierna till olika värde uppskattad. Till gemensamt medelvärde

har synts böra tagas hälften af medeltalet emellan de för de båda halländska

båtsmanskompanierna bestämda medelvärden, eller 57 kronor 50 öre, hvilket

belopp för jemuhetens skull blifvit ökadt till 60 kronor.

Bland ifrågavarande medelvärden har äfven bort upptagas medelvärdet för en

rote vid ordinarie båtsmansroteringen i städerna, dervid med afseende på de genom

Kongl. brefven den 21 Maj 1816, den 5 Augusti 1817 och den 31 Mars 1853 faststälda,

från de för båtsman shållet i öfrigt gällande bestämmelser skiljaktiga grunder

för utgörandet af de vakans afgift er, som för dessa rotar skola erläggas, detta värde,

med frånträdande för detta fall af den eljest följda grundsatsen, att intet medelvärde

satts lägre än 100 kronor, upptagits till det belopp, som efter medelberäkning för

åren 1864—1873 utgör medeltalet för samtliga städer af de under nämnda år erlagda

vakansafgifter 70 kronor 19 öre, eller, med uteslutande af öretalet, 70 kronor.

Då, med afseende derå, att de inom de f. d. privilegierade jernbergslagerna

belägna hemman, hvilka genom Kongl. kungörelsen den 9 Juni 1871 fått sig ordi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

27

narie rotering ålagd till hälften emot annan roterad jord inom samma län, dervid

undfått rättighet att fullgöra roteringsbesväret genom erläggande af vakansafgift, och

till följd deraf icke blifvit något visst regemente tilldelade, tvekan skulle kunna uppstå

angående det medelvärde, som vid roteringsbesvärets afskrifning vore att tillämpa,

torde det vara nödigt meddela bestämmelse derom, att för hvarje hemman skall vid

afskrifningen tillämpas medelvärdet för det regemente, inom hvars stånd det är beläget,

eller, der det icke är beläget inom något regementes stånd, det till hvilket hemmanet

närmast är hänförligt. Skulle i sistnämnda hänseende tvekan uppstå, torde afgörandet

få bero på föreskrift i hvarje särskildt fall.

Till befrämjande af reda och ordning vid afskrifningens verkställande har den

föreskrift ansetts nödig, att der ryttare, soldat eller båtsman under året afgår, rusteller

rotehållaren skall i den ordning hittills gällande författningar stadga till samma

års slut erlägga tillfällig vakansafgift, samt rusthållet eller roten i öfrigt anses effektiv.

I den förmån, som för närvarande rust- eller rotehållare vid inträffande

vakans åtnjuter, att först inom viss tid behöfva rekrytera, sker genom den nu

föreslagna bestämmelsen ingen annan inskränkning än den, att, i den mån afgången

inträffar närmare årets slut än ofvannämnda tid, ifrågavarande frihetstid varder förkortad,

men har denna omständighet, särskildt med afseende på de rust- och rotehållare

genom afskrifningen beredda stora förmåner, icke ansetts vara af den betydenhet,

att den påkallat ett särskildt stadgande. I öfrigt torde böra anmärkas, att

med ifrågavarande bestämmelser ingen ändring åsyftas i gällande stadgande!! angående

fardag vid ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp.

Då den af rusthållen vid det berustade infanteriet utgående hästvakansafgift

lika litet som öfriga rusthållen åliggande prestationer bör utgöras längre än rusthållet

är att anse såsom effektivt, har till undvikande af tvekan vid tillämpningen sådant

bort särskildt utmärkas.

På det att, derest det skulle finnas lämpligt och verkställbart att utbetalning

af rustnings- eller roteringsunderstöd skedde särskildt till hvarje delegare i rusthåll

eller rote, hinder icke måtte möta för vidtagandet af eu sådan anordning, bär föreskriften,

att de uti näpmda understöd ingående belopp skulle i eu summa för hvarje

rusthåll eller rote godtgöras vederbörande, blifvit utesluten.

Då statsverket vid afskrifningen bör ega räkna sig till godo det understöd, som

utgår till Jemtlands roteringskassa och Westmanlands knektelegomedelskassa, har det

befunnits nödigt att nämnda understöd från afskrifningens början icke vidare utbetalas

till nämnda kassor, utan bör detsamma i likhet med annat roteringsunderstöd

direkte godtgöras rotehållarne så länge de utgöra roteringen effektivt eller genom

erläggande af genom kontrakt bestämd vakansafgift, men derefter indragas till statsverket.

För bestämmande af det belopp, hvilket sålunda bör komma hvarje understödsberättigad

rote till godo, lärer vid afskrifningstidens början — sedan den del af

anslaget till Jemtlands roteringskassa, som, motsvarande indragna ränteanslag, nu ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

går efter årlig medel markegång, blifvit omsatt till penningar på sätt om andra dylika

anslag blifvit föreslaget — böra uträknas, huru mycket vid jemförelse mellan hvartdera

anslagets sammanlagda belopp och antalet af de till understöd deraf berättigade

rotar på hvarje sådan rote belöper, med iakttagande deraf, att i Jemtland hvarje kavallerirote,

hvilken består af två rotar, erhåller dubbelt mot infanterirote.

Det anslag, som jemlikt Kongl. resolutionen den 23 Januari 1683 under namn

af knektetunna åt statsmedel utgår till hvarje soldat vid Kongl. Södermanlands regemente

mot afkortning å soldatens årslön af roten, lärer i mån af soldaternas afgång

komma att indragas, och då detsamma, såsom icke ingående till rotehållarne, ej kommer

att tagas i beräkning vid liqviden emellan dem och statsverket, har Utskottet

ansett någon bestämmelse angående vare sig ifrågavarande eller andra anslag af likartad

beskaffenhet nu icke erforderlig.

De boställen och hemman, hvilka här nedan i punkten 2:o under o) omförmälas

såsom ålagda ordinarie rotering emot full ersättning derför, äro dels kaplansboställen,

hvilka, ehuru berättigade till frihet från rotering, fått sig sådan ålagd

och måste qvarstå dervid till dess roteringen karl öfverflyttas på annat inom kompaniets

stånd varande oroteradt, men roteringsskyldigt hemman, dels åtskilliga hemman

inom Jönköpings och Kronobergs län, hvilka förut deltagit i gammal rotering, men

genom lagakraftvunnet beslut fått eu del kaplansboställens rotering på sig öfverflyttad,

och lära dessa boställen och hemman äfven framgent, så länge roteringsskyldigheten

utgöres, derför böra komma i åtnjutande af full ersättning, hvilken torde kunna

bestämmas till det medelvärde å roteringsbesväret, som för afskrifningen må varda

antaget.

Lika med motionärerne anser Utskottet det vara af vigt, att icke under tiden

för öfvergången till en ny härordning statsverket må komma att drabbas af den betydliga

kostnaden för nyanskaffning under en kort tidrymd af hela det antal hästar

och persedlar, som det hittills ålegat rusthåll och rotar att prestera. Då likväl den

åt motionärerne till förebyggande häraf föreslagna bestämmelse, att hästarne och persedlarne

skola vid karls afgång till statsverket öfverlemnas, synes innebära ett ingrepp

från statens sida i rust- eller rotehåliares eganderätt till samma hästar och persedlar,

ett ingrepp hvars befogenhet med skäl torde kunna ifrågasättas, samt det med nämnda

bestämmelse afsedda ändamål, att bereda staten rätt att använda hästarne och persedlarne,

äfven vinnes genom rust- eller rotehållarnes förpligtande att utan ersättning

tillhandahålla statsverket desamma så länge de kunna användas för det med

dem afsedda ändamål, har Utskottet föreslagit en bestämmelse i sådan syftning, helst

det torde kunna antagas, att, der eganderätten till hästarne stannar hos rust- eller

rotehållarne, de komma att egna hästarne en omsorgsfullare vård än hvad må hända

eljest blefve fallet. Till förekommande af all tvekan om utsträckningen af den rusteller

rotehållarne sålunda ålagda skyldighet har bestämmelsen så affattats, att deraf

tydligen framgår, att den afser jemväl de hästar, som halfvakanta rusthåll och rotar

s. 29 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

29

varit skyldiga att prestera, äfvensom de persedlar så väl dessa som öfriga vakanta

rusthåll och rotar må hafva varit pligtiga att utgöra, men allenast den häst och de

persedlar, som å rusthåll eller rote finnas, då karl afgår, vakanskontrakt uppsäges

eller utan föregången uppsägning tilländagå!''; hvarjemte särskildt blifvit utmärkt, att

persedlarnes vård och underhåll skall bekostas åt staten.

Öfvergången till den nya härordningen skulle, hvad kavalleriet beträffar, väsentligen

underlättas derigenom att regemente eller kår bereddes utväg att så länge

det såsom indelt icke vore upplöst få sina hästar under de tider, då de icke toges i

anspråk för kronans räkning, såsom hittills vårdade och utfodrade hos rust- eller

rotehållarne. Med afseende på de fördelar, som genom afskrifningen i allmänhet

komma att tillskyndas rust- och rotehållare, har Utskottet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med motionärerne, icke tvekat att föreslå bestämmelser, hvarigenom

rust- eller rotehållare, hvilken vid afskrifningens början haft skyldighet att hålla häst,

skulle, der så finnes erforderligt, kunna förpligtas att äfven efter förloppet af den

tid, under hvilken det ålegat honom att utan särskild godtgörelse hålla häst och så

länge det regemente eller den kår, hvartill rusthållet eller roten hör, består såsom

indelt, mot ersättning ombesörja värd och utfodring af egen nummerhäst, der han

på grund af hvad ofvan är sagdt tillhandahåller statsverket sådan, eller ock staten

tillhörig häst, allt likväl blott under de tider, då hästen icke för kronans räkning

tages i anspråk.

I fråga om rustnings- eller roteringsbesvärens afskrifning kunna möjligen för

något fall föreskrifter erfordras utöfver de af Utskottet föreslagna, särskildt i den

syftning att liqviderna mellan statsverket, å ena, samt rust- eller rotehållare, å andra

sidan, må komma att i möjligaste måtto förenklas derigenom att rust- eller rotehållare

tillätes att å de belopp, han har att till statsverket inbetala, afräkna hvad han

samtidigt eger att af statsmedel utbekomma; och har Utskottet förty ansett det böra

öfverlemnas åt Kongl. Maj:t att meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas

erforderliga.

Slutligen har Utskottet bort nämna det Utskottet icke förbisett, att genom

båtsmanshållets indragning flottan går i mistning af en stor del af det manskap, som

hittills varit att för densamma påräkna, men då någon motion rörande sättet att härför

bereda flottan ersättning för närvarande icke föreligger, har Utskottet trott sig så

mycket mindre ega anledning att i detta afseende framställa något förslag, som, derest

båtsmanshållet varder indraget, Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att för Riksdagen

framlägga förslag rörande sättet för anskaffandet af det för flottan erforderliga manskap.

Vid reformationens genomförande i Danmark indrogs till kronan likasom * k^ttiotiimden

Sverige en del af tionden, men i olikhet med förhållandet i Sverige, der indrag -i Skåne, Halningen

omfattade de två tredjedelar af tionden, som utgått till lika fördelning

emellan biskopen, kyrkan och de fattige, sträckte sig i Danmark indragningen 9 kuslän.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

allenast till den tredjedel, hvilken, enligt det danska fördelningssättet, tillkommit

biskopen, hvaremot de återstående, kyrkorna och kyrkoherdarne anslagna två

tredjedelarne blefvo vid sitt ursprungliga ändamål bibehållna. Äfven sedan de

forna danska provinserna Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän blifvit med

Sverige förenade, undergick detta förhållande inom dem ingen förändring, till

följd hvaraf kyrkorna inom dessa provinser fortfarande förblefvo i besittning af

den tredjedel af tionden, som af ålder varit dem anslagen. Denna s. k. kyrkotionde

utgår, på sätt af bil. F inhemtas, med sammanlagdt 32,518,992 kubikfot

råg, 62,941,338 kubikfot korn, 18,376,616 kubikfot hafre, 2,916,469 kubikfot blandkorn

samt 11,548 kronor 37 öre i penningar, men hela afkastningen har dock icke

behållits kyrkorna, utan hafva, såsom jemväl af nyssnämnde bilaga framgår, åtskilliga

dispositioner deraf egt rum till förmån för ändamål, som dels äro att

anse som församlingarnes egna, dels äro för dem främmande, hvarjemte en del

af kyrkotionden blifvit till kronan indragen. I Blekinge och Bohuslän eger

tiondegifvaren rätt att lösa tionden efter ett visst lågt pris, men i Skåne och

Halland är han pligtig att antingen leverera spanmålen in natura eller lösa den

efter markegång med tillägg af forsellön. I underdånig skrifvelse den 22 Maj

1873 anhöll emellertid Riksdagen, som ansåg med billighet öfverensstämmande

att, i afseende å utgörande af denna tionde inom de två sistnämnda provinserna,

de skattskyldige bereddes samma lättnad, som kommit dem till del vid utgörandet

af kronans ränta och tionde, men att en förändring i ofvanberörda syfte

borde föregås af eu närmare utredning, om och på hvad sätt densamma kunde

utan förnärmande af någons rätt åvägabringas, det Kongl. Maj:t täcktes, efter

vederbörandes hörande, taga i öfvervägande, huruvida icke den inom provinserna

Skåne och Halland utgående kyrkotionde kunde till penningar omsättas i

enlighet med de i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 angående förändring

af grundräntor och kronotionde, bestämda grunder samt derom till Riksdagen

aflåta nådig framställning. I anledning af denna skrifvelse anbefaldes genom nådig

remiss den 30 Maj samma år Kammarkollegium och Statskontoret att efter vederbörandes

hörande med underdånigt utlåtande inkomma, och torde, sedan numera

från samtlige vederbörande yttranden till Kammarkollegium inkommit, berörda

utlåtande inom kort vara att emotse.

Då på sätt ofvan blifvit nämndt kyrkotionden i Skåne, Halland, Blekinge

och Bohuslän motsvarar en del af kronotionde!! inom det öfriga Sverige, anser

Utskottet lika med motionärerne de tiondepligtige invånarne i nyssnämnda provinser

böra genom kyrkotionde^ afskrifning beredas en skattelindriiig svarande

mot den, som genom afskrifning af kronotionde!! komme de tiondepligtige i det

öfriga Sverige till del. Härvid måste likväl en åtskilnad göras mellan å ena sidan

den kyrkotionde, som är anordnad för andra än församlingarnes egna behof, samt

å andra sidan den kyrkorna behållna eller i öfrigt för församlingarnes egna ända
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

31

mål disponerade. Hvad förstnämnde tionde angår, torde, vid det förhållande att

den i allmänhet är anordnad för behof, hvilka det tillhör staten att tillgodose,

samma tionde böra till statsverket indragas emot ersättning till den person eller institution,

som deraf varit i åtnjutande, hvarefter den bör, der sådant ännu icke skett,

omsättas till penningar enligt den för kronotiondens omsättning stadgade grund samt

afskrifvas efter samma måttstock, som för grundskatterna må varda antagen. Beträffande

åter den del af kyrkotionden, som är kyrkorna behållen eller i öfrigt

för församlingarnes egna behof disponerad, såsom t. ex. anslagen på lön åt prest,

klockare eller barnmorska, öfverlåten åt vederbörande patronus mot skyldighet

att bygga och underhålla kyrkan o. s. v., lärer statsverket, såsom motionärerna

också föreslagit, icke böra belastas med någon ersättningsskyldighet för afskrifningen

af densamma, enär i sådant fall statsverket komme att bestrida utgifter, hvilka hittills

alltid ålegat församlingarne. På grund häraf, och då sålunda församlingarne

sjelfva måste draga försorg om fyllandet af den brist, som genom afskrifningen komme

att uppstå i de tillgångar, hvilka hittills varit att påräkna för tillgodoseendet af

församlingarnes ifrågavarande behof, äfvensom med vederbörande anordningshafvare

träffa uppgörelse om anordningarnes ersättande efter den rätt en hvar af dem eger

eller hvarmed han förklarar sig åtnöjas, hvarigenom allt församlingen i viss mån komme

att gent emot afskrifningen af denna del af kyrkotionden intaga enahanda ställning

som statsverket emot afskrifningen af grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären,

har Utskottet lika med motionärerne ansett afskrifningen af den kyrkorna

behållna eller i öfrigt för församlingarnes egna behof använda kyrkotionden

böra föregås af en utredning angående de omständigheter, som vid afskrifningens

verkställande till bevarande af allas rätt kunna vara att iakttaga, samt derföre

ansett det böra öfverlemnas åt Kongl. Maj:t att, efter sådan utredning och så vidt

enskild rätt derigenom icke förnärmas, vidtaga åtgärder för afskrifvande af nämnda

tionde antingen efter samma grund, som för afskrifning af grundskatterna är föreslagen,

eller, derest den verkstälda utredningen skulle ådagalägga nödvändigheten

af i viss mån förändrade bestämmelser, efter annan lämplig grund.

I 9 § 1 momentet af Kongl. förordningen angående grunderna och vilkoren Angående

för hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 Augusti 1864 stadgas, att å jord, jf/j^afgäld.

som från hemman eller lägenhet afsöndras, skall läggas årlig afgäld i spanmål

eller annan lämplig räntepersedel, hvilken afgäld ej må vara mindre, än att den

motsvarar hvad af hela hemmanets eller lägenhetens räntor och öfriga allmänna

utskylder vid jemförelse af egornas storlek och beskaffenhet å den afsöndrade

jorden belöper. Sammanställas med detta stadgande bestämmelserna dels i 2 mom.

af samma paragraf, att afhandling rörande jordafsöndring skall ingifvas till Konungens

Befallningshafvande, som har bland annat att pröfva den öfverenskomna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Angående

beloppet af

grundskatterna

samt

rustningsoch

roteringsbesvären

äfvensom

måttstocken

för

afshrifningen.

afgälden, och deusamma, der den befinnes tillräcklig, fastställa, men i annat

fall högre lämplig afgift bestämma, dels i 13 § af samma Kongl. förordning, att

innehafvare af hemman eller lägenhet egen så länge han rigtigt utgör ränta och

öfriga utskylder för hemmanet eller lägenheten sjelf uppbära den afgäld, som

för afsöndrad jord erläggas skall, men att, om han brister deri, kronans uppbördsman

bör samma afgäld, der den icke redan för året finnes vara af jordens innehafvare

betald, till den bristande räntans och andra skyldigheters utgörande uppbära,

framgår, att föreskriften om åläggandet af afgäld tillkommit för att trygga

det allmännas rätt till utfående af ränta och öfriga utskylder. Då rättvisa och

billighet kräfva, att, derest grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären

afskrifvas, innehafvare af afsöndrad jord må ega att, i mån af afskrifningens fortgång,

njuta afdrag å afgälden, har Utskottet funnit en bestämmelse i sådan syftning

nödig, hvarvid likväl, med afseende derpå att afgälden blifvit bestämd med

hänsyn icke allenast till de hemmanet eller lägenheten åliggande grundskatter

samt rustnings- och roteringsbesvär utan äfven till dess öfriga utskylder såsom

väghållningsbesvär, skjutsskyldighet, skyldighet att bygga prestgård och tingshus

m. m., afdraget icke kunnat sättas till samma procenttal af afgälden som den för

hvarje gång afskrida del af grundskatten samt rustnings- och roteringsbesvären

utgör af dessas hela belopp, utan måst bestämmas till så stor andel af det afskrida

beloppet, som vid jemförelse af egornas storlek och beskaffenhet på den

afsöndrade jorden belöper. Utskottet har icke förbisett, att afdragets bestämmande

enligt denna grund i många fall torde blifva förenadt med svårighet och gifva

anledning till tvist och har derför i främsta rummet hänvisat parterne att söka

träffa frivillig öfverenskommelse med hvarandra; skulle ej på denna väg uppgörelse

komma till stånd, har Utskottet vidare förestält sig att afdragets belopp

lämpligen borde kunna genom kompromiss bestämmas.

