Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad reglering af skjutsväsendet.

1878-03-29 · 41 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1878:1, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad reglering af skjutsväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:0 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 Mars 1878, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga proposition till

Riksdagen, angående förändrad reglering af skjutsväsendet.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875 gjort

framställning om förändrad reglering af skjutsväsendet samt angirvit de

hufvudgrunder, som enligt Riksdagens åsigt borde dervid vinna tillämpning,

så har Kongl. Maj:t med nådig proposition (N:o 11) af den 16 sistlidne

Januari till Riksdagen öfverlemnat förslag i berörda hänseende samt, ”då i

detta förslag utom åtskilliga anordningar, de der äro af beskaffenhet att

röra rikets allmänna hushållning, tillika förekomme frågor dels om upphörande

af tillämpning af i allmän lag gifna stadganden, dels om lindring uti

ett med innehafvande af vissa jordbruksfastigheter nu förenadt åliggande,

dels ock angående skyldighet så väl för staten som för i detta hänseende

hittills undantagna samhällsklasser att deltaga i utgifter för samfärdselns

underlättande”, omförmälda förslag ”till Riksdagens pröfning och antagande”

hänskjutit; och har Kongl. Maj:ts proposition, hvilken tillika med berörda

förslag till Riksdagens ledamöter i tryck utdelats, blifvit af båda Kamrarne

remitterad till Lag-Utskottet, som öfverlemnat detta ärende åt ett i enlighet

med § 47 i Riksdagsordningen sammansatt Stats- och Lag-Utskott.

Då sistnämnda Utskott, som under förevarande ärendes behandling

tagit noggrann känuedom om ej mindre det af komiterade för afgifvande al

betänkande och förslag angående skjutsväsendets ordnande den 6 Mars 1877

afgifna utlåtande, än äfven de öfver samma utlåtande till Kongl. Maj:ts

Bih. Ull Riksd. Prof. 1878. 4 Samt. 2 Afd. 1 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

Civildepartement inkomna och derifrån till Utskottet öfverlemnade yttranden

irån Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länen, Öfverståthållare-embetet samt

Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium, nu går att afgifva sitt utlåtande,

torde Utskottet, beträffande grunderna för det af Kongl. Maj:t nu

framlagda förslag till stadga om skjuts väsendet, till undvikande af vidlyftighet

endast få hänvisa till deri fullständiga utredning, som i frågan blifvit

lemnad, dels i berörda till Riksdagens ledamöter i tryck utdelade utlåtande,

dels ock i det statsrådsprotokoll öfver civilärenden, som finnes bilagdt den

nådiga propositionen.

Vid den granskning, som berörda förslag till stadga angående skjutsväsendet

inom Utskottet undergått, hafva så väl förslagets hufvudgrunder

som ock dess detaljbestämmelser befunnits vara sådana, att de enligt Utskottets

åsigt må kunna af Riksdagen godkännas, endast med iakttagande

af de få ändringar, Utskottet ansett sig böra ifrågasätta och härmed föreslå,

dervid följande den paragrafindelning, i hvilken förslaget är affattadt.

§ 11.

Enligt Kongl. Majits förslag har ifrågavarande § följande lydelse:

“Till entreprenör å skjutshållning må icke antagas annan än den,

som eger medborgerligt förtroende, gjort sig känd för ordentlighet och redbarhet

samt ställer antaglig borgen för fullgörande af de förbindelser, han

genom entreprenaden sig åtager. Denna borgen skall vara ingången såsom

för egen skuld af två inom länet boende personer, försedd med vederbörligt

intyg om deras vederhäftighet samt innefatta ansvarighet för gäldande af

alla de kostnader, som, i händelse entreprenören underlåter att sina förbindelser

fullgöra eller under entreprenadtiden aflider, kunna föranledas genom

skjutsningens uppehållande genom annan. “

Då det kan inträffa, att en person, hvilken vill åtaga sig en skjutsentreprenad,

har sin bostad på gränsen till eller inom ett annat län, än det,

hvarest skjutsanstalten är belägen-, och i följd deraf eller på grund af andra

omständigheter ej är i tillfälle att erbjuda borgen för entreprenadkontraktets

fullgörande af två inom det län, der skjutsanstalten är belägen, boende personer,

men denna omständighet, enligt Utskottets tanke, icke bör, under

förutsättning, att löftesmännens vederhäftighet är behörigen styrkt, lägga

hinder i vägen för borgensförbindelsens antagande, helst någon svårighet

icke lärer möta att genom Kongl. Majrts Befallningshafvandes mellankomst

utkräfva den ansvarighet, hvartill löftesmännen sig förbundit, har Utskottet

ansett de å femte raden i nämnda § förekommande orden: ”inom länet boende”

böra utgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

Deremot saknas bland föreskrifterna om denna borgens beskaffenhet

en bestämmelse, som Utskottet anser vara af vigt för att betrygga aftalets

fullgörande, eller att löftesmännen skola derför ansvara en för bada och

båda för en, och har Utskottet af denna anledning funnit en sådan bestämmelse

böra införas.

§ 12.

Enligt lvongl. Maj:ts förslag lyder denna § sålunda:

”Sedan med tillämpning af ofvan gifna bestämmelser Kongl. Majfls befallningshafvande

meddelat beslut angående entreprenadvilkoren, böra auktioner,

” efter derom minst en månad förut i länskungörelserna intagna tillkännagivanden,

anställas för skjutsningens upplåtande på entreprenad, så

väl i ”städerna som å landet. Dessa tillkännagifvanden böra jemväl innehålla

underrättelse derom, att entreprenör, som åstundan att för entreprenadtiden

förlägga skjutsningen till sin bostad, må dertill vara berättigad, sa

framt densamma finnes vara för ändamålet lämplig, äfvensom^att entreprenör,

som önskar att i förening med skjutsningen vid gästgifveri å landet jemväl

öfvertaga gästgifverihållningen derstädes, må kunna få densamma pa sig

öfverlåten för den tid, entreprenaden omfattar, så vida entreprenören eger

förfoga öfver härför lämplig, med erforderliga möbler och sängkläder försedd

”lägenhet, hvarom af Kronofogden eller Kronolänsmannen i orten, efter

å stället tagen kännedom om förhållandena, utfärdadt intyg skall vid auktionen

aflemnas; skolande entreprenör vara pligtig underkasta sig den förändring

i skjutsningsskyldigheten, som genom flyttning eller indragning af

angränsande skjutsanstalt eller tillkomst af ny sådan göres nödvändig.

Auktionerna, hvilka böra i stad af Magistraten och på landet af

Kronofogden i orten förrättas, skola hållas så tidigt det år, under hvilkct

entreprenaderna skola vidtaga, eller, om entreprenadperiodens början bestämmes

till den 1 Januari, så tidigt under loppet af nästföregående arefi att

samtliga auktionerna må vara förrättade senast inom Juni månads utgång.

Der så lämpligt finnes, må skjutshållningen vid flera angränsande skjutsanstalter

å landet vid samma auktionstillfälle å entreprenad utbjudas.

Det torde dock ej vara antagligt, att en hvar, som kan vara benägen

att vid gästgifveri å landet öfvertaga gästgifverihållningen i förening med

skjutsningen, äfven skall vara i tillfälle att, enligt föreskriften i m°ni. 1 af

denna §, vid entreprenadauktionens förrättande styrka, att han eger förfoga

öfver en för gästgifverihållningen lämplig lägenhet jemte erforderliga möbler

och sängkläder, helst berörda föreskrift skulle kunna tolkas derhän, att

han redan vid anbudets afgifvande borde vara dermed försedd, samt stad
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

gandefc om skyldighet för honom att i sådant afseende förete kronofogdens

eller kronolänsmannens i orten efter a stället tagen kännedom om förhållandena

utfärdade intyg, torde komma att för kronobetjeningen medföra

inangen gång onödiga resor för sådana undersökningar; och då tillfälle i

allt fall icke lärer saknas för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att efter

auktionen, men innan entreprenadkontraktet träder i verkställighet, undeiv

söka om entreprenören är försedd med hvad som för o-ästgifverihållningens

öfvertagande erfordras, har Utskottet ansett sig i denna § böra föreslå den

förändring, att ur mom. 1 må utgå orden: ’hvarom af kronofogden eller

kronolansmannen i orten, efter å stället tagen kännedom om förhållandena

utfärdadt intyg skall vid auktionen aflemnas*.

Enligt hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i åtskilliga län anmärkt,

skulle kronofogdarne i större fögderier, särdeles inom de norra orterna,

svårligen kunna hinna att förrätta alla erforderliga entreprenadauktioner;

och då denna anmärkning synes icke sakna befogenhet, har Utskottet

funnit sig böra föreslå den ändring i mom. 2 af denna §, att entreprenadauktionerna

å landet må kunna, der Kongl. Majrts Befallningshafvande finner

skäligt att så derom förordna, af kronolänsmannen i orten förrättas,

samt att förty å andra raden i berörda moment efter ordet: ’’kronofogden”

måtte införas orden: ”eller, der Kongl. Maf.ts Befallningshafvande sä förordnatkronolänsmannen”.

§ 18.

Denna § har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande innehåll:

”Skulle vid de hållna entreprenad-auktionerna icke något anbud å

skjutsningens öfvertagande varda afgifvet, eller har anbud icke kunnat af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande godkännas, skall, för sådant fall, likasom

i den händelse att entreprenadanbud med förbehåll om bidrag blifvit af

vederbörande förkastadt, samt entreprenad icke heller mot för ändamålet

anvisadt lägre bidrag kunnat åvägabringas, skjutsningen, hvad angår stad,

af staden sjelf uppehållas, intill dess entreprenad om densammas öfvertagande

kan varda åstadkommen; börande i utgörandet af denna skyldighet alla

stadskommunens medlemmar taga del efter enahanda grund, som för utgörande

af de kommunen samfäldt åliggande skyldigheter i allmänhet finnes

stadgad, dock att i stad, der skjutsskyldigheten för närvarande efter annan

giund utgöres, hvad i sadant hänseende inom staden iakttages kommer att

tills vidare lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda öfverenskornmet

eller förordnadt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. 5

Hvad åter angår skjutsanstalt å landet, skall i ofvannämnda fall skjutslaget,

der sådant enligt faststäld indelning finnes att tillgå eller af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande med tillämpning af stadgandet i § 3 anordnas,

vara skyldigt att skjutsningen uppehålla, intill dess densamma kan varda af

entreprenör öfvertagen; egande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, efter

vederbörandes hörande inför Häradsrätten i orten, förordna om den förändring

i skjutslagens sammansättning, som för skjutsningens ändamålsenliga

utgörande må finnas lämplig, med iakttagande att hållskjuts, der utgörande

af sådan skjuts icke af förhållandena oundgängligen påkallas, skall upphöra.”

Då emellertid i § 4 är stadgadt, att, der stad för närvarande har

till skjutsningens fullgörande sig tilldeladt skjutslag från hemman å landet,

dervid må tills vidare förblifva i den mån, efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

bepröfvande, förhållandena kunna göra sådant biträde fortfarande

nödvändigt, torde det uti ifrågavarande § begagnade uttryckssätt, att skjutsningen

skall af staden sjelf uppehållas, föranleda tvekan huruvida ett stad

biträdande skjutslag af hemman å landet skall uti ifrågasatt fall i skjutsningens

uppehållande deltaga eller icke. Detta har föranledt Utskottet att

för erhållande af tydlighet härutinnan näst efter orden: "af staden sjelf å

sjunde raden föreslå införandet af dessa ord: ”eller, der vid pröfning, som

i § å föreskrifves, biträde af hemman å landet hlifvit bibehållet, af staden

och sådant biträdande skjutslag utgöras”, hvaremot ordet ”■uppehållas” å samma

rad skulle utgå.

Jemväl torde böra bemärkas att, om stad eller skjutslag å landet,

som nödsakas att sin skjutsning sjelf uppehålla, träffar aftal med annan

om den staden eller skjutslaget åliggande skjutsningens utgörande mot

derför betingad ersättning, ett sådant entreprenadaftal icke är af samma

beskaffenhet, som de entreprenader, denna stadga afser, och icke heller berättigar

till erhållande af något bidrag från statens eller länets sida. Med

afseende härå har Utskottet funnit orden: ”enligt denna stadgas bestämmelser•”

böra införas i första momentet efter ordet kan på åttonde raden och

i andra momentet efter ordet kan på femte raden.

I följd af den ändring, Utskottet här ofvan föreslagit i denna paragrafs

första moment, har Utskottet äfven ansett nödigt, att på nionde

raden i denna paragraf efter ordet skyldighet införas orden: "så vidt stad

angår''''.

§ 22.

