Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

1878-03-21 · 82 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 76 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:11, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ant. till Kikad. Kansli den 21 Mars 1878, kl. 7 e. ra.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

[ afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,

hvilka här nedan omförmälas.

Departementets expedition.

I :o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för

Ecklesiastik-departementcts expedition jemte de i protokollet öfver finansärenden

den 7 December 1877 för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna

vilkor, för statens tillämpning bevilja en tillökning i expeditionens nuvarande

ordinarie anslag med 22,350 kronor, hvaremot de för expeditionen nu uppförda

extra anslag, tillhopa 17,500 kronor, icke vidare skulle utgå.

För Ecklesiastik-departementetsexpedition har allt sedan år 1875 följande

stat varit gällande:

en Expeditionschef, arfvode .................................................

fyra Byråchefer, lön å 5,500 kronor .......................

fem Kanslisekreterare, „ å 4,200

Transport

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. 9 Käft.

kronor 7,000: —

22,000: —

„ 21,000: —

kronor 50,000: —

Angående

anslag till

Ecklesiastikdepartementets

expedition.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Transport 50,000: —

en registrator, lön ............................................................... kronor 4,200: —

tre vaktmästare, en å 750 kronor och två å G50 kronor „ 2,050: —

till Departementschefens förfogande för amanuenser, skrif
biträden

och e. o. vaktbetjente, m. m......................... „ 10,000: —

tillsammans kronor 66,250: —

deraf 54,750 kronor varit å ordinarie och 11,500 kronor å extra stat uppförda.

Dessutom har för hvarje af de senare åren ett extra anslag å 6,000

kronor anvisats till utförande af statistiska arbeten inom departementets

byråer för undervisningsärenden, så att summan af de extra anslagen uppgått,

på sätt ofvan är nämndt, till 17,500 kronor.

Den nu föreslagna staten åter har följande lydelse:

Tjenst

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

1 expeditionschef, arfvode ...........

7,500

1 byråchef, lön..................

4,400

—

2,000

—

6,400

—

3 byråchefer, „ .................

13,200

—

6,000

—

19,200

—

1 kanslisekreterare „ .................

2,800

—

1,200

—

4,000

—

5 d:o .. ..................

14,000

—

6,000

—

20,000

—

1 registrator „ ..................

Till departementschefens förfo-

2,800

—

1,200

—

4,000

—

gande för amanuenser, vikariats- ersättning, ren skrifning, m. m

..._

_

__

_

13,300

_

1 förste vaktmästare, lön..............

800

—

300

—

1,100

—

1 vaktmästare, „ ...............

500

—

300

—

800

--

1 d:o

500

—

300

—

800

—

För vaktmästare, som åtnjuter

fri bostad, minskas lönen med 150

kronor.

(Efter 5 år kan lönen

/höjas med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

foch efter 10 år med

i ytterligare 500 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen

/ höjas med 100 kronor.

Summa |--1—| —•—|—177,100|—

En jemförelse mellan förestående båda stater utvisar, att uti personalen

icke någon annan förändring blifvit föreslagen, än att kanslisekreterarnes

antal ökats med en. Till stöd härför är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7

sid. 2) anfördt, att af ofvanberörda, till utförande af statistiska arbeten,

inom departementets byråer för undervisningsärenden afsedda extra anslag,

6,000 kronor, ett belopp af 4,200 kronor, motsvarande en hittills varande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

3

kanslisekreterarelön, användts till arfvode åt den, som utfört det hufvudsakliga

statistiska arbetet och som dermed i allmänhet varit under hela året

.sysselsatt, samt återstoden utgått till arfvoden åt tillfälliga biträden vid

samma arbete. Då dessa göromål, sedan numera närmare föreskrifter meddelats

angående de primäruppgifter, som från vederbörande skolråd, folkskoleinspektörer,

elementarläroverk och domkapitel borde till departementet

årligen insändas för att der bearbetas, allt framgent blefve af stadigvarande

beskaffenhet, syntes det för dessa göromåls bestridande afsedda anslag böra,

i sammanhang med departementets aflöningstillgångar i öfrigt, uppföras på

ordinarie stat, hvilkefc kunde lämpligast och i närmaste likhet med hvad

hittills egt rum ske sålunda, att der upptoges lön åt en kanslisekreterare,

och att anslagets återstod, 2,000 kronor, sammanfördes med det till departementschefens

förfogande stälda anslag för amanuenser och extra biträden.

Denna anordning har synts Utskottet vara ändamålsenlig och förty böra

vinna Riksdagens bifall.

Anslaget till amanuenser m. m. är föreslaget att ökas dels med nyssnämnda

återstod, 2,000 kronor, af anslaget till statistiska arbeten och dels

med 1,300 kronor, afsedda att bereda tillgång till den ersättning, som skulle

tillkomma tjenstemän inom departementet, hvilka under andres semester

bestrede högre tjenstgöring än den, som eljest ålåge dem; och då ifrågavarande

anslagstillökning torde vara af omständigheterna oundgängligen

påkallad, har Utskottet funnit sig böra densamma till bifall förorda.

Hvad lönebeloppen och dessas fördelning i lön och tjenstgcringspenningar

angår, torde förslaget böra ändras till öfverensstämmelse med hvad

Riksdagen i afseende å Justitie-departementets expedition beslutit eller så, att

utaf expeditionschefens arfvode 2,500 kronor anses motsvara tjenstgöringspenningar,

samt att af kanslisekreterarnes och registratorns aflöning 2,500

kronor upptagas såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

lärande jemväl vilkoren för de nya löneförmånernas åtnjutande få jemkas

till likhet med hvad Riksdagen i detta hänseende vid Justitie-departementets

expedition beslutit.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, för tillämpning af härhos (Bil. Litt.

A) bifogade förslag till stat för Ecklesiastik-departementets

expedition med de vilkor och förbehåll i afseende å aflöningens

åtnjutande, som i fråga om Justitie-departementets

expedition blifvit af Riksdagen godkända, må i det

för förstberörda expedition uppförda ordinarie anslag bevilja

förhöjning med 22,350 kronor, eller från 54,750

kronor till 77,100 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Angående

prostetunnor

för Bodo, och

Magneskogs

församlingar.

Angående

anslag till en

ny professorsbefattning

inom

teologiska

fakulteten

vid Upsala

universitet

in. in.

Kleresi staten.

2:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med

hänvisande till hvad uti statsrådsprotokollet (bil. N:ö 7 sid. 5 och 6) i ämnet

finnes meddeladt, hemställer Utskottet,

att å anslaget till kleresistaten må såsom prostetunnor

för Boda och Magneskogs församlingar i Karlstads

stift uppföras ett belopp af 29 kronor 30 öre, att årligen

utgå från och med år 1879.

Universiteten.

3:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t till en början föreslagit,

att aflöning åt en ny ordinarie professor i teologiska fakulteten vid universitetet

i Upsala måtte beviljas med 6,000 kronor, deraf 1,500 kronor såsom

tjenstgöringspenningar; samt att till arfvode för biträde vid den praktiska

afdelningen inom samma fakultet måtte anvisas 3,000 kronor.