Då afgälden för jord, som blifvit till besittning på viss tid eller på lifstid

afsöndrad från hemman eller lägenhet, oftast i större eller mindre mån har karakteren

af arrende, skulle ofvan anförda bestämmelser, derest de äfven på sådana

jordafsöndringar vunne tillämpning, stundom leda till obehörigt ingrepp i privaträttsliga

förhållanden, hvarföre Utskottet ansett tillämpningen deraf böra inskränkas

till de fall, der jorden blifvit för alltid upplåten.

För utrönande af sammanlagda beloppet af grundskatterna samt rustningsoch

roteringsbesvären, hvilket skulle komma att afskrifvas, har Utskottet anstalt

följande beräkningar.

Enligt bilagda sammandrag litt B. och C. grundade å 1876

års kronoräkenskaper, utgör räntan af jord å landet..... 4,480,847: 91.

och räntan af städernas jord............. 10,160: 35.

4,491,008: 26.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande. N:o 2. 33

Transport 4,491,008: 20.

Härifrån böra afräknas:

l:o Ränta å sådana, efter år 1809 till enskilda

under eganderätt öfverlåtna egendomar, hvilka före

öfverlåtelsen icke innehafts under stadgad åborätt, utgörande

enligt de i Kammarrådet Andersons betänkande

meddelade uppgifter........... 47,710: 27.

2:o Boställsräntor............ 322,528: 12.

3:o Sådana räntor, hvilka, jemte de hemman de äro

påförda, innehafvas under enskildt verk, menighet eller

inrättning................. 109,585: 25.

4:o De Ebersteinska söndagsskolan i Norrköping

tillhöriga frälseräntor............. 4,057: 19.

5:o Räntor å skogsområden, som äro upplåtna

sågverken i de norra länen i ersättning för privilegierad

stockfångst, enligt tab. 7 vid nyssberörda betänkande 3,740: 03.

6:o Räntor å tills vidare upplåtna slåtter- m. fl.

lägenheter samt strömfall med tillhörande utmål, enligt

tab. 8 vid samma betänkande.......... 887: 37. 488,514: 83.

hvarefter återstår................... 4,002,493: 43.

hvilket belopp bör ökas dels med räntorna af skattefrälsehemman, utgörande

enligt merberörda betänkande........... 150,758: 25.

dels värdet å den vissa hemman och lägenheter i Skåne ännu

åliggande arbetsskyldighet, hvilket, enligt hvad ofvan blifvit nämdt,

förslagsvis kan antagas uppgå till.........14,000: —

tillhopa 4,107,251: 08.

Kronotionden utgöres enligt bil. D och E af jord på landet

........................... 1,388,809: 59.

samt af städernas jord med............... 11,160: 10.

1,400,035: 09.

Härifrån bör afräknas;

l:o Kronotionde, åsatt sådana efter år 1809 till

enskilde under eganderätt öfverlåtna egendomar, hvilka

före öfverlåtelsen icke innehafts med stadgad aborätt,

utgörande enligt Kammarrådet Andersons betänkande 1,914: 20.

2:o Kronotionde å statens utarrenderade egendomar,

enligt samma betänkande.........•__•___0,713. 94.

Transport 8.028: 20.

Bill. till Riksd. Prat. 1878. 8 Sami. 1 Afä. 2 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Transport 8,623: 20.

3:o Kronan behållen tionde af militie- och civilboställen,

enligt samma betänkande........ 35,666: 65.

4:o Anordnad boställstionde........ 11,424: 21.

5:o Kronotionde, som jemte de hemman, hvilka

den är påförd, innehafves af enskildt verk, menighet

eller inrättning............... 10,960: 31. 66,685:37.

hvarefter återstår......... I 333350* gp

hvilket belopp bör ökas med värdet af den kronotionde, som

åtföljer patronaträtt inom vissa församlingar eller under annan enskild

eganderätt innehafves, motsvarande enligt de i Kammarrådet

Andersons betänkande meddelade uppgifter ett värde af ... . 11,260: 11

tillhopa 1,344,610: 43.

Den del af kyrkofonden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, som är

till andra än församlingarnes egna ändamål anordnad och enligt Utskottets förslag

bör emot ersättning till statsverket indragas och afskrifvas utgår, på sätt af

bifogade tab. lätt. F inhemtas, med följande belopp:

till biskopen i Lunds stift med:

21 kubikfot råg;

till prostetunnor :

2091,6 kubikfot råg och 113,4 kubikfot korn;

till elementarläroverken:

100,9 kubikfot råg och 100,9 kubikfot korn;

till Lunds akademi:

6825,061 kubikfot råg, 7000,399 kubikfot korn och 64,050 kub.-fot hafre;

till pedagogier:

67,725 kubikfot råg, 67,725 kubikfot korn och 25,2 kubikfot hafre;

till professorn i barnförlossningskonst:

117,250 kubikfot råg och 156,625 kubikfot korn;

till Lunds lasarett:

1,297,987 kubikfot råg och 89,162 kubikfot korn;

till presterskapets löneregleringsfond:

4,069 kubikfot råg, 6,562 kubikfot korn och 1,837 kubikfot hafre;

bibeltrycksspanmål till hospitals och lasaretts underhåll:

97,650 kubikfot råg och 103,950 kubikfot korn;

till Lunds domkyrka:

1 1,550 kubikfot råg och 14,7 kubikfot korn;

tillhopa 10,634,792 kubikfot råg, 7,653,423 kubikfot korn och 91,087 kubikfot hafre,

samt kronan behållen bibeltrycksspanmål 10,740 kronor 4 öre.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Då nämnda spanmålsqvantiteter uträknas i penningar med

tillämpning af medeltalet mellan 1868—1877 årens markegångspris,

kommer ofvauberörda kyrkotionde att motsvara ett värde al

Kostnaderna för rustnings- och roteringsbesvären vid samtliga

regementen, kårer och båtsmanskompanier utgöra med tillämpning

af de i och för afskrifningen antagna medelvärden å kostnaderna

vid rusthåll eller rote samt efter afdrag dels af räntor och kronotionde,

hvilka i och för rustningen eller roteringen frinjutas, dels

ock af understöd eller ersättning, som från statsverket för samma

ändamål utbetalas:

för det berustade kavalleriet.............

„ det berustade infanteriet.............

„ det roterade kavalleriet.............

„ det roterade infanteriet, deri inberäknadt roteringskostnaden

för de Göteborgs stad anslagna 44 rotar inom Sävedals härad

och vakansafgifterna för den nyroterade jorden efter ofvannämnda

medelvärden samt förslagsvis beräknad vakausafgift för de 11

rusthåll vid Kongl. Westgöta regemente och Kongl. Smålands grenadierbataljon,

hvilka skola underkastas ordinarie rotering

för det berustade båtsmanshållet...........

för det roterade båtsmanshållet, deri inberäknadt vakansafgifterna

för städernas båtsmansrotering samt för den nyroterade jorden

efter ofvannämda medelvärden ............

Härtill böra läggas följande roteringsbesväret motsvarande

utskylder

a) vid soldathållet:

Vakansafgiften från Garpenbergs socken.........

Roteskatten i Herjeådalen..............

Grufvedrängshjelpen från Salbergs fögderi i Westmanlands län

Vakansafgifterna af rotarne uti Särna, Idre och Hede byalag

af Osterdalarne...................

b) vid båtsmanshållet:

Värdet å drängespanmålen och hjelpedagsverkena i Fären
lunda

härad .....................

Vakansafgifterna för de å Visingsö varande 6 rotar . . . .

Då härtill ytterligare lägges den bevillning, som i stället för

frälserusttjenstbesväret utgöres, enligt sammandrag öfver 1876 års

taxeringslängder...................

utgör hela värdet af rustnings- och roteringsbesvären ....

35

53,555: 70

684,644: 31

131,988: 31

44,804: 15

3,014,218: 21

136,689: 97

545,633: 43

300: —

603: 92

7,146: 85

40: —

6,838: 66

45: —

75,640: 59

4,648,593: 40

s. 36 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

36

Af förestående beräkningar framgår sålunda, att sammanlagda

beloppet af grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären,

hvilket skulle komma att efter hand afskrifvas, utgör.....10,214,011: 21

I afseende på detta belopp torde böra anmärkas att uti detsamma icke

blifvit inberäknade de räntor, som jemlikt Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1871

skola påföras hemman inom åtskilliga f. d. privilegierade tackjernbergslager. Dä

nämligen den jordeboksräntan motsvarande del af dessa räntor ännu icke är

åsatt och den mantalsränta!! motsvarande väl är åsatt, men skattläggningsåtgärden

är öfverklagad, hafva dessa räntor icke synts böra tagas med vid beräkningen,

helst deras belopp icke torde komma att mycket öfverstiga 12,000 kronor.

I afseende på den måttstock, hvarefter afskrifningen af grundskatterna samt

rustnings- och roteringsbesvären bör ske, förekommer, att Riksdagen uti sin merberörda

underdåniga skrifvelse den 24 Maj 1873 uttalat den åsigt, att afskrifningen borde ega

rum efter en allmän måttstock af tre procent årligen, hvilken beräkningsgrund för

beloppet af eftergiften likväl icke uteslöte möjligheten att ordna sjelfva afskrifningen

på flere olika sätt, i hvilket afseende Riksdagen anfört, att den skulle kunna innefatta

en större afskrifning första året och derefter jemt fortgående afskrifning af eu

mindre andel, endast eftergiftens värde i det hela icke blefve större eller mindre än

hvad ofvan vore sagdt, hvarjemte Riksdagen med uttryckande af den mening, att den

olikhet i bevillning efter andra artikeln, som nu gälde för jordbruksfastighet och för

all annan fastighet, äfvensom den bevillning, som nu enligt tredje artikeln särskilt

utgjordes af eu viss klass af jordbruksfastigheter, borde försvinna, ansett dervid böra

iakttagas, att den förhöjda bevillningen icke inträdde förr än motsvarande lindring

i skattebördorna blifvit vidtagen. Då taxeringsvärdet för de till bevillning taxerade

jordbruksfastigheter i riket för år 1876 enligt bifogade sammandrag litt. G. och H.

utgjorde 1,897,619,405 kronor, komuie, under förutsättning att bevillningen enligt andra

artikeln för jordbruksfastighet höjdes till fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor

af fastighetens taxeringsvärde, nämda bevillning att utgå med 948,809 kronor

70 öre. Om man härifrån afräknar ej mindre den bevillning, som, på sätt nyss åberopade

bilagor utvisa, enligt nu gällande grund för jordbruksfastighet utgöres med

569,045 kronor 24 öre, än äfven den till 75.640 kronor 59 öre uppgående rusttjenstbevillningen,

får den förhöjning, som skulle komma att inträda i bevillningen för

jordbruksfastighet, sitt uttryck i återstoden eller 304,123 kronor 97 öre.

Af det belopp 10,214,011 kronor 21 öre, hvilket, enligt hvad ofvan blifvit

visadt, utgör sammanlagda värdet af grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären,

hvilket skulle komma att afskrifvas, utgör nämda tal, 304,123 kronor 97 öre,

omkring 2,98 procent, och skulle sålunda, enligt den af Riksdagen uttalade grundsats,

eftergiften i ifrågavarande skatter och besvär under första året af afskrifningstiden

kunna sättas till blott 3 procent, men då jordbruksnäringen äfven under första året lärer

höra komma i åtnjutande af den lindring i beskattningen, som är förenlig med den

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

om eftergiftens hela belopp af Riksdagen uttryckta åsigt, samt eu icke obetydlig

förhöjning i taxeringsvärdena för jordbruksfastighet torde vara att förvänta

till följd äf grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, har

Utskottet, jemväl med afseende på vigten deraf att för afskrifniugen antages en måttstock,

som i möjligaste mån underlättar afskrifningens verkställande, i likhet med

motionärerne och i öfverensstämmelse med Kammarrådet Andersons betänkande,

ansett eftergiften böra bestämmas första året till tio procent och sedan hvart annat åt

till fem procent af grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens ursprungliga

belopp, efter hvilken plan afskrifningen skulle vara fullbordad inom 37 år. Enligt nu

föreslagna afskrifningsplan blefve eftergiften i det närmaste lika med den, som genom

en afskrifning efter eu måttstock af tre procent årligen komme att medgifvas; skilnaden

blefve nämligen icke större än att, då efter sistberörda måttstock lör afskrilningeu

grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens kapitalvärde vid afskrifningstidens

början skulle utgöra 100,898,287 kronor 65 öre, samma skatter och

besvär komma, om afskrifningen egde rum enligt den åt Utskottet föreslagna plan, att

vid ifrågavarande tid motsvara ett kapitalvärde af 101,408,421 kronor 33 öre.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört får Utskottet, med anledning af

motionärernes förslag och under förutsättning ej mindre att det af Utskottet i särskilt

betänkande framlagda förslag till ny härordning vinner godkännande än äfven

att de förändrade bestämmelser i fråga om allmänna bevillningens utgörande samt

kommunalbeskattningen, som Utskottet här nedan går att föreslå, varda vidtagna,

hemställa:

Beträffande grundskatterna:

1:0 att Riksdagen må för sin del besluta:

a) att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet i kronans

jordeböcker och räkenskaper sammanföras till en summa, under benämning

grundskatt;

b) att med denna grundskatt äfven sammanföres den till statsverket

eller någon dess inrättning ingående ersättning för arbets- eller hofveriskyldighet,

som ålegat vissa hemman och lägenheter i Skåne äfvensom åtskilliga

under f. d. öfverstebostället Lilla Bjurum i Skaraborgs län förut

arbetsskyldiga hemman; börande dervid denna ersättning, der den icke

redan blifvit till ett oföränderligt penningebelopp bestämd, dertill omsättas

i den ordning, som för grundräntor och kronotionde i allmänhet är stadgad;

c) att grundskatt å jord ,af skatte- eller frälsenatur, öfverstigande

för särskildt hemmansnummer eller lägenhet fem kronor — med undantag

för grundskatt å sådan efter år 1809 kronan afhänd fäst egendom, hvilken

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

näst före öfverlåtelsen icke varit under stadgad åborätt upplåten — äfvensom

dels kronan behållen ofvannämude minimibelopp öfverstigande grundskatt

å ecklesiastikstatens boställen samt å hemman eller lägenheter, hvilka

iunehafvas af enskildt verk, menighet eller inrättning, dels ock presternas

utlagor, såvida dessa för särskildt pastorat öfverstiga fem kronor, afskrifves

på det sätt, att eltergilten bestämmes första året till tio för hundrade och

sedermera hvart annat år till fem för hundrade af grundskattens eller utlagornas

ursprungliga belopp;

d) att denna afskrifning skall taga sin början med det år, då eu ny

härordning börjar att tillämpas;

e) att, der vid afskrifning å grundskatt för hemman eller lägenhet

bråk af öre uppkommer, afskrifningsbeloppet skall beräknas till närmast

högre öretal;