Denna § har enligt Kongl. Maj:ts förslag följande lydelse:

”De bidrag, hvilka jemlikt Landstings af Kongl. Majds Befallningshafvande

godkända beslut höra skjutsentreprenörerne tillgodokomma, skola efter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

sådan grund utgöras, att bidrag intill belopp, som motsvarar hälften af den

för länet eller, der län är i särskilda landstingsområden fördeladt, hvarje

sådant område senast faststälda bevillning enligt andra artikeln Bevillningsstadgan,

skola gäldas med lika andel af staten och länet eller landstingsområdet,

hvaremot den del af erforderligt bidrag, som öfverskjuter nämnda

hälft, skall gäldas med två tredjedelar af staten och en tredjedel af länet

eller landstingsområdet; börande härvid iakttagas, att, der inom landstingsområde

finnes stad, som icke hör till landstinget, den på sådan stad

belöpande bevillning icke må i berörda afseenden tagas i beräkning.

Entreprenadbidrag, som efter den sålunda stadgade fördelningsgrunden

böra inom län eller landstingsområde erläggas, skola utgöras medelst en

särskild afgift, hvilken skall utgå i förhållande till den allmänna bevillning

enligt andra artikeln Bevillningsstadgan för fast egendom eller för

inkomst af kapital eller arbete, som af en hvar skattskyldig till statsverket

erlägges, dock att, så länge bevillningen för jordbruksfastighet utgår med

lägre procent än bevillningen för annan fastighet, omförmälda afgift skall

utgöras med dubbelt större belopp för bevillning af jordbruksfastighet, än

för bevillning af annan fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål.

”

Då stad eller skjutslag å landet, som enligt §18 här ofvan, i den

händelse entreprenad för öfvertagande af dess skjutsning icke kunnat åstadkommas,

måste sjelf utgöra sin sbjutsningsskyldighet, ej fri tagits från deltagande

i de bidrag till skjutsentreprenader, som enligt stadgandena i denna

§ skola inom län eller landstingsområde uttaxeras, skulle deraf blifva en följd,

att staden eller skjutslaget skulle icke allenast gå i mistning af den lindring

i skjutsningstungan, som är afsedd att genom denna stadga åstadkommas,

samt att för skjutslega, som enligt Kongl. Maj:ts bestämmande kan sättas

lägre än den för orten stadgade maximilega för entreprenadskjuts, fortfarande

utgöra sin skjutsningsskyldighet, utan äfven deltaga i gäldande af de bidrag till

skjutsentreprenader, som till andra skjutsningsskyldiges befrielse från deras

skjutsningstunga kunna komma att efter stadgade grunder för länet eller landstingsområdet

utgå. Sistberörda deltagande i gäldandet af entreprenadbidrag

har dock synts Utskottet icke vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,

helst fall kunna inträffa, då uteblifvande af antagliga anbud förorsakas

af förhållanden, som icke äro af staden eller skjutslaget beroende. De

menliga följder, som staden eller skjutslaget i öfrigt måste vidkännas, torde

i allt fall i sig innebära tillräckligt stark maning för staden eller skjutslaget

att i sitt eget intresse söka verka för entreprenads åstadkommande på antagliga

vilkor; och dä svårighet icke torde möta för vederbörande uppbördsman att

vid debiteringen af bidraget till skjutsentreprenaderna undantaga stad eller

skjutslag, som måste sjelf skjutsen utgöra, har Utskottet funnit sig böra före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

slå, att till andra momentet af § 22 måtte fogas ett tillägg af det innehåll,

”att i de fall, hvilka i § 18 afses, ej mindre stad för den bevillning, som

derifrån utgår, än äfven vederbörande skjulslag för den å hemmanen i skjutslaget

belöpande bevillning, skall ega att för den tid, staden eller skjutslaget i

följd af hvad derom i nämnda § är stadgadt måste ensamt för sig utgöra

skjutsning, tillgodonjuta befrielse från deltagande i de bidrag till skjutsentreprenader,

som för samma tid böra utgå från det län eller särskilda landstingsområde,

till hvilket staden eller skjutslaget hör.”

§ 49.

Då hållkarls hufvudsakligaste åliggande är uppbudning af skjuts, har

Utskottet ansett i denna § orden: ”för de resandes betjenande till sitt biträde”

höra utbytas mot orden: ”till sitt biträde för bildning af skjuts och de

resandes betjenande jemväl i öfrigt ”

På grund af hvad sålunda förekommit, och under erinran att i det förslag

till Stadga angående skjutsväsendet, Utskottet går att förelägga Riksdagen,

afvikelserna från det af Kongl. Maj:t framlagda förslaget äro med

kursiv stil utmärkta, får Utskottet härmed vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte antaga det af Kongl. Maj:t

framlagda förslag till stadga angående skjuts väsendet med

de ändringar och tillägg, som finnas intagna i följande

Stadga

angående Skjuts väsendet.

§ i.

All skjuts för resandes befordran bör, så vidt ske kan, på entreprenad

upplåtas i enlighet med hvad derom 1 denna stadga förordnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

Maximibeloppet af den skjutslega, som må af entreprenör få uppbäras,

hvilket belopp kan bestämmas olika för olika län och jemväl för olika

delar af samma län, fastställes af Kongl. Maj:t, efter förslag af vederbörande

Landsting och Länsstyrelse.

§ 2.

Skjutsanstalterna i riket skola vara antingen gästgifverier, med skyldighet

att lemna resande herberge och förplägning, eller skjutsstationer, utan

sådan skyldighet.

§ 3.

I hvarje stad skall genom dess försorg finnas ordnad anstalt för resandes

betjenande med skjuts; egande för Stockholm Ofverståthållare-embetet och för

öfriga städer Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att efter förekommande omständigheter

bestämma, huruvida anstalten skall vara gästgifveri eller skjutsstation.

För landet ankommer det på Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att,

sedan vederbörande blifvit inför Häradsrätten i orten hörde och Häradsrätten

betänkande afgifvit, bestämma ej mindre hvilka af der varande gästgifverier

må såsom icke vidare behöfliga kunna indragas, än äfven hvilka skola såsom

gästgifverier bibehållas eller till skjutsstationer inskränkas. Der gästgifveri

förklarats skola endast såsom skjutsstation qvarstå, men förändrade

förhållanden sedermera påkalla, att jemväl gästgifverihållning vid stationen

eger rum, vare Kongl. Maj:ts Befallningshafvande oförhindrad att derom förordna.

Ej må ny skjutsanstalt på landet annorledes än efter godvilligt åtagande

eller genom entreprenad inrättas; dock att i de delar af riket, der

gästgifveri- och skjutshållningen icke är fästad vid vissa hemman, utan tid

efter annan ordnats såsom en gemensam angelägenhet för större eller mindre

samfällighet, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande må ega att, derest vid

en eller flera af de utmed allmän väg varande skjutsanstalter entreprenad

icke skulle kunna tillvägabringas, men sådan anstalt, med eller utan gästgifverihållning,

finnes vara för samfärdseln derstädes oundgängligen behöflig,

för sådant fall, efter föregången undersökning vid Häradsrätten i orten, ej

mindre bland de inom samfälligheten enligt hittills gällande författningar

skjutsskyldiga hemman till skjutsanstalt med dertill hörande skjutslag bestämma

vissa lämpligen belägna hemman, än äfven fastställa den ersättning,

som, utöfver tillgängliga, för skjutsväsendet inom orten anvisade anslag i

räntor eller penningar, skäligen bör af öfrige skjutsskyldige inom samfälligheten

erläggas till dem, som sålunda komma att skjutsanstalt öfvertaga och

skjutsning dervid bestrida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

9

§ 4.

Till biträde vid skjutsningens utgörande må stad hädanefter icke tilldelas

skjutslag från hemman å landet; dock må, der biträde i berörda afseende

för närvarande eger rum, dervid tills vidare förblifva i den mån, efter

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes bepröfvande, förhållandena kunna

göra sådant biträde fortfarande nödvändigt.

§ 5.

Gästgifvare och föreståndare för skjutsstation antages och förordnas i

stad af Magistraten samt å landet af Kongl. Majds Befallningshafvande;

egande den myndighet, som gästgifvare eller stationsföreståndare förordnat,

att i de fall, som i § .">4 omförmälas, honom från befattningen skilja.

§ 6.

Yid hvarje skjutsanstalt skola för resande vara att tillgå gäst- och

stallrum samt vagnbod, hvilka lägenheter det åligger anstaltens föreståndare

att i fullgod! stånd hålla.

Derjemte skola vid gästgifveri, i stad enligt Magistratens och på landet

enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes bestämmande, för resandes

herbergerande finnas minst två med snygga möbler och sängkläder försedda,

städade rum, deraf det ena, när årstid eller väderlek så fordrar, skall vara

uppeldadt; äfvensom nödig förplägning och uppassning skall för resande

vara att erhålla mot skälig betalning.

Så väl gästgifvare som stationsföreståndare vare skyldig att till resande,

som medhar häst, emot skälig^ betalning lemna hästfoder, när sådant

begäres.

Resande, som till skjutsanstalt ankommer, ege att under afvaktan på

anskaffandet af derstädes bestäld skjuts, uppehålla sig i gästrummet utan betalning.

§ 7-

Förekommer klagomål deröfver, att resande affordras oskälig betalning

för herberge och förplägning eller hästfoder, eller visar sig eljest behof

af taxa å de förnödenheter, som gästgifvare eller stationsföreståndare

tillhandahålla bör, ankomme i Stockholm på Öfverståthållare-embetet och i

B/h. till Riksd. Brok 1878. 4 Sand. 2 Åfä. 1 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

länen pa Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, efter inhemtande af erforderliga

upplysningar om de i orten gängse pris å berörda förnödenheter,

medelst utfärdad taxa, som efter omständigheterna förändras, bestämma den

betalning, som skall erläggas. Finnes taxa för skjutsanstalt utfärdad, skall

densamma vara genom gästgifvarens eller stationsföreståndarens försorg i gästrummet

anslagen.

§ 8.

Innehafvare af nu varande gästgifveri, vare sig att der såsom sådant

bibehålies eller till skjutsstation inskränkes, ege att fortfarande tillgodonjuta

de friheter, räntor och andra dylika förmåner, som blifvit detsamma i Jaga.

ordning tillerkända.

Så väl gästgifvare som stationsföreståndare vare berättigad att med

den inskränkning, som för de i § 28 omförmälda fall finnes stadgad, vid

eller utom måltider till vägfarande försälja maltdrycker till förtäring på

stället; dock med rättighet för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, då

oordning dervid förekommer, sådan försäljning förbjuda.

Ar rättighet till uiskänkning af bränvin med gästgifveri förenad, lände

i afseende å utöfning af sådan rättighet till efterrättelse hvad i gällande förordning

angående vilkoren för bränvin» försäljning derom finnes stadgadt.

§

För åstadkommande af skjutsentreprenader skola Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

så snart det i 5$ 3 omförmälda ordnande af gästgifverierna

egt rum, i den mån gällande entreprenadkontrakt icke derför lägga hinder

i vägen, vidtaga erforderliga åtgärder samt i sådant afseende för hvarje

skjutsanstalt bestämma det antal hästar och åkdon, samt, der så nödigt

finnes, ridsadlar, eller, der båtskjuts eger ram, det antal farkoster, som vid

anstalten skall under hvarje dygn för resande vara att tillgå; börande härvid

iakttagas, att skjutsåtgången iägges till grund för bestämmandet af hästarnes

och farkosternas antal samt att, der betydligt olika antal under olika tider

af året utgår, bestämmelserna derefter lämpas.

Beträffande tiden för hästars inställande må icke entreprenör tillförbindas

att inställa häst genast vid anfordran. För skjutsanstalter vid mera befarna

vägar ege Kongl. Majds Befallningshafvande bestämma högst två hästar inom

en half timme och ytterligare högst fyra hästar inom en och en halftimme

efter anfordran, samt vid mindre befarna vägar högst två hästar inom en

timme och ytterligare högst två hästar inom två timmar, likaledes efter

anfordran. Finnas hästar derutöfver vara vid någon skjutsan tält behöflige,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

må för deras inställande icke bestämmas kortare tid än tre timmar. Vid

skjutsanstalt, der antalet resande är ringa, men anstalten med lmfvudsakligt

afseende å angelägenheten deraf, att skjuts vid resor i tjensteärenden finnes

att tillgå, af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande anses böra bibehållas, må

vid entreprenadvilkorens bestämmande icke stadgas kortare tid för skjutens

inställande en tre timmar. Skjutsdygnet räknas frän klockan sex eftermiddagen

det ena dygnet till samma tid det andra.

Åkdon, som det åligger entreprenör tillhandahålla, böra vara försedda

med stoppad dyna och fotsack af läder; samt, der det är hjulåkdon, jemväl

med jernfjädrar.

10.

Entreprenadtiden skall i allmänhet omfatta en period af tre år, räknadt

från och med den 1 November, med rättighet för Kong!. Majrts Befallningshafvande;

att, om sä anses lämpligare, bestämma entreprenadperiodens

början till den 1 Januari, äfvensom att utsträcka perioden till fem år,

dock alltid med iakttagande, att entreprenadperioden blifver densamma för

alla skjutsanstalterna inom ett och samma län, sä att entreprenadkontrakten

äfven vid de skjutsanstalter, der sådant aftal icke kunnat samtidigt med öfriga

entreprenader inom länet komma till stånd, vid samma tidpunkt löpa

till ända.