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 6—11) meddelade omfattande

utredning i fråga om förestånde båda anslagsbehof synts Utskottet

tillfyllestgörande, samt giltigheten af de skäl, som anförts för det redan för

lång tid tillbaka framhållna behofvet af förstärkning af lärarekrafterna inom

den teologiska fakulteten i Upsala, icke torde kunna med fog bestridas, får

Utskottet, under erinran dels att så väl beloppet som fördelningen i lön och

tjenstgöringspenningar af aflöningen för den föreslagna nya professorsbefattningen

är öfverensstämmande med hvad i afseende å de ordinarie professorsbefattningarne

blifvit vid universitetens senaste reglering stadgadt, dels ock

att det för biträde vid den praktiska afdelningen inom den teologiska fakulteten

äskade arfvodet till storleken motsvarar det, som de praktiske handledare

inom andra fakulteter åtnjuta, hemställa,

att å ordinarie stat för Upsala universitet må uppföras

:

a) till lön åt en ny ordinarie professor i teologiska

fakulteten 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

och

b) till arfvode för biträde vid den praktiska afdelningen

inom samma fakultet 3,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

5

4:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 11 och 12) anförda Angående

skäl har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att med 5,000 kronor höjning*!

höja det årliga anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala. anslaget till

Yisserligen kan det icke förnekas, att biblioteket är en institution, universitet^

som utöfvar ett mäktigt inflytande på utvecklingen af ett universitets verk- biblioteket i

samhet, samt att det alltså ligger vigt uppå, att detsamma förkofras och om- uPsala
sorgsfullt

vårdas. Då emellertid det nuvarande anslaget till bokinköp vid

universitetsbiblioteket i Upsala utgör så stort belopp som 10,200 kronor, bar

det synts Utskottet, att en förhöjning häruti icke för närvarande kan vara

oundgängligen nödvändig; på grund hvaraf Utskottet, i betraktande af de

många anspråk, som ställas på statsverkets tillgångar, hvilket bör mana dertill

att till tider, då dessa äro rikligare än för närvarande, uppskjuta anvisandet

af de anslag, som synas utan väsentlig olägenhet kunna undvaras,

funnit sig icke nu böra förevarande nådiga framställning till bifall förorda;

hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Majrts förslag om förhöjning i anslaget

till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala icke må

vinna Riksdagens bifall.

5:o. Kongl. Maj:t har vidare af Riksdagen äskat förhöjning i årsanslaget

för den anatomiska institutionen vid Upsala universitet med 1,500

kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 7 sid. 12 och 13) blifvit till stöd

för den sålunda äskade anslagstillökningen anförd t har synts Utskottet ådagalägga

otillräckligheten af det till ifrågavarande institution nu utgående årsanslaget,

2,000 kronor, hvadan, och då det ovedersägligen ligger makt uppå,

att denna vigtiga institution må kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla

sin bestämmelse, för hvilket ändamål den begärda tillökningen synes vara

af stort behof påkallad, Utskottet funnit sig böra, i öfverensstämmelse med

hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

Angående

förhöjning i

anslaget till

den anatomiska

institutionen

vid

Upsala

universitet.

att Riksdagen må bevilja förhöjning med 1,500

kronor i årsanslaget för den anatomiska institutionen vid

Upsala universitet. Angående

äskade

anslag till

6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att ,le’1 meteoro
dds

för den meteorologiska institutionen vid universitetet i Upsala dm^oolo
be

vilja: gisk-zooto
miska

institutionen

vid

Upsala

universitet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

aflöning åt en föreståndare, tillika extra ordinarie professor

i meteorologi.................................................. kronor 4,000: —,

deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar med

rätt till ett ålderstillägg af 500 kronor efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring;

arfvode åt en amanuens ...................................... 500: —

samt för institutionens materiel ........................... 1,500: — 6,000: —-

dels ock för den zoologisk-zootoiniska institutionen

vid samma universitet anslå:

aflöning åt en prosektor........................... kronor 3,000: —

deraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

till institutionens laboratorium ........................... 750: —

samt lön till en vaktmästare............................. 500: — 4,250: —

Hvad först angår den zoologisk-zootomiska institutionen, är uti statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 sid. 16 — 18) redogörelse lemnad för så väl uppkomsten

af som ändamålet med densamma; och då, på sätt departementschefen anfört,

otvifvelaktigt är, att den praktiska handledning och experimentela öfning,

som vid studiet af naturvetenskaperna i allmänhet spelar en framstående

rol, utgör ett nödvändigt vilkor jemväl för ett lefvande studium af

zoologien, samt Utskottet förty finner det vara af särdeles vigt att ifrågavarande

institution må kunna behörigen uppehållas, har Utskottet ansett sig

ega giltig anledning att tillstyrka Riksdagen att bevilja det för sådant ändamål

nu äskade anslaget, 4,250 kronor.

Beträffande vidare den meteorologiska institutionen, linnes jemväl i

statsrådsprotokollet (sid. 13—16) en omfattande utredning lemnad i afseende

å densammas uppkomst, utveckling och verksamhet. Denna utredning har

visserligen synts Utskottet ådagalägga, att denna institution på ett förtjenstfullt

sätt fylt sin bestämmelse samt att det är önskvärdt, att densamma må

komma att fortfarande ega bestånd. Den har hittills upprätthållits hufvudsakligen

genom universitetets egna medel samt derjemte åtnjutit 900 kronor

af det vid 1840 års riksdag beviljade anslag till befrämjande af sådana

vetenskapliga studier vid universiteten, som ej tillhöra de egentliga examensämnena.

Emellertid skulle universitetets medel för framtiden icke lemna

tillgång till ifrågavarande institutions uppehållande och utveckling, utan

skulle numera särskildt anslag derför erfordras.

Att icke universitetet kan komma att för all framtid med egna medel

fortfarande bestrida utgifterna för denna institution torde väl vara sannolikt,

men deremot föreställer sig Utskottet, att nämnda medel borde för den

närmaste tiden kunna lemna tillgång dertill, helst, derest Riksdagen i enlighet

med Utskottets hemställan beviljar det för den zoologisk-zootomiska insti
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o li.

7

tutionen äskade anslaget, universitetet blifver befriadt från utgifter för denna

sistnämnda institution. Då alltså det nu äskade anslaget för närvarande icke

synes vara af oeftergifligt behof påkalladt, har Utskottet ansett sig icke

böra under nuvarande förhållanden föreslå Riksdagen, som redan genom icke

obetydliga anslag till centralanstalten och observationer i orterna i ganska vidsträckt

mått tillgodosedt meteorologien i vårt land, att härför nu anvisa

ytterligare medel.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af 6,000 kronor för den meteorologiska institutionen

vid universitetet i Upsala icke må vinna Riksdagens

bifall; och

b) att Riksdagen må, till den af Kongl. Maj :t föreslagna

fördelning, på ordinarie stat anvisa för den zoologisk-zootomiska

institutionen vid samma universitet ett

anslag af 4,250 kronor.

7:o. Uti anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Lund har

Kongl. Maj:t äskat förhöjning med 5,000 kronor; men, då ifrågavarande

anslag nu utgör omkring 12,000 kronor, får Utskottet, under åberopande af

hvad här ofvan i punkten 4 blifvit anfördt till stöd för Utskottets afstyrkande

af Kongl. Maj:ts beträffande Upsala universitet gjorda enahanda framställning,

hemställa,

att ej heller förevarande förslag må vinna Riksdagens

bifall.