1) att, der i öfrigt, enligt hvad ofvan är sagdt, afskrifniugsbar grundskatt

för särskildt hemmansnummer eller lägenhet eller presternas utlagor

för särskildt pastorat icke öfverstiga fem kronor, ifrågavarande grundskatt

och utlagor skola oafkortadt utgöras under de första fjorton åren af afskrifningstiden

och derefter helt och hållet upphöra;

g) att grundskatt å sådan efter år 1809 från kronan under enskild

eganderätt öfverlåten egendom, hvilken näst före upplåtelsen icke innehafts

med stadgad åborätt, fortfarande skall utgöras till oförminskadt belopp,

med rättighet för vederbörande egare att när som helst friköpa sig från

grundskattens utgörande genom erläggande, antingen på en gång af eu lösuingssumma

af femton gånger grundskattens belopp eller ock under tio på

hvarandra följande år af grundskattens dubbla belopp, i hvilken sistnämnda

händelse staten för årsbetalningens fullgörande skall ega lika säkerhet som

för grundskattens utbekommande;

h) att grundskatt å de för statsverkets räkning utarrenderade egendomar

skall, der nu gällande arrendekontrakt sådant föreskrifva, oafkortadt

utgöras intilldess, vid upprättande af nya kontrakt om dessa egendomar

eller deras disponerande på annat sätt, grundskatten kan utan förlust för

statsverket upphöra;

i) att grundskatt å militära och civila boställen skall vid afskrifningens

början helt och hållet upphöra; den kronan behållna grundskatt af

dessa egendomar dock endast så vida densamma kan statsverket ersättas

genom en motsvarande minskning i vederbörande embets- eller tjenstemans

penningeaflöning;

k) att sådan i kronans jordeböcker upptagen grundskatt å ecklesiastika

boställen samt å hemman och lägenheter tillhöriga enskildt

verk, menighet eller inrättning, som är vederbörande boställsinnehafvare

s. 39 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2. 39

eller hemmansegare anordnad, skall vid afskrifningens början ur jordebok

och räkenskaper uteslutas;

l) att någon afskrifning icke skall ega rum, vare sig af de skogsräntor,

som utgöras för områden, hvilka i ersättning för privilegierad

stockfångst blifvit åtskilliga sågverk i de norra länen upplåtue, eller

af de afgifter, hvilka blifvit åsätta åtskilliga inom nämnda län belägna,

åt enskilde endast tills vidare upplåtna lägenheter; börande dessa räntor

och afgifter redovisas under titel arrendemedel;

m) att den arbets- eller hofveriskyldighet, som ännu åligger eu

del hemman och lägenheter i Skåne mot afkortning å hemmanens och

lägenheternas räntor, skall afskrifvas på det sätt, att, sedan den spanmålsafgift,

som af hemmanen fordras såsom ersättning för befrielse

från arbetsskyldigheten och hvilken likasom det penningebelopp, hvartill

en del lägenheters arbetsskyldighet blifvit uppskattad, kan antagas motsvara

arbetets värde, samt de dagsverken öfriga lägenheter böra utgöra,

blifvit omsatta till penningar i den ordning, som för grundräntor och

kronotionde är bestämd, hvarje arbetsskyldigt hemman och lägenhet

årligen åt statsmedel tillgodonjuter ersättning motsvarande så stor procent

af det antagna värdet å arbetsskyldigheten, som till och med året

näst före ersättningens utbetalande blifvit afskrifven; börande, om arbetsskyldigheten

under afskrifningstiden upphör, det för densamma bestämda

värde jemte deu för arbetsskyldigheten afkortade räntan, minskade

enligt den allmänna afskrifningsplanen, utgöras;

n) att räntor å skattefrälsehemman eller sådana räntor, hvilka

genom köp, byte eller gåfva kommit från kronan i enskild persons hand,

äfvensom ej mindre deu kronotionde, hvilken åtföljer patronaträtt inom

vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, än

ock den lätt till arbete af vissa hemman, som ännu må tillkomma egare

af skattesålda kronoegendomar, vid afskrifningstidens början skola af

staten inlösas, räntorna efter 1876 års taxeringsvärde, kronotionde!!,

sedan dess värde efter medeltalet af 1868—1877 årens medelmarkegångspris

med tillagd forsellönsersättning af 8 öre kubikfoten för råg

och korn och 6 öre kubikfoten för hafre blifvit kapitaliseradt efter fem

föi hundrade, med det saluuda erhallna kapitalbelopp, och arbetsskyldigheten,

efter dess uppskattning i dagsverken, med det belopp, som

genom tillämpning af förut nämnde års medelmarkegångspris och kapitulering

efter nyss anförda måttstock uppkommer;

0) att, der vederbörande rånte- eller tiondeegare, eller den som

oger tillgodonjuta arbetet, eller egare af inteckning i frälseränta icke

åtnöjes med förutnämda lösningspris eller värdet å sådan ränta icke

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

är i 187G års taxeringslängd särskilt upptaget, inlösningspriset skall

bestämmas af tre gode män, af hvilka Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

å kronans vägnar, samt rånte- eller tiondeegare eller den, som eger

tillgodonjuta arbetet, utse en hvardera och domstolen i orten den tredje;

börande i öfrigt föreskrifterna i Kongl. Förordningen den 14 April 1866

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof härvid i

tillämpliga delar tjena till efterrättelse;

p) att de sålunda inlösta räntorna och kronotionden samt de i

stället för arbetsskyldigheten bestämda dagsverkena skola omsättas enligt

föreskrifterna i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl.

Förordningen den 23 Juli 1869 samt till kronan utgöras med rätt för

vederbörande skattskyldige till afskrifning efter den här ofvan augifna

allmänna planen;

q) att räntor, som äro af frälseskattenatur eller äro med dessa

jemförliga, skola, för sa vidt de äro i kronans joideböckei och räkenskaper

upptagna, derutur uteslutas utan rubbning i öfrigt af skyldigheten

att desamma utgöra;

r) att alla i kronans jordeböcker och räkenskaper förekommande

anordnade rånte- och tiondeanslag, för hvilka något besvär i stället utgöres

eller bvilka utgöra ersättning för jordförluster i följd af kanaloch

väganläggningar, så snart äfskrifningen tager sin början, till statsverket

indragas emot ersättning af statsmedel till vederbörande, svarande

mot rånte- eller tiondeänslagets i kronans jordebok upptagna

belopp;

s) att förmånen af grundskatternas afskrifning å de under bruk

skatteköpta hemman skall tillgodokomma åboen;

t) att någon ny eller tillökad grundskatt från och med afskrifningstidens

början icke skall åsättas, med undantag för:

aa) rekognitionsskogar samt sådan jord, hvilken, utan uppodlingsskyldighet

till följd af redan meddeladt beslut, skall, emot Biläggande^

af skatteköpeskilling och utgörande af grundskatt, till enskilde öfverlåtas;

börande, då upplåtelse under enskild eganderätt af dylik egendom

framdeles sker, köparen förpligtas att, jemte erläggande af skatteköpeskilling

enligt nu gällande stadgande)!, friköpa sig från skyldigheten

att utgöra grundskatt genom erläggande af eu löseskilling, motsvarande

femton gånger grundskattens belopp;

bb) sådana skogsområden, som tilldelas sågverk i de norra länen

i ersättning för privilegierad stockfångst; börande dessa områden icke

vidare till hemman indelas, utan, enligt hittills gällande stadganden, alltid

åsättas skogsränta, hvilken, i likhet med hvad beträffande redan

s. 41 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

41

åsätta dylika räntor här ofvan är sagdt, skall i räkenskaperna redovisas

såsom arrendemedel;

u) att redan åsatt grundskatt, hvilken, först sedan afskrifningen

börjat, efter åtnjutna frihetsår skall utgöras, må den skattskyldige eftergifvas;
v)

att, med undantag af s. k. renbetesland, sådana trakter å öfverloppsmarkerna

i Stora Kopparbergs län och de Norrländska länen, Indika

erbjuda ringa tillfällen till odling och vare sig genom sitt läge i oregelbundna

figurer inom och emellan byars och utbrutna hemmans områden

eller eljest genom sin särskilda beskaffenhet icke äro lämpliga att såsom

kronoparker bibehållas, skola efter Kongl. Maj:ts bepröfvande i

hvarje särskildt fall antingen, der vissa hemman eller byalag å marken

begagna mulbete mot smörränta, med dessa hemman förenas emot skälig

köpeskilling, dock utan tillökning i hemmanens mantal och ränta, eller

ock under eganderätt försäljas åt den högstbjudande fria från ränta och

med de vilkor i öfrig! Kongl. Brefvet den 29 Juni 1866 föreskrifver;

x) att skattemannarätt icke allenast till kronorusthåll, säterier och

bergsmanshemman, utan ock till andra sådana under åborätt upplåtna,

kronan tillhöriga hemman och lägenheter, hvilkas åboar af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande antagas och som enligt hittills gällande föreskrifter,

emot till statsverket ingående afgift, kunna till skatte köpas, skall, utan

erläggande af särskild köpeskilling eller annan afgift, tillkomma den person,

som derå vid den tid, då denna förändring vidtager, innehar lagligen

befästad, med skatteköpsrätt förenad besittning, eller pröfvas vara

dertill berättigad; samt

y) att, efter behörig utredning angående innehafvarens besittningsrätt

och när densamma funnits vara ostridig och af beskaffenhet att,

enligt hittills gällande stadganden, skatteköpsrätt dermed varit förenad,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har att förordna om ofvannämnda

hemmans och lägenheters omföring i jordeboken ifrån krono till skatte

och derom hos Kammarkollegium göra anmälan.

Beträffande rustnings- och r otering sbesvär en:

2:o att Kiksdagen, med uttalande af den åsigt att Kongl. Maj:t icke

lärer underlåta att för Riksdagen framlägga förslag rörande sättet för

anskaffandet af det för flottan erforderliga manskap, må för sin del besluta:

a) att dessa besvär äfvensom de utskylder, hvilka, emot befrielse

från eller lindring i roteringen uti vissa orter utgöras, skola afskrifvas

samtidigt med och efter samma allmänna afskrifningsplan, som för grundskatterna

här ofvan blifvit föreslagen, med undantag för:

Bill. till Riksd. Prot. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 2 Håft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

aa) extra roteringen och frälse-rusttjensten, äfvensom presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål, hvilka

skyldigheter skola vid afskrifningstidens början helt och hållet upphöra;

bb) de på grund af kontrakt hel- eller halfvakanta rusthåll och

rotar vid kavalleriet samt vakanta rusthåll och rotar vid infanteriet och

båtsmanshållet; börande sådant rusthåll eller rote komma i åtnjutande

af afskrifning i likhet med rusthåll och rotar i allmänhet först när vakanskontraktet

tilländagå!''; dock vare rust- eller rotehållare berättigad

att derförinnan hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppsäga vakanskontraktet,

i hvilken händelse, äfvensom då uppsägning från Kronans

sida, på grund af derom i kontraktet gjordt förbehåll, eger rum, vakanskontraktet

upphör med det år, hvarunder uppsägningen skett och afskrifningen

vid samma tid dager sin början;

h) att prestationerna vid hvarje rusthåll eller rote bestämmas regements-,

kår- och, vid båtmanshållet, kompanivis till nedannämnda värden,

nemligen:

vid

Lifregementets dragonkår och 1

»

Lifregementets husarkår

»

Smålands husarregemente....... .

. . . 350

»

»

Skånska husarregementet.........

. . . 330

»

»

Skånska dragonregementet.......

. . . 320

y>

»

Lifregementets grenadierkår........

. . . 300

»

»

Andra Lifgrenadierregementet........

, . . 310

»

»

Yestgöta regemente...........

»

»

Smålands grenadierbataljon........

. . . 290

»

Jemtlands hästjägarekår (för dubbelrpte) . . ,

, . . 260

»

Första Lifgrenadierregementet.......

. . . 190

»

» Uplands regemente

» Yermlands »

» Skaraborgs »

» Kalmar »

» Södermanlands»

» Elfsborgs »

» Kronobergs »

» Vestmanlands »

» Jönköpings »

» Nerikes »

» Dalregementet

» Bohusläns regemente

» Helsinge » ............120 »

|............180 »

J............170 >

j......., 130 »

|............160 »

|............150 »

|............140 »

s. 43 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

43

dl

vid Vestgöta Dals regemente .

» Norrbottens fältjägarekår

» Jemtlands »

» Yesterbottens »

» Norra Skånska infanteriregementet

» Södra »

» Första Blekinge kompani

» Fjerde »

» Sjette » »

» Andra » »

» Tredje » »

> Femte » »

» Första Södra Möre kompani

» Andra » » »

» Tredje » » »

> Tjust kompani

» Södra Roslags Andra kompani

» Norra » Första »

» Smålands kompani

» Östergötlands »

> Bohus Första »

» » Andra »

» Vestergötlands »

» Första N orrlands F örsta »

» » » Andra »

» Andra » Första»

» Första Södermanlands kompani

» Andra » »

» Södra Roslags Första »

» Gotlands Första »

» » Andra »

» Södra Hallands »

» Ölands Första kompani

» » Andra »

» Norra Roslags Andra »

» Norra Hallands kompani........

» Andra Norrlands Andra kompani.....

Frälseroteringen i Kalmar och Blekinge län . . .

Utsocknefrälsehemman i Halland (half vakansafgift)

Städernas båtsmanshåll ..........

210 kronor.

100 »

no »

no >

120 *

100 »

140 »

120 >

130 »

no »

100 »

iso »

130 »

60 »

70 >

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

c) att liqviderna emellan statsverket, å den ena sidan, och rusteller

rotehållare, å den andra, under hela afskrifningstiden skola verkställas

etter nyssnämnda värden, med undantag för

aa) soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Stora Kopparbergs

län, båtsmansrotarne på Visingsö samt de nio båtsmansrotar i

Kalmar län, för hvilka presterskapet emot eftergift af sina utlagor erlägger

vakansafgift, å hvilka rotar värdena skola utgöra samma belopp,

hvarmed vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras;

bb) med ordinarie rotering, till hälften emot annan roterad jord, belagda

hemman inom de f. d. privilegierade jernbergslagerna, hvilka hemmans

roteringsskyldighet för hvarje rote skall bestämmas till hälften af

ofvannämda medelvärde för det regemente, inom hvars stånd de äro belägna,

eller till hvilket de äro närmast häuförliga;

ce) de på grund af kontrakt hel- eller halfvakanta rusthåll och rotar

vid kavalleriet samt vakanta rusthåll och rotar vid infanteriet och båtsmanshållet,

så länge vakanskontrakten gälla;

d) att rust- och rotehållare skall vara skyldig att äfven under afskrifningstiden

utgöra rustnings- och roteringsbesväret effektivt, intill dess ryttaren,

soldaten eller båtsmannen afgår, då rust- eller rotehållaren är skyldig

och berättigad att erlägga vakansafgift och derå i behörig ordning tillgodonjuta

afskrifning;

e) att då ryttare, soldat eller båtsman afgår, vederbörande rust- eller

rotehållare skall intill slutet af det år, hvarunder afgång skett, erlägga tillfällig

vakansafgift, i den ordning hittills gällande författningar stadga, samt

rusthållet eller roten i afseende å liqviden med statsverket för hela detta

år anses såsom effektiv;

f) att då för rusthåll eller rote, hvarom i punkten a) mom. bb) sägs,

afskrifning tager sin början, den vakansafgift, hvarå afskrifningen skall ega

rum, sättes till enahanda belopp, som då ännu qvarstår för rusthåll eller

rote i allmänhet vid samma regemente, kår eller båtsmanskompani;

g) att de skyldigheter, som på vissa orter utgöras emot befrielse

ifrån eller lindring i roteringsbesväret, skola, för så vidt de icke redan bestå

af penningar, dertill omsättas med användande af medeltalet af

1868—1877 årens medelmarkegångspris eller, der å några skyldigheter

medelmarkegångspris ej finnes, efter medeltalet af nyssnämnda års markegångspris;
h)

att jemväl hästvakansspanmålen, hvilken utgöres så länge rusthållet

är eller, enligt hvad ofvan är sagdt, anses såsom effektivt, omsättes

till penningar efter medeltalet af 1868—1877 årens medelmarkegångspris

;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2,

45

i) att vid afskrifningstidens början till statsverket indragas:

aa) de Göteborgs stad anslagna rotar inom Sävedals härad;

bb) de vakansafgifter af Sårna, Idre och Ilede byalag, sona nu tillgodonjutas

af Elfdals socknemän, hvilka befrias från skyldigheten att vid inträffande

krig anskaffa de soldater, för hvilka ifrågavarande afgifter utgått;

ce) de till regementen och kårer nu ingående vakansafgifter, mot

ersättning af statsmedel till vederbörande, svarande mot vakansafgifternas

belopp;

k) att de till statsverket indragna ränte- och tiondeanslag, för

hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas efter årlig medelmarkegång,

omsättas till penningar efter medeltalet af 1868—1877 årens

medelmarkegångspris, och beloppet deraf med tillagd forsellönsersättning

å spanmålen, beräknad till 8 örej kubikfoten för råg och korn samt 6

öre kubikfoten för hafre, för hvarje rusthåll eller rote sammanföres med

så väl de till vissa rusthåll eller rotar utgående penningeanslag af statsmedel,

som den redan till penningar omsatta grundskatt, hvilken för rustningen

eller roteringen hittills frinjutits, men, enligt hvad förut är sagdt,

vid afskrifningstidens början skall till statsverket indragas, hvarefter ifrågavarande

statsanslag skola, under namn af rustnings- eller roteringsunderstöd

med oförändradt belopp godtgöras vederbörande, på sätt här nedan sägs;

l) att de från statsverket utgående anslag till Jemtlands roteringskassa

och Westmanlands knektelegomedelskassa från afskrifningens

början icke skola vidare ingå till nämnda kassor, utan skall — sedan anslaget

till Jemtlands roteringskassa blifvit enligt de i näst föregående punkt

angifna grunder till visst penningebelopp bestämdt och lika fördeladt emellan

rotarne med iakttagande deraf att hvarje kavallerirote erhåller dubbelt

mot infanterirote, och anslaget till Westmanlandsknektelegomedels kassa

fördelats lika emellan de till understöd från nämnda kassa berättigade

rotar, — det för hvarje rote sålunda bestämda understöd årligen tillgodokomma

vederbörande rotehållare så länge roten är eller anses såsom effektiv

eller ock medelst erläggande af genom kontrakt bestämd vakansafgift

fullgör roteringsskyldighéten, men derefter indragas till statsverket,

allt på sätt och i den ordning, som i punkterna m) och o) vidare sägs;

m) att för rotar, hvilka icke åtnjuta något understöd af statsmedel,

afskrifningen försiggår sålunda att, der roteringen utgöres effektivt,

roten årligen af statsmedel tillgodonjuter ersättning, motsvarande så stor

procent af det antagna värdet å roteringskostnaden, som till och med året

näst före ersättningens utbetalande är afskrifven, hvaremot, der roteringsskyldigheten

fullgöres medelst erläggande af vakansafgift, hvilken, i enlighet

med hvad förut är sagdt, bör genom afskrifning minskas, det ur
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

sprungliga beloppet deraf, beräknadt till ofvanberörda värde, nedsättes

med så stor procent, som till och med året näst före vakansafgiftens erläggande

blifvit eftergifven;

n) att för rusthåll eller rotar, hvilka åtnjuta understöd af statsmedel,

och, enligt hvad ofvan är sagdt, äro berättigade till afskrifning, den

samma verkställes på det sätt, att,

aa) der ofvannämnda värde å rustnings- eller roteringskostnaden är

större än understödet, vederbörande rust- och rotehållare, så länge besväret

utgöres effektivt, jemte nyssnämnda understöd tilldelas en årlig ersättning,

motsvarande så stor procent af skilnaden emellan understödet

och värdet å rustnings- eller roteringskostnaden, som, enligt den antagna

måttstocken för afskrifningen, till och med året näst före ersättningens

utbetalande är eftergifven, hvaremot, i händelse rustnings- eller roteringsbesväret

fullgöres genom erläggande af vakansafgift, merberörda understöd

indrages till statsverket samt rust- och rotehållare årligen erlägga så

stor procent af skilnaden emellan omförmälda värde å rustnings- eller roteringskostnaden

samt nyssnämnda understöd, som vid början af det år,

hvarunder inbetalningen eger rum, efter ofvannämnda måttstock för afskrifningen

då ännu qvarstår;