§ Il
-

Till entreprenör å skjutshållning må icke antagas annan än den, som

<• ger medborgerligt förtroende, gjort sig känd för ordentlighet och redbarhet

samt ställer antaglig borgen för fullgörande af de förbindelser, han genom

entreprenaden sig åtager. Denna borgen skall vara ingången af två personer,

en för båda och båda för en såsom för egen skuld, och försedd med

vederbörligt intyg om deras vederhäftighet samt innefatta ansvarighet för

gäldande af alla de kostnader, som, i händelse entreprenören underlåter att

sina förbindelser fullgöra eller under entreprenadtiden aflider, kunna föranledas

af skjutsningens uppehållande genom annan.

Sedan med tillämpning af ofvan gifna bestämmelser Kongl. Majrts

Befallningshafvande meddelat beslut angående entreprenadvilkoren, böra auktioner,

efter derom minst en manad förut i iänskuugörelserna intagna till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

kännagifvanden, anställas för skjutsningens upplåtande på entreprenad, så

val i städerna som a landet. Dessa tillkännagifvande!! böra jemväl innehålla

underrättelse derom, att entreprenör, som åstundar att för entreprenadtiden

förlägga skjutsningen till sin bostad, må dertill vara berättigad, så

framt densamma finnes vara för ändamålet lämplig, äfvensom att entreprenör,

som önskar att i förening med skjutsningen vid gästgifveri å landet

jemväl öfvertaga gästgifverihållningen derstädes, må kunna få densamma på

sig öfverlåten för den tid, entreprenaden omfattar, så vida entreprenören

eger förfoga öfver härför lämplig, med erforderliga möbler och sängkläder

fösedd lägenhet;. skolande entreprenör vara pligtig underkasta sig den förändring

i skjutsningsskyldigheten, som genom flyttning eller indragning af

angränsande skjutsanstalt eller tillkomst af ny sådan göres nödvändig.

Auktionerna, hvilka böra i stad af Magistraten och på landet af Kronofogden

eller, der Kongl. Majits Jiefullninysliafvande så förordnar, Kronolänsmannen

i orten förrättas, skola hållas så tidigt det år, under hvilket entreprenaderna

skola vidtaga, eller, om entreprenadperiodens början bestämmes

till den 1 Januari, så tidigt under loppet af nästföregående året, att samtliga

auktionerna må vara förrättade senast inom Juni månads utgång. Der

så lämpligt finnes, må skjutshållningen vid flera angränsande skjutsanstalter

a landet vid samma auktionstillfälle å entreprenad utbjudas.

§ 13.

Utrop skall först ske å skjutsningen» öfvertagande emot rättighet att

of de resande i skjutslega uppbära den af Kongl. Maj:t för länet eller, der

olika lega är för särskilda delar af länet stadgad, den länsdel, hvarinom

skjutsanstalten är belägen, faststälda maximilega utan vilkor af bidrag. Döres

dervid flera än ett anbud, må de täflande genom underbud skilja sig

emellan. Vill . icke någondera medgifva nedsättning, skola samtliga de täflande»

anbud i protokollet antecknas. Varder åter vid utrop i förenämnda

oi d ning icke något anbud afgifvet, skall utrop anställas med vilkor af bidrag

jemte rättighet att uppbära den faststälda maximilegan; börande efter

auktionsförrättningarnes slut samtliga dervid förda protokoll tillika med de

af de bjudande aflemnade bevis, intyg och borgensförbindelser till Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande insändas.

§ 14-

Skulle vid granskning af de inkomna anbuden det eller de lägsta,

som. för särskild skjutsanstalt afgifvits, med afseende å den bjudaudes personlighet

eller å den aflemnade borgensförbindelsens beskaffenhet, eller å den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

13

för skjutaningens besörjande erbjudna lägenhet, eller eljest finnas vara åt

beskaffenhet att icke kunna godkännas, skall Kongl. Majäs Befallningshafvande

skyndsamt ombesörja att ny auktion förrättas. ,

Beträffande de anbud, emot hvilka i omförmälda utseenden eller i

fråga om antagligheten af dervid fästadt förbehåll om öfvertagande jemväl

af gästgifverihållning, anmärkning icke förekommit, bör, i händelse anbud

afgifvits utan anspråk på entreprenadbidrag, det anbud, som innefattar erbjudande

att besörja skjutsningen för lägsta legan, antagas. Da tva eller flere

odört lika anbud, skall det anbud, som finnes erbjuda största säkerhet tor

entreprenadens behöriga fullgörande, af Kongl. Majrts Befallningshafvande

antagas. Hvad åter angår de anbud, vid bvilka fästats förbehåll om entreprenadbidrag,

skola auktionsprotokollen, med undantag åt protokoll öfver förrattad

auktion å skjutsningen i stad, som icke tillhör Landsting, af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvafvande till länets samma år sammanträdande Landsting öfverlemnas,

jemte förteckning ä de fordrade bidragen.

§ 15-

På Landstingets pröfning ankommer, huruvida de betingade entreprenadbidragen

må beviljas; åliggande Landstinget, der något entreprenadbidrag

finnes vara för högt, men Landstinget anser lägre bidrag bura anvisas,

bestämma beloppet ai detta bidrag. . , ,

De af Landstinget härutinnan fattade beslut skola genast eitei del

de blifvit justerade till Kongl. Maj:ts Befällningshafvandes pröfning anmälas,

dervid Kongl. Majds Befallningshafvande har att hvarje sarskildt beslut

antingen oförändrad t godkänna eller ogilla. Af hvad Kong . Maj ds Beta11- ningshafvande härvid besluter gifve Kongl. Majds Befallningshafvande Landstinget

del så framt Landstinget ännu är samladt, men eljest late ivongf.

Mai ds Befallninghafvande underrättelse derom i länskungörelserna inforas.

§ 16-

För stad, som icke hör till Landsting, skail, der entreprenadbidrag

vid auktionen ''betingats, från Stadsfullmäktige infordras yttrande huruvida

det betingade bidraget af dem beviljas eller endast visst lägre belopp för

ändamålet anvisas.

§ 17.

Varda Landstingets eller Stadsfullmäktiges beslut om beviljande af

entreprenadbidrag godkände af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, skola, der

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

do betingade entreprenadbidragen blifvit utan nedsättning medgifna eller de

personer, som anbuden afgifvit, med anvisade lägre bidrag åtnöjas, genom

vederbörande Magistrat eller Kronofogde skyndsamligen afslutas entreprenad - kontrakt, som böra upprättas i tre exemplar, af hvilka det ena, tillika med

borgensförbindelsen för entreprenadvilkorens behöriga fullgörande, qvarstaunar

hos Magistraten eller Kronofogden, det andra tillställes entreprenören och det

tredje till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insändes. Der entreprenader

ej sålunda varda åvägabragte, skall Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstalta,

att förnyade entreprenad-auktioner varda förrättade.

§ 18-

Skulle vid de hållna entreprenad-auktionerna icke något anbud å

skjutsningens öfvertagande varda afgifvet, eller har anbud icke kunnat af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande godkännas, skall, för sådant fall, likasom

i den händelse att entreprenadanbud med förbehåll om bidrag blifvit af

vederbörande förkastadt, samt entreprenad icke heller mot för ändamålet

anvisadt lägre bidrag kunnat åvägabringas, skjutsningen, hvad angår stad,

af staden sjelf eller, der vid pröfning, som i § 4 föreskrifves, biträde af

hemman å landet blifvit bibehållet, af staden och sådant biträdande skjutslag

utgöras, intilldess entreprenad om skjutsningens öfvertagande kan enligt denna

stadgas bestämmelser varda åstadkommen; börande i utgörande af denna

skyldighet, sä vidt stad angår, alla stadskommunens medlemnar taga del

efter enahanda grund, som för utgörande af de kommunen samfäldt åliggande

skyldigheter i allmänhet finnes stadgad, dock att i stad, der skjutsskyldigheten

för närvarande efter annan grund utgöres, hvad i sådant hänseende

inom staden iakttages kommer att tills vidare lända till efterrättelse, intill

dess annorlunda kan varda öfverenskommet eller förordnadt.

Hvad åter angår skjutsanstalt å landet, skall i ofvannämnda fall skjutslaget,

der sådant enligt faststäld indelning finnes att tillgå eller af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande med tillämpning af stadgandet i § 3 anordnas,

vara skyldigt att skjutsningen uppehålla, intill dess densamma kan, enligt

denna stadgas bestämmelser, varda af entreprenör öfvertagen; egande Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande att, efter vederbörandes hörande inför Häradsrätten

i orten, förordna om den förändring i skjutslagens sammansättning,

som för skjutsningens ändamålsenliga utgörande må finnas lämplig, med

iakttagande att hållskjuts, der utgörande af sådan skjuts icke af förhållandena

oundgängligen påkallas, skall upphöra.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lo q-Utskottets Utlåtande N:o 1.

15

§ 19-

Då annan än gästgifvare eller stationsföreståndåre på entreprenad

öfvertagit den ständig skjutsanstalt åliggande skjutsning, utan att densamma

tiir entreprenörens bostad förflyttas, skall entreprenören vara berättigad att

för de hästar och skjutsare, hvilka för utgörande af betingad skjuts vid

anstalten inställas, derstädes erhålla nödigt utrymme i afvaktan å den resandes

ankomst eller resans anträdande.

§ 20.

Underlåter skjutsentreprenör att sina skyldigheter behörigen fullgöra,

eller förekomma sådana omständigheter, att entreprenaden icke vidare kan

honom anförtros, samt de personer, hvilka åtagit sig ansvarigheten för de

förbindelser, entreprenören genom kontraktet sig i kläd t, jemväl brista i desammas

behöriga fullgörande, skall, der ej heller annan person finnes benägen

att entreprenaden för den återstående tiden på stadgade vilkor öfvertaga

emot uppbärande af den i kontraktet bestämda skjutslega och särskild!

bidrag, der sådant eger rum, det åligga vederbörande Kronofogde å landet

eller Magistrat i stad att skyndsamt foga anstalt om skjutsningens uppehållande

på entreprenörens och hans löftesmäns bekostnad. Kan skjutsningens

uppehållande ej på sådant sätt åstadkommas, förhålles i öfverensstämmelse

med hvad i § 18 finnes föreskrifvet för det fall, att vid någon skjutsanstalt

entreprenad å skjutsningen icke kunnat åvägabringas.

§ 21.

Då resande genom förut gjord beställning betingat skjuts vid anstalt,

der skjutsningen genom entreprenör besörjes, skola de hästar, hvilka för

skjutsen utlemnas, afräknas å antalet af de hästar, hvilka inom den i entreprenadkontraktet

bestämda längsta tiden böra tillhandahållas.

§ 22.

De bidrag, hvilka jemlik! Landstings af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

godkända beslut böra skjutsentreprenörerne tillgodokomma, skola

efter sådan grund utgöras, att bidrag intill belopp, som motsvarar hälften

af den för länet eller, der län är i särskilda landstingsområden fördelad t,

hvarje sådant område senast räststälda bevillning enligt andra artikeln Be vi 11- ningsstadgan, skola gäldas med lika andel af staten och länet eller lands
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansätta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

tingsområdet, hvaremot den del af erforderligt bidrag, som öfverskjuter

nämnda hälft, skall gäldas med två tredjedelar af staten och en tredjedel af

länet eller landstingsområdet; börande härvid iakttagas, att, der inom landstingsområde

finnes stad, som icke hör till landstinget, den på sådan stad

belöpande bevillning icke må i berörda afseenden tagas i beräkning.

Entreprenadbidrag, som efter den sålunda stadgade fördelningsgrunden

böra inom län eller landstingsområde erläggas, skola utgöras medelst en

särskild afgift, hvilken skall utgå i förhållande jfcill den allmänna bevillning

enligt andra artikeln Beviilningsstadgan för fast egendom eller för inkomst

af kapital eller arbete, som af en hvar skattskyldig till statsverket erlägges,

dock att, så länge bevillningen för jordbruksfastighet utgår med lägre procent

än bevillningen för annan fastighet, omförmälda afgift skall utgöras med

dubbelt större belopp för bevillning af jordbruksfastighet, än för bevillning

af annan fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål; äfvensom

att i de fall, hvilka i § 18 afses, ej mindre stad för den bevillning,

som derifrån utgår, än äfven vederbörande skjutslag för den å hemmanen i

skjutslaget belöpande bevillning, skall ecga att för den tid, staden eller skjutslaget

i följd af hvad derom i nämnda § är stadgadt måste ensamt för sig

utgöra skjutsning, tillgodonjuta befrielse från deltagande, i de bidrag till skjutsentreprenader

, som, för samma tid böra utgå från det lön eller särskilda

landstingsområde, till hvithet staden eller skjutslaget hör.

§ 23.

