Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens S j u n d e hufvudtitel.
1878-03-08 · 56 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 53 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1878:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens S j u n d e hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
i
N:o 10.
Ank. till Kikad. Kansli den 8 Mars 1878, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
S j u n d e hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Vid Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Finansdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakoimnit de förändringar,
hvilka här nedan omförinälas.
Departementets expedition.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
ej mindre af det i protokollet öfver finansärenden för den 7 sistlidne
Januari intagna förslag till stat för Finans-departementets expedition, än
äfven af de vilkor för åtnjutande af aflöning från samma stat, som funnes
i statsrådsprotokollet för den 7 December 1877 intagna, måtte höja det
för nämnda expedition uppförda ordinarie anslag, 39,500 kronor, med
5,700 kronor till 45,200 kronor, i hvilket fall det nu å extra stat för
expeditionen uppförda anslag, 9,700 kronor, kunde från nämnda stat
afföras.
Den stat, som allt sedan år 1875 varit för expeditionen gällande, är
af följande utseende:
1 Expeditionschef, arfvode....................................................kronor 7,000: —
1 Byråchef, lön............................................................. »__5,500: —
Transport kronor 12,500: —
Bill. till -Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.
Angående
ny stat för
Finansdepar
tementets ex
pedition.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Transport kronor 12,500: —
1 Byråchef, lön....................................................................... »
1 Kanslisekreterare, lön......................................................... »
2 D:o d:o........................................................... »
1 Registrator, lön..................................................................... »
1 Vaktmästare, d:o.................................................................. »
1 D:o d:o.................................................................... »
Till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente »
För kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter.
.............................................................................. »
5,500: —
4,200: —
8,400: —
4,200: —
750: —
650: —
10,000: —
3,000: —
Summa kronor 49,200: —
deraf 39,500 kronor äro på ordinarie stat och 9,700 kronor på extra
stat uppförda.
Den för expeditionen föreslagna nya aflöningsstaten är af följande
lydelse:
Lön.
Tjenst-
görings-
pennm-
gar.
Summa.
1 expeditionschef (arfvode) ..............
1 byråchef............................................
1 d:o ............................................
1 kanslisekreterare..............................
2 _ d:o .............................
1 registrator.........................................
1 vaktmästare.......................................
1 d:o .......................................
Till amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning, m. m. ....................
4,400
4,400
2,800
5,600
2,800
800
500
2,000
2,000
1,200
2 400
1,200
300
300
7,500
6,400
6,400
4.000
8.000
4.000
1,100
800
7.000
(Efter 5 år kan lönen höjas
[med 600 kronor.
1 Efter 5 år kan lönen höjas
(med 500 kronor och efter
[10 år med ytterligare 500
J kronor.
fEfter 5 år kan lönen höjas
\med 100 kronor.
Summa kronor
45,200
Af en jemförelse mellan förestående båda stater framgår, att någon
tillökning i personalen ej blifvit ifrågasatt; att samtliga aflöningsbeloppen
äfvensom dessas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar stå i
öfverensstämmelse med de af Riksdagen i afseende å Justitie-departe
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
3
mentets expedition godkända grunder utom i så måtto, att dels icke
någon fördelning föreslagits beträffande expeditionschefens arfvode, deraf
2,500 kronor böra anses motsvara tjenstgöringspenningar, och att dels, enligt
berörda grunder, aflöningen för kanslisekreterare och registrator bör fördelas
i lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor; att anslacret
3,000 kronor, för kontrollen öfver enskilda banker och kreditanstalter,
blifvit från staten affördt af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 d., sid. 11)
angifvet skäl, att, då aflöningen till personalen vid byrån för kontrollen
öfver tillverkningsafgifter utginge från anslaget, till samma kontroll, det
syntes vara följdrigtigt, att den personal, som inom Finans-departementets
expedition utöfvade kontrollen öfver de enskilda bankerna och kreditanstalterna,
undfinge sina arfvoden från det. anslag, hvarifrån öfriga
kostnader för denna kontroll utginge; samt att i anslaget till amanuenser
na. m. vidtagits minskning med 3 000 kronor, hvilken minskning dels
föranleddes deraf, att det arfvode till bankinspektörens amanuens, hvilket
hittills med 1,000 kronor utgått från nämnda anslag, syntes böra
liksom bankinspektörens eget arfvode hemtas från annat håll, dels ock i
öfrigt af departementschefen ansåges möjlig under förutsättning, att
löner för tre kanslisekreterare blefve för expeditionen beviljade.
På o-rund af hvad sålunda förekommit, och då de för aflöningens
åtnjutande0 föreslagna vilkor torde höra jemkas till öfverensstämmelse
med hvad Riksdagen i afseende å Justitie-departementets expedition be
slutit,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen, för tillämpning af härhos (Bil. Litt. A)
bilagda förslag till stat för Finans-departementets expedition,
med de vilkor för aflöningens åtnjutande, som
i fråga om Justitie-departementets expedition blifvit
af Riksdagen godkända, må höja det för förstnämnda
expedition uppförda ordinarie anslag, 39,500 kronor, med
5,700 kronor till 45,200 kronor.
Statskontoret.
2:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 91) har Herr P. N. Bergström anfört
att, sedan&Kongl. Maj:t för 1876 års Riksdag framlagt förslag till ny stat
för Statskontoret, och detta förslag blifvit af Riksdagen hufvudsakligen
Angående
ifrågasatta
ålderstillägg
för vissa
tjensteman i
Statskontoret.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
bifallet, samt Kongl. Maj:t derefter den 22 December samma år reglerat
embetsverkets aflöningsförhållanden, sådana desamma skulle tillämpas från
och med 1877, så hade, på Kongl. Maj:ts särskilda framställning, sistnämnda
års Riksdag, beträffande dåmera på verkets nya stat utnämnde
tjenstemannen i l:sta lönegraden, Notarien C. Kinberg, som i Januari
1864 utnämnts till kanslist och från Oktober samma år innehaft kanslisttjenst
med skyldighet att föra protokoll, förklarat, bland annat, att, ehuru
kanslistfjensten icke kunnat anses vara densamma som den notarietjenst,
Kinberg från och med 1877 innehade, den dock, i anseende till den tjenstgöringsskyldighet,
som allt ifrån 1864 Kinberg ålegat, varit med notarietjensten
så likartad, att det skulle innefattat en ej ringa obillighet, om
Kinberg icke fått, i fråga om åtnjutande af ålderstillägg till notarielönen,
räkna sig den sålunda i kanslisttjensten uttjenade tid till godo, samt att
Kinberg alltså skulle från 1877 års början tillgodonjuta 2 ålderstillägg
till sin då innehafvande nya lön.
Samma billighetshänsyn, som i afseende på bemälde tjensteman gjort
sig gällande, syntes emellertid motionären böra, i mån af tjensteålder,
tillämpas på åtskillige andre af Statskontorets tjensteman i l:sta lönegraden,
nemligen Revisorerne och Bokhållarne G. Östergren, J. C. Wulf,
A. W. Sandsjö, L. W. Riben, C. A. W. Drake och F. J. D. Wibom. I afseende
på dem förekomme, att Östergren och Wulf befullmäktigats i gamla
lista tjenstegraden, eller såsom så kallade kammarskrifvare, redan 1858,
Sandsjö i samma egenskap 1861, Drake 1864, Riben 1866 och Wibom 1870.
Samma kompetensvilkor, författningskunskap och räkenskapsskicklighet,
eller med ett ord tjenstemannaegenskaper, som desse tjenstemän
i Statskontorets nya stat borde besitta, hade jemväl "erfordrats af tjenstemännen
i l:sta tjenstegraden å kameralsidan i det gamla Statskontoret,
och för vissa af nämnde tjensteman vore tjenstgöringen precist densamma
före och efter 1877 års ingång.
Det vore till följd häraf, efter motionärens förmenande, samma billighetsskäl
som talade derför att sistbemälde 6 tjenstemän, lika väl som
Notarien Kinberg, måtte komma i åtnjutande af ålderstillägg, räknadt
efter det år, då hvar och_ en af dem erhållit sin första fullmakt. Emellertid
och som Sandsjö, Östergren och Riben på den grund, att de redan
före den nya organisationen varit befordrade till gamla 2:dra tjenstegraden,
Sandsjö 1870 samt Östergren och Riben 1871, redan blifvit. af Kongl.
Maj:t tillagde hvar sitt ålderstillägg, skulle för hvardera af dem alltså
nu endast ifrågakomma ytterligare ett ålderstillägg.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
5
Deremot borde Wulf och Drake komina i åtnjutande af två ålderstillägg
hvar, men Wibom, som först 1870 erhållit fullmakt, endast ett,
alla räknade från 1877 års början. Den utgift, som till följd häraf skulle
ifrågakomma, vore:
för Sandsjö, Östergren, Riben och Wibom hvardera 500
kronor .......................................................................................................... 2,000:
samt för Wulf och Drake hvardera 1,000 kronor ............ 2,000: —
Summa kronor 4,000: —
årligen från och med 1877.
På grund häraf har motionären föreslagit, att Riksdagen ville medgifva,
att till meranämnde 6 tjensteman måtte, från den Sjunde hufvudtitelns
förslagsanslag för ålderstillägg, såsom dylikt tillägg utbetalas årligen
tillsammans 4,000 kronor, räknadt från och med sistlidet år, samt
att Revisor Wibom såsom en följd häraf måtte förklaras berättigad att
från och med 1881 ytterligare åtnjuta ett andra ålderstillägg, eller 500
kronor.
Då frågor af förevarande beskaffenhet otvifvelaktigt böra underkastas
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, innan desamma hänskjutas till
behandling af Riksdagen, särdeles i betraktande deraf att, derest ett
annat förfaringssätt en gång blefve följ dt, antagligen flera förslag i samma
syftning, som det nu föreliggande, skulle komma att inom Riksdagen
väckas, och stora svårigheter oftast torde förefinnas att, utan föregången
utredning af vederbörande, fullt rättvist bedöma de särskilda anspråkens
giltighet, har Utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen att i
anledning af nu förevarande förslag vidtaga någon åtgärd.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
Ö
att Herr P. N. Bergströms ifrågavarande förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Kostnader för kortstämpling och. allmänna bevillningens
uttaxering.
Angående 3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, under förutsättning af bifall
ihtt*bislag, tid Kongl. Maj:ts förslag angående lönereglering för landsstaten, förslagsanslaget
till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering
måtte minskas med 15,000 kronor, eller från 117,500 kronor till
102,500 kronor.
På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 d, sid. 14) är meddeladt,
hade förevarande anslag, i riksstaten för år 1878 upptaget förslagsvis
till 117,500 kronor, under år 1876, då det upptogs till enahanda belopp,
utgått med 118,597 kronor 92 öre, hvadan således för nämnda år en brist
derå uppstått af 1,097 kronor 92 öre. Från detta anslag hade emellertid
hittills utbetalts arfvoden till belopp af omkring 16,000 kronor, hvilka,
derest den af Kongl. Maj:t beslutade regleringen af landsstatens löner af
Riksdagen godkändes, skulle komma att upphöra, vid hvilket förhållande
en besparing å detta anslag kunde beräknas till 15,000 kronor.
Enär, i händelse den nådiga framställningen i fråga om landsstatetis
lönereglering vinner Riksdagens godkännande, ej något finnes att erinra
vid nu i fråga varande förslag, hemställer Utskottet, i enlighet dermed,
att, under förutsättnings af Riksdagens bifall till Kongl.
7 Ö Ö Ö
Majrts förslag angående löneregleringen för landsstaten,
förslagsanslaget till kostnader för kortstämpling och
allmänna bevillningens uttaxering måtte minskas med
15,000 kronor, eller från 117,500 kronor till 102,500
kronor.
Lärande, i händelse förslaget om lönereglering för landsstaten icke
i den del, som på förevarande anslag inverkar, vinner Riksdagens bifall,
dtitta anslag få till oförändradt belopp uppföras.
Postverket.
Angående 4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
P°ut7ftstS ^et förslag tiM stater för postverket, som funnes bilagdt protokollet öfstater.
ver finansärenden för den 4 sistlidne Januari, äfvensom af de i afseende
å den föreslagna nya aflöningen för General-poststyrelsen ifrågasatta vil
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
7
kor och förbehåll, måtte bestämma det å Sjunde hufvudtiteln uppförda
anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket,
till samma belopp, 5,000,000 kronor, hvartill postverkets inkomster
för nämnda år blifvit beräknade.
Uti sitt till statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 c, sid. 2 och följande)
afgifna yttrande i fråga om postverkets utgifter har departementschefen,
beträffande staten för General-poststyrelsen samt vidkommande hvad löneregleringskomiténs
betänkande i afseende härå och om styrelsens organisation
innehölle, anfört att, efter en redogörelse för hvad som förekommit
i fråga om föreningen af post- och telegrafstyrelserna, komiterade,
som ansett den ytterligare pröfningen af denna fråga böra föregås af en
fullständig utredning af flerahanda förhållanden, som på en ifrågakominande
allmännare sammanslagning af de lokala post- och telegrafanstalterna
kunde komma att utöfva något inflytande, för närvarande endast
funnit sig böra, vid förslag till uppgörande af styrelseverkens organisation,
taga hänsyn äfven till möjligheten af en dylik framtida förening
af begge styrelserna, och i sådant syfte dels sökt åstadkomma största
möjliga öfverensstämmelse i afseende å ärendenas handläggning inom
h.vartdera styrelseverket, dels förordat införandet i fullmakter och konstitutorial
å tjenster inom styrelserna äfvensom intagande bland vilkoren
för de nya löneförmånernas åtnjutande af ett förbehåll om skyldighet att
underkasta sig den förändring i tjenstgöring, hvilken af styrelsernas framdeles
möjligen ifrågakommande förening kunde varda en följd.