8:0. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att för det medidmht-hemisha

laboratoriet vid universitetet i Lund måtte beviljas ett årligt anslag af 6,000

kronor, beräknadt, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 19) gifver

vid handen, att användas på följande sätt:

förbrukning af gas..................................................................... kronor 1,000: —

„ „ vatten ............................................................... „ 200: —

,, „ kol och ved ................................................. „ 500: —

inköp af preparat och reagentier, underhåll af utensilier

m. m...................................................................... .. 1,300: —

kronor 3,000: —

Då förestående utgifter icke kunna undvikas, derest den nya laboratoriebyggnad,

till hvars uppförande Riksdagen år 1876 beviljade anslag, skall

Angående

ifrågasatt

höjning i anslaget

till bokinköp

vid

universitetsbiblioteket

i

Lund.

Angående

anslag Ull

det medicinskt-kemiska

laboratoriet

vid

universitet

i Limd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Angående

arfvoden till

två amanuenser

vid universitetet

i

Lund.

Angående

ombildning

af adjunkturerna

vid

Karolinska

institutet

m. in.

kunna för afsedt ändamål användas, har Utskottet icke tvekat att förevarande

framställning till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att för det medicinskt-kemiska laboratoriet vid universitetet

i Lund må beviljas ett årligt anslag af 3,000

kronor.

9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t under denna anslagsrubrik

slutligen föreslagit, får Utskottet, som vid nedannämnde utgiftsposter

ej funnit anledning till erinran, hemställa,

att å ordinarie stat må anvisas anslag till

a) arfvode åt en andre amanuens vid kemiska institutionen

i Lund med 500 kronor; och

b) arfvode åt en amanuens vid den kirur(fiska kliniken

derstädes med 500 kronor.

Karolinska medico-kirurgiska institutet.

10:o. Sedan med anledning af i fråga satt ombildning af adjunktsinrättningen

vid Karolinska medico-kirurgiska institutet lärarekollegiet vid institutet

förklarat sig anse, att icke någon af de vid läroverket nu befintliga

läraretjenster kunde undvaras, hvarföre adjunkturernas ombildning borde inskränkas

till en önskvärd förändring i innehafvarnes ställning såsom lärare,

hvilken förändring jemväl borde uttryckas i en förändrad benämning, behagade

Kongl. Maj:t — som ansett att de vid institutet upprättade adjunktsbeställningarne

i anatomi, medicin, kirurgi, pediatrik, obstetrik. och kemi borde

förändras till extra ordinarie professioner med sjelfständig lärareverksamhet

och med säte i lärarekollegiet i alla undervisningen rörande frågor, men att

adjunktsbefattningen i patologisk anatomi kunde, på sätt vid medicinska fakulteten

i Upsala egde rum, ersättas med en laboratorstjenst, samt lönerna bestämmas

för extra ordinarie professorn i anatomi till 4,500 kronor, för öfriga

extra ordinarie professorer till 4,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å

500 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, och för laboratorn till

3,000 kronor — i nådig proposition till sistlidne Riksdag föreslå, att å

ordinarie stat måtte uppföras ett anslag af 11,500 kronor, hvaraf tills vidare

borde utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde adjunkter i öfverensstämmelse

med 1876 års Riksdags beslut, men hvilket anslag framdeles måtte,

jemte de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blefve disponibla, användas

till adjunkturernas ombildning enligt omförmälda plan, samt att för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11

9

de extra ordinarie professorer, hvilkas lön bestämdes till endast 4,000 kronor,

måtte efter fem års väl vitsordad tjenstgöring utgå ett ålderstillägg med 500

kronor.

Riksdagen, som godkände grundsatsen om adjunkturernas ombildning

på de af Kongl. Maj:t föreslagna hufvudgrunder, ansåg dock lönerna för de

extra ordinarie professorerne i medicin, kirurgi och pediatrik böra nedsättas

till 3,500 kronor med afseende å de arfvoden från andra håll, desse lärare

antogos komma att uppbära, samt deremot adjunkturen i patologi förändras

till en extra ordinarie professorsbefattning med den för dylik befattning föreslagna

lön; och biföll Riksdagen derföre endast i så måtto Kongl. Maj:ts

förslag, att på extra stat för innevarande år anvisades ett anslag af 11,500

kronor, hvaraf borde utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde

adjunkter, hvaremot Kongl. Maj:ts framställning derom, att de nuvarande

adjunktslönerna vid institutet måtte, i den mån de blefve disponibla, få användas

till adjunkturernas ombildning, icke vann Riksdagens bifall.

Efter det i anledning häraf lärarekollegiet hos kanslersembetet gjort

framställning om önskvärdheten af ett definitivt ordnande af adjunktsbefattningarna

vid institutet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

nådiga proposition i detta hänseende till senast församlade Riksdag, dock att

adjunkturen i patologisk anatomi måtte förändras till eu extra ordinarie

profession med lön af 4,500 kronor, hade, pa sätt nu är i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 21) meddeladt, kanslersembetet, med erkännande åt

den vigtiga ställning undervisningen i speciel patologisk anatomi nu mera

vid institutet innehade, öfverlemnat denna framställning till Kongl. Maj.ts

nådiga pröfning.

Då Riksdagen icke medgifvit bestämmande af lönerna för tre af de

extra ordinarie professorerne till högre belopp än 3,500 kronor för hvardera,

men deremot förklarat sig villig anslå en extra ordinarie professorslön åt

läraren i patologisk anatomi, samt någon anmärkning mot dessa förändringar

i aflöningsbeloppen icke blifvit gjord vare sig af lärarekollegiet eller kanslersembetet,

har Kongl. Maj:t, med iakttagande häraf och i öfverensstämmelse

för öfrigt med den af Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag framlagda proposition

i ämnet, nu understält Riksdagens pröfning följande förslag till stat för

de ombildade lärarebefattningarne vid institutet:

Bih. till Biksd. Frot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

En

extra

ordinarie professor

i anatomi...

3,500 —

1,000

4,500

59

55

55

55

i medicin...

2,500 —

1,000

—

3,500

5)

5.5

55

55

i kirurgi ...

2,500 —

1,000

_

3,500

_

55

55

59

51

i pediatrik.

2,500 —

1,000

—

3,500

__

Efter 5 års

99

5?

15

55

i obstetrik.

3,000 —

1,000

__1

4,000

_

val vitsordad

r>

51

i kemi och

tjenstgöring

farmaci

3,000

1,000

4,000

kan lönen höjas

51

55

yy

59

i patalogisk

i

anatomi

3,000 —

1,000

—

4,000

—

Summa

— —|—

—

—

27,000

—

Då de nu varande pa ordinarie stat uppförda adjunktslönerna uppo-ino-e

till ett sammanlagdt belopp af 16,000 kronor, skulle för tillämpning af nu

föreslagna stat erfordras en tillökning i institutets ordinarie anslag af 11,000

kronor, hvaremot det för innevarande år beviljade extra anslag å ll^OO

kronor komme att upphöra. ,

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att å ordinarie stat uppföra ett anslag af 11,000 kronor, hvaraf

tilk vidare borde utgå löneförbättring till de vid Karolinska medico-kirurgiska

institutet anstälde adjunkter i öfverensstämmelse med 1877 års Riksdags beslut,

men hvilket anslag sedermera måtte, jemte de nuvarande adjunktslönerna

i den mån de blefve disponibla, användas till upprättande af extra ordinarie

professioner enligt förestående stat.