Sedan utrönt bl 1 fvit, med hvilka belopp staten samt län eller landstingsområde

böra i entreprenadbidragens gäldande deltaga, har Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande att, med tillämpning af ofvan stadgade debiteringsgrund,

låta verkställa uträkning å det öretal, som för länet eller landstingsområdet

belöper på hvarje bevillningskrona enligt andra artikeln Beviilningsstadgan,

hvarefter afgiften genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg skall

af vederbörande i sammanhang med kronoskatterna under benämning: bidrag

till skjiitsentrcprenaderiia debiteras och indrifvas samt i landtränteriet insättas

inom den tid och med det ansvar, som är för kronans uppbörd

stadgadt.

Vidkommande åter den andel i omförmälda bidrag, som jemlikt ofvan

stadgade grund bör af staten gäldas, åligger Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

att, när pröfning af Landstingets eller vederbörande Stadsfullmäktiges

beslut om entreprenad bidragen egt rum, ofördröjligen derefter till

Kong!. Maj:t insända förteckning öfver de ifrågavarande särskilda skjutsanstalterna,

tillika med uppgift å det för hvarje sådan anstalt bestämda

bidrag samt den deraf på Staten belöpande andel; agande Kongl. Majas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

Befallningshafvande att, mot ersättning från Kongl. Statskontoret, af under

händer hafvande medel efter hvarje hälft års utgång utanordna samt genom

vederbörande Magistrat eller Kronofogde till skjutsentreprenörerne utbetala

hvad en hvar af dem i statsbidrag tillkommer.

De från län eller landstingsområde utgående entreprenadbidrag låter

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter hvarje hälft års utgång på enahanda

sätt till entreprenörerne utbetala af de härtill influtna medel; börande för

hvarje år en af landtränteriet upprättad och af verifikationer åtföljd redovisning

öfver uppbörden af dessa medel inom den 1 April nästföljande år

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillställas vederbörande Landstings

revisorer, som hafva att densamma efter föregången granskning med sitt

yttrande till näst derefter sammanträdande Landsting aflemna.

§ 24.

Stad, som icke hör till Landsting, men har skjutsningen ordnad medelst

entreprenad emot rättighet för entreprenören att uppbära särskildt bidrag,

må jemväl ega att af statsmedel erhålla understöd med hälften af

entreprenadbidragets belopp; och länder i fråga om tid och sätt för statsbidragets

utbetalning till efterrättelse hvad här förut i enahanda afseende

finnes stadgadt.

§ 25.

I början af det år, under hvilket entreprenadkontrakten inom länet

tilländagå, skall det åligga Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, efter inhemtande

af vederbörandes yttrande, huruvida erfarenheten må hafva visat

någon förändring af de stadgade entreprenadvilkoren i fråga om hästarnes

antal m. m. vara behöflig, förordna om auktioners hållande för entreprenadernas

förnyande; hvarefter vidare förfares i enlighet med hvad ofvan blifvit

föreskrifvet.

§ 26.

Uppstår behof af särskild skjutsanstalt vid hamnplats, jeruvägsstation

eller kanalstation, eger Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att ordna sådan

anstalt derstädes på det sätt, att skjutsbestyret må, efter det entreprenadauktion

derå blifvit hållen, till den, som erbjuder sig att för minsta lega,

efter mil räknadt, befordra resande och för fullgörande af detta sitt åtagande

finnes vederhäftig och lämplig, för högst tre år öfverlemnas, äfven om den

Bih. till. Bilad. Prof. 1878. 4 Sami. 2 Afd. 1 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

betingade legan öfverstiger den i afseende å skjutsentrepenad för orten

stadgade maximilega.

Förekommer åter behof af skjutsanstalt för befrämjande af samfärdseln

å nyanlagd eller omlagd väg? utan att sådan anstalt kunnat efter godvilligt

åtagande der inrättas, ege Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sedan

anstaltens läge, äfvensom det antal hästar, åkdon m. m., som entreprenör

bör tillhandahålla, samt tiderna för hästarnes inställande blifvit bestämda,

låta anställa entreprenadauktion för inhämtande af anbud å skjutsningens

öfvertagande emot uppbärande af den för orten faststälda maximilega med

eller utan bidrag. Erhålles anbud utan förbehåll om bidrag, samt Kong],

Maj:ts Befallningshafvande finner anbudet vara af beskaffenhet att kunna

godkännas, skall kontrakt med entrepenören upprättas. Är vid anbud fästadt

förbehåll om bidrag, skall, derest anmärkning emot anbudets antaglighet

eljest icke förekommer, frågan om bidraget öfverlemnas till vederbörande

Landstings handläggning samt med ärendet vidare förfaras på sätt rörande

inrättande ai skjutsentreprenad, der förbehåll om entreprenadbidrag egt rum,

genom denna stadga blifvit i allmänhet förordnadt. Kan oaktadt sålunda

vidtagna åtgärder skjutsanstalt icke åstadkommas, ankommer det på Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande att om förhållandet hos Kong]. Maj:t göra anmälan

för den åtgärd, hvartill detsamma må finnas föranleda.

§ 27.

Yid skjutsanstalt, der skjutsningen af entreprenör bestrides, skall genom

entreprenörens försorg en bestyrkt afskrift af entreprenadkontraktet alltid

finnas i gästrummet anslagen; åliggande entreprenören att ställa sig kontraktets

bestämmelser till noggrann efterrättelse, äfvensom att för öfrigt i

tillämpliga delar iakttaga hvad denna stadga angående gästgifvares, stationsföreståndares

och skjutsandes skyldigheter innehåller.

§ 28.

Derest vid entreprenadauktion å skjutsningen vid gästgifveri å landet

denna varder af annan än gästgifvaren öfvertagen, men gästgifverihållningen

icke tillika på entreprenören öfverlåtes, vare gästgifvaren fortfarande bibehållen

vid rättigheten att till vägfarande utskänka maltdrycker. Varder

åter gästgifverihållningen i sammanhang med skjutsningen för den period,

entreprenaden omfattar, på entreprenören öfverlåten och till den af honom

erbjudna lägenhet förflyttad, må gästgifvaren under tiden icke utöfva ifrågavarande

försäljningsrättighet, utan kommer densamma att i förening med

gästgifverihållningen för nämnda tid på entreprenören öfvergå. Hvad så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. 1 ■ >

lunda stadgats i afseende på rättighet för entreprenör att öfvertaga gästgifveri

åtföljande rättighet till utskänkning af maltdrycker, galle äfven för det fåll,

att skjutsningen -vid skjutsstation å landet varder af annan än stationsföreståndaren

på entreprenad öfvertagen och stationen för entreprenadtiden till

entreprenörens bostad förflyttas. På särskild pröfning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

ankommer, huruvida, då skjutsningen vid gästgifveri å landet

blifvit af annan person än gästgifvaren öfvertagen samt, utan att gästgifverihållningen

dermed förenats, till den af entreprenören erbjudna lägenhet förflyttad

'' rättighet till utskänkning af maltdrycker må entreprenören medgifvas.

§ -29*

Skjuts utgöres i allmänhet från och till skjutsanstalt^ dock skall skjuts

lemnas äfven för resa till annat ställe, sa framt afstandet fi an skjutsanstalten

till sådant ställe icke är längre, än afståndet emellan samma anstalt och

det längst derifrån belägna ombytesställe, dit skjuts från anstalten utgöres.

Jemväl skall en hvar ega att till ställe, der han har sitt hemvist eller

för tillfället sig uppehåller, från närbelägen skjutsanstalt erhålla skjuts för

resa till samma eller annan sådan anstalt, för sa vidt den skjutsande ej

derigenom kommer att färdas längre väg, än som motsvarar afståndet från

skjutsanstalten till det längst derifrån belägna ombytesställe, dit skjuts från

anstalten utgöres; skolande den resande derför erlägga särskild skjutslega

efter vägens längd från skjutsanstalten till hemtningsstället, der icke den

resandes färd går tillbaka till samma skjutsanstalt, i hvilket fall särskild

lega för hemtningen icke bör erläggas.

§ 30.

Skulle skjutsskyldig, hvars hemman blifvit till skjutsning indeladt,

sjelf icke vilja eller kunna den hemmanet åliggande skjutsskyldighet fullgöra

ege han att med annan person för viss tid öfverenskomma om skjutsskyldighetens

utgörande; dock skall sådan öfverenskommelse, föi att såsom

gällande anses, vara skriftligen upprättad samt af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

godkänd, för hvilket ändamål öfverenskommelsen bör genom Kronofogden

i orten hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmälas, dervid Kronofogden

jemväl har att angående antagligheten af den träffade öfverenskommelsen

sig yttra. Godkännes öfverenskommelsen, vare den skjutsande fri

från utgörandet af den honom åliggande skjutsskyldighet för den tid, öfverenskommelsen

omfattar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Lay- Utskottets Utlåtande N:o 1.

§ 31.

.... . förmenar skjutsskyldig, som budas till utgörande af skjuts, att han

blifvit i orätt tur budad, bör budningen ändock ovilkorligen hörsammas,

med öppen rätt för den skjutsskyldige, om han finner sig dertill befogad’

att förhållandet hos Kronolänsmannen i orten anmäla, hvilken det åligger

att derom anställa undersökning samt protokoll deröfver till Kongl. Maj-ts

Befallningshafvande insända, för den åtgärd, hvartill förhållandet må föranleda.

Uteblifver uppbudad eller betingad skjuts, bör annan genom gästgifvarens

eller stationsföreståndarens försorg ofördröjligen anskaffas.

Der hållskjuts finnes inrättad, må gästgifvare eller stationsföreståndare

icke till skjutsning använda någon af sina hästar förr än samtliga hållhästarne

först utgått.

§ 32.

Häst, åkdon eller farkost, som för utgörande af skjuts inställes, bör

vara i för sådant ändamål fullt brukbart skick; skolande den skjutsande

i motsatt fall, äfvensom der uppbudad eller betingad skjuts ej i behörig

tid inställes, eller resande eljest genom den skjutsandes förvållande uppehälles

eller affordras betalning utöfver hvad i faststäld lega erläggas bör

vara underkastad bötesansvar och derjemte skyldig att ersätta ej mindre den

högre lega, hvartill annan skjuts i stället för den uteblifna måst betingas

utan äfven den skada, som genom uppehållet den resande förorsakas.

§ 33.

Vid skjutsanstalt skall genom föreståndarens försorg och på hans bekostnad

finnas uppsatt en tafla, med tydliga bokstäfver angifvande namnet

ä skjutsanstalten samt dess egenskap af gästgifveri eller skjutsstation.

Har i följd af entreprenad skjutsanstalt på landet flyttats till ställe

med anna,t namn, skall å täflan utsättas så väl anstaltens namn, som namnet

ä det ställe, dit den flyttats.

§ 34.

Då skjuts före den resandes ankomst beställes, bör, om afseende å bestå

Iningen skall fästas, beställningssedel aflemnas, hvilken skall vara undertecknad

af den resande sjelf eller af annan person å hans vägnar samt inne

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

hålla, jemte den resandes namn, titel eller yrke samt hemvist, tydlig uppgift

å det antal hästar eller farkoster, som påfordras, tid och ort för skjutsens inställande

samt namnet å det ställe, till hvilken skjutsen skall utgöras.

§ 35.

Skjutsande vare skyldig att under fyra timmar Irån den för skjutsens

inställande bestämda tid afvakta resans anträdande; skolande den skjutsande

vara berättigad att för hvarje full timme, som af den sålunda stadgade väntningstiden

förflyter efter det skjutsen å utsatt tid varit att tillgå, i väntningspenningar

erhålla femtio öre för hvarje häst.

§ 36.

Utom den skjutsande må icke åka flere än en person efter en häst

eller flere än tre personer efter två hästar, så framt ej annorlunda emellan

den resande och den skjutsande öfverenskommes. Der den resande för eget

åkdon begagnar tre hästar, må fem personer utom den skjutsande på åkdonet

färdas. Två barn under tolf år räknas lika med en person. Vilja två

resande åka tillsammans efter en häst, böra de hafva en särskild häst med

åkdon för deras gods och den skjutsande. Likaledes må tre resande tillsammans

begagna två egna enbetsåkdon.

Resande må icke på åkdon, som han för resan nyttjar, medföra gods

till större tyngd än efter beräkning af två centner för hvarje häst, som för

åkdonet användes; dock att, der antalet resande, som på åkdonet färdas, är

mindre än här ofvan medgifves, för hvarje person, hvarmed antalet understiger

det sålunda bestämda, ytterligare två centner gods må medföras. På

häst, som af den resande till ridt användes, må ej läggas gods till större

tyngd än fyratio skålpund.

§ 37.

För åkdon af nedannämnda beskaffenhet skola hästar till följande antal

begagnas nemligen:

För schäs, kärra, trilla eller dermed jemförligt åkdon med

eller utan sufflett...................................................................... 1 häst;

för hel- eller halftäckt vagn med plats inuti för två personer

eller dermed jemförligt åkdon, ............................................... 2 hästar;

samt för större heltäckt vagn med plats inuti för fyra personer,

eller dermed jemförligt åkdon,.................................. 3 hästar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

Då resande i anseende till vägens längd eller svårare beskaffenhet från

en till annan skjutsansstalt begagnat flere hästar än jemlik t ofvan meddelade

bestämmelser för fortskaffande af det medförda åkdonet erfordas, vare

han ej skyldig att vid ombyte af hästar ett större antal fortfarande begagna.