Hvad komiterade sålunda föreslagit syntes i sjelfva verket innebära
allt hvad som i ärendets nuvarande skick vore behöfligt för att möjliggöra
och förbereda den förening af de begge styrelseverken, hvilken framgent
skulle kunna anses lämplig, helst som hvartdera verkets inre organisation
— så vida hvad komiterade beträffande så väl Post- som Telegrafstyrelsen
nu föreslagit vunne Kongl. Maj:ts nådiga bifall — i och för
en framtida förening icke behöfde undergå någon väsentlig ombildning,
utan föreningen kunde verkställas hufvudsakligen genom förläggandet af
beslutanderätten i vissa mål till den gemensamme chefen; och syntes
derför för närvarande i detta ämne någon särskild hemställan icke behöfva
göras.
Då General-poststyrelsen så nyligen som år 1873 erhållit förändrad
instruktion, samt komiterade vid afgifvandet af förslag till reglering af
andra embetsverk ofta syntes hafva haft detta verks nuvarande organisation
för ögonen, vore det naturligt, att något förslag till hufvudsaklig
ändring deri ej blifvit af dem framlagdt. Den enda ändring, som i be
-
8
Stats-UtskottetS Utlåtande N:o 10.
rörda hänseende blifvit ifrågasatt, vore indragningen af samtliga tjenster
af den nuvarande första lönegraden, eller kanslist- och kammarskrifvarebefattningarne.
Mot denna åtgärd, liksom öfverhufvud allt hvad
komitén föreslagit, hade General-poststyrelsen ej funnit något att anmärka.
Under antagande, att löneförmånerna för General-poststyrelsens personal
i allo borde bestämmas till enahanda belopp, som för motsvarande
befattningar i andra verk blifvit föreslagna, hade komiterade bland annat
äfven upptagit general-postdirektörens aflöning till samma belopp,
9,000 kronor, som af Kongl. Maj:t föreslagits och af Riksdagen beviljats
för Statskontorets och Fångvårdsstyrelsens chefer. Emellertid, och då generalpostdirektörens
verksamhet vore af beskaffenhet att icke kunna
uteslutande till vissa bestämda tider af dagen förläggas, utan ofta påkallade
einbetsåtgärder äfven å arman än den för embetsverken i allmänhet
vanliga arbetstiden, så att embetsvåning i postverkets hus vore
för general-postdirektören behöflig, hade komiterade ansett, att denna omständighet
icke borde föranleda någon nedsättning i nämnda, af dem för
chefen föreslagna lönebelopp. För egen del förklarade sig departementschefen
kunna obetingadt ansluta sig till den af komiterade uttalade
mening, att den särskilda beskaffenheten af det general-postdirektören tillkommande
chefskap fordrade hans närvaro i embetslokalen äfven å andra
än de vanliga arbetstiderna, hvadan staten ock hade skyldighet att medelst
embetsvåning i postverkets hus sätta honom i tillfälle härtill; äfvensom
att under sådant förhållande bostadsförmånen icke borde vid bestämmandet
af hans aflöning- särskildt tagas i betraktande. Deremot
kunde departementschefen icke dela komiterades mening, att cheferne
för alla statens embetsverk borde med lika belopp aflönas. Komiterade
hade sjelfva tillämpat en annan grundsats, då de för mindre verk, sådana
som Riksarkivet, Kongl. Biblioteket och Öfverintendents-embetet, föreslagit
chefsaflöning med allenast 7,500 kronor, och syntes väl härutinnan hänsynen
till verkets storlek och chefsverksamhetens omfattning hafva varit
bestämmande. Likaså syntes vid aflöningens fastställande böra tagas i
betraktande vidden af de uppgifter, hvart och ett af dessa verk hade att
fylla, samt det ansvar och det personliga arbete, som till följd deraf tillko
in m e deras chefer. Och ur hvilken synpunkt jemförelsen härutinnan
än måtte anställas, vare sig man afsåge antalet af de ärenden, som på
chefens afgörande ankomme, eller storleken af den personal, som vore
stäld under hans chefskap, eller vigten af de beslut, han egde att på
eget ansvar fatta, syntes det icke kunna förnekas, att chefskapet för
postverket
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
9
postverket borde betinga en större aflöning än det med generaldirektörstitel
förenade chefskapet för öfriga, nyssnämnda verk. Icke heller borde
förbises, att postverket vore en inrättning af rent industriel art, och att
detsamma såsom sådan ej kunde, i fråga om erforderlig personlig arbetskraft,
undgå all konkurrens med den privata industrien. Toge man vid
chefsaflöningens bestämmande blott någon hänsyn till hvad den enskilda
industriella verksamheten kunde erbjuda åt sådan personlig duglighet,
som staten borde söka att för dylika platser vinna — en synpunkt, som
till exempel i fråga om aflöningen för Riksbankens chefer af Riksdagen
iakttagits — borde också en förhöjning af nu i frågavarande lönebelopp
kunna ifrågasättas, och för sin del ansågc departementschefen sig ej
kunna underlåta att för honom föreslå ett aflöningsbelopp af tillsammanlagdt
10,000 kronor, hvilket, för att ej skilnaden mellan aflöningsförmåner
och pensionsbelopp måtte blifva allt för stor, lämpligen syntes kunna
fördelas i lön 7,000 kronor och tjenstgöringspenningar 3,000 kronor.
På grund häraf, och då i öfrig! för närvarande intet varit att anmärka
mot komiterades förslag rörande styrelsepersonalens antal och
löneförmåner eller mot den till vikariatsersättningar samt arfvoden åt
extra biträden m. m. förslagsvis beräknade summa, 35,000 kronor, har
Kongl. Maj:t föreslagit följande aflöningsstat att gälla för Generalpoststyrelsen
:
Lön.
Tjenst-
göring^-
Summa.
Kronor.
penningar.
Kronor.
Kronor. 1
Generalpostdirektören..................
7,000
3,000
1
10,000 i
; 1 byråchef................................
4,400
2,000
6,400 11
1 2 byråchefer ............
8,800
4,000
12,800 !/
Kanslibyrån:
1 sekreterare...............................
3,000
1,500
4,500
1 registrator.............................
1,800
1,200
3,000
! notarie och ombudsman ........
1,800
1,200
3.000
1 notarie ...................................
1,800
1,200
3,000
1 d:o ................................
1,800
1.200
3,000
1 aktuarie ....................................
1,800
1,200
3,000
1 d:o ..................................
1,800
1,200
3,ooo:
Transport
—
51,700
Efter 5 år kan lönen:
höjas med 500 kronor ooh|
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
Bill. till Eiksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Tjenst-
Lön.
görings-
penningar.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
51,700
Trafikbyrån:
; 1 sekreterare...............................
3.000
1,500
4,500
1 notarie......................
1,800
1,200
3,000
1 aktuarie ...................................
1,800
1,200
3,000
Kameralbyrån:
1 kamererare och sekreterare ...
3,000
1,500
4,500
1 bokhållare.................
1,800
1,200
3,000
2 d:o ................................
3,600
2,400
6,000
1 notarie......................
1,800.
1,200
3,000
Efter 5 år kan lönen
1 d:o .....................................
1 aktuarie .............................
1,800
1,800
ff200
1,200
3,000
3,000
, höjas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterli-l
gare 500 kronor.
1 d:o .................................
1,800
1,200
3,000
1 revisor ...................................
1,800
1,200
3,000
4 revisorer..................................
1 förvaltare af postverkets huf-
7,200
4,800
12,000 1
vudkassa..................................
1 förvaltare af postverkets fri-
3,000
1,500
C?
o
märkesförråd ............
3,000
1,500
4,500
1 förrådsintendent........................
3,000
1,500
4,500
Till vikariatsersättning samt arf-
voden åt extra biträden m. m.,
förslagsvis................................
—
35,000
1 förste vaktmästare ..................
800
300
1,100
1 vaktmästare.........................
500
300
800
1 Efter 5 år kan lönenl
5 d:o ..............................
2,500
1,500
4,000
/ höjas med 100 kronor.
Summa
—
157,100
Vid förestående förslag till stat har Utskottet endast i två hänseenden
funnit anledning till erinran. Hvad först beträffar generalpostdirektörens
löneförmåner, har Utskottet icke kunnat tillerkänna giltighet
åt de af departementschefen anförda, här ofvan omförmälda skäl för
ifrågavarande aflönings bestämmande till högre belopp, än det af komiterade
föreslagna, eller 9,000 kronor jemte fri bostad. Om än sistnämnda
förmån icke torde böra, vid lönebeloppets fastställande, derå utöfva det
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
11
inflytande, som blefve fallet, derest densamma upptoges till sitt verkliga
värde, lärer likväl sådan hänsyn dertill böra tagas, att icke aflöningsförmånerna
i sin helhet komma att sta i ett allt för ojemn! förhållande till
andra likstälde embetsmäns aflöning. Derest general-postdirektörens lön
nu bestämdes i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, skulle han komma att
erhålla kontant aflöning till lika belopp, som föreslagits för chefen för
Jernvägstrafikstyrelsen, och derutöfver äfven åtnjuta förmanen af fri bostad.
I betraktande af sistnämnda chefsbefattnings vigt och ansvarsfullhet,
hvilken åtminstone icke torde kunna anses ringare än generalpostdirektörens,
utan snarare vara af ännu större betydenhet, skulle, enligt
Utskottets förmenande, befogade anmärkningar kunna göras mot ett sådant
fastställande af general-postdirektörens aflöning, att denne komme
i så väsentligt fördelaktigare ställning än chefen för jernvägstraflken,
helst till stöd derför svårligen torde kunna åberopas det af departementschefen
anförda skälet af konkurrens med den enskilda industrien, hvilket
synes Utskottet ega jemförelsevis mindre tillämplighet i fråga om generalpostdirektören,
än i afseende å chefen för jernvägstraflken. Äfven
med andra chefsbefattningar skulle en jemförelse kunna göras, för att
gifva ytterligare stöd för Utskottets i nu förevarande ämne hysta åsigt,
men det redan anförda torde vara af den beskaffenhet, att något vidare
yttrande ej härvid är af behofvet påkalladt. — Utskottet har alltså funnit
sig böra tillstyrka Riksdagen att, i enlighet med löneregleringskomiténs
af General-poststyrelsen biträdda förslag, bestämma general-postdirektörens
aflöning till, förutom fri bostad, 9,000 kronor, deraf lön 6,200 kronor
och tjenstgöringspenningar 2,800 kronor.
Den andra anmärkning, Utskottet funnit sig böra vid förslaget till
General-poststyrelsens stat framställa, afser att deruti ej, i likhet med
hvad i afseende å andra redan reglerade embetsverk egt rum, intagits
föreskrift derom att, derest vaktmästare åtnjuter fri bostad, afdrag till
belopp af 150 kronor skall å den kontanta lönen ega rum, om hvilken
föreskrifts meddelande Utskottet ansett sig böra gorå hemställan.
För åtnjutande af de nya lönerna äro följande allmänna vilkor
föreslagna:
att em bets- och tjensteman vid General-poststyrelsen skal! dels vara
underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, dels ock vara förpligtad att — derest i en framtid verkets
ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma antingen
med styrelsen för telegrafverket förenas eller eljest ej längre kan såsom
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.
sjelfständigt embetsverk anses — med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning, han innebar efter förändrad arbetsordning, sköta de med
tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i General-poststyrelsen icke må förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af ijenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som vid den
nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom styrelsen, må
densamma bibehålla, så länge den icke är för ijenstgöringen i styrelsen
hinderlig;
att aflöningarne för General-poststyrelsens embets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare fä
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligta»
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom General-poststyrelsen,
densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande
belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej
längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestrid t. sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,
under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår,
deraf att den högre afiöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;
börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
13
af fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande i följd af frågan om
verkets omorganisation;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten
afgå, Eders Kong]. Maj:t eller General-poststyrelsen, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig
att i den samma qvarstå; börande dylik pension utgå af samma medel,
hvarifrån pensioner till postverkets tjensteman hittills utbetalats; samt
att semester må åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och
andra gradens tjensteman under en och en half månad samt af första
gradens tjensteman under en månad årligen.
Dessa vilkor äro i hufvudsak öfverensstämmande med hvad förut
för andra embetsverk i samma afseende godkänts, endast med någon
förändring beträffande stadgandet om ålderstillägg samt i afseende å pensioneringen.
Då emellertid de till stöd härför åberopade omständigheter
(se Bil. N:o 6 c, sid. 6 och 7) synts Utskottet nöjaktigt förklara de vidtagna
afvikelserna, har Utskottet dervid icke haft något att anmärka,
utan får, under uttryckande af sin tillfredsställelse deröfver att bland vilkoren
derjemte blifvit intaget ett stadgande för underlättande af en såsom
möjlig förutsatt framtida förening af Post- och Telegrafstyrelserna,
förestående vilkor till bifall förorda; dock torde, med hänseende till Riksdagens
beslut i fråga om rättighet till semester för tjenstemännen i Justitie-departementets
expedition, äfven här böra stadgas, att dylik förmån
får åtnjutas endast när sådant utan hinder för gö rom ålens behöriga gång
kan ske.
Mot hvad General-poststyrelsen uti dess afgifna förslag till postverkets
stater för år 1879 hemstält i fråga om aflöningsstaten i öfrigt,
öfvergångsstaten, indragningsstaten, pensionsstaten, omkostnadsstaten och
staterna till oförutsedda utgifter och till afkortning»!1 och restitutioner
in. m., hade Departementschefen ej funnit annat att anmärka än att, med
anledning af den utaf honom ifrågasatta förhöjningen i general-postdirektörens
aflöning och deraf följande tillökning i slutsumman för aflöningsstaten,
sådan den blifvit af Generalpoststyrelsen föreslagen, en motsvarande
minskning borde ega rum i anslaget till oförutsedda utgifter, och
staten härför följaktligen utföras med allenast 194,000 kronor, i stället
för 195,000 kronor enligt Styrelsens förslag.