bb) der det antagna värdet å rustnings- eller roteringskostnaden är

lika stort med eller mindre än understödet, detta sistnämnda, så länge

besväret utgöres effektivt, skall utbetalas till vederbörande rust- eller

rotehållare, utan rättighet för dem att derutöfver tillgodonjuta något ytterligare

anslag af statsmedel, men, i händelse rusthåll eller rote är vakant,,

skall indragas till statsverket emot befrielse för rust- eller rotehållaren

från vidare utgifter för rustnings- eller roteringsbesväret;

o) att sådana boställen och hemman, hvilka nu äro ålagda ordinarie

rotering emot full ersättning derför, beräknad efter markegångspriset

å kostnaden för en soldat- eller båtsmansrote, från och med afskrifningstidens

början och så länge besväret utgöres, skola tillgodonjuta

ersättning af statsmedel efter de i och för afskrifningen antagna

värden å kostnaderna för en soldat- eller båtsmansrote;

p) att understöd eller ersättning för'' rustning eller rotering, hvilket

af statsmedel utgår, skall vid de årliga uppbördsstämmorna för det föregående

året till vederbörande utbetalas, likasom äfven de vakansafgifter,

hvilka de rustnings- eller roteringsskyldige för det föregående året skola

utgöra, då erläggas;

q) att ordinarie eller extra rotering från och med afskrifningstideus

början icke skall åsättas, med undantag för nya hemman och lägenheter

inom Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka, med hänsigt till de

s. 47 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

47

gamla med ordinarie rotering in natura derstädes belagda hemmanens

rättighet att af nyhemman, i mån som de ingå i skatt, erhålla under

stöd i roteringen, för så vidt de äro belägna inom det till soldathållet

derstädes hörande område samt, i anseende till sin jordnatur, enligt

nu gällande stadganden äro underkastade ordinarie rotering, skola, allt

efter som de ingå i skatt, nyssnämnda besvär åläggas på det sätt, att

rotemantalet, efter jemförelse af hemmanets eller lägenhetens beskaffenhet

i förhållande till förut roterade hemman inom orten, föreslås

af bevillningsberedningen inom hvarje socken, pröfvas af vederbörande

taxeringskomité och slutligen^ fastställes af pröfningskomitén; börande

derefter för dessa hemman vakansafgift erläggas efter enahanda beräkningsgrund,

som för vakansafgifts utgörande i allmänhet härofvan är

sagdt;

r) att den häst och de persedlar, som å rusthåll eller rote

finnas, då karl afgår, vakanskontrakt uppsäges eller ock utan föregången

uppsägning tilländagår, äfven derefter och så länge hästen eller

persedlarne kunna för det med dem afsedda ändamål begagnas, skola

af rust- eller rotehållare utan ersättning tillhandahållas staten, hvilken

det åligger att persedlarnes vård och underhåll bekosta;

s) att rusthåll eller rote, som vid afskrifningens början har skyldighet

att hålla häst, skall, om staten så fordrar, från den tid vakanskontrakt

tilländagått eller på grund af uppsägning upphört att gälla

eller ock från och med året näst efter det, hvarunder karl afgått,

under öfvergångstiden och så länge det regemente eller kår, hvartill

rusthållet eller roten hör, såsom indelt icke är upplöst,ombesörja vård

och utfodring af egen nummerhäst eller staten tillhörig häst’under de

tider, då hästen icke för kronans räkning tages i anspråk, emot ersättning,

hvars belopp uti markegångstaxan årligen bestämmes; samt

3:0 att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om meddelande

af de ytterligare bestämmelser, som må vara erforderliga ej

mindre för afskrifningens verkställande i enlighet med ofvan angifna

grunder än ock för underlättande i möjligaste mån af liqviderna emellan

staten, å ena, samt rust- och rotehållare, å andra sidan, i den syftning

att vid inbetalningar till vederbörande kronouppbördsmän de skattskyldige

få afräkna de ersättningsbelopp, som de samtidigt ega af statsmedel

utbekomma.

Beträffande kyrkotionden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän:

4:o att Riksdagen må för sin del besluta, att, der sådant ännu icke

skett, den till andra än församlingarnes egna ändamål anordnade kyrko
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Angående re

glering af

grundskat''

terna.

tionden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän indrages till kronan

emot ersättning och omsättes i penningar, enligt den för kronotiondens

omsättning stadgade grund, samt'' afskrifves på sätt om grundskatter i

allmänhet varder stadgadt; och

5:o att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes efter föregången utredning, och så vidt enskild rätt derigenom

icke förnärmas, vidtaga åtgärder för afskrifvande efter samma eller annan

lämplig grund, så fort ske kan, jemväl af den kyrkorna i ofvannämda

provinser behållna eller i öfrigt för församlingarnes egna behof använda

kyrkotionden, så att detta sker utan statsverkets betungande.

Beträffande afsöndrad jords afgäld:

6:0 att Riksdagen må för sin del besluta:

att, der jord blifvit i enlighet med gällande författningar för alltid

afsöndrad från hemman eller lägenhet af sådan egenskap att, på sätt

ofvan är angifvet, derå hvilande grundskatt samt rustnings- och roteringsbesvär

böra afskrifvas, innehafvare af sådan jord skall ega att, i den

mån berörda afskrifning eger rum, å den från den afsöndrade jorden

till hemmanet eller lägenheten ingående afgäld njuta afdrag, som, derest

öfverenskommelse parterna emellan ej träffas, skall utgå med belopp

motsvarande så stor andel af den för hvarje gång afskrida del af

grundskatten samt rustnings- och roteringsbesvären, som vid jemförelse

af egornas storlek och beskaffenhet på den afsöndrade jorden belöper.

Genom hvad Utskottet beträffande grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären

här ofvan hemstält, torde Friherre R. M. Klinckowströms ofvanberörda

motion, så vidt den afser nämda skatter och besvär, få anses besvarad,

hvarföre Utskottet hemställer,

7:0 att ifrågavarande motion i dessa delar icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Uti sin motion N:o 79 föreslår Herr A. Adlercreutz,

att Riksdagen måtte för sin del besluta reglering af grundskatterna i enlighet

med af motionären framlagda grunder, eller, i händelse ytterligare utredning

ansåges af bebofvet påkallad, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att nådigt

förslag i frågan må, efter sådan utredning, varda för Riksdagen framlagdt.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

49

Då Utskottet ansett sig under ofvan angifna förutsättningar böra föreslå

grundskatternas afskrifning, får Utskottet, med hänvisning till hvad Utskottet angående

en sådan reglering som den här ifrågasatta ofvan yttrat, hemställa:

8:0 att Herr A. Adlercreutz’s ifrågavarande motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Uti motion N:o 42 i Andra Kammaren föreslår Herr H. L. Rydin, för den Angående

händelse att grundskatterna skulle undergå förändring, med åberopande af sitt

yttrande i skattejemkningskomitén,

att den minskning af statsinkomst, som kan komma att uppstå, till eu del

ersättes genom en fastighetsskatt att utgå i öfverensstämmelse med de grunder,

som blifvit i samma yttrande samt deri innehållna förslag till lag om fastighetsskatt

utvecklade.

Vid genomförandet af en skattereform af den genomgripande art, som grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning skulle utgöra, eu

skattereform, som afser undanrödjandet af de nu befintliga ojemnheterna i den

direkta beskattningen, måste noga tillses att de utvägar som väljas för fyllandet

af den till följd af skattereformen i statens tillgångar uppkommande minskning,

icke blifva af den beskaffenhet, att de i sig innebära frön till nya ojemnheter i

beskattningen med deraf följande missnöje och sålunda hota att omintetgöra de

gynsamma verkningarne af den genomförda skattereformen. Utskottet har vid

granskning af det af Herr Rydin framlagda förslag till införande af en fastighetsskatt

till fyllande af en del utaf den minskning i statsinkomst, som genom grundskatternas

afskrifning komme att uppstå, icke kunnat undgå att finna, att en skatt

sådan som den af motionären ifrågasatta icke komme att motsvara det anspråk,

som i främsta rummet bör ställas på en ändamålsenligt anlagd skatt, att den nemligen

bör drabba de beskattningsföremål, af hvilka den är afsedd att utgå, i rättvist

förhållande till dessas värde.

Då objektet för ifrågavarande skatt enligt motionärens åsigt är fastigheten såsom

sådan, med afseende på den förmån, som innebäres uti rättigheten att med andras uteslutande

fritt förfoga öfver en del utaf statens territorium, blir nämnda förmån den storhet,

som för bestämmande af skattens belopp i hvarje särskild! fall bör till sitt värde

uppskattas. Motionären har ansett, att detta värde träffas derigenom, att skatten sättes

i ett visst förhållande till fastighetens taxeringsvärde. Då motionären (sid. 34 i sin

reservation vid förberedande skattejemkningskomiténs betänkande) yttrar, att “om

fastighet på detta sätt, i förhållande till värdet, lika deltager i skatten, jemte det

dess egare skattar för den inkomst, han deraf uppbär, staten erhåller dels den afgift,

densamma bör tillkomma för fast egendoms öfverlåtelse till enskild persons

exklusiva dispositionsrätt, och dels af den person, som erhållit denna rätt, en skatt

Bih. till Rikad. Prof, 1878. 8 Sami. 1 Afd. 2 Raft. ‘

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

för den inkomst, han af fastigheten, likasom af annat kapital, och af jordbruk eller

fastighetens begagnande på annat produktivt sätt, likasom af annan näring eller verksamhet,

bereder sig“, synes motionären uti en statens rätt till godtgörelse för hvarje

särskild upplåten del af sitt territorium efter dennas värde sökt grunden för den af

honom föreslagna måttstock för skattens utgörande. Då likväl vid taxeringsvärdets

bestämmande inverka en mängd omständigheter, hvilka icke kunna sägas vara af någon

statens upplåtelse beroende, såsom i fastigheten nedlagdt kapital, lättade kommunikationstillfällen

m. in., synes ur nämnda synpunkt denna grund, äfven om man

skulle vilja erkänna det befogade i ett sådant anspråk å statens sida, icke vara tillfyllestgörande.

Ej heller torde det låta sig göra att efter en generel måttstock, sådan

som fastighetens taxeringsvärde, beskatta de särskilda förmåner som, utöfver den i penningevärde

uppskattbara inkomsten, genom fastighetens egande tillskyndas den enskilde,

då nämnda förmåner dertill äro af eu allt för vexlande och individuel art. Af hvad

nu blifvit anfördt lärer följa att, derest fastighetsskatt skall utgå, på sätt motionären

föreslagit, i visst förhållande till fastighetens taxeringsvärde, skatten icke komme att

stå i ett rättvist förhållande till det skatteobjekt den vill träffa.

Det enda sättet att finna de ifrågavarande förmånernas beskattningsvärde torde

vara att uppskatta dem till det belopp, hvarmed, vid det kända förhållande, att ett

i fastighet placeradt kapital i allmänhet lemnar mindre afkastning än ett löst kapital

af samma storlek, fastighetens afkastning understiger det lösa kapitalets. Ju mindre

inkomst egaren af ett sålunda placeradt kapital af detsamma fordrar, desto större

värde kunna öfriga med fastighetens egande förbundna förmåner för honom anses ega,

och ett rättvist resultat i beskattningsväg vinnes, om det i fastigheten nedlagda kapitalet

beskattas lika med det på annat sätt använda. Skiljer man deremot skatten

för nämnda förmåner från skatten för fastighetens afkastning i öfrigt, kommer man,

såsom ofvan blifvit visadt, att sakna all grund för bestämmande af skattens belopp.

Vidare kan mot införandet af en fastighetsskatt i enlighet med de af motionären

föreslagna grunder anmärkas, att detsamma skulle innebära en synnerlig orättvisa

mot egare af hittills privilegierad jord. Icke uog med att dessa i likhet med

öfriga jordegare, finge underkasta sig den förhöjning i bevillningen för afkastningen

af sin jord, som af grundskatternas afskrifning måste blifva en följd; de finge derutöfver

sig ålagd en särskild skatt för egandet af fastigheten, till ungefärligen enahanda

belopp med inkomstbevillningen. Motionären har visserligen i sin ofvan omförmälda

reservation antydt, att de jordegare, som sålunda finge sig en ny eller tillökad

skattebörda ålagd, skulle tillgodokomma en ersättning, att, med förmedling

genom statsobligationer, utbetalas af dem som genom grundskatternas afskrifning

komme att göra en vinst utöfver ett visst belopp, men då denna ersättning allenast

komme att bestämmas i förhållande till fastighetens nuvarande taxeringsvärde,

blefve jordegaren icke i någon mån godtgjord för den ökning i skatt, som

till följd af fastighetens stigande värde framdeles drabbade honom. Derigenom

s. 51 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

51

att skatten sättes i visst förhållande till fastighetens taxeringsvärde och sålunda

kommer att utgå med ett i förhållande till dettas stegring alltjemt ökadt belopp,

förringas jemväl i väsentlig mån den förtjenst, motionären hos fastighetsskatten

framhåller, att icke trycka den enskilde som skatt utan mera verka såsom en i

fastigheten intecknad ränta.

Slutligen torde icke heller böra lemnas oanmärkt, att genom fastighetsskattens

bestämmande i en särskild lag, nämnda skatt ryckes ur allt sammanhang

med inkomstskatten, så att, ehuruväl motionären uttrycker önskvärdheten deraf,

att vid ifrågakommande tilläggsbevillning i allmänhet förhöjning i samma proportion

egen rum å fastighets- och inkomstskatten, det icke låter sig klart inses, huru

nämnda öfverensstämmelse skall blifva annat än ett önskningsmål, hvars realiserande

göres beroende af de i hvarje särskildt fall beslutandes godtycke.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anlördt, anser sig Utskottet böra hemställa,

9:o att Herr H. L. Rydins ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Beträffande allmänna bevillningen och dermed sammanhang egande ämnen Angående

är föreslaget: allmänna be
af

Herr Albert Anderson (motion N:o 34), under förutsättning att Riksdagen lUlm"nr"''

i anledning af derom väckta förslag fattar beslut om införande af en ny härordning

och i sammanhang dermed om grundskatternas afskrifning:

att Riksdagen måtte för sin del besluta en lag om förmögenhets- och inkomstskatt

i öfverensstämmelse med grunderna i det af förberedande skattejemkniugskomitén

i dess underdåniga betänkande den 20 Oktober 1876 afgifna förslag

till ny bevillningsförordning;

af Herr Ola Andersson i Nordanå m. fl. (motion N:o 19), med vilkor att

grundskatteafskrifningen varder af båda statsmakterna beslutad, att med 1879 års

utskylder taga sin början i samband med rustnings- och roteringsbesvärens afskaffande,

och att jemväl den i Riksdagens ofvan berörda underdåniga skrifvelse

den 24 Maj 1873 antydda förändring i grunderna för jordbruksfastighets deltagande

i kommunala utskylder varder vidtagen:

att § 2 af nu gällande bevillningsförordning må erhålla följande förändrade

lydelse:

“För all inom riket belägen fast egendom — med undantag af statens —

erlägges af egaren bevillning efter fastighetens uppskattade värde.

Af vederbörande innehafvare erlägges bevillning:

a) för kronohemman och kronolägenheter, hvilka besittas med åborätt;

b) för staten tillhöriga hemman, hemmansdelar och lägenheter eller sär
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

skilda byggnader, som antingen äro till boställen eller eljest på lön anslagna,

eller ock till begagnande mot lifstidsstädja upplåtna.

Denna bevillning utgår med fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af

fastighetens uppskattade värde.

Från utgörande af ofvanstående bevillning befrias menigheter, akademier, vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar för

dem tillhöriga byggnader, regementens och officerskårers vid mötesplatser för begagnande

under mötena uppförda byggnader, äfvensom enskilda personer tillhöriga

kyrkor och bönehus, så framt dessa i hyror eller på annat sätt icke lemna

egaren någon inkomst, men i motsatt fall uppskattas sådana byggnader till värde

i förhållande till inkomstens belopp, och utgöres bevillning derför efter ofvan bestämd

grund. Från utgörande af ofvanstående bevillning befrias jemväl egare af

kanal, jernväg och annan farväg för den mark, som upptages af kanal- och vägsträckan,

äfvensom för sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder, i fråga om

jernvägar, stationshusen jemväl inbegripas.

Frälseränta räknas i afseende å utgörande af bevillning som fastighet11; samt

att, i händelse af bifall härtill, de ändringar i instruktionen för taxeringsförrättningarne,

som deraf kunna föranledas, varda vidtagna; äfvensom,

att de i §§ 11 och 12 af samma förordning stadgade utgifter skola upphöra;

af Herr H. L. Rydin (motion N:o 43), för den händelse att grundskatterna

komma att utjemnas eller afskrifvas och en särskild fastighetsskatt åtagas, med

åberopande af motionärens yttrande i skattejemkningskomitén,

att Bevillningsstadgan Art. II omarbetas, så att derifrån afskiljes allt hvad

rör fastighetsbevinning, och att bevillning för inkomst af kapital och arbete påföres

inkomst som nu är obeskattad, nemligen den, som erhålles af det i fastigheten

nedlagda kapital, och den som vinnes af jordbruket, skogshushållning och

annan landtmannanäring, som nu på grund af fastighetsbevillnings utgörande är

från bevillning befriad;

af samme motionär (motion N:o 44), att följande förändringar i Bevillningsstadgan

måtte vidtagas, nemligen:

l:o att bevillning af fastighet afskiljes, såsom en från bevillning af inkomst

alldeles afskild skatt, och åsättes fastighet med en viss per mille afgift å fastighetens

taxeringsvärde, samt att i afseende på bevillning af inkomst af kapital och

arbete iakttages att, hvad inkomst af kapital beträffar, äfven för det i fastighet

nedlagda kapital och, hvad inkomst af arbete angår, att jemväl för inkomsten af

jordbruk bevillning utgöres;

2:o i afseende på bevillningsafgifternas påförande, att hvarje skattskyldig

ålägges att meddela upplysning om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp;

samt

3:o att, med afskaffande af Bevillningsberedningarne, särskilda dertill förord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2. 06

nade beredningsmän af offentlig myndighet förordnas att aigifva förslag till den

uppskattning af förmögenhet eller inkomst, hvarefter skattskyldigs bevillning skall

utgöras;

i öfverensstämmelse med de grunder, som innehållas dels i det åt motionaren

i Skattejemkningskomitén afgifna yttrande samt deri innehållna förslag till Lag om

inkomstskatt, dels i Kammarrättens yttrande öfver Skattejemkningskomiténs betänkande

;

samt af Herr A. Adlercreutz (motion N:o 80),

att vissa af motionären angifna förändrade grunder för allmänna bevillningens

utgörande måtte af Riksdagen varda iakttagna vid fastställaudet af bevillningen

för år 1879.