§ 38.

Resande vare berättigad att, med iakttagande af stadgad körningstid,

sjelf eller genom medhafvande betjening köra det åkdon, han för resan begagnar.

När två eller tre hästar nyttjas, vare den resande icke skyldig att

medhafva flere än en skjutsande, hvilken skall hafva plats å det åkdon, han

skjutsar, så framt icke särskildt åkdon för godset nyttjas, i hvilket fall den

skjutsande må anvisas plats på detta åkdon; men är antalet hästar större,

må så många skjutsande medfölja, som erfordras för hästarnes återhemtning.

Till skjutsare må ej minderårig användas, om ej den resande det med
gifver.

§ 39.

Då resande gjord skjutsbeställning återkallar, skall, om återkallandet

sker senare än två timmar före den för skjutsens inställande bestämda tid,

den skjutsande vara berättigad att af den resande för besvär och tidspillan

erhålla ersättning med 50 öre för hvarje bestäld häst. Är betingad skjuts

instäld vid den resandes hemvist eller annat hemtningsställe, men skjutsen

icke af den resande begagnas, ege den skjutsande att för färden dit åtnjuta

lega i förhållande till våglängden deremellan och skjutsanstalten, från hvilken

skjutsen utgått, dock icke med mindre belopp än 50 öre för hvarje instäld

häst.

§ 40.

Då den resande färdas ridande, ege den skjutsande att, utöfver den

för skjutsen belöpande lega, såsom godtgörelse för hästens återhemtande,

uppbära särskild ersättning, motsvarande hälften af hvad för skjutsen erläggas

bör.

§ 41.

Då skjuts begagnas intill en half mil, betalas såsom för en half mil;

men om skjutsen begagnas utöfver en half mil, skall betalningen beräknas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

efter den verkliga våglängden, dock att hvad som öfverskjuter tiondedels

mil räknas för en tiondedel.

§ 42.

Resande ege icke att fordra skyndsammare fortkomst än efter en och

en half timme på milen. Ar afståndet emellan två skjutsanstalter ovanligt

långt, eller är vägen af svårare beskaffenhet eller af backar i hög grad besvärad,

ankomme på Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att för sådant skjutshåll

bestämma ställe, hvarest den skjutsande må vara berättigad att låta

hästen hvila högst en half timme.

Under färdandet må icke den skjutsande utöfver en fjerdedels timme

emot sitt begifvande uppehållas.

§ 43.

Yarder resande till följd deraf, att honom lemnats oduglig häst, hindrad

att med erhållen skjuts resan fortsätta, skall den skjutsande vara honom

behjelplig att genom beting anskaffa annan häst; och vare den, som vid

skjutsanstalten är ansvarig för skjutsningens behöriga utgörande, skyldig att

godtgöra all den kostnad och den skada, som derigenom den resande-tillskyndas.

Färdas åter den resande på sådant sätt, att häst eller åkdon genom

hans eller hans körsvens förvållande skadas, vare den resande skyldig att

härför utgifva ersättning, hvilken, der ej godvillig öfverenskommelse träffas,

skall af två genom gästgifvarens eller stationsföreståndarens försorg tillkallade

ojäfvige gode män, efter anstäld undersökning, uppskattas och bestämmas.

Innan sålunda bestämd ersättning af den resande erlagts eller säkerhet för

beloppets erläggande blifvit stäld, må skjuts till resans fortsättande honom

icke lemnas; egande den med gode männens beslut missnöjde att genom

målets instämmande till domstol rättelse deri söka.

§ 44.

Resande, som med skjuts ankommer till skjutsanstalt, må icke med

samma skjuts vidare befordras, utan så är, att den resande vid ankomsten

icke genast kan erhålla annan skjuts eller den, af hvilken skjutsen vid anstalten

utgöras skall, samtycker dertill, att resan må med samma skjuts fortsättas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

§ 45.

Det åligger den resande att, då gästgifvare, stationsföreståndare eller

entreprenör derom tillsäger, innan färden anträdes, erlägga, jemte väntningspenningar,

der sådana böra utgå, den för resan intill det ställe, dit skjutsen

skall utgöras, belöpande lega. Om resande vid skjutsanstalt, derifrån färden

anträdes, åtnjutit herberge eller förplägning, skall godtgörelse härför lemnas

innan afresa får ske.

§ 46.

Resande åligger jemväl att, innan han lemnar skjutsanstalt, hvarest

skjuts tages, uti den dagbok, hvarom i § 50 vidare förmäles, anteckna sitt

namn, titel eller yrke, dagen då resan eger rum, den ort, hvarifrån resan

företages och den, till hvilken resan ställes, äfvensom det antal hästar,

som begagnas, allt i de för hvardera af dessa anteckningar afsedda

kolumner.

Då betingad skjuts annorstädes än vid skjutsanstalt inställes, åligge

det anstaltens föreståndare att sålunda föreskrifna anteckningar verkställa.

Anser resande sig befogad till anförande af klagomål i ett eller annat

hänseende öfver gästgifvares, stationsföreståndares eller den skjutsandes förhållande,

teckne sådant tydligen uti dertill afsedd kolumn i dagboken med

uppgift å de skäl och bevis, som för bestyrkande af klagomålets befogenhet

må förefinnas, äfvensom sitt namn, titel eller yrke samt postadress. Sker

annorlunda, må klagomålet utan afseende lemnas. Resande, som anteckar

obefogadt klagomål, äfventyrar att gälda alla de besvär och kostnader, som

deraf föranledas för den, mot hvilken klagomålet rigtats.

§ 47.

Resande, som med skjuts ankommer till stad, vare berättigad att, der

han så önskar, med skjutsen färdas till annat ställe inom staden än dervarande

skjutsanstalt, utan särskild ersättning derför. Kan ej herberge å

det uppgifna stället erhållas, må den resande icke förvägras att för sökande

af herberge annorstädes skjutsen ytterligare begagna emot särskild ersättning,

beräknad efter femtio öre hästen för hvarje full halftimme, som skjutsen för

detta ändamål tages i anspråk.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

25

§ 48.

Gästgifvare och stationsföreståndare åligge: att bemöta de resande med

höflighet samt sjelf och genom sine tjenare dem med beredvillighet tillhandagå;

att städse hålla gästrummet och de för resandes herbergerande afsedda

lägenheter i behörigt skick; att tillse, det ej mindre de hästar, som för

resandes fortskaffande inställas, äro till skjutsning duglige, än äfven att de

åkdon, farkoster och seltyg, som skola af resande begagnas, äro i fullt brukbart

skick, samt att i motsatt fall annan duglig skjuts anskaffa och förhållandet

å landet hos vederbörande Kronolänsman samt i stad hos Stadsfiskal

till beifran anmäla; att i dagboken genast anteckna tiden, da aflemnad beställningssedel

ankommit; att vidmakthålla ordning bland de skjutsande,

under det de vid skjutsanstalten sig uppehålla; samt att vaka deröfver, att

resande icke genom de skjutsandes förvållande uppehållas eller att tesande

för skjutsen affordras betalning utöfver hvad i faststäld lega erläggas bör

eller att olägenhet eller förfång på annat sätt resande tillskyndas af de

skjutsande eller andre vid skjul sanstalten sig uppehållande personer.

Atiägsnar sig gästgifvare eller stationsföreståndare, bör han dessförinnan

foga anstalt derom, att hans åligganden vid skjutsanstalten af annan

lämplig person besörjas.

§ 49.

Gästgifvare och stationsföreståndare skola till sitt biträde för badning

af skjuts och de resandes betjenande jemväl i öfric/t hafva en pålitlig, ärlig

och nykter hållkarl, der icke med afseende å de resandes ringare antal

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande finner ett sådant biträde kunna undvaras.

Är hållkarlen frånvarande eller finnes sådan icke anstäld, skall gåstgifvaren

eller stationsföreståndaren sjelf eller genom annan dertill tjenlig person fullgöra

hållkarlens åliggande.

§ 50.

För handhafvande af kontroll derå, att vid gästgifverihållningens och

skjutsningens besörjande ordentligen tillgår, skall vid skjutsanstalt finnas

dagbok, som före hvarje månads början tillställes gåstgifvaren eller stationsföreståndaren,

i stad genom Magistratens och på landet genom vederbörande

Kronolänsmans försorg.

Dagboken, som bör bestå af erforderligt antal blad, uppdelade i särskilda

kolumner för de anteckningar, som böra deruti införas, skall å första

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Samt. 2 Afd. 1 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

sidan [ innehålla uppgift å de särkilda skjutsanstalter, till hvilka skjuts från

anstalten utgöres, våglängden till berörda ställen samt den lega som bör erläggas

för resa till hvartdera af dessa ställen, det antal hästar och farkoster,

som vid skjutsanstalten skall för de resande tillhandahållas, äfvensom, der

skjutsningen af entreprenör besörjes, å de tider, inom hvilka skjuts efter

tillsägelse skall inställas. Rigtigheten af sålunda meddelade uppgifter skall

genom vederbörnnde^polismyndighets underskrift bestyrkas.

§ 51.

Gästgifvare och stationsföreståndare skola vårda dagboken, opåmint

densamma resande för behörig anteckning tillhandahålla, äfvensom sjelfve

deruti verkställa de anteckningar, som det åligger dem att i dagboken införa.

Skulle gästgifvare eller stationsföreståndare vägra att för klagomåls

antecknande dagbok tillhandahålla, ege den resande att klagomålet i dagboken

vid nästa skjutsanstalt införa eller ock hos Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

skriftligen anmäla.

§ 52.

Inom åtta dagar efter utgången af hvarje månad skall dagboken för

den tilländagångna månaden af gästgifvaren eller stationsföreståndaren, behörigen

undertecknad, aflemnas i stad till Magistraten och å landet till vederbörande

Kronolänsman.

Förekommer i dagbok klagomål, åligger, hvad angår skjutsanstalt i

stad. Magistraten och, hvad angår skjutsanstalt på landet, Kronolänsmannen

i distriktet att ofördröjligen verkställa noggrann undersökning rörande det

öfverklagade förhållandet samt att derefter dagboken jemte undersökningsprotokollet

och vederbörandes förklaring till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

insända. De dagböcker, uti hvilka klagomål icke finnes antecknad!,

skola genast efter emottagande! af vederbörande öfverlemna» för städerna

till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande och för landet till kronofogdekontoret

i orten.

§ 53.

Yid skjutsanstalt i stad skall Magistraten hafva tillsyn derå, att gästgifvaren

eller stationsföreståndaren behörigen fullgör de honom i sådan egenskap

åliggande skyldigheter. Å landet skall Kronolänsmannen minst en

gång i hvarje månad besöka de inom hans tjenstgöringsdistrikt varande

skjutsanstalter. Vid dessa besök åligger det Kronolänsmannen att med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

27

sorgfällighet undersöka, huruvida ordning och skick äro derstädes rådande

samt gästgifvare eller stationsföreståndare behörigen iakttager hvad på honom

ankommer att fullgöra; börande anteckning derom i dagboken göras samt,

om anmärkning förekommer, som linnes påkalla anmälan hos Kongl. Maj.ts

Befallningshafvande, sådan anmälan ofördröjligen aflåtas.

§ 54.

Visar gästgifvare eller stationsföreståndare gång efter annan försum

lighei. vid sina skyldigheters fullgörande, eller förekomma ä gästgifveri eller

skjutsstation vid särskilda tillfällen oordningar åt den art, att gästgifvareu

eller statiousföreståndareu icke kan anses fortfarande ega de lör befattningens

utöfvande erforderliga egenskaper, vare han utom det bötesansvar,

hvartill han i hvarje fall må hafva gjort sig skyldig, underkastad påföljden

att från befattningen skiljas; och må i sådant fall densamma jemte dermed

förenade förmåner till annan person ölverlemnas.

§ 55.

Hvad i denna stadga om Magistrat sägs gälle i Stockholm i tillämpliga

delar för Öfverståthållare-embetet och i stad, der Magistrat ej finnes,

för den stadsstyrelse, som i stället tillsatt är.

§ 56.

Öfverträdelse af hvad gästgifvare eller skjutsstationsförestandare, sa

ock den, som i hans ställe sättes, entreprenör eller skjutsande enligt denna

stadga åligger att iakttaga straffes med böter från och med tern till och med

femtio kronor; egande i Stockholm Öfverståthållare embetet samt i öfriga

städer och å landet Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dessa böter ådöma,

dock att, der brott tillika blifvit begånget eller fråga är om skade-ersättning,

som ej ostridig är, målet i sin helhet skall höra undet domstols pröfning.

Böter, som efter denna stadga ådömas, skola tillfalla kronan samt, det tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas efter allmän strafflag.

§ 57.