Då Utskottet emellertid funnit sig böra afstyrka bifall till den af
departementschefen ifrågasatta förhöjningen i general-postdirektörens af
-
14
Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 10.
löning, har Utskottet till följd häraf upptagit staten till oförutsedda utgifter
i enlighet med Styrelsens förslag. Vid hvad i öfrigt föreslagits i
fråga om förevarande stater har Utskottet ej funnit anledning till erinran
och får, för undvikande af vidlyftighet, i fråga om anledningarne
till de särskilda förändringarne hänvisa till den redogörelse, som finnes
meddelad i General-poststyrelsens, Kong]. Maj:ts nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof bilagda statsförslag för år 1879 (Bil. Litt.
C, sid. 3—13) äfvensom uti statsråds-protokollet (Bil. N:o 6 c, sid. 9—11).
I likhet med hvad nästlidet år egde rum vill Utskottet slutligen,
med iakttagande af ofvan angifna förändring beträffande aflöningsstaten
och staten till oförutsedda utgifter, angifva de för postverket nu föreslagna
särskilda staternas slutsummor, hvilka, jemförda med de för innevarande
år faststälda, äro följande:
A. Aflöningsstaten.............................
B. Ofve rgångsstaten ........................
C. Indragniugsstaten ...........................
D. Pensionsstaten................................
E. Omkostnadsstaten..........................
F. Oförutsedda utgifter....................
G. Afkortningar och institutioner
m. m..........................................
eller tillsammans
1878 1879
Kr. 1,804,895
— Kr. 1,786,775: —
» 4,000
— » 20,600: —
« 11,075
— .. 10,275: —-
» 69,715
— .) 68,415: —
» 2,787,000
— » 2,897,000: —
>» 100,000
— » 195,000: —
» 23,315: — >, 21,935: -
Kr. 4,800,000: — Kr. 5,000,000: —-
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet
hemställa:
a) att Riksdagen må till 5,000,000 kronor bestämma det
å 7:de hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt
att af postmedlen direkte utgå till postverket;
b) att härhos bilagda (Bil. Litt. B.) förslag till stat för
General-poststyrelsen må jemte de i afseende å den nya
aflöningen ifrågasatta, här ofvan intagna vilkor och förbehåll
vinna Riksdagens godkännande; dock med det
tillägg att den embets- och tjenstemännen medgifna semester
endast får åtnjutas när sådant utan hinder för
göromålens behöriga gång kan ske; och
c) att det utaf Kong]. Maj:t i öfrigt framlagda förslag till
stater för postverket må af Riksdagen godkännas med
iakttagande af den ändring att aflöningsstaten i sin hel
-
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
15
het minskas med 1,000 kronor och staten för oförutsedda
utgifter i ställes höjes med motsvarande belopp.
5:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
öfverlemnad motion (N:o 148) har Herr A. P. Danielsson af anförda
skäl föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse hos
Kongl. Maj:t anhålla, det Kong!. Maj:t täcktes under December, Januari,
Februari, Mars och April månader årligen beordra och stationera i Kalmar
en för ändamålet lämplig ångbåt att, då isförhållanden i sundet
gjorde sådant nödvändigt, öfverföra post mellan Öland och fastlandet
samt befordra passagerare och, der så ske kunde, äfven gods, mot lämplig
afgift; samt att Riksdagen ville till Kongl. Majrts förfogande för detta
ändamål ställa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
Då en fråga af förevarande beskaffenhet icke synes böra afgöras
innan vederbörande myndighet varit i tillfälle att meddela tillbörlig utredning
rörande de för ändamålets vinnande lämpligaste åtgärder äfvensom
i fråga om den erforderliga kostnadens belopp, samt, enligt hvad Utskottet
föreställer sig, Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att egna nådig uppmärksamhet
åt de behjertansvärda anspråk, som uti nu i fråga varande
hänseende kunna varda af befolkningen å Öland framstälda, har Utskottet
ansett sig icke böra förorda motionärens förevarande framställning; hemställande
alltså Utskottet,
att Herr A. P. Danielssons ifrågavarande förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Telegrafverket.
6:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit att
Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket,
som funnes bilagdt protokollet öfver finansärenden för den 4 sistlidne
Januari, äfvensom af de i afseende å den föreslagna nya aflöningen för
Telegrafstyrelsen ifrågasatta vilkor och förbehåll, måtte såsom reservationsanslag
för år 1879 åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller
1,400,000 kronor, hvartill verkets inkomster för nämnda år blifvit beräknade,
samt förklara, att det öfverskott derå, som kunde uppstå, finge stå
till Kongl. Maj:ts förfogande, i ändamål att användas för verkets tidsenliga
utveckling och förbättrande; varande, enligt hvad i nyss nämnda
protokoll (Bil. N:o 6 c, sid 17) finnes anmäldt, följande förändringar i afseende
å de elektriska stationerna under år 1877 af Kongl. Maj:t vidtagna,
nemligen:
Angående
ifrågasatt
postfiirbindelse
emellan
Öland och
fastlandet.
Angående
Telegrafverkets
utgiftsstater.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
att telegrafstationen i Strömsholm och med den en telegrafisttjenst
af första klassen blifvit indragen;
att i staten uppförts sex nya telegrafisttjenster af andra klassen,
nemligen en vid hvardera af de nyinrättade stationerna Fårösund, Lycksele,
Mörbylånga, Norra Degerforss, Ottenby och Skanör;
att kommissarien å telegrafstationen i Falun uppflyttats från den
mellersta till den högsta lönegraden samt att personalen derstädes tillökats
med en telegrafist af första klassen;
att föreståndaren för Grisslehamns station uppflyttats från telegrafist
af andra klassen till assistent af första klassen och att i sammanhang
dermed föreståndaren för Öregrunds station nedflyttats från
assistent af första klassen till telegrafist af första klassen; samt
att en assistenttjenst af andra klassen blifvit indragen vid hvardera
af stationerna i Hernösand och Upsala och dessa tjenster ersatts med
telegrafister af första klassen.
I afseende å den nya organisationen af Telegrafstyrelsen, har Kongl.
Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad löneregleringskomitén
föreslagit och Telegrafstyrelsen gillat, ansett följande grunddrag kunna
godkännas:
att styrelsen skulle utgöras af en chef och två ledamöter, hvilka
vore chefer hvar för sin byrå;
att på dessa byråer, hvilka benämnas, den ena tekniska och den
andra administrativa byrån, måtte fördelas de göromål, hvilka borde af
Telegrafstyrelsen handläggas;
att i de mål, i hvilkas pröfning verkets chef deltoge, beslutanderätten
måtte honom ensam tillkomma;
att emellertid byråchef måtte ega att i protokollet låta anteckna
sin uttalade mening i mål, der densamma icke öfverensstämde med det
af verkets chef fattade beslut, hvilket, der sådant icke blifvit iakttaget,
byråchef ansåges hafva biträdt;
att byråchef måtte vara berättigad att, utan föregående föredragning
inför styrelsen, dels genom remiss eller särskild skrifvelse infordra
förklaringar och yttranden i mål, som hörde till byråns föredragning,
dels
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10.
17
dels ock handlägga sådana ärenden, hvilka ej vore af beskaffenhet att
påkalla styrelsens pröfning;
att styrelsens kansli skulle utgöra en särskild afdelning, utan att
till någondera af de begge byraerna hänföras i annan man, än att fragoi
rörande den till kansliet hörande personal borde af chefen för den administrativa
byrån föredragas;
att kansliets personal måtte bestå af en sekreterare, en notarie och
ombudsman samt en registrator och aktuarie;
att personalen å den administrativa byrån matte bestämmas att
utgöra, utom byråchefen, en kassör och bokhållare, en bokhållare, en
statistiker och tre revisorer;
att personalen på den tekniska byrån måtte bestämmas att utgöra,
jemte byråchefen, en öfveringeniör och en förradsförvaltare;
att å staten för samma byrå måtte uppföras ett anslag af 4,000
kronor till arfvoden åt ingeniörer; samt
att Telegrafstyrelsens vaktbetjening måtte bestämmas till en förrådsvaktare,
en förste vaktmästare och två vaktmästare.
Beträffande anordningen af personalen å de båda byråerna äfvensom
af vaktbetjeningen äro förestående grunder i viss mån afvikande
från löneregleringskomiténs i ämnet afgifna förslag; men, da den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 6 c, sid. 18—21) meddelade utredning, till
hvilken Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att här hänvisa,
synts Utskottet ådagalägga den af Kongl. Maj:t föreslagna anordningens
lämplighet, liar Utskottet funnit sig böra till bifall förorda Kongl.
Maj:ts nu omförmälda nådiga framställningar.
Den af Kongl. Maj:t nu föreslagna nya staten för Telegrafstyrelsen
är af följande lydelse:
Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Åfd- 8 Haft.
3
18
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
chef.......................................
tredje gradens tjensteman........
d:o d:o d:o ........
andra gradens tjensteman.......
första gradens tjensteman.........
d:o d:o tjensteman.........
Till arfvoden åt ingeniörer .........
Vikariatsersättning, arfvoden till
extra biträden och renskrifnings
kostnad
(förslagsanslag)............
1 förrådsvaktare ...........................
j lörste vaktmästare......................
1 vaktmästare .............................
1 d:o ...............
Summa
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Summa.
6,200
2,800
9,000
4,400
2,000
6,400 1
4,400
2,000
6,400 f
3,000
1,800
1,500
4,500 1
1,200
3,000
16,200
10,800
27,000
4,000
__
12,000
800
300
1,100
800
300
1,100
500
300
800 1
500
300
800 f
" 1
76,100
Efter 5 är kan Jonen höjas
med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor oeli efter
10 år med ytterligare
500 kronor.
med 100 kronor.
Då, enligt förestående stat, för de olika lönegraderna föreslagits
enahanda aflöningsbelopp och samma fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
som vid de under de senare åren verkställa löneregleringar
i allmänhet ansetts böra fastställas, har Utskottet dervid ej funnit anledning
till annan erinran än att, i likhet med hvad vid andra reglerade
embetsverk e^t ruin, och på sätt Utskottet här ofvan i fråga om Generalpoststyrelsen
föreslagit, föreskrift torde böra i staten införas derom att,
derest vaktmästare åtnjuter förmån af fri bostad, afdrag med 150 kronor
skall å den kontanta lönen ega rum.
För åtnjutande af de nya lönerna äro följande allmänna vilkor föreslagna
att lända till efterrättelse, nemligen:
att embets- och tjensteman vid Telegrafstyrelsen skall dels vara underkastad
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, dels ock vara förpligtad att — derest i en framtid verkets
ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma antingen med
styrelsen för postverket förenas eller eljest ej längre kan såsom sjelfständigt
embetsverk anses — med bibehållande af den tjenstegrad och
aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de med tjensten
förenade göromål;
Stats-Utskotteta Utlåtande N:o 10.
19
att med embete eller tjenst i Telegrafstyrelsen icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den tinnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som vid den
nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom styrelsen, må
densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i styrelsen
hinderlig;
att aflöningarne för Telegrafstyrelsens embets- och tjensteman samt
betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, egen uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Telegrafstyrelsen,
densamma emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp,
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre
än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan cger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor, under
iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf
att, den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret
näst efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande
löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande
förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande i följd af frågan om verkets
omorganisation; samt
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
att semester må åtnjutas af verkets chef äfvensom af tredje och af
andrd gradens tjensteman under en och en half månad samt af första
gradens tjensteman under en månad årligen.
Dessa vilkor äro i allt väsentligt öfverensstämmande med de i
dylikt hänseende för andra embetsverk stadgade, utom i så måtto, att
föreskrift om förpligtelse för tjensteman att vid viss lefnadsålder från
tjensten afgå blifvit utesluten. Då emellertid de förhållanden, hvilka, på
sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 c, sid. 22) gifver vid handen, föranledt
dertill, att Kongl. Maj:t funnit frågan om dylik skyldighet för Telegrafstyrelsens
personal icke böra för närvarande komma under pröfning,
synts Utskottet ega full giltighet, har Utskottet ej härvid funnit anledning
till annan erinran än att, beträffande rätten till semester, samma
tillägg torde böra göras, som i fråga om Poststyrelsen blifvit af Utskottet
föreslaget.
Vidkommande telegrafverkets stater i öfrigt har Utskottet, efter
tagen del af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 c, sid. 25—28) meddelade
utredning, dervid ej funnit något att anmärka, utan får, med hänvisande
till nämnda utredning, Kongl. Maj:ts nådiga förslag till bifall
förorda; viljande Utskottet blott här meddela samtliga de föreslagna staternas
slutsummor, hvilka, jemförda med de för innevarande år faststälda,
äro följande:
1878. 1879.
A) Aflöningsstat:
l:o Styrelsen................................
2:o Personalen vid de elektriska
Kr.
59,000: —
Kr.
76,100: —
stationerna ........................
3)
620,020: —
3)
624,120: —
3:o Personalen vid de optiska sta-
tionerna..............................
3)
3,400: —
3)
3,400: —
4:o Särskilda anslag .....................
3)
227,970: —
910,390:
_ ))
215,480: —
919,100: —
B) Öfvergångsaflöningsstat.....................
I»
—
1,200:
— 3)
—
1,200: —
C) Pensions- och understödsstat ............
3)
—
85,452:
— D
—
89,082: —
D) Underhållsstat ................................
3)
—
808,128:
— 3)
—
308,128: —
eller
tillsammans kr.