Da . de af senast församlade Riksdag i förevarande ämne gjorda erinringar

blifvit till fullo iakttagna vid upprättandet af nu föreliggande plan

till ombildning af adjunkturerna vid Karolinska institutet, torde hinder icke

möta för att nu slutligen ordna denna angelägenhet, på sätt vid universiteten

redan egt rum; och hemställer Utskottet alltså, i enlighet med hvad

Kongl. Maj:t föreslagit,

att å ordinarie stat må uppföras ett anslag af 11,000

ki onoi, hvaraf tills vidare bör utgå löneförbättring till de

vid Karolinska medico-kirurgiska institutet anstälde adjunkter

i öfverensstämmelse med 1877 års Riksdags beslut,

men hvilket anslag sedermera må, jemte de nu varande

adjunktslönerna i den mån de blifva disponibla, användas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11. 11

till upprättande af extra ordinarie professioner enligt ofvan

intagna stat.

11;0. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att bevilja:

aflöning åt en laborator i fysiologi vid

Karolinska raedico-kirurgiska institutet

med ................................................ kronor 3-000; —

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgö
-

ringspenningar;

förhöjning i arfvodet åt amanuensen

vid institutets fysiologiska anstalt med

samt tillökning i vaktmästarens vid

samma anstalt arfvode med ............

500: —

250: — kronor 3,750:

Och får Utskottet, under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 23 och 24) blifvit till stöd härför anfördt, hemställa,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall, och att alltså på Karolinska medico-kirurgiska

institutets ordinarie stat må för ifrågavarande ändamål

uppföras ett sammanlagdt belopp af 3,750 kronor.

Elementarläroverken.

12:o. Enär en inom Eeklesiastik-departementet uppgjord beräkning af de

belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid elementarläroverken,

hvars ''innehafvare vore till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, borde

enligt de för sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1879

utgå utöfver de för innevarande år anvisade lönemedel, gjorde det antagligt,

att efter afdrag af de besparingar, som genom äldre lärares afgång sannolikt

uppkomme, en summa, utöfver det nu utgående läioveiksanslaget, a

30,000 kronor blefve för ändamålet tillräcklig, har Kongl. Maj:t härför äskat

ett* anslag till nämnda belopp, att å elementarläroverkens stat uppföras; och

då härvid ej varit något att erinra, hemställer Utskottet,

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning

i högre lönegrad enligt gällande grunder ma anvisas

30,000 kronor, att å elementarläroverkens stat uppföras,

Angående

diverse anslag

till

JCarolinslca

institutet.

Angående

elementarlärares

uppflyttning

i

högre lönegrad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Angående

löneförbättring

för

teckningslärare

vid

elementarläroverken.

12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

. 1 3:0- Kong]. Maj:t har vidare föreslagit, att för beredande af löneförbättring

samt extra arfvoden åt teckningslärarne vid elementarläroverken, i

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, anslaget

till elementarläroverken måtte ökas med 17,600 kronor.

Enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874 utgör lönen för lärare i teckning

vid de högre elementarläroverken 750 kronor i första lönegraden, 1,000

kronor i den andra och 1,250 kronor i den tredje, med rätt för desse lärare

att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring vinna uppflyttning i närmast högre

lönegrad. Teckningslärare vid femklassigt elementarläroverk åtnjuter såsom

arfvode 450 kronor och vid treklassigt läroverk 300 kronor.

Enligt ofvanberörda nu föreslagna grunder skulle aflöningen komma

att utgå till samma belopp, som nu är bestämdt för gymnastiklärarne, nemligen

vid de fullständiga läroverken till 1,000 krono/med två ålderstillägg

hvaxtdera å 250 kronor, det första efter fem och det andra efter tio års

väl vitsordad tjenstgöring; vid de femklassiga läroverken till 600 kronor

samt vid de treklassiga till 300 kronor utan ålderstillägg, allt för tjenstgöring

under ett visst normalantal af timmar för hvarje vecka, som borde bestämmas

vid fullständigt läroverk till 15, vid femklassigt till 8 och vid treklassigt

till 5 timmar. Härutöfver skulle emellertid läraren, i händelse af

behof, kunna åläggas jemväl extra timmar, och borde antalet sådana timmar,

som kunde utan Kongl. Maj:ts tillstånd påbjudas, bestämmas vid högre läroverk

till 5, vid femklassigt till 3 och vid treklassigt till 2 timmar; hvarjemte

borde föreskrifvas, att vid läroverk, der undervisningen i teckning icke

togc i anspråk det normala antalet tjenstgöringstimmar, som ålåge tec.kningsläraren,

denne skulle . vara förbunden att'' undervisa i välskrifning så många

timmar, som fattades i hans normala tjenstgöringstid, derest eforus pröfvade

lämpligt att ålägga honom sådan undervisning.

Arfvodesbeloppet för extra tjenstgöring kunde lämpligen beräknas så

att för hvarje timme i veckan lärare vid tre- och femklassiga läroverk äfvensom

lärare i första och andra lönegraden vid högre läroverk finge åtnjuta

tor helt läsår 75 kronor, samt lärare i högsta lönegraden vid sistnämnda

läroverk 100 kronor. På detta sätt beräknadt, skulle extra arfvodet forsa

mtlige lärare i det närmaste motsvara aflöningen för den normala tienstgöringstiden.

J

För tillämpning af nu framstälda aflöningsförslag skulle, till bestridande

af den normala aflöningen för teckningslärarne vid 24 femklassiga läroverk

/ 150 kronor, erfordras en förhöjning af 3,600 kronor samt vid 32 högre

läroverk å 250 kronor 8,000 kronor, eller tillsammans 11,600 kronor, och

skulle enligt verkstad beräkning arfvodesbeloppet för extra tjenstgöring

kunna antagas komma att uppgå till sammanlagdt 6,000 kronor, hvadan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11. 13

alltså hela den för ifrågavarande ändamål behöfliga anslagstillökningen utgjorde

17,600 kronor.

Då nu ifrågavarande förslag till löneförbättring för teckningslärarne

vid elementarläroverken synts Utskottet vara af billighet och rättvisa påkalladt,

samt stå i närmaste öfverensstämmelse med senast församlade Riksdags

uti dess underdåniga skrifvelse den 23 Maj 187 7 i ämnet uttalade

åsigter, har Utskottet funnit sig böra detsamma till bifall förorda och får

alltså, med hänvisande till den ytterligare utredning, som i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7, sid. 25—27) finnes meddelad, hemställa,

att för beredande af löneförbättring samt extra

arfvoden åt teckningslärarne vid elementarläroverken, i

öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder, anslaget

till elementarläroverken må ökas med 17,600 kronor.