Öfver Landstings i laga ordning fattade beslut, hvarigenom bidrag till

skjutsentreprenads åstadkommande blifvit beviljadt, äfvensom Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes godkännande af sådant beslut, må besvär ej anföras.

Ej heller må besvär anföras öfver beslut, hvarigenom Kongl. Majtts Befall
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansätta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

ningshafvande af annat skal, än att för högt entreprenadbidrag fordrats, förklarat

sig ej kunna gjordt entreprenadanbud godkänna. Beträffande åter beslut,

som Kong], Maj:ts Befallninghafvande i öfrigt meddelat, gäller i afseende

a tid och sätt för ändrings sökande, efter hvarje måls beskaffenhet, hvad

särskildt stadgadt är.

§ 58-

Angående resandes befordran med skjuts från Stockholm lände till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som derom nu finnas eller framdeles

kunna varda meddelade.

§ 59-

Om kungs- och kronoskjuts tinnes särskildt stadgadt.

§ 60.

Denna stadga, af hvilken ett exemplar alltid bör finnas i gästrummet

anslaget, skall lända till efterrättelse från början af år 1879, hvarefter och

sedan skjutsentreprenader blifvit i öfverensstämmelse dermed ordnade, all

tillämpning af ej mindre 28 kapitlet Byggninga-balken, än ock de i så väl

Gästgitvareordningen af den 12 December 1734, med undantag af hvad §

i innehåller angående borthuggande af smärre buskar på ömse sidor om

landsväg, som Kongl. Förklaringen den 1 1 December 1766 gifna föreskrifter

skall hvila, der ej sådan tillämpning af de i §§ 3 och 18 omförmälda

förhållanden än vidare påkallas; blifvande alla öfriga tid efter annan meddelade

föreskrifter, som äro stridande emot de i denna stadga gifna bestämmelser,

härmed upphäfde.

Skulle vid någon skjutsanstalt i stad, som till Landsting hör, eller å

landet skjutsningen vara emot visst bidrag af entreprenör öfvertagen för så

lång tid, att densamma i följd deraf ej kan å ny entreprenad upplåtas i

sammanhang med det allmänna ordnande af skjutsentreprenaderna inom

länet, som i denna stadga föreskrifves, ege ej mindre staden för den bevillning,

som derifrån utgår, än äfven vederbörande skjutslag för den å hemmanen

i skjutslaget belöpande bevillning, att under tiden intill den 1 November

det år, men, der entreprenadperiodens början med tillämpning af

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

stadgandet i § 10 varder bestämd till den 1 Januari, intill slutet al det år,

då det om skjutsningen afslutade entreprenadkontrakt upphör att vara

gällande, tillgodonjuta befrielse från deltagande i de bidrag till skjutsentreprenader,

som för det län eller särskilda landstingsområde, inom hvilket

skjutsanstalten är belägen, under samma tid böra utgå.

Stockholm den 29 Mars 1878.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

ROB. MONTGOMERY CEDERH1ELM.

Reservationer:

af Herr Grefve J. O. Mörner: “Emot det af Utskottet framlagda förslag

får jag hufvudsakligen anmärka:

l:o att genom detsamma den s. k. samfärdseln, för så vidt på skjutsinrättningarne

beror, betydligt försvåras och fördyras.

Man inhemtar redan nu af handlingarne i ärendet, att hög skjutslega

blifvit nästan öfverallt föreslagen. Landstingen komma sannolikt att fortgå

på denna bana, och svårligen torde kunna förväntas att i denna fråga landshöfdingar

och statsråd, för så vidt nemligen ibland desse senare någon

annan än den s. k. civilministern får med ärendet taga befattning, skola

finna sig befogade att göra annat än biträda Landstingens mening. Vidare

finnes att skjuts ej skall kunna erhållas annat än efter i allmänhet långa

väntningstider och endast ett bestämdt antal hästar finnas, så att resande,

som anlända sedan hästantalet utgått, komma att blifva nödsakade att antingen

vänta till nästa dygn eller ock betala ackord, som till sitt belopp

troligen icke kommer att bestämmas af någon billighetskänsla. Och emot

denna sistnämnda väntan hjelper icke ens att anlita den, sedan posten numera

så mycket forslas på jernvägar, dyra utvägen att sända förbud. Denna

kostnad och detta obehag lindras föga genom de välvilliga föreskrifterna

om jernfjädrar och fotsackar, hvilka saker kunna vara af den art att man

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o l.

lika gerna vore dem förutan, men i alla händelser torde komma att väsentligt

fördyra skjutslega!!; dock, blifva fjädrarne bra, kunna de vara nyttige.

Lo att landstingen här införas på ett område, som, om 2 § i landstiugsförordningen

skall anses något gälla, ligger utom landstingets befogenhet.

Att efterse skjutsanstalter och dermed ordna är nu ett åliggande för

länsstyrelserna; att bestämma om statsutgifter tillhör Riksdagen och ibland

inom vissa gränser, Regeringen; nu skola Landstingen få i detta hänseende äfven

ingripa, då entreprenadbidragen skola till sina belopp af Landstingen pröfvas,

hvarefter statsbidragen i förhållande dertill utgå. Landshöfdingens pröfning

härvidlag blifver väl äfven i de flesta fäll en nullitet, och skulle någon

landshöfding afslå, torde han icke kunna räkna på medhåll ifrån högre ort.

Dessutom anser jag ganska oklokt att Landstinget tillerkännes ett så stort

inflytande i frågor, som kunna åt så många enskilde bereda ekonomiska

fördelar, och, oafsedt detta, är min öfvertygelse att entreprenadbidragen

komma att i allmänhet uppdrifvas ganska högt och betydligt öfverstiga hvad

komitén förmenat och Utskottet af någon anledning äfven synes vilja tro;

samt 3:o att, om billigt är att tungan af skjutsen lindras för dem, som

nu dragas dermed, så hafva, för åstadkommande af denna lindring, utvägar

anlitats, dem jag ingalunda kan gilla. Ett onus, som det ifrågavarande,

kan man göra till en utlaga för staten och då få alla medborgare, i den

män de skatta, deltaga deri, men att godtyckligt lägga en sådan utgift,

slumpvis bestämd och slumpvis fördelad, på andra samhällsklasser torde icke

kunna gillas. Grundtanken i förslaget måste vara att skjutsen, efter antagandet

af samma förslag, skall vara en angelägenhet för någonting, som

numera kallas “länet såsom kommun “, således en slags kommunalangelägenhet.

Kostnaden bör således bestridas af bidrag inom länet, hvartill

staten lägger en slags nådegåfva, som dock rikligare tillflödar skjutsentreprenörerne

med vänner, om entreprenadafgifterna kunna sättas högt och bevillningen

möjligen, åtminstone för dem, låg. Men för min del bestrider jag

att skjutsen kan vara en inrättning af kommunal natur, utan den måste vara

en allmän samhällets angelägenhet, och är den det, finnes ingen rimlig grund

föi'' den åtgärden att vilja bestrida statsutgifter med bidrag, utkräfda genom

kommunalbeskattning och utan hänseende till rättvisa och likhet olika orter

emellan.

Emot förslagets detaljer kunna anmärkningar göras, men tiden medgifva-

mig icke att uppehålla mig dermed. Jag får i korthet säga att jag

ansett skjutsen, utan all inblandning deri af landstingen, böra ordnas så:

att entreprenader i möjligaste mån inrättas;

att entreprenadbidragens belopp pröfvas af Konungens Befallningshafvande,

med klagorätt i vanlig ordning för vederbörande;

samt att af entrepenadbidragen någon mindre del fått af skjutslaget

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sammansätta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

gäldas, men skjutslaget i öfrigt fått åtnjuta den lindring, att afgiften till

Överskjutande belopp blifvit med statsmedel gulden.

På detta sätt ordnadt, komme troligen entreprenadbidragen att blifva

betydligt lägre än hvad till följd af Utskottets förslag kommer att ega rum,

och den skatt, som för att gälda utgiften kan blifva nödig, kommer icke

heller att blifva drygare men bestämdt rättvisare fördelad än de afgifter,

som skulle indrifvas dels till landsting och dels till staten."

af Grefve Mörner, A. E. K.: “Då det af Utskottet tillstyrkta förslag till

“Stadga för Skjuts väsendet" synes mig icke innehålla ett sådant ordnande

af skjutsväsendet som, grundadt på rättvisa och billighet, varit önskvärdt,

har, med hänseende jemväl till de i åtskilliga rall välgrundade anmärkningar,

som under ärendets förberedande behandling blifvit framstälda emot särskilda

bestämmelser, hvilka ändock återfinnas i berörda af Utskottet föreslagna

stadga, jag ansett ifrågavarande förslag böra afslås."

af Herr Asplund: “Bland de onera, som hvila uteslutande på vissa

jordbruksfastigheter, torde knappast något kännas så tungt och obilligt som

skjutsningsbesväret. Man lärer ej heller kunna förneka, att detta besvär

numera är så högeligen ojemnt tryckande icke allenast inom olika delar af

riket, utan äfven inom samma ort, att det skäligen bör ordnas efter andra,

mera billiga och till bördans utjemning ledande grunder, än de nu gällande,

så, att någon lättnad beredes den nu skjutsskyldiga jorden medelst skjutstungans

fördelning på lämpligt sätt jemväl på andra beskattningsföremål.

Oaktadt min upprigtiga önskan att se förevarande "lika vigtiga, som

i samhällsförhållandena djupt ingripande" fråga lyckligen löst, har jag likväl

icke kunnat instämma med Utskottet i tillstyrkande af Kong!. Maj:ts

nådiga förslag i ämnet, äfven med de mera eller mindre väsentliga ändringar

deri, Utskottet hemstält; och jag får derföre nu framlägga de hufvudsakligaste

skälen för min afvikande mening, så godt den i förhållande till

ämnets omfattning knappt tillmätta tiden för aflemnande af en reservation

det medgifver.

Till en början kan jag dervid icke underlåta att i afseende å tidpunkten

för reformens genomförande framställa en betänklighet, som, efter hvad

Kamma,rkollegii och länsstyrelsernas underdåniga utlåtanden i frågan utvisa,

jag redan haft tillfälle att inför Kongl. Maj:t uttala och som delas af Kammarkollegium

och flera bland de nämnda ortmyndigheterna.

Efter den utredning, som förberedande skattejemkningskomitén framlagt

angående våra bevillningsförhållanden, synes det nemligen vara betänkligt,

att aflyfta nu ifrågavarande, likasom öfriga ensamt på vissa jordbruksfastigheter

h vilande onera samt fördela dem på samtliga beskattningsföremål

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatta Lag- och Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1.

enligt grunderna för deras deltagande i bevillningen, innan sådan ändring

i dessa grunder och sättet för taxeringens verkställande blifvit genomförd,

att jordbruksfastigheternas taxeringsvärden blifva med större

noggrannhet bestämda, samt dessa fastigheters och jordbruksnäringens

deltagande i bevillningen bringats i närmare öfverensstämmelse med

grundsatsen om en jemlik och rättvis beskattning.

Det skäliga omfånget af en reservation medgifver mig ej att

fullständigt utveckla befogenheten af denna betänklighet. Endast

derpå anser jag mig böra fästa uppmärksamhet, att ju mera man

lägger på bevillningen, desto större blifver derefter svårigheten att

genomdrifva en ändring i grunderna derför, desto mera känbart också

det ojemna trycket deraf, och desto större benägenheten hos jordbruksfastigheternas

taxeringsvärden att sjunka. Redan hafva statsmakterna

från jorden aflyftat flere mindre onera och öfverflyttat dem på bevillningen,

med en för vissa samhällsklasser så känbar påföljd, efter

hvad erfarenheten redan gifvit vid handen, att en fortgång på samma

väg, utan nödig ändring i bevillningens grunder, antagligen skall göra

den sista villan värre än den första och framkalla ett nytt missnöje

af måhända lika stor politisk våda, som den, man genom dessa och

andra liknande skattereformer önskar undanrödja.

Emot nu antydda betänklighet rörande tidpunkten för skjutsfrågans

lösning uppställer man förhoppningen, “att jordens mera fullständiga

befriande från densamma nu åliggande skjutsskyldighet skall —

hvad icke får betviflas snarligen inträffa — medverka till frånträdande

af allt anspråk på bibehållande af den särskildt gynnade ställning,

uti hvilken jordbruket med afseende å bevillningsbidragen sig befinner.