1,305,170:
—
—
1,317,510: —
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,
under erinran, att Kongl. Maj:ts förslag angående beräknande af inkomsttiteln
»Telegrafmedel» vunnit Riksdagens bifall, hemställa,
att Riksdagen, med godkännande ej mindre af härhos
bilagda förslag (Bil. Litt. C) till stat för Telegrafstyrelsen
än äfven af det utaf Kongl. Maj:t i öfrigt
framlagda förslag till stater för Telegrafverket samt af
de i afseende å den föreslagna nya aflöningen för Telegrafstyrelsen
ifrågasatta, här ofvan angifna vilkor och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,
21
förbehåll, dock med det tillägg att den embets- och
tjenstemännen medgifna semester endast får åtnjutas,
när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske, må såsom reservationsanslag för år 1879 åt
telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,400,000
kronor, hvartill verkets inkomster blifvit för nämnda
år beräknade, samt förklara, att det öfverskott derå,
som kan uppstå, må stå till Kongl. Maj:ts förfogande,
i ändamål att användas för verkets tidsenliga utveckling
och förbättrande.
Tullverket.
7:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen,
med godkännande af det förslag till stater för tullverket, soin
funnes bilagdt protokollet öfver finansärenden för den 4 sistlidne Januari,
äfvensom af de i afseende å den nya aflöningen för General-tullstyrelsen
ifrågasatta vilkor och förbehåll, måtte bestämma anslaget till tullverket
till °ett mot nämnda staters slutsumma svarande belopp af 2,490,000
kronor, att såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen, dock med
Kongl. Maj:t förbehållen rätt, att, om så vid genomförandet af löneregleringen
för General-tullstyrelsen erfordrades, å tullverkets öfvergångsaflöningsstat
uppföra aflöningen för sådan ordinarie tjensteman i styrelsen,
för hvilken plats i den nya organisationen ej kunde beredas, äfvensom
de öfriga belopp, som af regleringen föranleddes och att i sammanhang
härmed minska tullverkets omkostnadsstat med motsvarande belopp, så
att staternas slutsumma härigenom ej måtte förändras; äfvensom att Riksdagen
måtte för sin del medgifva, att de besparingar, som uppstode å
tullverkets ordinarie aflöningsstat, finge af General-tullstyrelsen disponeras
för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten uppförda anslagen till
vikariatsersättningar och extra biträden m. m. inom styrelsen och inom
lokalförvaltningen vore afsedda.
Uti sitt till statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 c, sid. 29 och följande)
i förevarande ämne afgifna yttrande har departementschefen till en början
redogjort för löneregleringskomiténs yttrande i fråga om organisationen
af General-tullstyrelsen äfvensom för denna sistnämndas deröfver afgifna
utlåtande samt vidare framstält sina egna åsigter i_ frågan. Då Utskottet
härvid ej funnit sig ega anledning till någon särskild erinran, tillatei Utskottet
sig att här endast hänvisa till berörda yttrande och öfveigår
omedelbarligen till den för ifrågarande embetsverk föreslagna nya lönestaten,
hvilken är af följande innehåll:
Ang. tvTlverkets
ntgiftsstater.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Styrelsen:
Lön.
Kronor.
Tjenst-
görings-
penningar.
Kronor.
Summa
Kronor.
General-tidldirektören....................
1 byråchef.......................................
2 byråchefer....................................
6,200
4,400
8,800
2,800
2,000
4,000
9,000
6,400
12,800
1 Efter 5 år kan lönen liöjas
j med 600 kronor.
Kanslibyrån:
1 sekreterare ..............................
1 registrator och aktuarie
1 notarie....................................
1 d:o .........................................
3,000
1,800
1,800
1,800
1,500
1,200
1,200
1,200
4,500
3,000
3,000
3,000
Kameral byrån:
1 kammarförvandt ......................
1 bokhållare.....
2 d:o ................................
1,800
1,800
3,600
1,200
1,200
2,400
3,000
3.000
6.000
Efter 5 år kan lönen höjas
, med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare
500 kronor.
Revisions- och statistiska
byrån:
1 revisor..........................................
5 revisorer......................................
1 revisor (statistiker).....................
1,800
9,000
2,800
1,200
6,000
1,200
3.000
15,000
4.000
Till vikariatsersättning samt arfvo- deu och flitpenningar åt extra
biträden m. m..........................
—
15,000
1 förste vaktmästare ..................
1 vaktmästare.................................
3 d:o .............................
800
500
1,500
300
300
900
1,100
800
2,400
Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor.
Summa
95,000
De i förestående stat upptagna särskilda beloppen äro i allo öfverensstämmande
med de af komitén föreslagna, med undantag deraf, att den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statg-UtskottefsUtlåtande N:o 10.
2S
å Revisions- och Statistiska byrån uppförda statistikerns lön af komiterade
endast beräknats till 1,800 kronor, i stället för af Kong]. Maj:t. nu föreslagna
2,800 kronor, dill stöd för berörda höjning har departementschefen
anfört, att de denna befattning tillhörande ärendenas egen natur
medförde, att detta arbete maste växa ut till en mera sjelfständig verksamhet
och innebära ett större eget ansvar än i allmänhet kunde tillkomma
en första gradens tjensteman, samt att det också kräfde en särskild
fallenhet och en ej ofta förekommande färdighet, som betingade en
högre ersättning. _ Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet innebära
giltig anledning till bestämmande af statistikerns aflöning i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag, dock att, till vinnande af närmare öfverensstämmelse
med de allmänna grunderna för förhållandet mellan lön och
tjenstgöringspenningar, berörda aflöning torde böra fördelas i lön 2,600
kronor och tjenstgöringspenningar 1,400 kronor. Då i öfrigt ofvanstående
förslag till stat, enligt hvilket så väl de särskilda aflöningsbeloppen som
fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar öfverensstämmer med hvad
i fråga om andra redan reglerade embetsverk iakttagits, ej gifvit anledning
till annan erinran, än att derå torde böra, på sätt''Utskottet här
ofvan föreslagit i fråga om General-poststyrelsen och Telegrafstyrelsen,
införas föreskrift derom, att, derest vaktmästare åtnjuter förmånen af
fri bostad, afdrag med 150 kronor skall å den kontanta lönen ega rum,
har Utskottet funnit sig böra samma lönestat med nu oinförmälda ändringar
till bifall förorda.
För åtnjutande af aflöning enligt meranämnda stat äro följande
allmänna vilkor föreslagna, nemligen:
att embets- och tjensteman vid General-tullstyrelsen skall vara underkastad
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller
dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom,
derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses,
vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han
innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade
göromål;
att med embete eller tjenst i General-tullstyrelsen icke må förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som vid den
nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom styrelsen, må
densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i styrelsen
hinderlig;
24
Stals-Utslcottets Utlåtande N:o 10.
att aflöningarne för General-tullstyrelsens ernbets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest, varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig
att, om han förordnas till högre befattning inom General-tullstyrelsen,
densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna
tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp i
stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre
månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
tjenst i samma lönegrad anses böra, medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor, under
iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen angår,
deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af
kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd;
börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund
af fullmakt eller konstitutorial, eller förordnande i följd af frågan om
verkets omorganisation;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35
tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten
afgå, Eders Kongl. Maj:t eller General-tullstyrelsen, der det tillkommer
denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas
villig att i densamma qvarstå; skolande nämnda pension af tullmedlen
utgå; samt
att semester må åtnjutas af verkets chef samt af tredje och af
andra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
25
andra gradens tjensteman under en och en half månad samt af första
gradens tjensteman under en månad årligen.
Förestående vilkor äro i allt väsentligt öfverensstämmande med de
vid de nya löneregleringarne i allmänhet stadgade, allenast med det tilllägg,
beträffande skyldigheten att från innehafvande tjenst afgå med åtnjutande
af pension, att. sådan pension bör utgå af tullmedlen, derifrån
för närvarande all statens pensionering af tullverkets tjensteman och be
tjente bestrides; och torde alltså berörda vilkor böra vinna Riksdagens
godkännande; dock med samma tillägg beträffande rätten till semester,
som i fråga om Post- och Telegrafstyrelserna af Utskottet föreslagits.
Vidkommande derefter frågan om tullverkets aflöningsstat för lokaltullförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen äfvensom tullverkets
öfriga stater, är uti statsrådsprotokollet (Bil. K:o 6 c, sid. 36—47) en
omfattande redogörelse lernnad för dervid föreslagna förändringar och
omflyttningar. Då Utskottet emellertid, efter tagen kännedom ej mindre
häraf än äfven af Generaltullstyrelsen^ i ämnet afiåtna underdåniga yttrande,
ej dervid funnit något att erinra, tillåter sig Utskottet att här
hänvisa till omförmälda redogörelse; viljande Utskottet dock meddela
följande jemförelse mellan samtliga staterna, sådana de nu blifvit föreslagna,
och de för närvarande gällande:
Ordinarie afiöningsstaten..........................
Dyrtidstilläggsstaten...................................
Qfvergångsaflöningsstatcn .......................
Alderstilläggsstaten (förslagsanslag)......
Indragningsstaten .......................................
Pensionsstaten för afskedade tjenste-j
män och betjente (förslagsanslag) ...j
Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns
och betjentes i fattigdom efterlemnade
enkor och barn (förslagsanslag)
Omkostnadsstaten ...................................
deraf 1878 förslagsanslag 125,670 kr.
» 1879 » 126,339 »
1878 års
stat.
1879 års
stat.
Ökning.
’
Minsk-
ning.
1,648,100
1,681,000
32,900
11,180
—
—
11,180
50,000
42,310
—•—
7,690
270,000
250,000
—
20,000
100,000
78,401
—
21,599
197,000
197,000
——
—
31,800
31,800
227,920
209,489
——
18,431
Bth. till Riksd. .Prat.
Summa kronor
1878. 4 Sami. 1
2,536,000
2,490,000
32,900
Afd. 8 Raft.
78,900!
4
26
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.
Skilnaden mellan minskningen ............................................... kronor 78 900
och tillökningen....................................................................... » 32^900
utgör... ..................................................................................... kronor 46,000
hvilket belopp, sainmanlagdt med de för år 1879 föreslagna
staterna..............................................................................”... « 2,490,000
gifver slutsumman af innevarande års stater...................kronor 2,536,000.
Hvad slutligen angår Kong], Maj:ts framställning om medgifvande
deraf, att uppkommande besparingar å tullverkets ordinarie aflöningsstat
måtte få disponeras för samma ändamål, hvartill de å aflöningsstaten°uppförda
anslagen till vikariatsersättningar och extra biträden rn. m. inom
Generaltullstyrelsen och inom lokalförvaltningen vore afsedda, får Utskottet-
under åberopande af hvad till stöd härför blifvit i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 6 c, sid. 48 och 49) anfördt, till samma framställnin°''
tillstyrka bifall. °
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med godkännande ej mindre af härhos
bilagda (Bil. Litt. D) förslag till stat för Generaltullstyrelsen,
med de i afseende å den nya aflöningen ifrågasatta,
här ofvan angifna vilkor och förbehåll, dock med
det tillägg att den einbets- och tjensteinännen medgifna
semester endast får åtnjutas när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske, än äfven
af det utaf Kongl. Maj:t i öfrigt framlagda förslag till
stater för tullverket, må bestämma anslaget till tullverket
till ett mot staternas slutsumma svarande belopp
af 2,490,000 kronor, att såsom förslagsanslag direkte
utgå af tullmedlen, dock med Kong]. Maj:t förbehållen
lätt att, om så vid genomförandet af löneregleringen
för Generaltullstyrelsen erfordras, å tullverkets öfvergångsaflöningsstat
uppföra aflöningen för sådan ordinarie
tjensteman i styrelsen, för hvilken plats i den nya organisationen
ej kan beredas, äfvensom de öfriga belopp,
som af regleringen föranledas, och att i sammanhang
härmed minska tullverkets omkostnadsstat med motsvarande
belopp, så att staternas slutsumma härigenom
ej må förändras, äfvensom att Riksdagen må för sin
del medgifva, att de besparingar, som uppstå å tullverkets
ordinarie aflöningsstat, må af Generaltullstyrel
-
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10.
27
sen få disponeras för samma ändamål, hvartill de å
aflöningsstaten uppförda anslagen till vikariatsersättningar
och extra biträden m. m. inom styrelsen och inom
lokalförvaltningen äro afsedda.
Ersättning till städerna för mistad tolag.
8:o. Med anledning af en utaf Statskontoret i dess berättelse om Anaäendeförstatsverkets
tillstånd och förvaltning gjord underdånig anmälan att å a5£hi$*
ifrågavarande anslag, hvilket är af förslagsanslags natur och allt sedan städerna
år 1864, då det först i riksstaten intogs, varit beräknadt till 1,040,000 förtdagad
kronor, under de senare åren uppkommit betydliga brister, nemligen:
ar * ............................................................................. kronor 716,156: 92
” ............................................................................... » 460,946: 47
* ;ö7b ............................................................................ » 551,288: 76,
samt att detsamma enligt verkstäld uträkning borde i nästkommande
års riksstat upptagas till i jemnt tal 1,400,000 kronor och sålunda höjas
med 360,000 kronor, har Kong]. Maj:t uti meranämnda anslag föreslagit
en förhöjning med sistnämnda belopp; och får Utskottet, under erinran
att, enär tolagsersättningen står i visst förhållande till tullinkomsterna,
de anmärkta bristerna i anslaget alltså härleda sig från den sedan år 1864
stegrade tulluppbörden, tillstyrka,
att- det å 7:de hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
»Ersättning till städerna för mistad tolag» må höjas med
360,000 kronor, eller från 1,040,000 kronor till 1,400,000
kronor.
Skogsväsendet.