14:o. Sedan Norrtelje stads församling, med förmälan att i aflöningen

åt en kollega vid det i staden inrättade lägre elementarläroverket inginge

donationsmedel till belopp af 406 kronor, hvilka medel församlingen ansåge

rätteligen böra såsom bidrag till vidmakthållande af undervisningen i de af

församlingen bekostade skolor användas, underdånigst anhållit, det Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom att, på det ifrågavarande

medel måtte få af församlingen till berörda ändamål disponeras,

anslaget till elementarläroverken måtte höjas med motsvarande summa, har

Kongl. Maj:t föreslagit, att, såsom ersättning för ifrågavarande donationsmedel,

"hvilka skulle återgå till Norrtelje stads disposition, å elementarläroverkens

stat måtte uppföras ett anslag af 406 kronor.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 28 och 29) inhemtas bland

annat, att församlingen till stöd för sin ofvanberörda anhållan anfört, att

ordalagen i de beträffande ifrågavarande medel utfärdade donationsbrefven

tydligen gåfve vid handen, att medlen afsetts för församlingens egen skolinrättning,

men att de dragits från sitt ursprungliga ändamål, då de utgått

till en skola af sådan allmännare beskaffenhet som ett statens elementarläroverk,

samt att gifvarnes afsigt icke uppnåddes med mindre ändring vidtoges

i den af församlingen föreslagna rigtning. Billigheten fordrade detta så

mycket mera, som församlingen för sina egna skolor vore i stort behof att

få använda de ifrågavarande medlen, enär nödig omtanke om folkskoleväsendets

upprätthållande och utbildning föranledde tillökning så väl af lärarekrafter

som undervisningsmateriel för det alltjemt stigande lärjungeantalet.

I sammanhang härmed hade församlingen nämnt, att af 71 lärjungar, som

under höstterminen 1876 njutit undervisning vid elementarläroverket, mer

än halfva antalet tillhört andra orter; att staden för närvarande underhölle

Angående

elementarläroverket

i

Norrtelje.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utaka Heta Utlåtande N:o 11.

fyra särskilda skolor, nemligen en folkskola för gossar, en dylik för flickor,

en förberedande småskola och en slöjdskola för flickor; att i hvar och en

af dessa anstalter funnes en lärare; samt att lärjungeantalet i folkskolorna

och småskolan uppginge till sammanlagdt "320 elever.

Hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt har synts Utskottet ådagalägga,

att det är med billighet och gifvarnes afsigt öfverensstämmande, att

meranämnda donationsmedel få af församlingen användas såsom bidrag till

bestridande af dess dryga utgifter för skolväsendet, och då dertill kommer

att Riksdagen förut i nära liknande fall medgifvit ersättning för enskiidt

upplåtna aflöningstillgangar, såsom i fråga om Kristianstads och Wimmerby

läroverk, har Utskottet funnit förevarande nådiga framställning böra vinna

Riksdagens bifall; hemställande alltså Utskottet,

att ersättning för de i en kollegalön vid elementarläroverket

i Norrtelie hittills inräknade donationsmedel,

hvilka böra till stadens disposition återgå, må af Riksdagen

beviljas med 406 kronor, att å elementarläroverkens stat

uppföras.

Angående

föreslagen

utvidgning

af läroverlcet

i Filip stad.

15:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. n:o 7, sid. 30 — 32) anförda skäl har

Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig framställning derom, att för utvidgning

af treklassiga elementarläroverket i Filipstad till femklassigt på reallinien,

under vilkor att kommunen till aflönande af läroverkets lärare bidroge med

1,000 ^ kronor årligen samt bekostade för det utvidgade läroverket fullt

ändamålsenlig lokal jemte lämpligt boställe åt rektor, måtte beviljas en förhöjning

i anslaget till elementarläroverken med 4,750 kronor.

Det^ torde visserligen icke kunna bestridas, att den föreslagna utvidgningen

af ifrågavarande elementarläroverk skulle vara till fördel ej mindre

för staden iilipstad än äfven för den kringliggande orten, samt att en

sådan åtgärd sannolikt äfven skulle vara gagnelig derutinnan, att dymedelst

lärjungeantalet i vissa klasser af elementarläroverket i Karlstad komme att

något minskas; men Utskottet har likväl icke kunnat finna förevarande

angelägenhet vara af sådan betydelse eller af så trängande behof påkallad,

att dermed ej skulle kunna utan väsentligare olägenhet tills vidare anstå.

Då bedömandet af denna fråga i främsta rummet är beroende af lärjungeantalet

i såväl den ifrågavarande skolan som de närmast belägna elementarläroverken,

har Utskottet från vederbörande införskaffat följande uppgift

öfver ^ lärjungarnes antal och fördelning vid elementarläroverken i Karlstad,

Kristinehamn och Filipstad höstterminen 1877:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande AT:o 11.

15

Gemensam

Reallinie.

Latinlinien.

Summa.

H3

8—1

linie.

m 2.

er 1-t FT

S: B K

med

utan

Läroverk.

Älass.

a

a

3

grek.

grek.

fe!

hrj

tf

B

p'' a o

B

p

• tf

<

<

<

<

Närvarande.

<1

<

<

M 3.

Karlstads.

i

36

36

36

34

2

47

4

47

4

51

21

3

54

4

54

4

58

4

4

25

3

34

59

3

62

8

5

23

1

37

2

60

3

63

6 nedre

22

9

19

13

5

54

14

68

3

„ öfre''

12

2

17

29

5

58

7

65

7 nedre

2

1

17

11

2

30

3

33

„ öfre

3

10

7

20

20

Summa

137

8

87

16

63

131

14

418

38

456

70

Kristinehamns.

1

23

1

23

1

24

23

2

26

2

26

2

28

4

3

17

17

17

3

4

9

2

6

1

15

3

18

5

8

7

15

15

Summa

66

3

17

2

13

1

96

6

102

30

Filip st ads.

1

15

1

15

1

16

10

2

11

2

11

2

13

1

i

3

13

1

13

1

14

4

9

1

10

10

Summa

39

1 *

1 9

|

1

| 49

4

53

11

Förestående uppgift utvisar, att hela antalet sist förflutna läsetermin

vid läroverket i Filipstad närvarande lärjungar utgjort allenast 41), hvilket

antal är så ringa, att deraf i och för sig icke lärer kunna hemtas anledning

till läroverkets utvidgning. I Karlstad har det vid läroverket närvarande

lärjungeantalet i sin helhet utgjort 418, hvaraf 119 tillhört 4:de och örte

klasserna, hvilka äro de, som egentligen skulle kunna komma att draga

fördel af den ifrågasatta utvidgningen; men, då i betraktande tages, att antalet

lärjungar i de lägre klasserna icke gifver anledning att under den närmaste

tiden befara någon stegrad tillökning för 4:de och örte klasserna, torde behofvet

att bereda lättnad för 4:de och örte klasserna i Karlstad icke för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Angående

föreslagen

lön för en

kollega vid

elementarläroverket

i

Haparanda.

Angående

föreslagen utvidgning

af

pedagogien i

Lindesberg.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

närvarande kunna anses nödvändiggöra den ifrågasatta utvidgningen af

läroverket i Filipstad.

Då . vidare afståndet från Filipstad till hvardera af städerna Karlstad

och Kristinehamn utgör allenast 6 mil, och samfärdseln mellan dessa städer

numera till följd af jernvägsförbindelser är särdeles lätt, lärer Utskottets ofvan

uttalade åsigt beträffande möjligheten att utan synnerlig olägenhet låta med

den föreslagna utvidgningen af läroverket i Filipstad någon tid anstå icke

kunna med tog jäfvas; och har Utskottet förty, i betraktande dessutom af

nödvändigheten att under för handen varande förhållanden noga tillse, hvilka

utgifter ma kunna statsverket besparas, funnit sig böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

16:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling

öfverlemnad motion (N:o 16) har Herr S.RibUng af anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen matte bevilja 1,500 kronor såsom ordinarie anslag till en

kollegalön utöfver de nu befintliga vid Haparanda elementarläroverk samt

tillerkänna innehafvaren samma rätt till ålderstillägg, som tillkomme öfrige

kolleger och elementarläroverksadjunkter.