“ — Men äfven om man i sitt sinne vore böjd att hysa ett så

oinskränkt förtroende till hvad en oviss framtid kan bära i sitt sköte,

synas dock klokhet och försigtighet mana att i fråga om en skattereform

af den förevarandes stora vigt icke så obetingadt trygga sig

vid ett, sådant förtroende, utan göra reformen i ena hänseendet beroende

af reformen i det andra. Så tyckes man också vilja gå till väga i de

störa skattefrågorna: hvarföre då icke handla i öfverensstämmelse dermed

i de mindre? Dessa tillsammans utgöra ingen obetydlighet, och

deras undanskjutande, i afvaktan på bevillningsgrundernas förändring i

ofvan antydd rigtning, torde böra väsentligen bidraga att framkalla en

nu knappast befintlig benägenhet hos vederbörande att ingå på ett

sådant, fullt berättigadt vilkor för dessa frågors lösning. Sker denna

utan sådant vilkor, så torde det komma att inträffa, att förverkligandet

af den godtrogna förutsättning, hvarunder lösningen skett, sedermera

låter vänta på sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. SB

Men är en lösning af den förevarande frågan så brådskande, att

man ej bör ifrågasätta ett uppskof, i afbidan på samtidig förändring

af bevillningens grunder, ehuru denna förändring antages snarligen

böra inträffa, så må man åtminstone tillse, att skjutsbestyrets omdaning

åvägabringas, icke med uteslutande hänsyn till de skjutsskyldiges anspråk

och fördelar, utan jemväl i lika grad i öfrige skattdragandes och

det. allmännas intresse, livilket oafvisligen kräfver såsom eu af statens

allvarligaste omsorger, att samfärdseln, utan någons oskäliga betungande,

i möjligaste måtto gynnas och underlättas, samt att kommunikationsväsendet

bringas uti'' ett med tidens fordringar och rörelsens behof

öfverensstämmande skick, ma man då, savidt numera är möjligt, söka

förekomma, att icke frågan löses på ett sätt, som gifver anledning till

välgrundad! klander från det allmännas sida och framkallar ett berättigad!

missnöje särskild! från deras, som skulle, komma att deltaga i

skattebördans utjeiunande. För min del har jag icke kunnat finna

annat, än att det för Riksdagen nu framlagda förslaget, hvilket väsentligen

öfverensstämmer med det af särskild! förordnade komiterade uppojorda

och som jemväl, om också med några smärre jemkningar, allt

för troget följt de af Riksdagen uti skrifvelse den 21 Maj 1875 i ämnet

trams bild a grunder, gifver befogade anledningar till ett så beskaffad!

klander och missnöje, och jag går nu att i möjligaste korthet anföra

det väsentligaste, som grundlagt denna min uppfattning.

Hvad som, vid betraktande af förslagets hufvudgrunder och delresultat,

detsamma, enligt komiterades beräkningar, skulle gifva, genast

faller i ögonen och väcker berättigad förvåning, det är, att- förslaget

hvars syfte väl bort vara att undanrödja den »orättvisa», hvarmed ifrågavarande,

ojemn! fördelade tunga trycker vissa jordbruksfastigheter, samt

utjemna henne på alla beskattningsföremål, i stället skapar en ny

orättvisa genom reformens verkställande pa sådant sätt, att de kostnader,

som komma att härröra af skjutsväsendets nya anordning, icke

blott skulle komma att till största delen drabba öfriga hittills från

denna tunga befriade beskattningsföremål, utan dessutom trycka dessa

så ojemn! inom skilda län, att under det den till utgörande åt länens

andel i entreprenadbidragen erforderliga afgift skulle belöpa sig inom

Göteborgs och Bohus län till 1 öre på bevillningskronan, inom Gotlands

till 2 öre, Kalmar till 3, Blekinge, Hallands och. Elfsborgs till 4,

samt Kronobergs och Malmöhus till 5, samma afgift inom Örebro,

Gefleborgs, Wermlands, Stora Kopparbergs, Western orrlands, Korrbottens

och Westerbottens län komrne att uppgå till resp. 16, 18,23,24,

25, 26 och 28 öre samt inom Jemtlands län uppspringa till det ojemtl''Ji

i it! JUJcsth Vrot 7 87 S. 4 Seoul. 2 A fä. 1 Iluft.

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Sammansätta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

förligt höga beloppet af 67 öre på hvarje krona af den enligt II artikeln

utgående bevillning’. Sålunda skulle en person, som erlägger

100 kronor i inkomstbevillning, få i entreprenadbidragen deltaga med

67 kronor, om han vore bosatt i det sistnämnda länet, under det han

sluppe med 1 krona, om han vore bosatt i Göteborgs och Bohus län.

Kan en så beskaffad utjemning af den väsentligen till följd af siu

nuvarande ojemnhet förhatliga skjutstungan vara rättvis och billig?

Kan det vara med rättvisa och billighet förenligt, att samma beskattnings

kategorier inom skilda delar af riket skola så orimligt olika tryckas

af ett besvär, som, efter hvad jag här nedan skall söka visa, rätteligen

maste betraktas såsom en det allmännas angelägenhet? Kan man

med skäl påstå, att det länge eftersträfvade målet på nu föreslaget sätt

vinnes, utan att eu del skattdragande komma att öfver måttan betungas,

i jemförelse med andra? Den opartiske granskaren lärer icke kunna

besvara dessa frågor annorlunda, än nekande.

Och ändå torde det anmärkta missförhållandet antagligen komma

att framstå vida hjerta re i verkligheten, än efter komiterades beräkningar.

Till grund för dessa hafva nemligen komiterade icke lagt de

verkligen utgångna entreprenadbeloppen för år 1875, hvarom de infordrat

och erhållit uppgift; utan, under den minst sagdt tvifvelaktiga

förutsättning, att skjutslegans föreslagna förhöjning, olika för skilda

län eller delar af län, skulle i samma mån nedtrycka entreprenadbidragen,

upptagit dessa för de nämnda nordligare länen till så orimligt

nedsatta belopp, jemförda med 1875 års, att till exempel för Gefleborgs,

Westernorrlands och Jemtlands län, inom hvilka man tänkt sig skjutslega.

förhöjd ända till 2 kronor 50 öre, entreprenadbeloppen beräknas

till resp. 54,100, 77,400 och 58,200 kronor i stället för resp. 131,100,

161,400 och 108,100, under det bidra gen inom de nämnda sydligare

länen icke. upptagits till relativt så låga siffror. Nu torde emellertid

icke med ringaste tillförlitlighet eller ens sannolikhet kunna antagas, att

en delvis förhöjd skjutslega, framförallt der den sättes till så orimligt

högt belopp som 2 kronor å 2: 50, skulle, med den föreslagna anordningen

af skjutsväsendet, nedtrycka entreprenadbidragen under hvad

de utgjorde år 1875. Snarare är att be lura, att de skola fa en afgjord

benägenhet att stiga. Det ligger nemligen i sakens natur, hvad också

af erfarenhet bekräftas, att ju högre skjutslegan sättes, ju mera den

närmar sig skjutsprestationens värde inom orten, desto mindre kommer

den allmänna skjutsinrättningen att anlitas, i det man söker inskränka

sina resor till de allra nödvändigaste och för dem, så vidt ske kan, använda

egna hästar eller betingsskjuts, h vilket verkar afskräckande på entreprenadspekulanten

och höjer hans anspråk. På sätt flere länsstyrelser an
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. 35

märkt och komiterades tabeller (pag. 82) jemväl utmärka, har erfarenheten

också visat, att den ganska betydande förhöjning i skjutslegan, som

tid efter annan egt rum, och senast år 1874 med icke mindre än 33

procent af den då gällande, ingalunda verkat någon minskning i entreprenadbidragen,

utan hafva dessa alltjemt stegrats. Har detta varit förhållandet,

medan de nu skjutsskyldige, som egentligen äro de, hvilka

kunna täfla om entreprenaden, ännu hade ett uteslutande och omedelbart

intresse'' att nedtrycka bidragen, så torde det långt mera blifva

förhållandet, när, såsom nu föreslås, de hittills skjutsskyldige, hvilka,

enligt komiterades uppfattning, borde få anses alldeles oförhindrade att

förena sig om entreprenadens öfvertagande, i allmänhet komme att i

entreprenadbidragen deltaga med så ringa anpart, att bidragens stegring,

som till ojemförligt största delen skulle drabba andra beskattningsföremål

och staten, men medföra en ökad inkomst för entreprenörerne,

skulle, i de säkert oftast inträffande fall, att skjutslagen öfvertoge

entreprenaden, kunna för dessa rent af blifva eftersträfvansvärd

intill den grad, der verklig farhåga för vederbörande landstings eller

länsstyrelses afslag syntes böra inträda.

Redan om man lägger 1875 års entreprenadbidrag till grund för

beräkningen, visar sig missförhållandet mellan de ofvannämnda sydligare

och nordligare länens deltagande i skjuts väsendets ordnande i

allmänhet ändå betydligare, än med de af komité rade beräknade entreprenadbelopp.

Det gestaltar sig nemligen i ena och andra fallet sålunda

:

efter de af komiterade beräk- Efter 1875 '' års entreprenade

entreprenadbelopp. nadbelopp.

Göteborgs- och Bohus län .

. 1

öre

på bevilln.

kr

. 1

öre

på bevilln.

kr

Gotlands ................................

2

»

»

»

2

»

»

»

Kalmar...................................

3

»

»

»

4

»

»

»

Elfsborgs............................

4

»

»

»

4

»

»

»

Blekinge ..............................

4

»

»

»

5

»

»

»

Hallands ..............................

4

»

»

»

6

»

»

»

Kronobergs ...........................

5

»

»

»

5

»

»

»

Malmöhus ..........................

5

»

»

8

»

»

»

Gefleborgs .............................

18

»

»

»

33

»

»

»

Wermlands .........................

23

i»

»

30

»

»

»

Kopparbergs .......................

24

»

»

»

31

»

»

»

Westernorrlands .................

25

»

»

»

43

»

»

»

Norrbottens ...........................

26

»

»

»

36

»

»

»

Westerbottens .....................

28

»

»

»

53

»

»

»

Jemtlands ...........................

. 67

»

))

»118

»

»

»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Summamatta Stats- o»h Lag^r Utskottets Utlåtande ,Y:o 1.

Äfven beträffande grunderna för fördelningen inom länen, är

förslaget långt ifrån tillfredsställande, såsom jemförelsevis allt förgynsamt

för jordbruksfastigheternas egare och innehafvare, hvilka enligt

nu gällande bestämmelser ej erlägga någon bevillning för inkomst af

sin näring, just äro de, som komma att hafva ett afgörande inflytande

på kostnaderna för det nya skjutsväsendet och dessutom, lyckligare,

än öfrige skattdragande på landet, äro i tillfälle att, utan anlitande af

en dyrlegd skjuts, fortskaffa sig med egna hästar och tillika draga

vinst af deras utlegande, under det arbetaren, kapitalisten, näringsidkaren

och tjenstemannen skulle enligt komiterades förslag icke blott

få för sina resor betala en inom vissa län orimligt förhöjd skjutslega,

utan äfven bidraga i jemförelsevis långt högre grad, än de förre, till

entreprenadbeloppens gäldande. Efter hvad en länsstyrelse anmärkt,

»skulle, åtminstone inom Norrland, flertalet af hemmansegare och alla

välbergade torpare komma att till samfärdselns befrämjande bidraga

mindre, än hvarje dagsverkskarl, hvars sammanräknade, men på året

tärda dagspenning i allmänhet bestiger sig till 4 å 500 kronor.» Ett

annat slående exempel på delningsgrundernas orimlighet är, att den

lilla staden Östersund finge till länets skjutsväsen bidraga med 5,159

kronor, under det hela länets samtliga jordbruksfastigheter dertill endast

skulle utgifva 8,842 kronor.

Komiterade sjelfva erkänna också (pag. 157), att jordbruksfastigheterna,

särdeles inom Kopparbergs och de norrländska länen, skulle

komma att, i förhållande till andra beskattningsföremål på landet, intaga

en nog mycket gynnad ställning, på sätt tabellen å sidan 158

angifver, men de hafva ej ansett sig böra för dessa fastigheter ifrågasätta

något större deltagande i entreprenadbidragen, än förslaget innehåller,

enär bland jordbruksfastigheterna komme att ingå den från

skjutsskyldighet fria jorden och dessutom antagligt vore, att vid förestående

omarbetning af nu gällande bevillningsförordning den erkända

obilligheten skulle afhjelpas. — Om vanskligheten af förhoppningarne

i sistnämnda hänseende är ofvan taladt. Utan att nu inlåta mig på

den grannlaga frågan, om statens förmenta rätt att, utan aflösning,

ålägga den privilegierade jorden att medelst penningbidrag deltaga i

ett skjutsningsbestyr, hvarifrån den är genom faststälda privilegier

befriad, vill jag blott anmärka, att dess likställighet med annan jordbruksfastighet,

som förslaget åsyftat, om den äfven kunde anses rigtig,

i verkligheten icke kommer att ega rum, utan att den privilegierade

jorden torde komma att drabbas afen orättvis beskattning i jemförelse med

den onererade. Den förra är nemligen enligt gällande föreskrifter, med

afseende å sin frihet från åtskilliga onera, högre taxerad, än annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanfatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o l.

ord bni k sfastighet, ett förhållande som, äfven om

ifrågavarande förslag

antages, utan tvifvel kommer

att fortfara åtminstone så länge någon

* rl r. 11 11 v '' 11 (1 om i1 r; i d <1 i orden hn£re da i

af dessa friheter qvarstår; och den privilegierade jorden finge da

samma mån taga större andel i entreprenadbidragen, an annan jordbruksfastighet.