9:o. Kongl. Maj:t har under denna titel föreslagit att anslaget till Ang. andag
skogsväsendet, i 1878 års stat upptaget till 721,062 kronor 97 öre måtte *«»**«*■''
genom tillägg af 550 kronor Z Skogsstyrelsens exp^nslslag S“ tin
«21,612 kronor 97 öre, äfvensom att å ordinarie stat måtte få uppföras
en kronojägare, att anställas å Reda kronopark i Kronobergs län, med
a omng a 3 5 kronor i lön och 125 kronor i tjensgöringspenningar, eller
tillhopa 500 kronor, — till hvilket belopp tillgång å anslaget till skogsvasen
e örefunnes genom den för år 1879 uppkommande minskning i
utgiften till alderstillägg, — under iakttagande, hvad anginge berörda af
-
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
löningsbelopp, att från detsamma framdeles borde afgå värdet af afkast
ningen af kronojägarens boställe, då sådant hunne honom beredas.
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 d, sid. 17 och 18) gifver
vid handen, hade Skogsstyrelsen uti dess afgifna memorial angående anslagen
för skogsväsendet under år 1879 till en början anfört, att uti anslaget
till styrelsen ej synts böra ifrågasättas annan förändring än att,
sedan styrelsens embetslokal, jemlikt nådigt bref den 26 Januari 1877, blifvit
tillökad med fyra rum, erforderliga medel till dessas uppvärmning, städning
och rengöring måtte beredas genom tillägg af 550 kronor till styrelsens
expensanslag, som sålunda skulle höjas från 6,000 kronor till
6,550 kronor, hvarigenom hela anslagssumman till Skogsstyrelsen kommc
att, i stället för nuvarande JO,750 kronor, utgöra 31,300 kronor.
Beträffande anslaget till skogsstaten hade styrelsen anmält att utgifterna
för nya ålderstillägg komme under år 1879 att uppgå till 2,000
kronor, nemligen 500 kronor till hvardera af tre jägmästare för intjenta
20 år och 500 kronor till en jägmästare för intjenta tio år. Under erinran
härjemte, att egendomen Heda i Kronobergs län och Wärends revier
med medel från reservationsanslaget till skogsväsendet, jemlikt nådigt
bref den 9 Mars 1877, inköpts för statsverkets räkning för att bilda en
kronopark, hade Skogsstyrelsen vidare förmält att, som kronojägare inom
nämnda revier saknades, hade bevakningen och vården af den sålunda
nybildade kronoparken, som dessutom sammanhängde med flere betydande
boställsskogar till en sammanlagd vidd af mer än 4,000 tunnland, ej
kunnat uppdragas åt någon förut anstäld bevakare. En kronojägare måste
således antagas derstädes, hvilken äfven skulle utöfva tillsynen å närbelägna
allmänna skogar, och härtill erfordrades samma afiöningsanslag,
som utginge till öfriga kronojägare i södra landet, eller 375 kronor i lön
och 125 kronor i tjenstgöringspenningar, eller tillsammans 500 kronor,
från hvilket belopp dock framdeles borde afgå afkastningen af boställe,
då sådant hunne åt kronojägaren beredas.
Ehuru genom dessa båda utgiftsposter, nemligen till ålderstillägg
2,000 kronor och till en ny kronojägare 500 kronor, skulle uppkomma
en tillökning i anslaget till skogsstaten, motsvarades dock, enligt hvad
Skogsstyrelsen vidare upplyser, detta belopp af den besparing i ålderstillägg,
tillhopa 2,500 kronor, hvilka under år 1877 blifvit till följd af dödsfall
eller eljest disponibla. Någon förhöjning i det för år 1878 beviljade
anslag erfordrades således icke, utan endast bemyndigande att å ordinarie
stat anställa nyssbemälde kronojägare.
Vidkommande de föi» närvarande å extra stat beviljade anslagen
till skogsinstitutet 21,300 kronor och till enskilda skogsskolor 11,400
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
29
kronor, hvilka Skogsstyrelsen hemstält måtte jemväl för år 1879 varda
äskade, har Kongl. Maj:t funnit att med dessa båda anslag borde förfaras
på enahanda sätt som vid senaste riksmöte gjordes med de dittills
å extra stat befintliga anslagen till skogsingeniörer och till elfrensningsundersökningar,
nemligen att inflytta dem under det allmänna reservationsanslaget
till skogsväsendet, helst å detsamma för närvarande funnes så
störa reserverade belopp, att någon tillökning i anslaget ej blefve, åtminstone
under år 1879, till följd af nu omförmälda öfverflyttning behöflig.
I sammanhang härmed har Utskottet ansett sig böra meddela, hurusom
Riksdagens nästlidet år församlade revisorer uti deras berättelse
om den af dem verkstälda granskning af statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1875 afgifvit redogörelse (se Rev.-ber. sid. 125—127) för hvad
revisorerne genom besök vid de för kronans räkning verkstälda skogsodlingarna
å de s. k, Svältorna i Elfsborgs län rörande berörda odlingsföretags
fortgång och de derigenom åstadkomna verkningar inhemta!;
och hafva revisorerne slutligen yttrat, att det af kronan i dessa trakter
gifna föredöme att till skogsodling använda de under flera mansåldrar
svedjade och derför kala ljungmarkerna tycktes hafva manat en och annan
enskild jordegare till efterföljd, hvarjemte här och der stycken till
åker uppbrutits. Dock återstode ännu stora sträckor af dessa svältinarker,
hvilka svårligen någonsin kunde till åker förvandlas, och som, då de
i sitt nuvarande skick endast kunde lemna ett ytterst klent sommarbete,
syntes lämpligast böra till skogsodling användas. Enligt revisorernes
förmenande vore det derföre i hög grad önskvärdt, om än ytterligare delar
af svältmarken för skogsplantering kunde för kronans räkning förvärfvas.
Uti revisorernes sålunda gjorda uttalande har Utskottet visserligen
funnit sig böra instämma; men, då Utskottet är förvissadt derom att
Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att, derest för dertill tillgängliga medel
till skogsplantering tjenliga delar af de s. k. Svältorna kunna på vilkor,
som finnas vara för statsverket fördelaktiga, förvärfvas, i nåder anbefalla
inköp af dylik mark, har Utskottet ansett revisorernes omförmälda
uttalande icke böra gifva anledning till någon särskild underdånig
framställning af Riksdagen.
Under åberopande af hvad ofvan blifvit anfördt får Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
a) att anslaget till skogsväsendet, i 1878 års stat upptaget
till 721,062 kronor 97 öre, må genom tillägg af 550
kronor till Skogsstyrelsens expensanslag ökas till 721,612
kronor 97 öre, äfvensom att å ordinarie stat må få upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Angående
ifrågasatt anslag
till skolor
för torfberedning.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
föras en kronojägare, att anställas å Heda kronopark i
Kronobergs lan . med aflöning af 375 kronor i lön och
125 kronor i tjenstgöringspenningar, eller tillhopa 500
kronor — till hvilket belopp tillgång å anslaget till
skogsväsendet förefinnes genom den för år 1879 uppkommande
minskning i utgiften till ålderstillägg — under
iakttagande, hvad angår berörda aflöningsbelopp, att från
detsamma framdeles bör afgå värdet af afkastningen af
v i i “ronojägarens boställe, då sådant hinner honom beredas.
, , ''d^re (lå det synes Utskottet mindre lämpligt att så väl kost
naderna
för skogsinstitutet och enskilda skogsskolor, hvilka på sätt of
t**«*tor skulle bestridas från Vese^o^anlget
11 skogsväsendet, som utgifterna till skogsingeniörer och till undersök
"iird
: /fttendrT:! 1 Norrb°ttef Iän’ 1 afse™de hvarå enahanda åtgärd
vid form riksdagen godkändes, för framtiden icke skulle blifva i
nksstaten synliga, föranlåtes Utskottet hemställa,
b) att anslaget till skogsväsendet må erhålla följande
förändrade uppställning:
»»Skogsväsendet.......................................... 721612- 97
deraf såsom reservationsanslag:
Till Skogsingeniörer............... 15,000: _
» Undersökning af vattendragen
i Norrbottens län 7,000: —
» Skogsinstitutet................ 21,300: _
» Enskilda skogsskolor...... 11,400: _
» Kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af
skogs väsendet i allmänhet 220,300: —
Summa Kr. 275,000: —»
~fUtii en i?°m Förft Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
5 ? 1 r ‘“"p , nJ°tl0n (^:° 26> har Herr C. Ribbing af anförda
. ,a o forct5lagiU att Riksdagen måtte anvisa en summa af 8,000 kronor
att årligen utgå till två skolor för torfberedning, då sådana blefve upplattade
i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som kunde blifva bestänida
, för dessa skolor af Kong!. Maj:t utfärdadt nådigt reglemente;
öfverinseendt m°tl01lären förmenat böra ställas under Skogsstyrelsens
Att torfberedningen är en för flera delar af vårt land vigtig och
åt uppmärksamhet förtjent industrigren lärer icke kunna förnekas De
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 10. 31
åtgärd61:, s.om kunna vara erforderliga för densainraas utveckling och
förkofran, torde dock närmast tillkomma den enskilda verksamheten, och
under den senare tiden hafva äfven, såsom allmänt bekant, enskilde personer
kraftigt verkat, för utbredandet af kännedom om så väl torfvens
ändamålsenliga beredning som dess rigtiga användande. Derest eraellerd
den enskilda verksamheten skulle finnas vara för ändamålet otillräckr■
b de; e[lllpt Utskottets förmenande, vederbörande hushållningssällskap
och landsting dertill i mån af behof bidraga, och statens medverkan
dervid ej tagas i anspråk.
nå ,Wå fled?’ enl''gt Utskottets förmenande, statens bistånd, åtminstone
pa det åt motionären föreslagna sättet, icke är för torfindustriens befrämjande
af sarskildt behof påkalladt, har Utskottet funnit sig icke kunna
öre varan de framställning till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet
att Herr C. Ribbings ifrågavarande förslag icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och
kredit-anstalter.
lU-o. Kong]. Maj.-t har föreslagit att anslaget till arfvoden åt allmänna
ombud vid enskilda banker och kreditanstalter, nu i riksstat upp
fördt såsom förskgsansiag, högst 10,000 kronor, måtte under benämn n
för
kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter» upptagas Ssom
förslagsanslag, högst 16,000 kronor. ipm^as såsom
N-o B®trä^nd® före™nde framstäUning är i statsrådsprotokollet (Bil.
tVo 6 d, sid. 20) anfordt, att, på sätt redan i sammanhang med frågan
i regleung af Finansdepartementets expedition omnämnts hade det
synts lämpligt, att från anslaget till berörda expedition till nu ifråmiarande
anslag öfverfordes de arfvoden, som utginge till bankinspektören
nSvarrdeTToOO P“ ^ Ä
närvarande af 3,000 kronor. I betraktande af de aflöningar som de
enskilda bankerna gafve åt sina mera framstående tjensteman ’vore det
emellertid klart att nyssnämnda arfvode vore alldeles för rinoa för att
dermed skulle kunna anses vara betalad den skicklighet i bankväsendets alla
fZSlJfn “I d/‘ ,«<i"ing--ne,gsom kra"s bank!
‘, I t „ ''''b, fV‘‘fl‘ fodrade befattningens
eöcn vigt en högre aflöning an den närvarande, helst om iemväl i be
ofta
återk g6S det besvf .vid densammas skötande, som hlrflöte af de
hisnekt k lmrnd^ in8Pek\on8resorna> och hemstäldes alltså, att bankmspektorens
arfvode matte höjas till 4,500 kronor.
Angående
höjning i
anslaget till
arfvoden åt
allmänna
ombud vid.
enskilda
banher och
kreditanstalter
-
32
Stats-lJtskotiets Utlåtande N:o 10.
Angående
höjning i
antlaget till
ålderstillägg.
Bankinspektörens amanuens, hvilken under dennes frånvaro från
hufvudstaden besörjde de till inspektionen hörande löpande göromål samt
biträdde vid sammanförandet af bankernas månadsrapporter äfvensom med
korrekturläsning, kollationering och andra dylika göromål, hade hittills
åtnjutit ett arfvode af 1,000 kronor. Då äfven denna aflöning syntes
väl knapp, hemstäldes, att tillfälle måtte beredas att höja densamma till
1,500 kronor. Den tillökning i förevarande anslag, som sålunda skulle
uppkomma derigenom, att de nya arfvodena derifrån utbetalades, utgjorde
sålunda 6,000 kronor, och borde anslagets benämning äfven förändras
för att uttrycka de ändamål, hvartill det utginge.
Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet innebära giltiga
skäl för beviljande af de ifrågasatta förhöjningarne af omförmälda båda
arfvoden, helst dessa arfvoden ej medföra rättighet till pension från statsverket;
och får Utskottet alltså, under erinran att det belopp, hvarmed
förevarande anslag kommer att höjas, i sjelfva verket utgör allenast 2,000
kronor, alldenstund de återstående 4,000 kronorna blott hit öfverflyttas
från anslaget till Finansdepartementets expedition, hemställa,
att förevarande anslag till arfvoden åt allmänna ombud
vid enskilda banker och kreditanstalter, nu i riksstat
uppfördt såsom förslagsanslag till högst 10,000
kronor, må under benämning'' »för kontrollen vid enskilda
banker och kreditanstalter» upptagas såsom förslagsanslag
högst 16,000 kronor.
Ålderstillägg.
12:o. Enär förslagsanslaget till ålderstillägg, för närvarande upptaget
till 8,500 kronor, borde med afseende å den föreslagna löneregleringen
för Finansdepartementets expedition samt de regleringsförslag, som
beträffande andra embetsverk under nämnda departement sannolikt komme
att under riksdagen blifva föremål för pröfning, förhöjas; och nämnda förhöjning
syntes kunna tills vidare bestämmas till 5,500 kronor, har Kongl.