Då Utskottet nu går att yttra sig angående de uti de föreliggande motionerna

innefattade förslag till ändringar i gällande föreskrifter rörande allmänna bevillningen,

har Utskottet bort tillkännagifva, att, vid fullgörandet af det Utskottet i nämnda hänseende

lemnade uppdrag, Utskottet med afseende ej mindre å mångfalden och den maktpåliggande

arten af öfriga till Utskottet hänskjutna frågor i förening med den knappt

tillmätta tiden för dess arbeten, än äfven å önskvärdheten deraf att lösningen af

nämnda hvar för sig synnerligen vigtiga frågor icke må försvåras genom deias sammanbindande

med andra frågor af ingripande vigt, allenast funnit sig böra föreslå

sådana ändringar i nämnda föreskrifter, hvilka Utskottet ansett böra blifva en omedelbar

följd af grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning,

samt i öfrigt, inskränkt sin pröfning af de Utskottet understälda omfattande förslag

till nya stadgar rörande bevillningen, dertill, huruvida bland de uti dessa innefattade

grundsatser någon eller några må finnas vara af beskaffenhet att böra läggas till

grund för en framdeles skeende omarbetning af Bevillningsstadgan.

Då vid 1859—1860 årens riksdag bevillningen för jordbruksfastighet sattes

till tre öre för hvarje fulla ett hundra kronor af fastighetens taxeringsvärde, under

det för annan fastighet densamma bestämdes till fem öre för hvarje fulla

hundra kronor af samma värde, var hänsyn till den skattebörda, som i form al

grundskatter samt rustning och rotering tryckte jordbruket, det mer eller mindre

öppet uttalade skälet för bestämmandet af ifrågavaranae ännu bestående olikhet.

När Riksdagen i sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 24 Maj 1873

uttryckte sin åsigt om önskvärdheten af grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens

afskaffande, framhöll den ock, att när afskrifning skedde af grundskatterna,

den olikhet i bevillning efter andra artikeln, som nu gälde för jordbruksfastighet

och för all annan fastighet, äfvensom den bevillning, som nu enligt

tredje artikeln särskild! utgjordes af en viss klass af jordbruksfastigheter, borde

försvinna och en revision så väl af bevillningsförordningen som af de på densamma

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

i vissa delar byggda kommunalförfattningarne, i syfte att bereda likställighet emellan

olika klasser af medborgare, företagas, hvarvid borde iakttagas, att den förhöjda

bevillningen icke borde inträda, förrän en deremot svarande lindring i skattebördorna

blifvit vidtagen. Då Utskottet ofvan föreslagit, att grundskatterna samt

rustnings- och roteringsbesvären skola börja att afskrifvas med det år, då en ny

härordning börjar att tillämpas, torde i enlighet med de af Riksdagen i nyss åberopade

skrifvelse uttalade åsigter och under förutsättning jemväl, att, på sätt Utskottet

här nedan föreslår, gällande stadganden rörande grunderna för kommunalbeskattningen

undergå ändring i sådan syftning, att förhöjningen i bevillningen för

jordbruksfastighet icke må komma att medföra ökning i de för sådan fastighet

utgående kommunalutskylder, jordbruksfastighet böra påföras bevillning efter samma

grunder, som gälla för all annan fastighet. Då vidare den särskilda bevillning, som

enligt Art. III § 11 af Bevillningsstadgan nu påföres vissa slag af frälse-egendomar,

utgör en statsverket tillkommande godtgörelse för den privilegierade ställning nämnda

fastigheter hittills intagit, derigenom att de varit frikallade från effektivt utgörande

af den dem åliggande rusttjenstskyldigheten, bör, på sätt äfven Riksdagen anfört,

ifrågavarande särskilda bevillning upphöra att utgå, när nämnda privilegierade

ställning upphör.

Hvad derefter den i § 12 af Bevillningsstadgan föreskrifna bevillning för

de post- och lotshemman, som äro frikallade från rotering och kronoskjuts, angår,

hafva posthemmanen jemlikt Kongl. brefvet den 19 Augusti 1870 med samma års

utgång blifvit från postföringsskyldigheten befriade, i följd hvaraf särskild bevillning

för dem redan upphört, och då genom roteringsbesvärets afskaffande den

lotshemmanen härutinnan hittills medgifna särskilda förmån upphör, lärer ock den

särskilda bevillningen för dessa hemman, hvilken år 1877 utgjorde allenast 86 kronor

71 öre, äfven böra försvinna.

Vid granskning i öfrigt af de föreliggande motionerna har Utskottet haft att

i första rummet uppmärksamma den af Herrar Albert Anderson, Rydin och Adlercreutz

framstälda sats, att utöfver den för jordbruksfastighet utgående bevillning

särskild beskattning bör åläggas det i jordbruksrörelse nedlagda driftkapital och

arbete, hvilka enligt motionärernes åsigt skulle enligt nu gällande bestämmelser

vara från utgörande af all skatt befriade. Rättvisan och billigheten af en sådan

beskattning beror af svaret på den frågan, huruvida en jordbruksfastighet med

derå nedlagdt driftkapital och arbete lemnar högre afkastning än ett löst eller i

annan rörelse användt kapital af lika storlek med fastighetens taxeringsvärde. Väl

kan det sägas att, derest så icke vore fallet, kapital icke skulle blifva placeradt i

jordbruksfastighet, emedan det, antingen användt till utlåning, gåfve samma afkastning,

utan att derpå behöfde nedläggas hvarken egentligt arbete eller särskildt

driftkapital, eller ock, nedlagdt i annan näring än jordbruksnäring, lemnade högre afkastning

än som af sistnämnda näring vore att påräkna; men sådant gäller företrädes
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

55

vis inom länder, hvarest å ena sidan finnes stark kapitaltillgång och deraf följande

rörlighet i ekonomiska förhållanden samt å andra sidan jorden hufvudsakligen är

fördelad i större possessioner. I ett land deremot såsom vårt, der kapitaltillgången

icke är rik och jordstyckningen sedan gammalt långt drifven, torde det öfvervägande

flertalet af den jordbrukande befolkningen vid förvärfvandet af jordbruksfastighet

mindre afse en förmånlig placering af sitt kapital än ernåendet af den

sjelfständigare ställning, som egandet af ett om ock obetydligt jordstycke medför,

en sjelfständighet, som med afseende på fäderneärfda vanor måste — äfven med

den större uppoffring af arbete, som för densammas bibehållande erfordras — för

den mindre jordbrukaren synas vara att föredraga framför den något större afkastning

han skulle vinna, om han i annan näring använde sitt kapital och sitt

arbete. Man torde således icke vara berättigad att antaga, att egare afjord, särdeles

då egendomen är mindre, i allmänhet för det å densamma nedlagda arbete

och driftkapital påräkna!'' särskild godtgörelse utöfver den afkastning sjelfva fastighetskapitalet

lemnar.

Vidare torde förtjena att bemärkas, att äfven om man med biträdande af

motionärernas åsigt ville ålägga jordegare eller arrendator skyldighet att erlägga

bevillning för den inkomst af sin näring han utöfver räntan å fastighetens kapitalvärde

eller det utgjorda arrendet åtnjuter, — denna inkomst må nu uppskattas till

visst för tusende af fastighetens taxeringsvärde eller efter annan grund — bevillningen

sannolikt icke komme att lemna någon betydligare afkastning. Då nemligen

skattskyldig, hvars sammanräknade alla årsinkomster understiga fyra hundra kronor,

skulle ega att åtnjuta befrielse från utgörande af inkomstbevillning, äfvensom

skattskyldig, hvars alla årsinkomster icke öfverstiga 1800 kronor, vid bevillningens

utgörande tillgodonjöte befrielse för tre hundra kronor af den uppskattade inkomsten

af kapital och arbete, komme, —■ vid det förhållande att det vida öfvervägande

flertalet mindre jordbrukare af jordbruket drager all sin inkomst, och att

af sammanlagda beloppet af taxeringsvärdena å samtliga jordbruksfastigheter i riket,

för år 1874 utgörande 1,778,264,387 kronor, ej mindre än 779,332,756 kronor

belöpte å fastigheter till lägre taxeringsvärde än 8,000 kronor samt 735,675,095

kronor å fastigheter till taxeringsvärde af från och med 8,000 till och med 36,000

kronor, — egarne till omkring 44 procent af fastighetsvärdet i hela riket att blifva

befriade från utgörande af bevillning för inkomst af sitt i jordbruksnäringen nedlagda

kapital och arbete samt egarne till ytterligare omkring 41 procent berättigade

att vid utgörandet af sådan bevillning tillgodonjuta ofvanberörda afdrag, hvarjemte

flan inkomsten måste afräknas ej mindre den ränta å skuld för hvilken vid denna

bevillnings utgörande afdrag skall ega rum*), än äfven af de löner, som egendomsförvaltare

och andra vid jordbruket anstälda personer uppbära m. m.

*) Till upplysning i detta hänseende må nämnas, att enligt Chefens för Justitie-departementet

embetsberättelse för år 1874 sammanlagda beloppet af de under nämnda år beviljade och

förnyade inteckningar i jordbruksfastighet å landet uppgick till 84,956,738 kronor 34 öre.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

Om sålunda Utskottet på grund af det nu anförda icke trott sig ega anledning

att förorda någon förhöjning af bevillningen för jordbruksfastighet utöfver

den, som betingas af dess föreslagna likställighet med den bevillning annan

fastighet för närvarande utgör, har Utskottet icke kunnat undgå att fästa sin

uppmärksamhet vid det utan tvifvel mindre tillfredsställande sätt hvarpå flerestädes

taxeringen, ej mindre af jordbruksfastighet, än ock af inkomst utaf kapital

och arbete, eger rum, i afseende hvarpå förberedande skattejemkningskomitén

framlagt flere upplysande uppgifter. Herrar Albert Anderson och Rydin hafva

velat finna orsaken till detta förhållande till en del i gällande bestämmelser om

sammansättningen af de myndigheter, som hafva sig taxeringen anförtrodd. De

hafva förmenat att, med den sammansättning dessa myndigheter för närvarande

ega, de skattskyldiges intresse, såsom motsatt det allmännas, vore mer än tillbörligt

tillgodosedt och fördenskull föreslagit stadganden i syfte att åt ombud

för det allmänna bereda större inflytande på taxeringen. Det torde emellertid

svårligen låta sig göra att finna allmänna ombud, som icke äfven sjelfva äro

skattskyldiga och sålunda kunna låta sig påverkas af enskilda intressen, likasom

det icke heller torde kunna bestridas, att äfven ledamöterne af taxeringsnämnderna

i deras nuvarande sammansättning, utom den uppfordran att söka åstadkomma

en rättvis taxering, som ligger i det af dem mottagna förtroendeuppdrag,

hafva en ytterligare maning dertill uti komniunalbeskattningens sammanhang med

allmänna bevillningen. Då derjemte nu är föreskrifvet: att ordförande i bevillningsberedningarne

skola utses af Konungens Befallningshafvande; att landshöfdingen

i länet är berättigad att i taxeringskomitéernas öfverläggningar deltaga

samt vid dem föra ordet; att under taxeringskomitéernas sammanvaro alltid behörigt

kronoombud bör vara tillstädes för att kunna bevaka det allmännas rätt

och meddela i sådant afseende erforderliga upplysningar; att om kronoombudet

skulle anse taxeringskomitén, i ett eller annat hänseende, icke hafva iakttagit

bevillningsstadgans föreskrifter eller icke verkstält taxeringen i öfverensstämmelse

med upplysta och bestyrkta förhållanden, sådant af bemälde ombud genast

bör anmärkas samt anmärkningen i protokollet intagas; att pröfningskomiténs

ledamöter utses af Konungens Befallningshafvande bland de af taxeringskomitéerna

dertill föreslagna personer; att vid pröfningskomiténs sammankomster landshöfdingen

i länet är ordförande med rättighet att i dess öfverläggningar deltaga;

att kronans ombud bör öfvervara pröfningskomiténs sammankomster med

skyldighet att göra de anmärkningar och framställningar, hvartill han för iakttagande

af kronans rätt finner sig ega anledning; att kronans ombud eger anföra

besvär öfver pröfningskomiténs beslut; samt slutligen att besvär i bevillningsfrågor

pröfvas af ett statens embetsverk, Kammarrätten, samt i sista hand af

Kongl. Maj:t; synes det allmännas intresse vara tillräckligt tillgodosedt för att

göra ytterligare bestämmelser i detta afseende mindre nödiga, derest blott de

allmänna ombuden fullgöra sina åligganden.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

57

Utskottet, som på grund af det nu anförda icke trott något korrektiv mot

förefintliga oegentlighet^ vid taxeringarnes verkställande vara att söka uti en

förändring af gällande bestämmelser om taxeringsmyndigheternas sammansättning,

anser det likväl vara af väsentlig vigt, att de orsaker, som flerestädes kunna

hafva vållat eu mindre tillfredsställande tillämpning af föreskrifterna för taxeringarne,

varda så vidt möjligt undanröjda. Enligt Utskottets åsigt har en af

de väsentligaste af dessa orsaker varit att söka uti det hittills bestående systemet

för jordbeskattningen, som för taxeringsmyndigheterna försvårat uppfattningen

af jordens skatteförmaga och mahäuda äfven i någon mån verkat fördunklande

på rättsmedvetandet hos dem, derigenom att jorden varit belastad med

en mångfald af skatter och besvär, af livilka de flesta och väsentligaste utgått

utan hänsyn till de särskilda fastigheternas relativa skatteförmåga. Man torde

sålunda vara berättigad att antaga, att med grundskatternas samt rustnings- och

roteringsbesvärens afskrifning väsentligen bättre resultat af taxeringarne än hittills

skola ernås. Emellertid har Utskottet äfven ansett troligt att grunden till de

öfverklagade oegentligheterna till en del kunde vara att söka deruti, att de uti

gällande Bevillningsstadga meddelade föreskrifter för fast egendoms uppskattning

i och för bevillnings påförande icke tillräckligt bestämdt angåfve det värde å

fastigheten, hvilket med ledning af de i sådant hänseende föreskrifna uppgifter

och upplysningar skall sökas. Utskottet har förestält sig att genom utbytande

af den obestämda föreskriften, att fast egendom skall uppskattas till sitt verk- .

liga värde, mot en föreskrift att sådan egendom skall uppskattas till det värde,

den vid försäljning anses kunna betinga, skulle, utan någon egentlig förändring

af nu gällande föreskrifter för uppskattningen, samma föreskrifter varda väsentligen

skärpta och förtydligade. En föreskrift i sådan syftning skulle, jemte det

den otvifvelaktigt komme att leda till förhöjning i taxeringsvärdena, äfven befordra

större rättvisa vid uppskattningen, då man torde vara berättigad antaga,

att ledamöterne j beredningarna och taxeringskomitéerna, hos hvilka man måste

förutsätta en noggrann kännedom om taxeringsdistriktets förhållanden, skola vara

i stånd att säkert bedöma fastighetens värde i ifrågavarande hänseende.

Hvad derefter vidkommer de förslag till förändrade bestämmelser i fråga

om behörigheten att besluta rörande allmänna bevillningen, som blifvit af Herrar

Albert Anderson och Rydin framstälda, af den förre i den syftning att grunderna

och sättet för bevillningstaxeringen må komma att bestämmas genom lag, som

stiftas af Konung och Riksdag gemensamt, och af den senare, att derutöfver jemväl

bevillningsafgifternas belopp må varda på enahanda sätt bestämda, hafva dessa

förslag synts Utskottet innebära så väsentliga inskränkningar i den hufvudgrundsats

i vår konstitutionella rätt, som innefattas i grundlagens föreskrift, att svenska

folkets urgamla rätt att sig beskatta utöfvas af Riksdagen allena, att deras godkännande

endast kunde rättfärdigas under förutsättning af ett uttalande å RiksBili.

till Riksd. Prat. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 2 Raft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Angående

kommunalbeskattningen.

58 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

dagens sida, att hittills vid bevillningens bestämmande icke rättvisa grunder

blifvit följda och tillbörlig hänsyn tagen till statsverkets behof, eller ock att för

framtiden ett bristande i ena eller andra hänseendet må vara att befara, ett uttalande,

för hvilket, enligt Utskottets mening, något fog icke förefinnes, hvarföre

Utskottet anser sig böra afstyrka bifall till hvad motionärerne härutinnan föreslagit.

I öfverensstämmelse med de åsigter Utskottet sålunda uttalat, och då den

här åsyftade förändringen i bevillningsstadgan icke bör inträda förr än från

och med det år, då eu ny härordning börjar tillämpas och grundskatternas samt

rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning tager sin början, men tiden härför

icke nu lärer kunna bestämmas, vid hvilket förhållande Riksdagen icke heller

lärer böra nu besluta några af härordningen och skatteafskrifningen föranledda

förändringar i bevillningsstadgan, får Utskottet, under förutsättning att Riksdagen

fattar beslut om nya grunder för vårt försvarsväsende samt om grundskatternas

och rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, hemställa:

10:o att Riksdagen må i underdånighet anhålla att, derest Kong!.