Oaktadt en del af de utaf motionären till stöd för det gjorda förslaget

anförda skäl visserligen synas beaktansvärda, har Utskottet likväl, vid det

förhållande att, på sätt motionärens framställning gifvor vid handen, ansökning

i samma syfte blifvit till Kongl. Maj: t ingifven, men Kongl. Maj t icke deraf

funnit anledning till Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet, funnit sig icke

böra nu föreliggande förslag till bifall förorda, helst dessutom genom den ifrågasatta

anordningen elementarläroverkets i Haparanda organisation icke blefve fullständig

såsom femklassigt läroverk, och alltså fördelen deraf torde blifva

ganska oväsentlig; hemställande alltså Utskottet,

att Herr S. Ribbings ifrågavarande förslag icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

17:o. Till Utskottets behandling har jemväl blifvit öfverlemnad en

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 103), deruti Herr S. Löwenhielm,

på angifna grunder föreslagit, att Riksdagen ville för den enklassiga pedagogiens

i Lindesberg utvidgning till tvåklassigt läroverk anslå erforderliga

medel.

Då emellertid Utskottet vidhåller den ofta uttalade åsigten, att ärenden

af förevarande beskaffenhet lämpligen böra i första hand underställas Kongl.

Maj:t, som är bäst i tillfälle att pröfva de särskilda orternas behof, har Ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11. 17

skottet icke kunnat motionärens framställning med sitt förord understödja,

utan hemställer,

att Herr S. Löwenhielms omförmälda förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

18:o. Under förestående ansiagstitel har Ivongl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen, att vid årsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad lärare

vid allmänt elementarläroverk måtte räkna sig till godo äfven den tid före

år 1864 han, efter att hafva undergått filosofie kandidatexamen, varit såsom

vikarie, extra lärare eller duplikant vid dylikt läroverk anstäld, så framt hans

förenämnda tjenstgöring varit väl vitsordad och väsentligen lika med den,

som ålåge lektor, adjunkt eller kollega vid ifrågavarande läroverk, dock med

undantag för de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet.

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid 32—34) meddelade utredning,

till hvilken Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig

hänvisa, synts ådagalägga, att förevarande framställning är egnad att utjemna

den olikhet, som i visst, hänseende hittills egt rum mellan de äldre och yngre

elementarlärarnes ställning, har Utskottet, som funnit rättvisans och billighetens

fordringar härigenom blifva tillgodosedda, icke tvekat att samma framställning

hos Riksdagen till bifall förorda; och får Utskottet förty hemställa,

att det må medgifvas lärare vid allmänt elementarläroverk

att vid årsberäkning för uppflyttning i högre

lönegrad räkna sig till godo jemväl den tid före år 1864,

han, efter att hafva undergått filosofie kandidatexamen,

varit såsom vikarie, extra lärare eller duplikant vid dylikt

läroverk anstäld, så framt hans förenämnda tjenstgöring

varit väl vitsordad och väsentligen lika med den, som

åligger lektor, adjunkt eller kollega vid i fråga varande

läroverk; dock med undantag för de tre första åren af

hans så beskaffade verksamhet.

19:o. Sedan Riksdagen år 1874 stält till Ivongl. Majfis förfogande

ett extra anslag af 15,000 kronor för praktisk utbildning af blifvande elemcntarlärare

samt vid hvarje följande riksdag, på derom af Kongl. Maj;t

gjord framställning, samma belopp på enahanda sätt beviljats, har Kongl.

Maja, som för vinnande af det med detta. anslag afsedda ändamål genom

kungörelse den 16 Juni 1875 meddelat närmare bestämmelser angående anordningen

af det i stadgan för rikets elementarläroverk föreskrit na profår,

nu, enär bibehållandet af berörda anslag vore för lärarebildningen af väsentBih,

till Riksd. Urat. 1S78. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 3

Angående

tjensteårs beräkning

för

vissa extra

lärare och. vikur

i er.

Angående

praktisk utbildning

af

blifvande elementarlärare.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

lig vigt, men den omständigheten att detsamma beviljats endast för ett år

er hindrade de vidtagna anordningarne från att vinna den fasthet och

stadga, som vore för ändamålet gagnelig, gjort nådig framställning till Riksdagen

derom, att till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare måtte

a det ordinarie anslaget till elementarläroverken uppföras samma belopp, som

vid senaste riksdagarne blifvit för detta ändamål å extra stat anvisadt,''eller

15,000 kronor. ’

Då den nuvarande anordningen af profåret befunnits ändamålsenlig samt

det förty är önskvärdt, att densamma må fortfarande utan rubbningar tillämpas,

för h vilket ändamål det synes lämpligt att det erforderliga anslaget bl ifver

på ordinarie stat uppförd t, har Utskottet funnit sig böra förevarande

framställning till bifall förorda; och hemställer alltså Utskottet,

att till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare

må på det ordinarie anslaget till elementarläroverken

uppföras samma belopp, som vid senaste riksdagarne

blifvit för detta ändamål å extra stat anvisadt, eller

15,000 kronor.

Angående

löneturs beräkning

vid

elementarläroverken

för

docenter vid

universiteten.

20:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.

40) förebragta utredning, hvilken synts tillfyllestgörande, hemställer (Ttskottet

vidare, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen må medgifva att af de docenter, som

vid nästkommande års början äro eller derefter blifva

anstälde vid universitetens teologiska och filosofiska fakulteter,

men icke innehafva docentstipendium, ett antal af

intill tjugu i Upsala och intill tio i Lund, må, i händelse

de öfvergå i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande

af lönegrad räkna sig till godo högst fem år af den tid,

de efter början af år 1879 deltagit i undervisningen vid

universitetet, under de vilkor och närmare bestämmelser,

som af Kongl. Maj:t för undfående och bibehållande

af dylik förmån för docent varda bestämda.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

ekmentarsko- ^ 21:o\ Sedan Riksdagen skrifvelse den 22 Maj 1873 anhållit, att

lor för flickor. Kongl. Maj:t täcktes för näst derefter sammanträdande Riksdag framlägga förslag

i hvad man och under hvilka vilkor staten borde understödja af kommuner

upprättade undervisningsanstalter för qvinlig ungdom, beviljades i an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

19

ledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning vid 1874 års riksdag för detta

ändamål ett extra anslag af 30,000 kronor att utgå under år 1875; och

har anslaget, fortfarande på extra stat, anvisats med enahanda belopp för år

1876 och med ett till 40,000 kronor förhöjdt belopp för hvartdera af åren

1877 och 1878.

Nu har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande, hittills å

extra stat beviljade anslag måtte öfverflyttas på ordinarie stat med ett till

50,000 kronor förhöjdt belopp.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 40) inhemtas, att för innevarande

år understöd sökts för 36 dylika skolor med ett sammanlagdt belopp

af 70,600 kronor, samt att af dessa 32 kommit i åtnjutande af understöd,

h vilket dock för de fleste måst bestämmas till lägre belopp än de begärt,

och torde alltså, på det icke allt för många orter skola för sina läroanstalter

gå miste om allt understöd, anslaget böra på föreslaget sätt höjas. Likaledes

synes, då den nu vunna erfarenheten ådagalagt, att anslaget fortfarande

kommer att blifva behöfligt, giltig anledning förefinnas för dess uppförande

på ordinarie stat, helst, på sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen, åtskilliga

olägenheter förorsakats derigenom, att detsamma endast varit på extra

stat anvisadt.