Maj:t uti förevarande anslag äskat höjning med sistnämnda belopp; hemställande
Utskottet i öfverensstämmelse härmed,
att förslagsanslaget under Sjunde hufvudtiteln till
ålderstillägg må ökas med 5,500 kronor, eller från 8,500
kronor till 14,000 kronor.
Rese
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10-
33
Rese- och traktamentspenningar.
13:o. Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar under år 1876 öfverskridits med rätt
betydligt belopp, samt resekostnaden för de domänintendenter, som Kongl.
Maj:t i och för förvaltningen af kronans fastigheter i vissa län redan
tillsatt och möjligen framdeles kunde komma att tillsätta, borde från
detta anslag utgå, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar med 14,000 kronor,
eller från 6,000 kronor till 20,000 kronor.
Statsrådsprotokollet har icke lemnat Utskottet någon ledning för
bedömande af giltigheten utaf de skäl, hvilka ma hafva legat till grund
för Kongl. Maj:ts åsigt derom att resekostnaden för domänintendenterne
borde utgå från nu i fråga varande anslag. Vid sadant förhållande, och
då Utskottet för sin del anser att det, för vinnande af'' lättare öfversigt
af den kostnad, som förvaltningen af kronans fastigheter betingar, är
mera lämpligt, att till bestridande af utgifterna för domänintendenternes
resor anvisas särskilda medel i sammanhang med anslaget i öfrigt för
förvaltningen af nämnda fastigheter, har Utskottet icke kunnat, nu föreliggande
förslag i denna del förorda. Da Utskottet emellertid inhemta!,
att" det belopp, hvarmed förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
under år 1876 öfverskridits, uppgått till, i jemnt tusental, 14,000
kronor, och det torde vara med god ordning öfverensstämmande att förslagsanslag
uppföras till, så vidt möjligt, det belopp, hvartill utgifterna
å desamma verkligen sig belöpa, har Likottet ansett den i förevarande
anslag äskade förhöjning, 14,000 kronor, likväl böra beviljas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
må höjas från 6,000 kronor till 20,000 kronor,
eller med 14,000 kronor; dock att från detta anslag
icke må utgå resekostnadsersättning åt domänintendenterne.
Öfriga ordinarie anslag.
14:o. I afseende å öfriga under Sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag, deruti någon ändring ej blifvit ifrågasatt, hemställer
Utskottet,
att samtliga ifrågavarande anslag ma bestämmas till
enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro uppstå.
till Biksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 5
Angående
höjning i
anslaget till
rese- och
trahtamentsgienningar.
Angående
öfriga
ordinarie
anslag.
34
Stats-TJiskottets Utlåtande N:o 10.
tagna, dock med iakttagande af den jemkning i förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva
erforderlig.
Angående tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, äro
följande framställningar gjorda:
Kammarkollegium
Angående 15:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran, att de
för ^Kammar- äskade anslagsbeloppen äro lika med dem, som blifvit för innevarande
Kollegium år till enahanda ändamål anvisade, hemställer Utskottet,
S<för ''jorde- a) att såsom dyrtid stillägg åt Kammarkollegii ernbets
boh
surhet et. och tjensteman för år 1879 må för samma år på extra
stat anvisas 19,440 kronor; och
b) att för granskning af nya jordeböcker må för år 1879
anvisas ett extra anslag af 13,600 kronor.
Statskontoret.
Angående 16:o. För genomförande af Statskontorets nya organisation har
genomförande Kongl. Maj:t för år 1879 äskat enahanda anslag, 10,700 kronor, som
af stats- blifvit för innevarande år anvisadt; och får Utskottet, med hänvisande
^organisation. til.1 hva(1 1 statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 d, sid. 13 och 14) härom
blifvit meddeladt, tillstyrka,
att för genomförande af nämnda embetsverks nya organisation
må anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af 10,700 kronor, att å extra stat
för år 1879 utgå.
Kammarrätten cell Öfverintendents-emUetet.
Angående 17:o. Under erinran att de till dyrtid stilla g g åt personalen inom
dör ^Kammar- Kammarrätten och Öfverintendents-embetet nu äskade beloppen äro lika
rätten och med de af senast församlade Riksdag för innevarande år beviljade samt
dénts-n'' afsedda till enahanda fördelning, som dervid bestämdes, hemställer Utembetet.
skottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
35
a) att såsom dyrtidstillägg åt Kammarrättens embets- och
tjensteman för år 1879 må för samma år på extra stat
anvisas 22,320 kronor; och
b) att såsom dyrtidstillägg åt embets- och tjenstemännen
vid öfverintendents-embetet må för år 1879 anvisas,
likaledes på extra stat, ett anslag af 4,100 kronor.
Postverket.
18:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 c, sid. 13 — 16) förebragta omfattande
redogörelse, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må anvisa ett förslagsanslag å extra
stat för år 1879 af 350,000 kronor, att—under vilkor
att gästgif veri-, håll- och reservskjuts icke vidare anlitas
för postbefordran i andra än de undantagsfall, då dylik
skjuts måste till förekommande af postutvexlingens
afbrytande påkallas ■— utgå till bestridande af de ökade
utgifter, som under år 1879 af en sådan anordning
kunna uppstå, och hvartill det för postbefordran å landsväg
eller inom postanstalternas områden å postverkets
omkostnadsstat uppförda anslag icke lemnar tillgång.
Skogsväsendet.
19:o. I öfverenstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och i
likhet med hvad af senast församlade Riksdag blifvit för innevarande
år beviljadt, hemställer Utskottet vidare,
att såsom lönetillägg åt Skogsstyrelsens chef samt
dyrtidstillägg åt dess embets- och tjensteman må för
år 1879 på extra stat anvisas ett belopp af 3,380 kronor.
20:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 3) har Herr Grefve C. M. Lewenhaupt
af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte åt Lektorn i naturvetenskaperna
vid Kongl. Skogsinstitutet Aug. Emil Holmgren bevilja ett års
anslag för år 1878 af 2,500 kronor jemte fribiljett i andra klassen å
statens jernvägar under sommarmånaderna, eller den tid han från Kongl.
Angående
bidrag till
Postverkets
trajikutgifter.
Ang. dyrtidstillägg
åt
Skogsstyrelsen.
Ang. vackt
fråga om
särskildt
anslag åt
Lektorn A. E.
Holmgren.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Ang. betäckande
af
Statskontorets
förskott.
Skogsinstitutet hade tjenstledighet, för att dymedelst sätta honom i tillfälle
att, under hans från tjenstgöring vid Skogsinstitutet lediga tid, genom
resor och vistelser i olika delar af vårt land kunna egna noggranna och
omfattande studier åt insekterna samt åt dessas jemte andra skadedjurs
inflytande på trädslagen och de mindre kulturväxterna, och att anställa
försök i och för de ifrågavarande skadedjurens utrotande, med åliggande
för Lektor Holmgren att till Kongl. Landtbruks-akademien och till Kong].
Skogsstyrelsen afgifva redogörelse för resultaten af sina forskningar och
iakttagelser, hvarifrån de sedan till allmänhetens nytta kunde spridas.
Utskottet vill ingalunda bestrida, att sådana undersökningar, som
de här ifrågasatta, kunna vara till gagn i flera hänseenden; men då någon
närmare utredning i ämnet nu ej föreligger, och Kongl. Maj:t i allt fall
icke lärer sakna medel, som skulle kunna för ändamålet anlitas, derest,
efter sådan utredning af vederbörande, ändamålet finnes vara förtjent af
understöd från det allmännas sida, har Utskottet ansett sig icke böra
motionärens framställning till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att Herr Grefve C. M. Lewenhaupts ifrågavarande
förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
21 :o. Under Sjunde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande
Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott,
nemligen:
till komitén för reglering af de förvaltande embetsver
kens
och myndigheternas löneförhållanden............... kronor 18,685: 57
till komitén för afgifvande af förslag till förändrade
bestämmelser med afseende å förvaltningen af statens
egendomar ............................................................... » 17,021: 01
ersättning till häradshöfdingar för till statsverket af
trädda
åbyggnader å indragna boställen................. » 4,083: —
reparationer under åren 1875 och 1876 å Tranebergs,
Nockeby och Drottningholms broar ........................... » 17,237: 90
Summa kronor 57,027: 48
Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställer,
att till betäckande af ifrågavarande utaf Statskontoret
gjorda förskott må för år 1879 på extra stat
anvisas 57,027 kronor 48 öre.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o iO.
37
Ersättningar m. m. till följd af indelta arméns a.flöningstillgängars
öfvertagande af statsverket.
22:o. I öfverensstämmelse med livad Kongl. Maj:t föreslagit och Ang. anslag
statsrådsprotokollet (Bil. JN:o (i d, sid. 2ö) ™
med hänvisande till hvad i statsr
finnes anfördt, hemställer Utskottet,
att å extra stat för år 1879 må under Sjunde
hufvudtiteln uppföras under gemensamt namn »ersätt- nings tillningar
m. m. till följd af indelta arméns aflöningstillgångars
öfvertagande af statsverket» följande belopp, statsverket.
nemligen:
till inlösen af dagsverksskyldighet
från hästhemmanen i Skåne (förslagsanslag)
............................... kronor 4,632: 52
till militie-boställskassan .................. » 17,000: —
till ersättning åt arrendatorer af
militie-boställen och åt militära
indelningshafvare på gammal
stat för dem förut från en del
af boställskassornas medel tillfallande
ränteafkomst (förslagsanslag)
............................................ »_4,800: —
Summa kronor 26,432: 52.
Förvaltningen af statens domäner.
23:o. För domänernas förvaltning har Kongl. Maj:t på extra stat Ang. anslag
för år 1879 äskat ett anslag af 88,000 kronor; i sammanhang med
hvilken nådiga framställning Utskottet till behandling förehaft en af Herr ning.
A. Ådlercreutz inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 83), deruti af
anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte antaga de uti den s. k.
Domänkomiténs betänkande af den 19 Maj 1876 föreslagna grunder för
förvaltningen af kronans privatdomäner samt till de härför erforderliga
kostnader för år 1879 bevilja ett extra anslag å 94,600 kronor.
Uti sitt till statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 d, sid. 22 och 23)
afgifna yttrande i ämnet har departementschefen anfört, bland annat,
att sedan Riksdagen till bestridande af kostnaderna för förvaltning af
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
kronans till utarrendering afsedda fasta egendom å extra stat för år 1878
anvisat ett belopp af 75,000 kronor, hade genom nådigt beslut af den
9 sistlidne November åtgärder blifvit vidtagna för ordnande af domänernas
centrala förvaltning, hvarför inom Kammarkollegium bildats en särskild
afdelning, samt för de dem rörande ärendens handläggning i orterna,
till hvilken i vissa län af Kongl. Maj:t för året 1878 förordnats särskilde
domänintendenter. Dermed hade åsyftats att för denna förvaltning vinna
stödet af verklig förtrogenhet med jordbrukets förhållanden, och det
borde få antagas att den sakkännedom, som sålunda komme myndigheterna
till godo, skulle gifva den bästa ledning för en förnyad framställning
i fråga om grunderna för domänväsendets ordnande. Då
emellertid under någon tid erfarenhet borde inhemtas om de behof, som
å detta förvaltningsområde kunde göra sig gällande, syntes det icke vara
skäl att till Riksdagen göra framställning om definitivt ordnande af en
ny stat.
Utskottet, som delar departementschefens sålunda uttryckta åsigt
om olämpligheten af att nu vidtaga rubbning uti senast församlade
Riksdags beslut i ämnet, har förty funnit sig icke böra tillstyrka Riksdagen
att bifalla ofvan omförmälda, af Herr A. Adlercreutz väckta förslag.
Hvad åter angår Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning,
har, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N;o 6 d, sid. 23) gifver vid handen,
departementschefen till stöd för beräknandet af anslagets belopp endast
anfört, att hos nästlidne Riksdag begärts ett anslag af 85,000 kronor,
samt att under detta år intet förekommit som föranledde dertill, att anslagsbehofvet
kunde till lägre belopp uppskattas; men att då för förvaltningen
.af Serafimerordensgillets till statsverket indragna egendomar
hittills varit å Kammarkollegii stat uppfördt ett extra anslag af 3,000
kronor, och dessa medel nu syntes böra beräknas tillsammans med det
anslag, som skulle utgå för såväl central- som lokalförvaltning af samtliga
till statsverket indragna hemman och lägenheter, anslaget i sin helhet
borde upptagas till 88,000 kronor.
Hvad först angår det föreslagna öfverförandet till nu i fråga varande
anslag af det hittills å Kammarkollegii stat uppförda extra anslaget
af 3,000 kronor för förvaltningen af Serafimerordensgillets indragna
egendomar, har detta öfverförande synts Utskottet lämpligen böra ega rum.