Maj:t godkänner Riksdagens beslut i ofvanberörda frågor, Kongl. Maj:t

täcktes för Riksdagen framlägga förslag till ändring af bevillningsstadgan

äfvensom af instruktionen för taxeringsförrättningarne i den rigtning:

att jordbruksfastighet åsättes lika bevillning med annan fastighet; att fast

egendom uppskattas till det värde egendomen vid försäljning anses kunna

betinga med ledning af de uppgifter och upplysningar, som i så väl bevillningsstadgan

som ofvanberörda instruktion finnas omförmälde; och

att den särskilda bevillning, som enligt §§ 11 och 12 i bevillningsstadgan

nu åligger vissa slag af fastighet, upphör; samt att nådig proposition

härom varder till Riksdagen aflåten så tidigt, att Riksdagens beslut

i ämnet må kunna tillämpas från och med det år, då en ny härordning

varder införd samt grundskatternas och rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning påbörjad;

samt ll:o att ofvan berörda motioner, angående bevillningen, i öfrigt

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Rörande kommunalbeskattningen är föreslaget:

af Herr Albert Anderson (motion hho 35):

att derest Riksdagen skulle fatta beslut om införande af en ny härordning

och i sammanhang dermed om grundskatternas afskrifvande samt antagande af en

lag om förmögenhets- och inkomstskatt i öfverensstämmelse med grunderna i det

af förberedande skattejemkningskomitén afgifna förslag till ny bevillningsförordning,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

59

Riksdagen måtte för sin del besluta ändring af 58 § af Kongl. förordningen den

21 Mars 1862 angående kommunalstyrelse på landet, såsom samma § lyder i Kongl,

kungörelsen den 15 September 1863, i den rigtning, att beräkningsgrunden för fyrktalssättningen

blifver lika för jordbruks- och annan fastighet, frälseränta och hvarje

annat beskattningsföremål;

af Herr Ola Andersson i Nordanå m. fl. (motion N:o 18):

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att § 58, andra momentet, i Kongl.

förordningen om kommunalstyrelse på landet skall erhålla följande förändrade lydelse

att träda i kraft samtidigt med den föreslagna högre bevillningen å jordbruksfastighet

:

‘‘Till beräkningsgrund för fyrktalsättningen tjenar den bevillning efter II art.

i bevillningsstadgan, som de skattskyldige, jemlikt senaste faststälda taxeringslängder,

till staten erlägga, sålunda, att för all fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål

påföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 10

öre f o. s. v.

samt af Herr Adlercreutz (motion N:o 82):

att Riksdagen för sin del ville besluta ändring i den kommunala beskattningen

i enlighet med af motionären angifna grunder.

Enligt 58 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 Mars 1862 utgöras bidragen till kommunens utgifter efter ett de skattskyldige

i visst förhållande till bevillningen åsatt fyrktal sålunda, att jordbruksfastighet påföres

en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 5 öre och vidare i

samma proportion, men andra beskattningsföremål en fyrk för bevillning till belopp

af 1 till och med 10 öre o. s. v. Derest, i sammanhang med grundskatternas

afskrifning, bevillningen för jordbruksfastighet höjes från 3 till 5 öre för hvarje

fulla hundra kronor af fastighetens taxeringsvärde, torde deraf följa att eu förändring

i den till grund för de kommunala bidragen tjenande fyrktalssättningen

bör vidtagas i den rigtning som uti de föreliggande motionerna blifvit föreslagen;

och ehuru härigenom en lindring för jordbruksfastighet på bekostnad af andra

beskattningsföremål kan synas inträda, är sådant likväl icke att befara, enär, enligt

hvad förut är anfördt, ej mindre med grundskatternas samt rustnings- och

roteriugsbesvärens afskrifning än ock genom den af Utskottet här ofvan föreslagna

bestämmelse om grunden för jordbruksfastighets uppskattning, väsentligen

bättre resultat än hittills af taxeringarne antagligen skola ernås, hvarmedelst

det nuvarande förhållandet mellan jordbruksfastighet och andra beskattningsföremål

icke blifver till de senares nackdel rubbadt. På grund häraf och då de avgifter,

som enligt Kongl. förordningen den 21 Mars 1862 af landstingen åläggas,

utgå efter bevillning, hvarigenom jordbruksfastighet i förhållande till andra be
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.

skattningsföremål kominer att påföras vida större utgifter i detta hänseende än

hittills, har Utskottet ansett den af samtlige motionärerne föreslagna likställighet

i afseende på fyrktalssättningen böra vidtagas, hvarföre Utskottet hemställer:

12:o att Riksdagen må i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes i sammanhang med aflåtande af nådig proposition om de ändringar

i bevillningsstadgan, hvarom Utskottet här ofvan gjort framställning,

tillika föreslå sådan ändring af § 58 i Kongl. förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, att beräkuingsgrunden

för fyrktalssättningen blifver lika för jordbruksfastighet och annan fastighet,

frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål.

Uti sin ofvanberörda motion N:o 82 har Herr Adlercreutz jemväl anfört,

hurusom i sammanhang med de förändringar, hvilka motionären uti särskilda motioner

föreslagit beträffande dels grundskatterna, dels grunderna för allmänna bevillningen,

det syntes motionären önskligt att på den kommunala beskattningen

kunde utan billighetens förnärmande öfverflyttas alla de besvär, som fortfarande

hvila uteslutande eller till hufvudsakligaste delen på fast egendom, såsom kyrkobyggnad,

tingshusbyggnad m. m., och har motionären för detta ändamål, äfvensom

för den händelse bevillningen för fastighet förvandlades till eu inkomstskatt, ansett

att å landet något särskildt bidrag motsvarande grundskatten till staten skulle

af fastigheterna erläggas, såsom genom åsättande af 1 fyrk för hvarje 200 kronors

taxeringsvärde å jordbruksegendom, dervid undantag icke skulle göras för

innehafvare af de från bevillning fria fastigheterna, äfvensom att något likartadt

äfven i stadssamhällena borde ega rum i den mån sådant utan hinder af den derstädes

genom särskilda överenskommelser tillkomna likställigheten läte sig göra.

Då Utskottet ansett sig böra hemställa, att Herr Adlercreutz’ ofvanberörda

motioner beträffande grundskatterna samt grunderna för allmänna bevillningen

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, samt något förslag om ändring

i gällande lagstiftning i flen rigtning, att de besvär, som nu uteslutande eller till

största delen hvila på jorden, må komma att på den kommunala beskattningen

öfverflyttas, icke till Utskottets behandling föreligger, vid hvilket förhållande Utskottet

icke funnit sig böra ingå i pröfning af motionärens ifrågavarande förslag,

hemställer Utskottet:

13:o att Herr A. Adlercreutz’ motion N:o 82 i dessa delar icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 April 1878.

På Särskilda Utskottets vägnar:

Oust. af Ugglas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Särskilda, Utskottets Utlåtande N:o 2

61

Reservationer:

af Friherre af Urglas och Herr Wijkander rörande vissa delar af Utskottets

motivering;

af Friherre af Ugglas, angående den pag. 37 förekommande förutsättning

för så vidt denna rör allmänna bevillningen och kommunalbeskattningen;

af Herr Abelin: »Då jag icke uti eu för alla samhällsklasser gemensam

utsträckning af den allmänna värnpligten och af beväringsmanskapets vapenöfn

in gar kan se någon giltig grund för en afskrifning af de på jorden hviiande

grundskatterna eller af rustnings- och roteringsbcsväret, så har jag icke heller

kunnat instämma i Utskottets tillstyrkande i berörda hänseende. Skulle Riksdagen

emellertid, i strid med min uppfattning af det rätta och för samhället i sin

helhet nyttiga, besluta en sådan afskrifning, så anser jag det vara oeftergiflig!

nödvändigt, att Riksdagen, som, derest den jemväl antager den nya arméorgauisatiou,

som för afskrifningen uppställes såsom vilkor, ikläder sig ansvaret- för högst

betydligt ökade utgifter, samtidigt med sådant beslut bestämmer de nya skatter,

som skola på eu gång lemna tillgång till de nya utgifterna och betacka de föreslagna

skatteftergifterna». *

af Herr Wcern, vid 10:de och 12:de punkterna:

»Ehuru jag anser bevillningen å jordbruksfastighet böra höjas till likhet

med den å annan fastighet, i följd hvaraf nu gällande fyrktalsberäkning för kommunalbeskattning

måste, — såsom äfven Utskottet föreslår, ändias, hai jag

dock icke kunnat instämma i Utskottets förslag, dels emedan jag anser hela bevillningsförordningen

böra undergå en mera genomgripande omarbetning och vissa

delar deraf göras till en af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag, dels finner

följderna af förändringen i kommunalbeskattningen blifva att de skattskyldige,

so in icke äro fastighetsegare, skulle få en ökning i sina utskylder, så betydlig att

den i många kommuner skulle vida öfverstiga den förhöjning i bevillningen, som

skulle drabba egarne af jordbruksfastighet, — hvilket icke är den retning, i hvilken

jag anser en förändring af kommunalbeskattningen böra gå».

I denna reservation instämde Friherre af Ugglas., Herrar Manna-slants,

Wijkander, Albert Anderson och Montgomery Cederhielm. samt Friherre Hamilton.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

9

s. 62 Kontrollera mot PDF

Sammandrag öfver räntan af jord å landet, grundadt på 1870 års Kronoräkenskaper

Bil. Litt. Ii.

a n.

Debiterad

ränta.

Ii

H

a
-

a.

Andra

Hufvud
titeln.

Boställs
räntor.

Fjerde Hufvudtiteln.

Femte Hufvudtiteln.

Boställs
räntor.

Rusthålls
räntor.

Busthålls
räntor.

Lots
hemmans
räntor.

Sjette Hufvudtiteln.

Boställs-

räntor.

Gästgifveri-

hennnans

friheter.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

3,458

39

1,772

02

2,489

20

1,615

39

3,094

67

232

16

5,190

63

993

54

1,202

95

—

—

584

85

133

24

1,987

85

349

78

1,158

Öl

•--

—

31

69

■--

—

90

94

57

72

144

04

28

01

326

52

144

04

640

96

69

—

2,032

88

—

—

3,277

34

174

39

833

36

7

50

1,004

18

445

74

1,148

—

236

80

342

39

—

—

—

—

3

75

58

12

208

03

——

—

151

53

29,097

47

6,622

64

Sjunde Hufvudtiteln.

För bergsbrukets

befrämjande.

Föifärjor

och färjekarlar.

För hästafvelns

förbättrande.

För jordförluster

genom

kanal- och

väganläggningar.

Boställs
räntor.

Städers

friheter.

Åttonde Hufvudtiteln.

Kleresistatens

boställsräntor.

Universi
teten.

Elementar
läroverken.

Pedagogier

och Folkskolor.

Hospitaler

och

Lazaretter.

För kyrkors

underhåll.

För

fattig
vården.

Nionde

Hufvud
titeln.

Boställs
räntor.

Summa

anordnad.

Kronan

behållen.

Stockholms ......

Upsala ...............

Södermanlands

Östergötlands...

Jönköpings ......

Kronobergs ......

Kalmar..............

Gotlands.......

Blekinge .......

Kristianstads

Malmöhus ...

Hallands .......

Göteborgs ..

Elfsborgs.......

Skaraborgs

Wer mlands

Örebro ..........

Westmanlands

Kopparbergs .

Gefleborgs.......

Westernorrlands

Jemtlands ...........

Westerbottens ..

Norrbottens........

Sum

ma

301,848

344,817

246,813

579,535

258,325

200,872

290,891

113,542

15,680

56,119

.68,718

121,730

63,609

259,822

299,423

136,457

198,286

339,389

176,359

173,761

122,781

18,476

50,669

42,916

4,480,847

03

08

64

71

34

54

68

71

40

97

08

02

31

06

11

86

74

51

95

63

61

93

256

632

Kr. I ö.

57

65

361111

176 371

121

400

49 27

22 70

48

18

109

41

454

559

332

13

92

54

70

51

85

29

8,839

20,627

11,099

21,757

16,605

11,133

6,328

38

55:

82-

70!

20

14

85

3,878

3,051

2,158

10,022

29,128

4,435

7,376

8,441

2,483

226

247

344

228

43

22

98

88

19

80

43

38

46

64

55

93

03

Kr.

58,348

69,882

24,244

194,180

79,019

27,181

25,617

Kr. ö.

15

57

04

44

81

25

72

26,330194

31,098 11

6,7 7 9 j 9 8

23,029 89

89,823 55

52,476 62

78,664 65

1,325 90

Ivr. o.

62,709

14,591

91 3,352

14| 168,415|56j 788,003

62

78

14

5

329

65

78

o J

83

01

74

Kr.

ö. Kr.

77,300;

92

404

67

3,524

61

Kr.

Kr. ö.

41

98

3,586

39

27

35

1,201 54

27

35) 1,201

54

4

573

Kr.

515

Kr.

87

25

24

24

577

48

33

448

294

54

35

07

20

28

183

696

6

13

159

2,256

22

17

23

1,489

143

29

240

82

50

3

02

Hör till Särskilda Utslc. Uti., 1878, N:o ‘2.

1,679 02 5,484

46

46

66

63

45

ICr.

ö.

Ivr.

Ö.

5,440

30

17,774

04

7,199

32

33,931

01

4,996

37

—

—

10,162

81

■--

—

12,716

08

-—-—

—

10,693

79

•--

—

11,561

03

——

—

5,019

62

—

—

242

11

—

—

1,335

59

5

23

2,838

05

336

57

4,469

85

—

—

681

98

—

—

9,357

11

—

—

15,194

08

—

—

3,307

69

—

—

3,142

39

177

03

4,127

23

17,948

64

366

44

—

—

2,514

38

—

—

3,199

08

—

—

Q7

506

42

—

—

383

68

19,704

37

70,172

52

Kr,

794

1,646

2,408

382

2

97

1,042

1,290

7,664

91

15

16

34

23

02

92

50

23

Kr.

82

4,129

54

48

4,323

29

03

64

80

Kr.

16

92

1,221

4,309

2,228

90

121

Kr.

66

645

19

482

196

323

99

62

50

87

67

39

48

44

94

96

21

2

45

29

980 62

Kr.

19

1,657

1,032

74

15

115

9,707

07

3,863

31

oo

39

19

Kr.

74173

55

77

Kr.

97,111

140,769

45,188

241,433

112,183

50,350

111,088

6.178

14,871

32,810

39,918!

6,251

12,684!

44,952

140,707

8,584

64,819

116,447

4,401

4,607

3,199

513

1,147

1,003

62

77

58

37

21

23

76

13

76

75

94

14

14

83

23

35

35

18

34

05

08

56

16

87

73 1,301,223

40

Kr.

204,736

204,047

201,625

338,102

146,142

150,522

179,802

107,364

808

23,309

28,799

115,478

50,924

214,869

15S,716

127,872

133,466

222,942

171,958

169,154

119,582

17,963

49,522

41

31

06

34

13

31

92

58

64

22

06

94

86

19

08

71

76

68

40

46

87

07

45

41,912|06

3,179,624

51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Iiitt. C.

Sammandrag öfver räntan af städernas jord, grundadt på 1876 års

Kronoräkenskaper.

Debiterad

ränta.

A

n

o r d n

a d

Kronan

behållen.

Fjerde

Hufvud-

titeln.

Sjette

Hufvud-

titeln.

Sjunde

Hufvud-

titeln.

Åttonde Hufvudtiteln.

Summa

anordnad.

Rust-

hålls-

räntor.

Boställs-

räntor.

Städers

friheter.

Kleresi-

statens

boställs-

räntor.

Univer-

siteten.

Kyrkors

under-

håll.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Stockholms stad

195

195

Stockholms

än

79

24

79

24

Upsala

»

101

50

101

50

Södermanlands1)

»

789

18

_

789

18

Östergötlands

»

1,587

49

23

44

5

—

213

23

241

67

1,345

82

Jönköpings

»

13

50

—

—

_

13

50

Kronobergs

»

264

87

264

87

Kalmar

34

37

34

37

Gotlands

»

103

82

—

—

—

_

_

_

_

_

_

_

_

_

103

82

Kristianstads

»

62

9

62

9

Malmöhus

»

60

51

—

—

—

60

Öl

Göteborgs

4

50

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

4

50

Elfsborgs

»

98

13

—

—

—

—

28

84

28

84

69

29

Skaraborgs

»

1,325

21

—

—

—

—

—

_

15

72

_

_

563

7

578

79

746

42

Wermlands

»

306

27

—

—

—

—

—

306

27

Örebro

»

447

78

—

—

—

—

168

55

_

_

_

_

__

_

168

55

279

23

Westmanlands

1,015

96

—

—

—

—

—

_

_

_

1

37

_

_

1

37

1,014

59

Kopparbergs

8

8

Gefleborgs

»

3,027

81

—

—

—

—

2,236

57

2,236

57

791

24

Westernorrlands

»

617

19

—

—

—

—

242

63

1

11

_

_

_

__

''243

74

373

45

Jemtlands

12

43

12

43

Westerbottens

1

50

_

_

_

_

_

_

1

50

Norrbottens

»

4

—

—

—

—

—

—

—

—

4

Summa

10,160|35|

23 |44|

5

—

2,889 |

82| 16 83

1137| 563

7| 3,499

53

6,660)82

, „„ ''f.®n 4®1 äf räntan för Mariefreds stad, motsvarande stadens åkerskatt, utgår endast hvartannat år med 426

u0fe 0CT iir £ dennaanledning i den för städerna i Södermanlands län utförda ränta blifvit inräknad med

hallTa beloppet eller 213 kr. 11 öre.

Hör till Särskilda UtsJc. Uti., 1878, N:o 2*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt JS»

Sammandrag öfver kronotionden af städernas joid, giundadt på

1876 års kronoräkenskaper.

Stockholms län

Upsala » ■

Södermanlands » .

Östergötlands » .

Kristianstads » .

Skaraborgs »

Wermlands »

Örebro »

Westmanlands »

Kopparbergs »

Jemtlands »

Westerbottens »

Norrbottens »

Debiterad

kronotionde.

Anordnad

Åttonde

hufvud
titeln.

Kleresi
statens
boställs
tionde.

Summa

anordnad.

Kronan

behållen.

Kronor.

505

2,498

2,017

1,023

146

311

969

1,561

1,507

344

18

79

182

88

38

04

44

02

85

18

32

91

Kr.

799

Kr.

36

799

36

62

50

96

Summa

flor till Särskilda Utsk. Uti., 1878, N:o 2.

11,166

10 799

36

799

Kronor.

505

2,498

1,217

1,023

146

3n

969

1,561

1,507

344

18

79

182

88

38

68

44

02

85

18

32

9

62

50

96

36

10,366

74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

Förteckning öfver sådana med åbo försedda hemman och lägenheter, hvilka emot

afgift till staten kunna till skatte köpas, upptagande förhållandena vid 1877 års slut.