På grund af hvad sålunda blifvit anlordt, hemställer Utskottet,

att det hittills å extra stat beviljade anslag till

understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom må öfverflyttas

på ordinarie stat med ett till 50,000 kronor höjdt

belopp.

Seminariet för bildande af lärarinnor.

22:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit och under åberopande af de i statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 7 sid. 41) till stöd för den nådiga framställningen anförda skäl, hvilka

otvifvelaktigt böra tillerkännas full giltighet, hemställer Utskottet:

att Riksdagen må medgifva, att de vid det högre

lärarinneseminariet anstälda lärarinnor må åtnjuta rätt till

uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller

för den vid seminariet anstälde adjunkt, samt att de

kostnader, som ifrågavarande rätt till uppflyttning i högre

lönegrad kommer att medföra, må bestridas af besparingarne

å anslaget till elementarläroverken.

Angående

uppflyttning

i högre lönegrad

för lärarinnor

vid

det högre lärarinneseminariet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

Folkundervisningen.

Angående A,r i \ • . ,

seminarii- -j o''.o, Med anledning deraf, att, enligt en inom Eeklesiastikdeparte
ltZningT

T^, hyvA l''0'''' ,folkskoleäreuden verkstäld beräkning, för lärares vid folkhögre

löne- skolelai at eserntnaiierna uppflyttning i högre lönegrad koinme att under år

gned, 1879 erfordras ett anslag af 2,500 kronor, har Kong], Maj:t föreslagit, att

till löneförhöjning enligt gällande grunder för lärare vid folkskoleläraresemmanerna

det ordinarie anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda

belopp; och då i fråga varande utgifter äro af fortvarande natur,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande nådiga

framställning, höja ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna

med 2,500 kronor.

Ä , 34:o- 1 ai''ledninS'' af Kong! Maj:ts till sistlidnc riksdag gjorda fram
läraresemi-

sållning om j oln vkolcbirareseininarievn as utvidgning från och med h ös t ter^vidaTna1''

nii,nfT 1875 bcviJJrtdes för anordnande afen fjerde eller förberedande klass

m. m. V1 1 essar mxoanstalter en tillökning i anslaget till folkskolelärarcseminarierna

med <8,5.)0 kronor och i anslaget till stipendier för seminariielever med

5,000 kronor.

Enligt hvad af det vid Kongl. Maj:ts framställning i detta ärende

fogade statsrådsprotokoll inhemtas, kunde de för ändamålet då begärda och

uo vilja de anslag inskränkas till förenämnda inlopp, emedan den nya

skulle vara i verksamhet endast under senare hälften af innevarande år.

kran oen med år 1879 komrae emellertid, enligt hvad nu är i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o < std. 42 och 43) meddelade undervisningen jemväl i

denna klass att fortgå under hela året, och dermed inträdde ock behofvet

al anslagens tillökning med eft lika stort belopp, som nästlidne år beviljades,

eller 8,oo0 kronor i seminariianslaget och 5,000 kronor i anslaget till stipendier

åt elever.

f sammanhang härmed hade Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

lastats pa eu annan fråga, som tillhörde regleringen af seminariernas lönestat.

v ld sisthdne riksdag aflat nemligen Riksdagen en underdånig skrifvelse

angående behöflig förbättring i teckningslärarnes vilkor. Denna skrifvelse

handlade val egentligen om teckningslärare vid elementarläroverken; men då

seminariernas teckningslärare innehade tjenster af icke mindre vigt och

deras undervisning vore egnad att i vidsträckta kretsar sprida de fördelar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

21

en efter rigtiga grunder inhemtad öfning i teckningskonsten medförde, syntes

samma skäl tala för en förhöjning jemväl i deras lönevilkor, hvilka borde,

i likhet med teckningslärarnes vid elementarläroverken, bestämmas sä, att

lönen ökades efter viss tids tjenstgöring.

Enligt den grund, som föreslagits för beräkning af lönen åt teckningslärare

vid sistnämnda läroverk, borde normallönen för teckningslärare vid

seminarierna, hvilkas undervisningsskyldighet i medeltal kunde beräknas till

12 timmar i veckan, utgöra 800 kronor om året, samt lönetilläggen 200

kronor efter fem och 200 kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring.

Då teckningslärarnes lön nu utgjorde 675 kronor, skulle för hvarje

af rikets elfva seminarier för normallönens höjande behöfvas ytterligare 125

kronor, eller tillhopa 1,375 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för seminariernas utvidgning med ännu eu årsklass anvisa, utöfver

de för ändamålet förut beviljade medel, en ytterligare tillökning dels i serninariianslaget

med 8,550 kronor dels i anslaget till stipendier vid folkskolelärareseminarierna

med 5,000 kronor, samt att till beredande af löneförbättring

åt teckningslärarne öka anslaget till seminarierna med 1,375 kronor

äfvensom medgifva, att teckningslärare måtte efter förn års väl vitsordad

tjenstgöring uppbära ett ålderstillägg af 200 kronor och efter 10 års dylik

tjenstgöring ett ytterligare lönetillägg å 200 kronor.

Då vid hvad sålunda föreslagits ej varit anledning till någon erinran,

får Utskottet, under åberopande af ofvan anförda skäl, i öfverensstämmelse

med förevarande nådiga framställning hemställa,

a) att, för seminariernas utvidgning med ännu en

årsklass, må anvisas, utöfver de för ändamålet förut beviljade

medel, ytterligare- 8,550 kronor såsom förhöjning

i semiuariianslaget och 5,000 kronor i anslaget till stipendier

åt elever; och

b) att, för beredande af löneförbättring åt teckningslärare,

anslaget till seminarierna må ökas med 1,375

kronor, samt att desse lärare må efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring uppbära ett ålderstillägg af 200 kronor

och efter tio års dylik tjenstgöring ett ytterligare

lönetillägg af 200 kronor.

25:o. Ad'' i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 43 och 44) anförda

orsaker har Kongl. Maj:t vidare af Riksdagen äskat anslag för upprättande

af ett nytt fullständigt fdkskolelära-rinneseminarium i Norrland. Enligt de

för seminariilärares aflöning faststälda grunder utgjorde hela beloppet af de

A»gående

inrättande

af ett folksltolelärarinneseminariam

i Norrland.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

till lärare vid ett fullständigt seminarium utgående löner 14,650 kronor om

aret, hvartill konnne dels, i händelse af bifall till hvad som nu föreslagits

angående teokningslärares aflöning, ett belopp af 125 kronor för höjande

af denne lärares lön, dels kostnaden för lokal och materiel, ved och ljus

in. m., som syntes kunna beräknas tillsammans till 0,000 kronor, dels ock

till understöd åt seminariielever 10,000 kronor. Då seminariet ej komme

att öppnas förr än hösten 1879, blefve dock under första året endast hälften

af förenäinnda belopp behöflig, eller för aflöning och lokal m. m. 8,900

kronor och för stipendier 5,000 kronor.