_ Vidkommande åter förslaget om förhöjning uti anslaget till förvaltningen
af kronans fastigheter med 10,000 kronor, har Utskottet, vid
det förhållande att senast församlade Riksdag för ändamålet beviljade
allenast 75,000 kronor, och någon utredning ej nu blifvit förebragt för
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
39
att ådagalägga otillräckligheten af detta belopp, funnit sig sakna hvarje
anledning att omförmälda anslagstillökning till bifall förorda. — Då Utskottet
emellertid här ofvan under 13:de punkten hemstält, att resekostnaden
för domänintendenterne icke måtte, på sätt Kongl. Maj: t föreslagit,
få utgå af förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, men det
synes Utskottet särdeles angeläget att bemälde intendenters resor icke
må, af brist på erforderliga medel, komma att, till förfång för domänernas
ändamålsenliga skötsel och vård, inskränkas, torde, under förutsättning
af Riksdagens bifall till Utskottets nyss omförmälda i 13:de punkten
gjorda hemställan, ett särskildt förslagsanslag för nu i fråga varande
resekostnaders bestridande, böra på extra stat anvisas, hvilket anslag synts
Utskottet lämpligen kunna bestämmas till jemnt 10,000 kronor, eller ungefär
samma belopp, hvartill mera nämnda resekostnad beräknades af
den s. k. domänkomitén.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet
:
a) att för domänernas förvaltning må på extra stat för
år 1879 anvisas ett anslag af 78,000 kronor;
b) att, under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets
här ofvan uti 13:de punkten gjorda hemställan
derom att resekostnadsersättning åt domänintendenterne
icke bör utgå af anslaget till rese- och traktamentspenningar,
må, till bestridande af i fråga varande resekostnad,
på extra stat för år 1879 anvisas ett förslagsanslag
af 10,000 kronor; och
c) att Herr A. Adlercreutz’ omförmälda framställning icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 Mars 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
Vid 4:cle punkten (angående postverkets utgiftsstater):
af Herr L. Nordenfelt, som i afseende å mom. b föreslog:
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o iO.
1) angående generalpostdirektörens aflöning,
att Kongl. Maj:ts proposition må på det sätt af
Riksdagen bifallas, att för general
-
postdirektören
lönen bestämmes till................................. 7,000 kronor
och tjenstgöringspenningarne till......... 3,000 »
Summa 10,000 kronor,
dock under följande vilkor:
Om generalpostdirektören åtnjuter fri bostad, skall,
så länge denna förmån qvarstår, den kontanta lönen
minskas med 1,000 kronor; och
2) angående de allmänna vilkoren för åtnjutande af de nya lönerna,
att efter första punkten, som slutar med orden »sköta de med
tjensten förenade göromål», må införas följande, af löneregleringskomitén
föreslagna och af Generalpoststyrelsen godkända, men, så vidt jag kunnat
inhemta, utan angifven orsak, i Kongl. Maj:ts proposition förbigångna
vilkor, nemligen:
att första gradens tjenster inom Generalpoststyrelsen
må tillsättas genom fullmakt, utfärdad å befattning
inom denna grad, med Generalpoststyrelsen förbehållen
rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren till tjenstgöring
tills vidare såsom notarie och ombudsman, notarie, registrator,
aktuarie, bokhållare eller revisor; samt
att enahanda rätt må tillkomma Generalpoststyrelsen
beträffande de nuvarande tjensteman utaf motsvarande
grad, hvilka öfvergå på den nya afiöningsstaten.
För införande af nämnda vilkor finner jag stöd både i löneregleringskomiténs
yttrande och i Kongl. Maj:ts proposition (Bil. N:o 6, c,
sid. 6) hvarest bildande af en fjerde byrå inom generalpoststyrelsen göres
sannolikt;
af Herr Grefve S. Lagerberg, hvilken jemväl i afseende å aflöningen
för generalpostdirektören ville bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga om
utgifterna för postverket föreslagit.
af Herr Liss Olof Larsson, som yttrade:
»Angående 4:de punkten mom. b, har jag inom Utskottet gjort
följande yrkanden, men som icke vunnit flertalets bifall:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
41
1) dels att Poststyrelsens tjensteman måtte, på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit för telegrafstyrelsens tjensteman, endast få fullmakt på tjenst
i grad;
2) dels att Chefens löneinkomster måtte bestämmas till 10,000
kronor, deraf lön 7,000 och tjenstgöringspenningar 3,000 kronor, dock
med det förbehåll att så länge fri bostad åtnjutes, lönen minskas med
1,000 kronor;
3) dels att kassören, förrådsintendenten och förvaltaren af postverkets
frimärkesförråd må tillhöra första graden och lönen till dem utgå
med samma belopp, som för öfrige tjensteman i nämnde grad, men att
de, som förordnas att bestrida kassörsgöromålen och att förvalta frimärkesförråden,
må erhålla såsom missräkningspenningar den förre 1,500
kronor och den senare 500 kronor, samt att den, som förordnas att bestrida
intendentsgöromålen, må erhålla ett arfvode af 1,500 kronor;
4) dels ock att, då såsom kompetensvilkoren för inträde i Poststyrelsens
tjenst endast fordras aflagd maturitetsexamen, lönen för första
gradens tjensteman måtte bestämmas till 1,300 kronor och tjenstgöringspenningarne
till 1,200 kronor med rätt till tre ålderstillägg å 500 kronor
hvart femte år intill dess sammanlagda löneinkomsterna uppgå till 4,000
kronor.
Om dessa förslag bifallas, minskas staten för Poststyrelsen med
12.500 kronor.»
Vid 7:de punkten (angående tullverkets utgiftsstater) :
af Herr O. B. Olsson, som yrkade att statistikerns aflöning, 4,000
kronor, skulle fördelas i lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar
1.500 kronor.
Vid 9:de punkten (angående skogsväsendet):
af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Friherre F. von Essen,
R. Montgomery Cederhielm, Grefve G. Sparre, Liss Olof Larsson och
Carl Ifvar sson;
Vid 23:dje punkten mom b. (angående anslag till bestridande af domänintendenternes
resekostnader):
af Herr Grefve A. Mörner, med hvilken Herr L. Norden/''elt instämde
:
»Vid punkten 13 angående rese- och traktamentskostnader, yttrar
Utskottet bland annat: »att det, för vinnande af lättare öfversigt af den
kostnad, som förvaltningen af kronans fastigheter betingar, är mera lämpSih.
till lliksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
ligt att till bestridande af utgifterna för domänintendenternas resor anvisas
särskilda medel i sammanhang med anslaget i öfrigt för förvaltningen
af nämnda fastigheter». Om, såsom häruti antydes, det är önskvärd
t att kunna vinna en lättare öfversigt af kostnaderna för statens
domänförvaltning, torde ej endast resekostnaderna för domänintendenterne
utan ock kostnaden för de resor, som af andra personer måste, för
arrendeberäkningar, m. m., i och för domänförvaltningen företagas, böra
utgå från anslaget för förvaltningen af kronans till utarrendering afsedda
fasta egendom. På grund häraf vågar jag föreslå:
b) att för bestridande af resekostnader för förvaltningen
af kronans till utarrendering afsedda fasta egendomar
må, på extra stat för år 1879 anvisas ett förslagsanslag
af 10,000 kronor.»
Vid 23:dje punkten mom c. (ang. en af Herr A. Adlercreutz väckt
motion om antagande af vissa angifna grunder för förvaltningen af kronans
privatdomäner m. m.):
af Herr Grefve G. Sporre, som yrkade, att Riksdagen skulle i underdånig
skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t till näst sammanträdande
Riksdag framlägga förslag till ordnande af förvaltningen utaf
kronans domäner.
Herrar E. Key och Nils Larson i Tellus hafva begärt få antecknadt,
att de af sammanträden inom Särskilda Utskottet varit hindrade
att hos Stats-Utskottet deltaga i behandlingen af förevarande hufvudtitel;
hvarförutom Herr Liss Olof Larsson anmält, att han icke i Utskottet
närvarit vid afgörandet af 6:te, 7:de och 8:de punkterna här
ofvan.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
43
Bil. Litt. A.
Förslag till stat för Finans-departementets kansliexpedition.
Lön.
Kronor.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kronor.
Summa.
Kronor.
1 expeditionschef (arfvode).........
1 byråchef...................................
1 dito ...................................
1 kanslisekreterare .....................
2 dito ....................
1 registrator...............................
1 vaktmästare.............................
1 dito ................
Till amanuenser, vikariatsersätt- ning, renskrifning, m. m..........
4,400
4,400
2,500
5,000
2,500
800*)
500*)
2,000
2,000
1,500
3,000
1,500
300
300
7,500
6,400
6,400
4.000
8.000
4.000
1,100
800
7.000
(Af detta arfvode anses 2,500
<kronor motsvara tjenstgö- (ringspenningar.
(Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 600 kronor.
[Efter 5 år kan lönen höjas
/med 500 kronor och efter 10
jår med ytterligare 500 kr.
jEfter 5 år kan lönen höjas
\med 100 kronor.
Summa kronor | -
45,200
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
den kontanta lönen minskas med 150 kronor.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Bil. Litt. B.
Förslag till stat för General-poststyrelsen.
Lön.
Kronor.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kronor.
Summa.
Kronor.
General-postdirektören .............
1 byråchef....................................
2 byråchefer.................................
6,200
4,400
8,800
2,800
2,000
4,000
9,000
6,400
12,800
jemte fri bostad.
[.Efter 5 år kan lönen höjas
fined 600 kronor.
Kanslibyrån:
1 sekreterare.................................
1 registrator.................................
1 notarie och ombudsman ........
1 notarie......................................
1 d:o .....................................
1 aktuarie .................................
1 d:o ...................................
3,000
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,800
1,500
1,200
1,200
1,200
1,200
1,200
1,200
4,500
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
3,000
Trafikbyrån:
1 sekreterare................................
1 notarie......................................
1 aktuarie ..................................
3,000
1,800
1,800
1,500
1,200
1,200
4,500
3,000
3,000
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
Kameralbyrån:
1 kamererare och sekreterare ...
1 bokhållare ............................
2 d:o .................................
1 notarie.....................................
3,000
1,800
3,600
1,800
1,500
1,200
2,400
1,200
4,500
3.000
6.000
3,000
Transport
——
77,700
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.
45
Tjenst-
Lön.
görings-
Summa.
penningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
77,700
1 notarie......................................
1,800
1,200
3,000
1 aktuarie ....................................
1,800
1,200
3,000
1 d:o .................................
1,800
1,200
3,000
1 revisor .....................................
1,800
1,200
3,000
Efter 5 år kan lönen höjas
4 revisorer....................................
7,200
4,800
12,000
.med 500 kronor och efter
1 förvaltare af postverkets huf-
10 år med ytterligare 500
vudkassa..................................
3,000
1,500
4,500
kronor.
1 förvaltare af postverkets fri-
märkesförråd .....................
3,000
1,500
4,500
1 förrådsintendent........................
3,000
1,500
4,500
Till vikariatsersättning samt arf-
voden åt extra biträden m. m.,
förslagsvis...............................
35,000
1 förste vaktmästare ..................
800*)
300
1,100
1 vaktmästare............................
500*)
300
800
(Efter 5 år kan lönen höjas
5 d:o
2,500*)
1,500
4,000
[med 100 kronor.
Summa
—
156,100
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
den kontanta lönen minskas med 160 kronor.
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
Bil. Litt. 0.
Förslag till stat för Telegrafstyrelsen.
chef............................................
tredje gradens tjensteman.......
d:o d:o d:o ........
andra gradens tjensteman.........
första gradens tjensteman........
d:o d:o tjensteman.........
Till arfvoden åt ingeniörer
Vikariatsersättning, arfvoden till
extra biträden och renskrifnings
kostnad (förslagsanslag)............
förrådsvaktare ..........................
förste vaktmästare.....................
vaktmästare.................................
d:o
Summa
Lön.
Tjenst-
görings-
permingar.
Summa.
6,200
2,800
9,000
4,400
2,000
6,400
4,400
2,000
6,400
3,000
1,500
4,500
1,800
1,200
3,000
16,200
10,800
27,000
4,000
12,000
800*)
300
1,100
800*)
300
1,100
500*)
300
800
500*)
300
800
—
76,100
/Efter 6 år kan lönen hö
/jas med 600 kronor.
IEfter 5 år kan lönen hö
jas med 600 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
1 Efter 5 år kan lönen höljas
med 100 kronor.
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
qvarstår, den kontanta lönen minskas med 150 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
47
Bil. Litt. D.
Förslag till stat för Generaltullstyrelsen.
Styrelsen:
Generaltulldirektören .................
1 byråchef ...................................
2 byråchefer.................................
Lön.
Kronor.
Tjenstgö-
ringspen-
ningar.
Kronor.
Summa.
Kronor.
6,200
4,400
8,800
2,800
2,000
4,000
9,000
6,400
12,800
jEfter 5 år kan lönen höjas
/med 600 kronor.
Kanslibyrån:
1 sekreterare .............................
1 registrator och aktuarie .........
1 notarie.......................................
1 dito ......................................
3,000
1,800
1,800
1,800
1,500
1,200
1,200
1,200
4,500
3,000
3,000
3,000
Kameralbyrån:
1 kammarförvandt......... .............
1 bokhållare.................................
2 dito ...............................
1,800
1,800
3,600
1,200
1,200
2,400
3,000
3.000
6.000
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
Revisions- och statistiska
byrån:
1 revisor......................................
5 revisorer...................................
1 revisor (statistiker)..................
1,800
9,000
2,600
1,200
6,000
1,400
3.000
15,000
4.000
Till vikariatsersättning samt arf- voden och flitpeningar åt extra
biträden m. m............................
15,000
1 förste vaktmästare ................
1 vaktmästare.............................
3 dito .............................
800*)
500*)
1,500*)
300
300
900
1,100
800
2,400
lEfter 5 år kan lönen höjas
/med 100 kronor.
Summa
95,000
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,
den kontanta lönen minskas med 150 kronor.
48
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.
Bil. Litt. E.
Förteckning öfver de af Stats-Utskottet
föreslagna dyrtids
-
tillägg under Sjunde Hufvudtiteln för år 1879.
Nuvarande
Dyrtids-
Summa.
aflöning.
tillägg.
Kammarkollegium:
1 Kammarråd....................................................
5,000
1,000
6,000
2 d:o .................................................
10,000
—
2,000,—
12,000
—
1 d:o ....................................................
4,500
—
900
—
5,400
—
2 d:o ..............................................