Om man nu, på skäl, som anföras i statsrådsprotokollet

foa»- 42), ej ansett lämpligt att utjemna denna orättvisa genom nedsättning

af de'' privilegierade fastigheternas föreslagna deltagande i entreprenadbidragen,

hade man åtminstone bort undanrödja missförhållandet

igenom att i stället låta de skjutsskyldiga fastigheterna deraf vidkännas

större anpart, än komiterade föreslagit: en lika befogad, som lätt funnen

^ Emot förslagets hufvudgrunder har jag vidare att anmärka, att

den pröfningsrätt i afseende å entreprenadbidragens belopp, som lägges

i landstingets hand, synes mig lika olämplig, som i politiskt hänseende

betänklig. Med afseende a landstingens sammansättning, kan man,

på sätt här nedan vidare visas, ej vänta sig nödig oväld vid pröfmngen

af en fråga, hvarpå beror, huruvida de skjutsskyldiga hemmanen,

hvilkas egare i de allra flesta landsting utgöra det vida öfvervägande

antalet, skola komma att, utan bidrag och mot nedsatt lega, in natura

utgöra sin skjutsskyldighet eller icke. Landstinget erhåller ock genom

ifrågavarande pröfningsrätt ett inflytande på statsutgifternas bestämmande,

som icke synes vara önskvärd! Den vidgade betydelse i

fraansielt hänseende,* landstinget sålunda jemväl Ange, skulle också

kunna inverka på dess sammansättning, till fara för en sund utveckling

af dess politiska inflytande. , ..

På grund deraf, att regleringen af skjutsväsendet ansetts bora

ske under medverkan af landstingen och att ofvan berörda pröfningsrätt

åt dem uppdragits, har man sammankopplat de till iands inget

hörande städers skjutsväsen med landsbygdens. Härigenom komma

dessa städer att onödigtvis ställas i ett beroende af landstinget, som

synes vara egnadt att

framkalla stridigheter

mellan städernas och

ÖVJLLOD vaxa " O , i

landsbygdens intressen, hvilket i mera än ett hänseende vore att beklaga.

* Att landstinget, hvarest städernas representanter utgöra ett

försvinnande fätal, erhåller rätt att,

prutning

medelst utslag eller oskälig ned

„ af ett för stad afgifvet entreprenad anbud, utan appel döma

staden att in natura verkställa sin skjutsning, torde få"anses så mycket

mindre välbetänkt, som frågan om skjutsväsendets ordnande, ettei

hvad obestridligt torde vara, alldeles icke är någon landstingsfraga.

Redan i afseende å sådana frågor / uttalar landstingsförordnmgen en

grundsats om särskiljande af dem, som ensamt röra stad och ensamt

landsbygd. Så mycket mera hade denna grundsats bort göras gällande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansätta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

afseende å skjuts
-

i den förevarande, så att nu nämnda städer blifvit

väsendet skilda från landsbygden.

Af samma formella skäl, med åberopande hvaraf man fastkedjat

de små städerna vid landsbygden, liar man deremot funnit följdrigtigt

vara att lemna de större, till landsting ej hörande städerna frihet att

hvar för sig sjelfva ordna sitt. skjutsväsen, utan sammanblandning med

landets. Följden häraf blir, att ehuru dessa städer, långt mera än de

förstnämnda, komma att inverka pa. entreprenadkostnadernas stegring

inom vida kretsar al kringliggande landsbygd, de likväl icke skola 1

dessa kostnaders gäldande omedelbarligen deltaga. Dessa städer blifva

sålunda oskäligt gynnade framför allt i jemförelse med de mindre.

Med en bevillning, som, Stockholms inberäknad, sammanlagd uppgår

till nära af hela rikets, komma de antagligen blott att i regel underhålla

en skjutsstation hvar, och skulle ändå ytterligare gynnas medelst

erhållande af statsbidrag, motsvarande halfva entreprenadkostnaden.

Detta är orimligt, om också följdrigtigt, och bevisar således, att de

giunder, hvaraf den orimliga följden härrör, måste vara origtiga.

Icke blott nyss berörda, utan jemväl de strax! der förut vidrörda

<h g enthgheter och framför allt den nya skjutstungans oerhördt o jemna,

tryck på de skilda länen härröra samt och synnerligen från den för

reformen tagna utgångspunkt, att skjutsväsendet skall ordnas särskild!

för hvarje län eller landstingsområde, hvilkot innebär, att staten må

besluta, men hvart län eller landstingsområde för sig skall, allenast

med. ett större eller mindre bidrag af staten, genomföra den icke obetydliga

skattereform, som afser att från den skjutsskyldiga jorden afvita

den nu varande skjutstungan. Det torde derföre vara nödig*t att

undersöka, huru vida denna utgångspunkt är rigtig och befogad.’* ffW?

Så vidt jag . vet, har skjuts väsendet aldrig enligt lag varit en

länsangelägenhet lika litet som det är det för närvarande eller ens

enligt förslaget är afsedt att sa. blifva, enär i sådant fall dess ordnande

skulle helt och hållet öfverlemnats åt hvarje läns landsting. Enlig!

min uppfattning måste skjutsväsendets ordnande obestridligen betraktas

såsom en statsangelägenhet. Detta förnekas icke heller hvarken i Riksdagens

ofvanberörda skrifvelse, komiterades betänkande eller de i statsrådsprotokollet

anförda motiv till Kong!. Maj:ts proposition. År nu

denna uppfattning rigtig, så skulle deraf rätteligen följa, att statsverket

borde vidkännas alla de utgifter, hvilka kunde föranledas af skjutsvasendets

ordnande medelst entreprenad, i ändamål att bereda ändring

i eller upphörande af den pa jorden nu h vilande skjutsskyldigheten.

g"n c‘°tta anser man ännu icke vara rådligt, enär, såsom det heter i

Riksdagens aberopade skrifvelse, saken möjligen derigenom skulle på

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sammansatta Stats- oek Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

en eller annan ort komma att icke omfattas med det intresse, hvari

man skulle ha (Va att söka en motvigt mot entreprenadbeloppens obilliga

stegrande. Deremot har man uti ett deltagande deri från länets

eller landstingets sida trott sig finna ett särdeles tjenlig! medel att

åstadkomma ett sådant intresse och en sådan motvigt. Denna förhoppning

är således enda och rätta anledningen dertill, att entreprenadbidragen

skola utgöras af hvarje landsting för sig gemensamt med

staten, eller med andra ord, att skjuts väsendet bör ordnas länsvis med

biträde af staten.

1 likhet med åtskilliga af länsstyrelserna anser jag emellertid ieke

antagligt, att den förhoppning, man i berörda hänseende sålunda hyser,

skall komma att förverkligas. Huru stora de ifrågavarande länsbidragen

än kunna, särdeles inom vissa län, blifva, komma de likväl, enligt

de i förslaget uppstå!da fördelningsgrunder, att, på sätt redan är

anmärkt, till jemförelsevis så ringa belopp träffa jordbruksfastigheterna,

hvilkas innehafvare äro de enda, som kunna täfla om entreprenaden,

att det ingalunda är troligt, att någon bland dem kunde finna sin uträkning

vid att, till minskning i länsbidragen, åtaga sig risken och obehaget

af entreprenadens öfvertagande och i sådant syfte genom täflan

med öfrige likstälda intressenter söka nedtrycka anspråken. Ännu

mindre kan man tänka sig, att landstinget skulle kunna eller vilja på

sådant sätt inverka på länsbidragens nedsättning. Landstingets inflytande

härutinnan måste uteslutande ligga i rättigheten att förkasta

eller nedpruta ett anbud. Men härtill torde landstinget, hvarest jordbruksintressets

och de skjutsskyldiga hemmanens målsmän i allmänhet

utgöra det öfvervägande antalet, knappast fä antagas ega någon synnerlig

benägenhet, så vidt landsbygden angår, då, å ena sidan, följden af

anbudets nedsättande skulle blifva, att skjutsningsbesväret kunde komma

att in natura drabba vederbörande skjutslag, under det, å andra sidan,

entreprenadkostnadens förhöjning komme att endast till högst ringa

del drabba de skjutsskyldiga hemmanen, men till allra största delen

öfriga beskattningsföremål och staten. Der åter de sistnämnda föremålens

målsmän undantagsvis utgjorde landstingets flertal, skulle deremot

kunna tänkas inträffa, att landstinget, genom att bestämma bidraget

allt för lågt, kunde vid den skjutsskyldiga jorden till större eller

mindre del fortfarande qvarhålla skjuts tungan. Det inflytande på frågan,

som landstingen sålunda förmenas ega, lärer följaktligen antingen och

i de flesta fall ej med säkerhet kunna antagas blifva verksamt i den

förutsatta rigtningen eller ock undantagsvis kunna i större eller mindre

mån motverka reformens syfte. Landstingens befattning med frågan,

likasom länens deltagande i entreprenadbidragen synes alltså i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatta Stats- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 1.

alla händelser ej få anses innebära någon lyckligt funnen utväg till

frågans lösning.

Vida lämpligare och mera. egnadt att inom orterna framkalla det

intresse, hvari man söker en motvigt mot entreprenadbidragens öfverdrifna

stegring, synes mig då vara -— såsom ett öfvergå ngsförsla g intill

dess man vågar taga steget fullt ut till skjutsväsendets öfvertagandc

helt och hållet af staten — att, sedan alla enligt lag skjutsskyldiga

hemman och således jemväl de hvilka hittills, på grund af läge eller

andra förhållanden, icke varit till effektiv skjutsning indelade, blifvit

omreglerade till större distrikt, dessa nybildade skjutslag åläggas deltaga

med viss mindre andel — t. ex. en femtedel — i gäldande af

entreprenadbidragen och återstoden deraf utgöres af staten. Emot detta

förslag kan väl anmärkas, att skjuts!agen inom skilda, orter sålunda,

skulle i någon mån drabbas af den ojemnhet, jag tadlat såsom ett af

det föreliggande förslagets hufvudfel. Detta kan ej bestridas; men å

andra sidan torde kunna invändas, att det synes vara mera skäl, att

en ojemnhet träffar de nu skjutsskyldige, som efter detta, förslag i allt

fall få en betydlig lindring i sin skjutsbörda, än att öfrige, hittills från

skjutstungan befriade, skulle på en gång drabbas af den för dem långt

känbarare ojemnhet, som det föreliggande förslaget medför. Det nu

antydda sättet att ordna saken skulle dessutom innebära flera afsevärda

företräden. Derigenom komme nemligen all fråga om länens deltagande

och landstingens deraf föranledda pröfningsrätt äfvensom privilegiifrågan

att förfalla. Det, borde i stället öfverlemnas åt hvarje skjutsslags

flertal att efter nu gällande röstgrund utöfva en sådan pröfningsrätt,

hvarefter, i afseende å de anbud, som dervid godkändes, länsstyrelsen,

såsom det allmännas målsman, borde ega rätt till den pröfning,

förslaget tillägger denna myndighet. Man hade sålunda, såsom korrektiv

mot öfverdrifna entreprenadbidrag, icke blott uppställ, ett mera verksamt

intresse utan tillika bibehållit den motvigt, som läge i länsstyrelsens

veto och deraf följande skyldighet, för vederbörande skjutslag att

fullgöra sin skjutsskyldighet in natura. Helt visst, skulle länsstyrelsen

lättare kunna använda detta veto direkt mot skjutslaget, än sedan landstinget

godkänt ett anbud, som länsstyrelsen ansåge för högt; och då

dess beslut, kunde öfverklagas, läge häri ingen fara för skjutslagen.

Vidare blefve de mindre städerna genom nu ifrågasatta förslag skilda

från landsbygden och finge utgöra skjutslag hvar för sig. Då statens

bidrag väl i allmänhet komme att, läggas på allmänna bevillningen,

finge också de större städerna, såsom skäligt vore, med sin bevillning

mera verksamt bidraga till skjutsväsendet, än efter komiterades förslag.

Med ett ord: utgifterna för den ganska betydliga lättnad i skjutstungan,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande JS :o 1.

som bereddes den onererade jorden, komme att enligt nu framstälda

förslag’ vida jemnare fördelas, och farhågan för reformens geno mföi ande,

innan grunderna för bevillningen ändrats, att väsentligen förminskas.

Åtskilligt vore väl att erinra emot de detaljbestämmelser i Kongl.

Magts förslag, hvilka äro af beskaffenhet att uteslutande tillhöra Kongl.

Makts ekonomiska lagstiftningsrätt och genom en lämpligare uppställning

af -stadgan ej behöft dragas under Riksdagens pröfning; men det

omfång hvartill denna reservation mot min önskan redan vuxit, nödgar

mig att här inskränka mig till den allmänna anmärkning, att dessa

bestämmelser i flera hänseenden ingalunda synas vara egnade att bringa

vårt skjutsväsen i ett med tidens fordringar och rörelsens behof öfverensstämmande

skick. “

Bill. till Liksd. Prot. 1878. 4 Sami. 2 Afä. 1 Häft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.