Stockholms

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Elfsborgs

Skaraborgs

Wermlands

Örebro

Westmanlands

St. Kopparbergs

Gefleborgs

W ester-N orrl ands

Jern tian ds

Westerbottens

Norrbottens

län

»

»

»

»

))

S

limma

H

e m m a

i e n s

Läger

iheternas

Summa

skatteköp

skilling

e-

antal.

mantal.

skatteköp

skilling

e-

antal.

skatteköp

skilling

e-

__

__

_

li

200

73

200

73

30

8,804

1,509

39

255

2,732

70

4,242

09

15

3,216

459

87

127

957

47

1,417

34

36

11,088

2,417

07

501

3,513

98

5,931

05

38

11,814

1,400

—

535

2,840

64

4,240

64

6

1,577

204

04

60

407

55

611

59

42

9,240

1,245

01

652

4,051

17

5,296

18

2

0,219

33

63

——

33

63

9

1,475

120

85

119

476

11

596

96

34

4,695

962

12

126

649

06

1,611

18

230

14,048

2,579

38

422

1,359

15

3,938

52

42

10,058

1,627

59

13

60

71

1,688

30

75

13,808

1,616

97

78

816

94

2,433

91

50

9,504

2,016

76

408

2,031

30

4,048

06

59

18,655

2,402

76

866

3,684

34

6,087

10

i

0,125

17

08

6

56

87

73

95

176

48,674

3,759

44

88

464

35

4,223

79

8

1,313

301

64

32

279

74

581

38

139

12,549

1,914

63

77

118

10

2,032

73

4

21 öres b2^

plogland

78

20

17

121

33

199

53

16

2,057

67

87

—

—

—

67

87

9

1,857

283

23

—

—

—

283

23

144

21,155

725

31

---

—

—

725

31

223

29,396

1,068

68

—

—

1,068

68

1,388

235,327

26,811

51 j 4,393

24,822

24

51,633

75

Anmärkningar.

Förteckningen å under

år 1877 beviljade skatteköp

bar ej från Länsstyrelserna

till Kongl.

Kammar-Collegium inkommit.

D:o

I):o

cvi

o

3

fe

till Särskilda Ut sk. Uti., 1878,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Biff. 1)

Sammandrag öfver kronotionde)! af jord å landet, grundadt på 1876 års kronoräkenskaper.

Anordna - d.

L ä n.

Debiterad

kronotionde.

Fjerde Hufvudtiteln.

Sjette

Hufvudtiteln.

Sjunde

Hufvudtiteln.

Åttonde Hufvudtiteln.

Boställs-

tionde.

Tionde

af rusthålls- stammar.

Jordförluster

genom kanal- och väg- anläggningar.

Städers

friheter.

Kleresista- tens boställs- tionde.

Universi-

teten.

Elementar-

läroverken.

Pedagogier

och

folkskolor.

Hospitaler

och

Lazaretter.

Kyrkors

underhåll.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

52

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

271

—.—.

27

46

80

—

—

129

38

3,814

94

—

428

27

11

52

88

13

31

464

2

—

15

92

228

2,329

4,822

25

333

57

18

9

11

10

38

61

97

2,483

4,777

52

85

96

870

394

57

27

9,771

4,222

34

55

—

177

942

2

401

59

165

70

27

—

—

345

16

—

1,279

80

335

30

51

—

1,164

69

401

86

—

38

87

—

—

—

—

67

16

44

-——

—

11

65

—

—

—

—

—

—

44

4

3

52

50

157

36

—

—

—

—

9

—

1,980

70 18,272 85

1,164

69

371 19 8,643

55 673

11

27

1,175

84

8,541

33

0 i |

S u m in a

anordnad.

Kronan

behållen.

Kr.

Ö.

Stockholms ............................................

57,437

75

Upsala ..................................................

90,109

28

Södermanlands ........................................

79,141

68

Östergötlands .........................................

120,941

57

Jönköpings ..............................................

71,154

80

Kronobergs ...............................................

57,263

33

Kalmar....................................................

50,025

3

Gotlands.....................................................

45,933

61

Blekinge...................................................

15,458

12

Kristianstads ...........................................

69,758

9

Malmöhus ..................................................

103,450

25

Hallands ...................................................

14,618

90

Göteborgs .................................................

27,642

59

Elfsborgs................................................

58,114

80

Skaraborgs ............................................

88,419

76

Vermlands.................................................

47,712

33

Örebro ......................................................

50,847

63

Westmanlands .......................................

96,893

74

Kopparbergs .............................................

67,500

84

Gefleborgs ..............................................

54.216

74

Westernorrlands ......................................

58,108

72

Jemtlands .............................................

25,097

—

Westerbottens .........................................

20,781

42

Norrbottens............................................

18,241

61

Summa

1,388,869 59

Kr. ö

271

4,425

27

489

244

15,631

15,726

28

1,958

80

1,940

17

11

4

170

41,028

52

47

46

13

49

99

66

35

22

30

93

11

65

52

30

Kr.

57

89

79

116

71

57

49

45

15

54

87

14

25

58

86

47

50

96

67

54

58

25

20

18

,437

,837

,141

,516

,154

,235

,535

,933

,213

,126

,723

,590

,684

,034

,478

,712

830

,893

,500

,205

108

.097

,776

,071

10

1,347,841

75

76

68

10

80

87

90

61

63

10

59

55

37

50

83

33

52

74

84

9

72

90

31

49

Hör till Särskilda Utsk. Uti., 1878, N:o 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. IAtt. F.

Uppgift angående dispositionen af den enligt 1876

års Fögderi-Special-Itäkningar inom nedannåmnde Lån

och Fögderier utgående

Kyrkotiondespanmål.

Malmöhus Län.

Oxie och Skytts

Torna och Bara

Luggude

Frosta och Färs

Ljunits, Herrestads in. fl. »

Rönnebergs, Onsjö m. fl. »

härads Fögderi

» »

» b

b ■»

B

B

Christianstads Län.

Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads Fögderi.

Östra och Vestra Göinge b b

Willands, Gerds och Albo b b

Ingelstads och Jerrestads b b

Göteborgs- och Bohus Län.

Göteborgs Fögderi ...............................

Inlands b ................................

Orousts och Tjörns » ................................

Sunnervikens«; b ................................

Norrvikens b ...............................

Blekinge Län.

Östra och Medelstads häraders Fögderi.................

Bräkne och Listers b b ................

Hallands Län.

Laholms Fögderi..............................................

Halmstads b ............................................

Warbergs b ..............................................

Fjäre b ............................................_

Summa 21

243 2,82 475 7,97 156

4,99

278

Lunds Stift.

Biskopen i

Kyrkoherda

r.

Klockare och

Orgelnister.

Bälgtram- paren i

Herrestad.

Proste-Tunnor.

Städers och Boställs

friheter.

Elementar-

läroverken

Rf

er

O*

Rag.

Korn.

Hafre.

Råg.

Korn.

Hafre.

Rag.

Korn.

Rf

g-

Korn.

Rå

er.

Korn.

Hafre.

Rag.

Korn.

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

klor

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

klor

k.-fot

k-.or

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

k;or

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

55

8.25

89

2,50

39

3.75

78

7,5 0

78

7.50

_

_

_

_

—

_

277

2,oo

—

—

214

8,07

349

7,79

140

7,13

—

—

—

—

2

1.00

3

1,5 0

1

—

_

_

_

—

—

_

—

—

—

277

2,oo

—

—

106

5,7 0

156

3,oo

76

3,86

—

—

—

—

21

94

0^00

6

o.oo

157

D,00

113

5,oo

34

4.oo

—

—

—

—

226

8,00

31

5,oo

94

5,65

163

0,78

7

8,7 5

—

—

—

—

25

o

o

cd

25

2,oo

_

—

6

pa

o

o

6

3,oo

264

6,oo

—

—

417

4,17

294

1,19

201

6,83

—

—

—

—

214

2,oo

44

1,0 0

359

7,55

373

0,11

166

9,48

81

126

22

7.56

18

2.44

27

4,31

5

9,8 s

189

_

_

_

_

_

_

_

_

_

84

—

84

—

—

—

—

—

—

—

195

3,oo

—

—

91

0.2 3

104

0,17

—

—

—

—

—

—

__

69

a. oo

96

6.oo

—

—

_

_

—

—

226

8,oo

—

—

161

8,40

182

0,53

—

—

—

—

—

—

W 71

3,33

86

2,96 G

—

—

63

3,9 2<-;

204

8,7 6

93

3,18

—

"

126

31

5.oo

—

—

—

—

—

—

—

—

4

9,0 0

_

__

__

_

_

_

_

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

52

2,60

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

29

1,37

—

—

—

—

53

1,54

22

5,9 0

33

2,21

1

4,43

2

4,05

_

_

18

19

3,00

_

-_

1

6.oo

2

6,00

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2j

1,0 0

5

3,oo

—

—

—

—

—

—

S

fäder

Frihf

ter.

60

4,oo

60

4,oo

_

__

_

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23

1,00

23

1,00

__

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

17

4,oo

17

4,oo

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

--

____

5,37

3169,86

5 9,88

6|3,

oo | 6|3,oo I 2,091|6,oo

113|4,oo I l,677j

1,966(9,64 | 628|0,35

Lunds Akademi.

Kas.

Korn.

k. -fot

l, 493

392

252

670

647

344

715

744

1,087

476

1,00

9.04

9.5 0

8,50

2,00

0,5 0

4,5 0

8.00

7.0 0

k. -fot

l, 348

411

465

740

821

599

554

441

733

885

klor

2.00

5,99

2.00

2.5 0

1.00

5.5 0

4,00

9,5 0

1,50

Hafre

64

100(9,oo | 100(9,oo 16,825(0,61 | 7,000(3,99

0,50 «)

Pedagogier och

Folkskolor.

Råg.

k.-fot

100

i»31

k:or

8,oo/;

5,oo

28

14

3,5 0

1,7 5 d)

Korn.

k.-fot

113

klor

4,oo/;

75|6,oo/;

57 9,25

28

14

3,5 oW

1,7 5^;

Hafre.

k.-fot

12

25

k:or

6,oo/)

2,oo

Barnmorskeundervisningen.

Professoren.

Råg.

k.-fot

43

14

9,25

7,oo

0,75

5,50

Kora.

k.-fot

49

28

46

32

k:or

7,00

3.5 0

0,2 5

5,50

Barnmorskelöner.

Råg.

k.-fot

181

121

26

135

164

84

82

129

k:or

8.00

3.00

9,75

1,51

6,56

9.50

1.50

Korn.

197

165

70

140

191

210

107

134

k:or

8.00

9.00

3.00

1,75

5,38

5,25

1,00

4,00

Hafre.

klor

3,00

1,50

Lunds

Lazarett.

Råg,

k.-fot

277

248

104

201

207

207

44

6

2.00

8,50

4.00

6.00

9.00

6,37

1,00

3,oo

Korn.

k.-fot

13

44

31

3.00

1.00

64|o,5

174(8,25 | 289(4,25

37(8,00 | 117|2,5o] 156| 6,2ö| 92öj 9,ss| 1,217| 7,3s( 9| 4,5o| 1,297| 9,871 8ö| 1,62

Presterskapets löneregleringsfond.

Råg.

k.-fot

4

klor

0,69

4| 0,69

Korn.

k.-fot

6

k:or

Hafre.

k.-fot

1

6| 5,6 21

8,3 7

Vederbörande

Patronatsrätts

innehafvare.

Råa;.

k.-fot

635

379

478

566

411

1,250

188

6,44

3,oo

4,06

9,21

9,94

1,20

0,81

3,91o| 4,6

Korn.

k.-fot

932

1,208

1,039

1,257

1,335

1,328

752

537

263

klor

3,34

G. 00

4,56

7,8 9

9,06

2,87

0,G2

8,00

9,93

Hafre.

k.-fot

412

244

934

603

435

k:or

6,50

4:,00

7,34

9,69

6,19

8,656| 2,271 2,6311 3,72

Kyrkorna behållet.

Bibeltrycksspanmål

till

Hospitals och

Lazaretts

underhåll.

Lnnds

Domkyrka

Rag.

Korn.

Hafi

e.

Bland-

korn.

Råg.

Korn.

Råg.

Korn.

Penningar.

-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

klor

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

k.-fot

klor

k.-fot

k:or

k.-fot

k:or

kronor

öre

>,031

7,so

5,677

1,61

3,272

2,61

901

73

950

7,30

2.070

4.57

1,568

(.00

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

383

43

415

—

1,688

1,00

731

5,oo

262

19

990

5,n

2.864

4,6 6

243

2,06

515

59

878

9,94

2,766

0,86

2,152

1,65

595

76

732

5,05

3,288

0,52

2,322

7,32

510

29

,570

3.40

3,391

0,41

751

0,12

97

6,5 0

103

9,50

529

36

,719

2,43

2,633

8,96

884

47

>,080

8,72

3,857

5,24

—

—

—

—

—

—

—

—

n

5,5 0

14

7,00

949

44

985

4,10

3,459

2,07

1,961

6,01

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

619

16

1,062

1,11

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9

37

2,797

7,oi

z

z

Z

_

z

_

_

_

_

_

_

27

75

_

_

1,692

0,5 7

14

62

25

14

3,228

2,23

17

63

2,014

34

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,849

04

0,28

1,044

1,54

667

6,47

900

3,97

905

9,25

743

7,56

313

2,io

—

—

—

—

—

—

—

—

162

42

336

5,00

—

—

134

6,00

1,150

9,oo

—

—

—

—

—

—

—

—

259

48

176

1,93

—

—

292

3,44

1,452

3,59

—

—

—

—

—

—

—

—

214

83

,735

5,33

42,426

2,03

CO

rH

5,84

2,916 4,691 97

6,50

103

9,50

u

5,50

lé| 7,00

10,746

04

Kronan

behållen''

Bibel
trycks
spanmål.

a) Utgår af prebendehemman och lägenheter 61 kubikfot 1,61 kannor Råg, 95 kubikfot 5,49 kannor Korn, 64 kubikfot 0,50 kannor Hafre.

» » lanatkyrkornas tionde 331 » 8,00 » » 316 » 0,50 »

b) Hospitals Friheter.

c) Spanmålsqvantiteterna äro afförda under titel »Kleresistaten».

ej TnorUdettafögderi ^^o^^lbond^ spanmålsfösén efter bestämda pris till »Kleresistaten» med 802 kronor 33 öre utan uppgift om spanmålsqvantiteterna.

Z ™atlkinko°mr''detta Fögderi till pedagogi och folkskolor anordnade spanmålsqvantitet utgå 6 kubikfot 3 kannor Råg och 32 kubikfot 7,25 kannor Korn till folkskolor och återstoden till pedagogi.

Ä) Till pedagogier.

Hör till Särskilda TJtsk. Ltl., 1878, N:o 2.

Anteckningar.

Spån mål eu beräknad

efter meddelmarkegångspris.

D:o bestämdt pris.

D:o medelm. d:o.

D:o bestämdt d:o.

D:o d:o d:o.

D:o medelm. d:o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JUL IAtt. G,

Sammandrag af 1876 års taxeringslängder för landet öfver andra artikelns bevillning för fast egendom samt för kapital, och arbete äfvensom

tredje artikelns bevillning för frälseegendomar.

Efter B

e v i

1

1 n

i n g s

f

öro

r d n

inge

n s a n d. r

a ar

t i k

3 1.

Efter Bevill- ningsförordms

3:dje art.

t’ ö r fast

egendom

s o in är til

1 b e v i

l l

ning

; a

\ e r a d.

1 II k

o m s t b

e v i 1 1

n i n g.

För frälse- egendomar

U p p

skattadt v

är d e

Fas t s t ä 1 d be

v i

Ilning

Uppskattad ir

k o m s t

Medgifvet af-

Summa bevill-

.

Antagen

±| aststam

ning efter

\

å jordbruks-

å annan

för jordbruks-

för annan

af rörelse,

af allmän

tjenstebefatt-

af enskild

tjenstebefatt-

drag enligt

§ 8 i Bevill-

beskattnings-

bevillning

S-

2:dra artikeln.

afgift.

■

fastighet.

fastighet.

Summa.

fastighet.

fastighet.

summa.

af kapital.

näring eller

ning eller

ning eller

Summa.

ningsstadgan.

bar inkomst.

afgift.

yrke.

pension.

pension.

Stockholms

län......................

83,483,050

11,818,068

95,301,118

25,044

98

5,909

07

30,954

05

567,787

2,962,208

1,091,191

999,885

5,621,071

1,609,200

4,011,871

40,118

71

71,072

76

7,532

30

Upsala

»

52,922,820

4,994,878

57,917,698

15,876

57

2,495

86

18,372

43

324,283

1,494,046

610,230

944,111

3,372,670

930,900

2,441.770

24,417

70

42,790

13

6,566

76

Södermanlands

» ......................

75,493,721

4,825,655

80,319,376

22,645

27

2,412

—

25,057

27

420,650

1,439,352

732,805

652,226

3,245,033

77-6,100

2,468,933

24,689

33

49,746

60

6,846

46

Östergötlands

»

.......................

144,985,353

13,449,796

158,435,149

43,495

55

6,724

45

50,220

—■

794,039

2,872,296

979,936

1,934,666

6,580,937

1,680,300

4,900,637

49,006

37

99,226

37

7,675

78

Jönköpings

» ...........,............

80,359,400

5,223,000

85,582,400

24,107

82

2,611

50

26,719

32

245,414

1,119,543

739,559

224,003

2,328,519

604,800

1,723,719

17,237

19

43,956

51

2,569

12

Kronobergs

»

55,973,000

3,189,165

59,162,165

16,791

90

1,594

60

18,386

50

308,232

1,014,366

539,347

268,388

2,130,333

588,000

1,542,333

15,423

33

33,809

83

1,921

79

Kalmar

» .

98,412,719

5,532,256

103,944,975

29,525

07

2,766

06

32,291

13

370,875

1,489,069

587,372

568,459

3,015,775

852,300

2,163,475

21,634

75

53,925

88

2,324

25

Gotlands

»

31,814,000

1,819,500

33,634,100

9,544

38

909

75

10,454

13

52,940

412,861

349,536

37,354

852,691

171,300

681,391

6,813

91

17,268

04

33

30

Blekinge

» ...............

43,913,420

3,943,900

47,857,320

13,174

02

1,971

95

15,145

97

218,528

967,500

281,403

170,457

1,637,888

487,800

1,150,088

11,500

88

26,646

85

519

92

Kristianstads

» ........

121,659,878

5,026,803

126,686,681

36,500

07

2,513

36

39,013

43

784,719

1,556,252

838,537

246,553

3,426,061

1,254,300

2,171,761

21,717

61

60,731

04

4,780

55

Malmöhus

» . ..

237,802,200

9,373,900

247,176,100

71,340

66

4,686

95

76,027

61

1,014,354

3,075,480

1,308,869

674,653

6,073,356

1,969,500

4,103.856

41,038

56

117,066

17

6,802

65

Hallands

»

52,840,650

1,768,886

54,609,536

15,852

18

884

43

16,736

61

248,603

910,665

374,070

135,216

1,668,254

598,200

1,070,054

10,700

54

27,437

15

6,231

94

Göteborgs och Bohus

» ............