9,000
—
1,800
—
10,800
—
1 Sekreterare.....................................................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 Notarie ......................................................
2,800
—
560
—
3,360
—
2 d:o ...........................................................
5,600
—
1,120
—
6,720
—
1 d:o ..........................................................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 d:o ...........................................................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 Aktuarie ock Registrator ............................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 Kanslist ....................................................
1,200
—
240
—
1,440
—
1 d:o .....................................................
1,000
—
200
—
1,200
—
3 d:o ..........................................................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 Advokatfiskal..................................................
3,500
—
700
—
4,200
—
1 Kanslist å Advokatfiskalskontoret ..............
2,000
—
400
—
2,400
—
O
©
r—1
1,000
—
200
—
1,200
—
1 Kamererare................................................
3,500
—
700
—
4,200
—
3 d:o ..................................................
10,500
—
2,100
—
12,600
—
1 Kammarförvandt .....................................
2,800
—
560
—
3,360
—
1 d:o ............................................
2,800
—
560
—
3,360
—
1 d:o ........................................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 d:o ..........................................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 Kammarskrifvare.............................................
1,600
—
320
—
1,920
—
4 d:o ..........................................
6,400
—
1,280
—
7,680
—
1 d:o .............................................
1,000
—
200
—
1,200
—
4 d:o
4,000
800
—
4,800
—
Summa
—
19,440
_
—
—
Kammarrätten:
1 Kammarrättsråd .............................................
5,000
—
1,000
—
6,000
—
2 d:o ...................................................
10,000
—
2,000
—
12,000
—
Transport
|
3,000
—
—
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
49
Nuvarande
Dyrtids-
Summa.
aflöning.
tillägg. ‘
Transport
3,000
___
—
1 Kammarrättsråd ............................................
4,500
900
5,400
2 d:o .........................................
9,000
1,800
10,800
1 Sekreterare................................................
3,500
—
700
4,200
1 Notarie ..................................................
2,200
440!
2,640
2 d:o ..........................................................
4.400:
880
—
5,280
—
1 Aktuarie och Registrator .........................
2,5001
—1
500
3,000
—
1 Kanslist å Aktuarie- och Registratorskontoret
1,300|
~~
260
—
1,560
—
1 Kanslist...........................................................
1,000
-1
200
—
1,200
—
2 d:o .......................................................
2,000,
—
400
—
2,400
—
1 Advokatfiskal.................................................
3,500!
—
700:
—
4.200
—
1 Kanslist å Advokatfiskalskontoret ...............
1,500!
—
300
.
1,800
—
1 Revisionskommissarie ...................................
3,500
700
—
4,200
—
2 d:o ............................
7,000
1,400
—
8,400
—
1 Revisor ........................................................
2,500
—
500
—
3,000
—
6 d:o .......................................................
15,000
—
3,000
—
18,000
—
1 d:o ........................................................
2,000
_
400
—
2,400
—
6 d:o .........................................................
12,000
—
2,400
—
14,400
—
1 Kam marskrifvare.............................................
1,600
—
320
—
1,920
—
6 d:o ............................................
9,600
—
1,920
—
11,520
—
1 d:o ..........................................
1,000
_
200
—
1,200
—
7 d:o .............................................
7,000
—
1,400
—
8,400
—
Summa
- j—
22,320
—
---
—
Öfverintendentsembetet:
1 Öfverintendent ...........................................
5,500
—
500
—
6,000
—
1 Intendent.....................................................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 Arkitekt..........................................................
2,000
—
400
—
2,400
—
12 d:o ......................................................
4,000
—
800
—
4,800
—
1 Konduktör ...................................................
1,000
—
200
—
1,200
—
3 d:o ...............................................
3,000
—
600
—
3,600
—
1 Sekreterare.....................................................
3,000
—
600
-—
3,600
—
1 Kamererare och Kassör ...............................
1,000
—
200
—•
1,200
—
1 Kanslist och Kammarskrifvare ....................
1,000
—
200
—
1,200
Summa
—
—
4,100
—
—
—
Skogsstyrelsen:
Chefen (lönetillägg).........................................
6,000
—
1,000
—
7,000
_
1 Sekreterare...................................................
4,000
—
800
4,800
_
1 Kamererare....................................................
3,500
700
_
4,200
—
1 Aktuarie och Registrator ..............................
2,200
440
_
2,640
1 Revisor .......................................................
2,200
440
—
2,640
_
Summa
| -
!-
3,380
—
—
—
Bih. till Riksd. Prot. 1878''. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft.
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:n 10.
no
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen
Tp:t
1878 års riksstat anslår:
Förslagsanslag.
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Kronor.
17,000
39,500
118,000
89,400
164,000
117,500
20,300
5,400
127,925
25,500
4,800,000
1,400,000
ö.! Kronor.
6,924,525!
Kronor.
Oindelt spanmål.
Mått.
Kbft. k:r
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40
öre kubikf.
Kronor.
Summa.
Kronor.
ö.
17,000
39,500
—
118,000
89,400
164,000
117,500
—
20,300
5,400
127,925
25,500
4,800,000
—
1,400,000
fino A KOK
Finans
Departementschefen
..............
Departementets expedition ...
Tillkommer för tillämpning
Kammarkollegium ..............
Statskontoret..........................
Stämpelpappersomkostnader,
Kostnader för kortstämpling
uttaxering, Förslagsanslag
Afgår, derest föreslagen lölandsstaten
vinner Riks
Mynt-
och kontrollverken......
Omkostnader för Kontrollver
Kammarrätten
........................
Öfverintendents-embetet.........
Postverket, förslagsvis beräk
utgå
.................................
Tillkommer: Förhöjning ...
legrafverket, Reservationsdirekte
utgå..................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
51
Litt. F.
under Kiksstatens Sjunde Hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
P örslagsa
n s 1 a g.
Penningar.
Indelt
tionde och
Oindelt spanmål.
Summa.
och ersättning
för indragna j
räntor.
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Mått.
Värde för- slagsvis ä 2
kronor 40
öre kubikf.
departementet.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,000
_
—
—
—
—
17,000
—
.......................... 39,500: —
af ny stat ......... 5,700: —
45,200
_
_
—
—
45,200
118,000
89,400
164,000
--
118,000
89,400
—
---
z
_
_
_
Förslagsanslag .......................
och allmänna bevillningens
117,500: —
164,000
nereglering för
dagens bifall...... 15,000: —
102,500
_
__
—
—
—
102,500
20,300
5,400
127,925
25,500
—
ket, Förslagsanslag................
20,300
5,400
127,925
25,500
—
—
—
—
------
—
—
-----
nadt att af postmedlen direkte
............ 4,800,000: —
.......................... 200,000: —
5,000,000
5,000,000
anslag att af telegrafmedlen
1,400,000
__
1
--
—
—
—
1,400,000
—
Transport
7,115,225|—
t —
1-
—
—
-- |
- |-| 7,115,225|-
52
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
| Värde för- Matt slagsvis ä 2
Matt- 1 kronor 40
öre kubikf.
Tp:t
Kronor.
6,924,525
2,536,000
1,040,000
720,162
97
12,000
18,000 —
155,480
21,552
15,000
19,500
Tp:tj 11,462,220
70
67
Kronor.
900
Kronor, i ö. j Kbft.
21,324
52
k:r
Kronor.
754 95
509
22,224j52| 754[95[
509
1,22304:
Kronor.
6,924,525 —
2,536,000-
1,040,000-
721,062
97
12,000
18,000
155,480
44,S55
15,000
19,500
6| 1,22304| 11,486,423
21
18
Tullverket, För stag sanslag att
rekte utgå.......................
Af går skilnaden emellan
årens stater .....................
Ersättning till städerna för
slagsanslag .....................
Tillkommer i följd af aulighet
under de senare
Skogsväsendet:
Penningar enligt 1878 år
stat .................................
Tillkommer förhöjning i
styrelsens expensmedels
deraf Reservationsanslag:
Till skogsingeniörer ......
Till undersökning af vatdragen
i Norrbottens län
Till skogsinstitutet .........
Till enskilda skogsskolor
Till kronoskogarnes förning
och befrämjande af
väsendet i allmänhet..
Indelt ränta och ersättnin
enligt 1878 års riksstat...
Till belöningar för rofdjurs
Lyshållning med flera utgifter
Stockholm, Förslagsanslag
Byggnader och reparationer,
Städers friheter, FörslagsanObservations-
och uppbörds
a
n slag ...........................
Mantalsskrifningsprovision,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
53
Förslag till blifvande riksstat:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde- anslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 40
öre kubikf.
Kronor.
Transport
7,115,225
af tullmedlen di-
...................... 2,536,000: —
1878 och 1879
................. 46,000: —
2,490,000
mistad tolag, För-
..................... 1,040,000: —
slagets otillräck-
åren .............. 360,000: —
1,400,000
riks-
...... 720,1(32:97
Skogs
anslag
550: —
720,712: 97
ten
-
15,000:
7,000
21,300
11,400
valtskogs
-
..... 220,300: —
S:gr 275,000: —
etc. oförändradt
900:
dödande, Förslagsanslag ...
för kronans publika hus i
Reservationsanslag..............
slag..................................
procenter med mera, Förslags
-
Förslagsanslag .......
Transport
720,712
12,000
18,000
155,480
21,552
15,000
19,500
97
70
Kronor, ö.
900
21,324
52
754
95
Kbft.
k:r Kronor.
Summa.
Kronor.
—| 7,115,225
2.490.000 -
1.400.000
509
1,223 04
11,967,470)67; 22,224)52)
754]95| 509) 6| 1,22304) 11,991,673)18
721,612
12,000
18,000
155,480
44,855
15,000
19,500
97
21
54
Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 10.
p:t
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 10
öre kubikf.
Summa.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
•• I
0.
Kronor.
ö.S
11,462,220
67
22,224
52
75495
509
6
1,223
04
11,486,423
18
400,000
—
—
—
400,000
10,000
—
10,000
25,000
_
_
25,000
8,500
—
—
—
—
—
8,500
—
6,000
—
—
--
—
—
6,000
250,000
—
—
—
—
—
—
250,000
—
19,576
82
—
—
—
19,576
82
35,000
35,000
60,000
—
—
—
—
—
—
—
60,000
—
12,276,297
49
22,22452
754
95
509
: 6
1,223
04
12,300,500
Kontroll å tillverkningsafgifArfvoden
åt allmänna ombud
ditanstalter, Förslagsanslag,
brik:
För kontrollen vid enskilda
Förslagsanslag, högst........
Tillkommer: Arfvoden för
och en hans amanuens
Restitutioner, Förslagsanslag
Ålderstillägg, Förslagsanslag .
Tillkommer: Förhöjning... .
Rese- och traktamentspen
anslag
..............................
Tillkommer: I följd af anslaPostafgifter
för tjenstebref
sändelser, Förslagsanslag...
Skrifmaterialier och expenser,
slagsanslag...........................
Af går: För jemnande af
slutsumma.......................
Extra utgifter, ReservationsKongl.
Teatern.....................
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.
55
Förslag till blifvande riksstat:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
lör indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tionde
-
Kronor.
Ö.
Kronor.
..
0.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
ter, Förslagsanslag ....... ......
11,967,470
400,000
67
22,22452
754(95
509
6
1,223
04
11,991,673
400,000
18
vid enskilda banker och kre- högst. Upptages under ru-
banker och kreditanstalter,
10,000: —
en bankinspektör
6,000: —
16,000
_
—
—
—
16,000
25,000
—
25,000
—
—
—
—----
—
—
8,500: —
5,500: —
14,000
_
_
__
—
—
—
14,000
—
ningar, Förslags-
8................. 6,000: —
gets otillräcklighet 14,000: —
20,000
20,000
_
och dylika för-
250,000
__
—
—
—
—
—
250,000
—
ved m. m., För-
19,576: 82
hufvudtitelns
19,026
82
550: —
19,026
82
—
—
—
—
—
—
35.000
60.000
anslag .................................
35.000
60.000
—
_
—
—
—
—
—
Summa
12,806,497
49
22,22452
75495
509
6
1,22304
12,830,700
_
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40
öre kubikf.
Summa.
56
Stats- Ut slottets Utlåtande N:o 10.
Bil. litt. G.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjunde Hufvudtitel.
Kronor.
Ö.
Kronor.
1
ö.
Dyrtidstillägg för:
Kammarkollegium ............................................................
Kammarrätten........................................................................
Öfverintendentsembetet.........................................................
Skogsstyrelsen ................................................................
19,440
22,320
4,100
3,380
—
I
49,240
Kammarkollegium:
För granskning af nya jordeböcker ............................
—
13,600
Förvaltningen af statens domäner:
Till domänernas förvaltning............................................
Till resekostnadsersättning åt domänintendenterna, För- slagsanslag ...............................................................
78.000
10.000
—
88,000
67,727
350,000
Statskontoret:
För genomförande af dess nya organisation
Till ersättande af åtskilliga förskottsvis bestridda utgif- ter, tillhörande denna hufvudtitel..............................
10,700
57,027
48
48
Postverket:
Bidrag till trafikutgifter, Förslagsanslag ........................
—
—
Ersättningar m. m. till följd af indelta arméns aflönings- tillgångars öfvertagande af statsverket:
Inlösen af dagsverksskyldigheten från hästhemman
i Skåne, Förslagsanslag .......................................
Militieboställskassan .................................................
Ersättning åt arrendatorer af militieboställen och ål
militära indelningshafvare på gammal stat för dem
förut från en del af boställskassornas medel till- kommande ränteafkomst, Förslagsanslag ..............
4,632
17,000
4,800
52
26,432
52
•
Summa
| 595,000
Stockholm, Associations-Bok tryckeriet, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1878:36 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riks statens Sjunde hufvudtitel. s. 1 i texten