68,197,022

15,853,571

84,050,593

20,459

10

7,926

79

28,385

89

423,213

3,953,182

702,528

569,371

5,648,294

1,831,200

3,817,094

38,170

94

66,556

83

1,921

91

Elfsborgs

» .....

101,523,000

7,340,427

108,863,427

30,456

90

3,670

22

34,127

12

431,621

2,122,350

765,616

589,181

3,908,768

930,300

2,978,468

29,784

68

63,911

80

4,583

86

Skaraborgs

»

133,292,020

5,175,513

138,467,533

39,988

13

2,587

73

42,575

86

675,845

1,201,716

1,086,155

659,490

3,623,206

866,700

2,756,506

27,565

06

70,140

92

5,001

41

Wermlands

)> ...........

95,245,586

10,012,706

105,258,292

28,509

32

4,966

90

33,476

22

517,788

4,237,855

731,124

1,425,918

6,912,685

2,070,300

4,842,385

48,423

85

81,900

07

1,073

90

Örebro

r

88,149,920

9,210,879

97,360,799

26,445

55

4,605

43

31,050

98

399,588

3,795,458

562,978

1,988,449

6,746,473

1,680,900

5,065,573

50,655

73

81,706

71

2,644

71

Westmaniands

» ......................

68,554,400

5,192,772

73,747,172

20,566

33

2,596

28

23,162

61

339,666

2,465,324

498,739

1,022,464

4,326,193

1,267,510

3,058,683

30,586

83

53,749

44

2,076

29

Kopparbergs

» ....................

56,898,448

10,620,124

67,518,572

16,995

78

5,309

40

22,305

18

373,591

5,466,713

659,355

2,178,370

8,678,029

1,730,100

6,947,929

69,479

29

91,784

47

1,660

59

Gefleborgs

» .........

47,197,363

12,829,303

60,026,666

14,159

16

6,414

60

20,573

76

378,945

6,552,132

555,543

756,851

8,243,471

2,347,800

5,895,671

58,956

71

79,530

47

2,595

47

W esternorrlands

»

49,938,450

9,321,315

59,259,765

14,981

54

4,660

66

19,642

20

290,822

6,880,316

455,212

784,055

8,410,405

2,239,500

6,170,905

61,709

05

81,351

25

19

93

Jemtlands

)>

21,847,200

635,000

22,482,200

6,554

16

317

50

6,871

66

199,075

1,223,078

295,575

265,095

1,982,823

868,900

1,113,923

11,139

23

18,010

89

3

54

Westerbottens

» . .

27,923,300

4,337,791

32,261,091

8,376

99

2,168

90

10,545

89

107,005

1,380,287

414,018

350,949

2,252,259

519,900

1,732,359

17,323

59

27,869

48

19

28

Norrbottens

.» .....................

20,378,400

3,237,884

23,616,284

6,113

52

1,618

94

7,732

46

56,930

1,622,630

330,630

182,101

2,192,291

790,800

1,401,491

14,014

91

21,747

37

234

88

Summa

1,859,104,920

164,733,092

2,023,838,012

557,504

95

82,323

33

639,828

28j9,544,513|60,214,679

15,490,028

17,628,265

102,877,485

28,666,610

74,210,875

742,108

75

1,381,937

03

75,640

59

Hör till Särskilda Utsk. Uti., 1878, N:o 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. H.

Sammandrag af 1876 års taxeringslängd^ för städerna öfver andra artikelns bevillning för fast egendom samt för inkomst af kapital och arbete, med upptagande

särskildt af de städer, som hafva tiotusen invånare och deröfver.

Efter B

e

v i 1

1

n i n

g

sför

o x1 d. ix i ix g

ens a n d. r

a ar

t i k e

1.

F ö r

fast egend

om, som ä r

t i 11 b

v i

Ilning t a lera d.

F ö r

n k o m s t

af k a p i t

r } och a

r b e t e.

Uppskattadt värde

Fas

tstäld bevillning

U p p s k

a t t a d in

k o m s t

Medgifvet af-

Antagen

beskattnings- bar inkomst.

Faststäld

bevillnings

afgift.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Summa.

för jordbruks- fastighet.

för annan

fastighet.

Summa.

af kapital.

af rörelse,

näring eller

yrke.

af allmän

tjenstebefattning

eller pension.

af enskild

tjenstebefattning

eller pension.

Su ni ma.

drag enligt § 8

i Bevillnings- stadgan.

-

smil ma

bevillning efter

2:a artikeln.

Stockholms stad.............................

104,500

212,230,025

212,334,525

31

35

106,115

02

106,146

37

4,120,036

36,049,514

12,296,635

4,240,009

56,706,194

9,495,900

47,210,294

472,102

94

578,249

31

Stockholms län.............................

750,535

5,616,710

6,867,245

225

26

2,808

50

3,033

76

125,725

1,049,411

244,912

177,666

1,597,714

482,100

1,115,614

11,156

14

14,189

90

Upsala län, Upsala ........................

522,990

12,755,300

13,278,290

156

18

6,377

65

6,533

83

278,190

2,132,112

1,024,607

196,780

3,631,689

636,900

2,994,789

29,947

89

36,481

72

(Unga städer..........................

534,950

1,067,950

1,602,900

162

24

534

61

696

85

26,510

214,279

43,318

49,612

333,719

60,300

273,419

2,734

19

3,431

04

Säger

1,057,940

13,823,250

14,881,190

318

42

6,912

26

7,230

68

304,700

2,346,391

1,067,925

246,392

3,965.408

697,200

3,268,208

32,682

08

39,912

76

Södermanlands län ........................

1,136,091

7,879,454

9,015,545

336

48

3,932

46

4,268

94

180,316

1,738,932

444,029

600,762

2,964,039

6,776,280

745,800

2,218,239

22,182

39

26,451

66,277

29,135

33

Östergötlands län, Norrköping.....................

557,400

25,753,400

26,310,800

167

22

12,876

70

13,043

92

270,075

3,948,040

404.920

2,153,245

1,452,900

528,300

5,323,380

53,233

24,559

SO

72

Ofri ga städer .............................................

1,490,959

8,257,930

9,748,889

447

51

4,128

81

4,576

32

290,612

1,734,307

612,510

346,833

2,984,262

2,455,962

62

94

Säger

2,048,359

34,011,330

36,059,689

614 73

17,005

Öl

17,620

24

560,687

5,682,347

1,017,430

2,500,078

9,760,542

1.981,200

7,779,342

77,79342

95,413

66

Jfinkörnno-s län. Jönkönincr

1,159,700

9,600,100

10,759,800

347

91

4,80005

928 15

5,147

96

207,935

1,932,232

584,698

122,181

2,847,046

189,600

137,100

2,657,446

26,574

5,114

46

31,722

6,220

42

----.. r “ o 1 i o

Ofriga städer.............................................

592,500

1,856,300

2,448,800

177

75

1,105

90

74,220

374,434

106,156

92,787

648,597

511,497

97

87

Säger

1,752,200

11,456,400

13,208,600

5 2 516 6

5,728:20

6,253

86

282,155

2,307,666

690,854

214,968

3,495,643

326,700

3,168,943

31,689

43

37,943 29

Kronobergs län................................

274,450

2,642,400

2,916,850

82

34

1,321

20

1,403

54

123,544

558,567

220,963

225,173

1.128,247

107,400

1,020,847

10,208

47

11,612

Öl

Kalmar » .................................

1,619,400

10,368,725

11,988,125

485

82

5,184

36

5,670

18

181,340

2,374,440

647,263

355,707

3,558,750

415,500

3,143,250

31,432

50

37,102

68

Gotlands » ................................

520,800

3,807,900

4,328,700

156

24

1,903

95

2,060

19

87,819

1,003,065

333,680

183,448

1,608,012

249,300

1,358,712

13,587

12

15,647

31

Blekinge » , Karlskrona ......

43,500

6,992,477

7,035,977

13

05

3,484

40

3,497

45

209,663

1,360,124

1,801,565

127,580

3,498,932

762,600

2,736,332

27,363

32

30,860

77

Ofriga städer..........................

346,491

4,150,971

4,497,462

104

21

2,075

54

2,179

75

180,190

1,190,736

250,945

186,662

1,7 58,533

269,100

1,489,433

14,894

33

17,074

08

Säger

389,991

11,143,448

11,533,439

117

26

5,559 94

5,677

20

389,853

2,550,860

2,002,510

214,242

5,257,465

1,031,700

4,225,765

42,257

65

47,934

85

Kristianstads län...........................

562,400

7,125,800

7,688,200

168

72

3,562 90

3,731

62

190,614

1,346,611

5,964,875

723,917

487,396

2,748,538

364,200

2,384,338

23,843

38

27,575

Malmöhus län, Malmö ..................

2,119,800

29,336,500

31,456,300

635

94

14,668

25

15,304

19

410,523

1,269,590

1,026.700

8,671,688

1,791,000

6,880,688

68,806

88

84,111

07

Lund .................................................

1,417,200

9,324,800

10,742,000

425

16

4,662

40

5,087

56

297,385

1,520,893

669,483

224,520

2,712,281

439,800

2,272,481

22,724

81

27,812

37

Ofriga städer..........................

3,006,100

19,829,970

22,836,070

901

83

9,914 99

10,816

82

438,332

5,259,033

902,407

527,703

7,127,475

1,276,800

5,850,675

58,506

75

69,323

57

Säger

6,543,100

58,491,270

65,034,37 0

1,962

93

29,245

64

31,208

77

1,146,240

12,744,801

2,841,480

1,778,923

18,511,444

3,507,600

15,003,844

150,038

44

181,247

01

Hallands län .........................

1,501,700

1,962,300

7,508,580

9,010,280

76,674,900

450

5 2

3,754

29

4,204

37,944

81

187.101

1,544,638

423,474

2,185,182

309,610

4,338,943

2,464,823

26,994,843

476,100

3,617,400

1,988,723

23,377,443

19,887

233,774

23

24,092

04

Göteborgs- och Bohus län, Göteborg ......

74,712,600

588

69

37,356

30

99

1,527,650

18,943,068

43

271,719

42

Ofriga städer...........................

944,854

6,263,190

7,208,044

283

45

3,131

54

3,214

99

120,334

1,356,602

326,877

156,110

1,960,023

262,800

1,697,223

16,972

23

20,387

22

Säger

2,907,154

80,975,790

83,882,944

872

14

40,487 84

41,359

98

1,648,084

20,299,670

2,512,059

4,495,053

28,954,866

3,880,200

25,074,666

250,746

66

292,106

64

Elfsborgs län ......................

1,866,200

8,895,850

10,762,050

12,491,546

559

86

4,447

90

5,007

76

243,035

1,698,781

572,985

655,233

668,942

416,118

3,183,743

399,000

533,400

2,784,743

27,847

43

32,855

33,211

19

Skaraborgs » ...........................

3,518,770

8,972,776

1,055

33

4,485

23

5,540

56

365,689

1,863,440

3,300,480

2''767''080

27,670

80

36

Wermlands » ..........................

1,583,345

8,549,376

10,132,721

474

87

4,274

60

4,749

47

184,790

2,129,051

620,722

678,916

276,421

3,210,984

37 5,600

2,835,384

28,353

84

33,103

31

Örebro » ..........................

1,922,837

8,726,805

8,658,500

10,649,642

571

04

4,361

99

4,933

03

262,127

1,810,737

678,119

3,429,899

537,600

2,892,299

28,922

99

33,856

02

Wcstmanlands » ...........................

2,779,800

11,438,300

833

94

4,329

25

5,163

19

208,378

2,378,842

542,007

345,281

3,474,508

775,200

2,699,308

26,993

08

32,156

27

Kopparbergs » ...........................

685,757

5,517,274

14,127,936

6,203,031

202

11

2,754

80

2,956

91

131,847

1,682,770

350,765

331,220

2,496,602

462,900

2,033,702

20,337

02

23,293

93

Gefleborgs » , Gede ............

1,585,093

15,713,029

474

06

7,040

15

7,514

21

106,660

3,968,530

338,257

301,138

4,714,585

1,324,200

3,390,385

33,903

85

41,418

06

Ofriga städer .........................

632,400

5,909,307

6,541,707

189

72

2,957

35

3,147

07

62,510

2,774,633

281,139

315,987

3,434,269

634,500

2,799,769

27,997

69

31,144

76

Säger

2,217,493

20,037,243

22,254,736

663

78

9,997

50

10,661

28

169,170

6,743,163

619,396

617,125

8,148,854

1,958,700

6,190,154

61,901

54

72,562

82

Wester-Norrlands län.....................

1,311,900

8,956,800

10,268,700

393

57

4,478

40

4,871

97

161,705

3,888,200

479,813

460,401

4,990,119

897,018

646,500

4,343,619

43,436

19

48,308

16

Jemtlands » .....................

287,600

1,549,400

1,837,000

86

28

774

70

860

98

22,800

545,422

279,921

48,875

97,800

799,218

7,992

18

8,853

16

Westerbottens » .....................

271,200

2,127,600

2,398,800

81

36

1,063

80

1,145

16

50,000

733,655

290,894

108,053

1,182,602

1,723,663

159,900

1,022,702

10,227

02

11,372

18

Norrbottens » .....................

900,963

3,111,930

4,012,893

270

28

1,555

94

1,826

22

66,140

1,186,124

330,074

141,325

291,300

1,432,363

14,323

63

16,149

85

Summa

38,514,485

553,184,636

591,699,121

11,54029

276,046

18

287,586

47

11,395,895

116,285,098

30,867,857

20,211,307 178,760,157

29,998,800

148,761,357

1,487,613

57

1,775,200

04

Hot till Särskilda UtsTc. Uti., 1878, N:o 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. 1

Uppgift å medeltalet af medelmarkegångsvärde dels å nedannämnde persedlar enligt Litt. C i markegångstaxorna för åren 1868—1877,

dels ock å de deri upptagne vakansafgifter för en hel soldat- eller båtsmansrote.

Råg.

Korn.

Hafra.

Blandsäd,

hälften

korn och

hälften

hafra.

Smör.

Pläs

i.

Kött.

Tack-

jern.

Hö.

Soldatrote.

Båtsmansrote.

1 kubft.

1 kubft.

1 kubft.

1 kubft.

1 centn.

1 centn.

1 centn.

1 centn.

1 centn.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

2

52

2

15

—

—

—

—

64

18

—

—

—

—

—

—

—

—

187

99

106

18

2

46

1

99

—

—

—

—

63

41

—

—

—

—

—

—

—

—

149

56

108

25

2

47

2

07

—

—

—

—

62

10

■—

—

—

—

—

—

—

—

79

25

82

87

2

66

2

21

—

—

•—

—

59

70

—

—

—

—

•—

—

—

—

107

74

114

14

2

80

2

24

—

—

—

—

55

35

32

50

20

13

—

—

—

—

101

100

43

95

—

—

2

78

2

15

—

—

—

—

52

25

33

15

22

38

—

—

—

—

131

20

—

—

2

71

2

21

—-

—

—

—

58

75

32

68

23

09

98

85

2

50

2

19

—

—

—

—

58

58

—

—

—

—

—

—■

—

—

•—

—

112

59

2

43

2

14

—

—

—

—

55

25

33

73

—

—

143

44

_

_

127

95

2

80

2

21

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

125

22

2

77

2

12

1

39

—

—

|

2

78

2

13

1

45

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

104

18

l

1

—

2

68

2

08

1

40

—•

—

—

—

•—-

—

—

—

—

—

—

—

1

2

72

2

11

1

48

—

—

—

—

—

—-

—

—

—-

—

—

—

126

51

—

—

2

71

2

11

1

38

1

73

55

98

—

—

—

—

—

—

—■

—

—

—

146

06

2

89

2

22

1

40

—

—

64

16

—

—

—

—

—-

—

—

—

150

62

121

34

2

93

2

21

—

—

—

—

58

86

—

—

—

—

—

—

—

—

120

19

117

66

2

69

2

18

—

—

—

—

57

90

—

—

—

—

■—-

—

—

—

128

94

—

—

2

98

2

38

1

48

—

—

60

89

•—-

—

—

—

—

—

—

—

139

89

—

—

2

66

2

23

1

25

—

—

—

—

—

—

20

14

3

08

2

62

97

75

—

—

2

75

2

29

1

28

—

—

—

—

—

—

—

—

2

74

—

—

101

34

—

—

2

51

2

07

—

—-

■—

—

60

71

■—-

—

—

—

2

91

2

07

140

11

—

—

3

03

2

42

1

39

1

90

-—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

121

32

—

—

2

82

2

38

—

—

—

—

58

93

---

—

21

34

3

20

2

53

88

02

101

10

3

2

43

—

—

—

—

56

96

—

—

22

29

—

—

2

74

86

39

100

70

2

98

2

57

—

—

—

—

58

96

—

—

21

70

—

—

2

80

—

—

146

29

—

2

67

69

13

—

—

—

—

2

9

58

K7

—

—

2

92

—

—

__

—

47

95

—

—

__

—

—

—

—

—

86

46

77

23

—

—

2

74

—

—

-—

—

* 49

68

—

—

—

—

—

—

—

—

88

27

102

88

Län och Markegångsdistrikt.

Stockholms ...................

Upsala ...........................

Södermanlands.............

Östergötlands................

Jönköpings

Kronobergs ................

Tr i [Fasta landet

ICahnar ( ÖIand...........

Gotlands...

Blekinge........................................

| Kristianstads...

Kristianstads < Engelholms

[ Cimbrishamns

Malmöhus

Hallands.......................................

Göteborgs- och Bohus............

Elfsborgs.......................................

Skaraborgs .................................

Vermlands...................................

Nerike

Bergslagen..................

Örebro

Vestmanlands

Kopparbergs ......................

n n . f Gestriklands

breneborgs n , •

[ Helsinglands

Vesternorrlands .................

jJemtlands .

JHerjeadalens j Y(t^ Hog<ial8

Yesterbottens.................................................

Norrbottens ...

Jemtlands

Herjeådalens sockmr

s:n .

Stockholms

Upsala

Södermanlands

Östergötlands

Län

Kalmar

Jönköpings

regemente

-r.. i ..

) Jönköpings

Indelningsbåtsman |

Roteringsbåtsman [

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

I

Malmöhus

Hallands

GöteborgsElfsborgs

Skaraborgs

Vermlands

Örebro

Vestmanlands

Kopparbergs

Getieborgs

Vesternorrlands

Jemtlands

Vesterbottens

Norrbottens

och Bohus

flor till Särskilda Utsk. TJtl., 1878, N:o 2.

STOCKHOLM, IVAR HJEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 187 8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.