13å Norrlands behof att erhålla ett sådant seminarium, som nu föreslagits,

synts vara genom den i statsrådsprotokollet meddelade utredning till

fullo ådagalagdt, får Utskottet, som funnit den lorebragta beräkningen öfver

de derför erforderliga kostnaderna icke gifva anledning till någon erinran,

förevarande nådiga framställning hos Riksdagen till bifall förorda; och hemställer

alltså Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

att för inrättande af ett seminarium i Norrland för

qvinliga elever må beviljas förhöjning med 8,900 kronor

i anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande

och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier för seminariielever.

Angående,

anslag till

folkskoleinspektörer.

2(ko. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.

45 och 46) förebragta utredning, hvilken synts Utskottet vara af beskaffenhet

att tydligen ådagalägga det äskade anslagsbeloppets nödvändighet, får

Utskottet vidare, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att anslaget till arfvode)), och reselcostnadsersättniuy

åt folkskoleinspektörer må ökas med 20,000 kronor.

A ngfiende

anslog till

folkhögskolor

27:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen föreslagit

Riksdagen att höja förslagsanslaget till understöd ät'' folkhögskolor med 10,000

kronor samt medgifva att med för öfrigt oförändrade vilkor för anslagets

användande, statsbidraget måtte kunna utgå med ett belopp af högst 3,000

kronor för hvarje folkhögskola, vid hvilken en andra afdelning blifvit inrättad

och hvarest minst hälften af de elever, som under närmast föregående

läsår genomgått dörr första årskursen, fortfarande begagnade undervisningen.

För närvarande är ett årligt förslagsanslag af 30,000 kronor beviljadt till

understöd åt sådana i verksamhet varande folkhögskolor, som visat sig gagneligt

och af Kongl. Maj:t pröfvas vara i behof af dylikt understöd, under

vilkor, att landsting, kommuner eller enskilde, hvar för sig, eller gemensamt

dertill lemna bidrag, hvilka, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt uppgå

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande 1\:o 11.

23

till minst enahanda belopp som statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej får

öfverstiga 2,000 kronor till hvarje skola.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. IST:o 7 sid. 46 och 47) inhemtas,

hade under år 1877 tillsammans 24 folkhögskolor varit i gång och under

iakttagande af de stadgade vilkoren blifvit med statsanslag understödda. De

ino-åuerna redogörelserna utvisade, att dessa nva läroanstalter utvecklade en

gagnande verksamhet, under en allt mera stadgad tillämpning af de grundsatser,

som vid de svenska folkhögskolorna gjort sig gällande. Erfarenheten

hade likväl gifvit vid handen, att undervisningstiden, hvilken vanligen utgjort

sex månader under vintern, varit nog kort. För att det åsyftade

ändamålet skulle kunna med större säkerhet vinnas, hade derför flera bland folkhögskolorna

på senare tider sökt ordna sig så, att de skulle kunna meddela

undervisning åt samma lärjungar under två på hvarandra följande vintrar.

Donna anordning, som beredt den fördel, att hvad som inhemtats hunnit vida

mer befästas och mogna, hade befunnits synnerligen ändamålsenlig. Men

den medförde naturligtvis betydligt större kostnader, emedan två afdelningar

af lärjungar i följd deraf ofta måste hvar af sin lärare undervisas.

Då den sålunda afsedda utvidgningen ostridigt lände till undervisningens

gagn och måste kraftigt bidraga till att göra den mera fruktbärande,

syntes det sträfvande, som vid folkhögskolorna i detta hänseende sjelfmant

uppkommit, böra af staten understödjas, för hvilket ändamål det hittills för

hvarje särskild skola medgifna högsta anslagsbeloppet borde något höjas.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet innebära giltig anledning

för beviljande af den nu äskade anslagsförhöjningen; men deremot

torde det för åtnjutandet af det högre statsbidraget föreslagna vilkoret, eller

att vid den inrättade andra afdelningen minst hälften af de elever, som

under näst förutgående läsår genomgått den första årskursen, fortfarande

begagnade undervisningen, kunna anses väl hårdt och sannolikt komma att leda

derhän, att högst få, om ens några, dylika läroanstalter skulle kunna komma i

åtnjutande af den afsedda.fördelen. För att undvika denna olägenhet har

det synts Utskottet, att berörda vilkor lämpligen kunde på så sätt förändras,

att omförmälda elevantal bestämdes till en fjerdedel i stället för hälften;

hvarförutom stadgandet derom, att berörda antal skulle under närmast föregående

läsår hafva genomgått den första årskursen, torde böra ändras på

det sätt, att i samma antal äfven skulle kunna inräknas elever, som efter

första lärokursens genomgående varit af sjukdom eller annat hinder urståndsätta

att genast fortsätta sina studier; och hemställer Utskottet alltså,

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till understöd

åt folkhögskolor med 10,000 kronor samt medgifva,

. att, med för öfrigt oförändrade vilkor för anslagets användande,

statsbidraget må kunna utgå med ett belopp

af högst 3,000 kronor för hvarje folkhögskola, vid hvilken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

en andra afdelning blifvit inrättad och hvarest ett antal

elever, motsvarande minst fjerdedelen af dem, som under

närmast föregående läsår genomgått den första årskursen,

fortfarande begagnar undervisningen.

Angående

aflöninge-n

för lärare

vid folkskolor

in. ''in.

2b:o. I afseende å frågor, som beröra follmndervisnincjen, är uti särskilda

inom Andra Kammaren väckta motioner föreslaget:

al Heu J. 1 . bandqvist (motion n:o 27), att Riksdagen för sin del

ville besluta, det samtlige folkskolelärares aflöningar skulle oafkortade utbetalas

af statsmedel, utom stadgadt husrum, vedbrand, kofoder och planteringsland,

samt dertill anvisa nödigt anslag;

af Herr J. Jonasson i Gfullaboås (motion n:o 52), att Riksdagen måtte

besluta, att statsbidrag enligt nu gällande bestämmelser skulle tillerkännas

skoldistrikt jemväl till aflöning åt lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor

. för den tid, de undervisade utöfver åtta månader om årot, samt för

detta ändamål ställa nödiga medel till Kongl. Majrts förfogande genom förlöjning

med 207000 kronor i förslagsanslaget till lärares och lärarinnors aflöning

vid folk- och småskolor; och

,o ■ ^err -E- Hjelm (motion n:o 113), att Riksdagen måtte i underdånighet

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes genom sakkunnige, praktiske män

lata utarbeta och till en kommande Riksdags pröfning förelägga förslag till

ny folkskolelag med skärpta minimifordringar för den allmänna medborgerliga

bildningen i stället för nuvarande folkskolestadga, samt att Riksdagen måtte

ställa ett belopp af 3,000 kronor till Kongl. Maj:ts förfogande, att användas

i och för utarbetande af en dylik folkskolelag.

Hvad först beträffar förslaget derom, att kostnaderna för folkskolelärarnes

kontanta aflöning skulle helt och hållet öfverflyttas på staten, har Utskottet,

som fasthäller den grundsatsen, att folkskolan i främsta rummet är en kommunens

angelägenhet och att statens mellankomst i afseende på kostnaderna

för folkundervisningen bör, förutom omsorgen om lärarebildningen, endast

afse att understödja församlingarne vid ordnandet af deras folkskoleväsende,

funnit sig icke kunna det i omförmälda syfte nu framstälda förslaget understödja.

Vidkommande derefter förslaget om statsbidrag till aflöning åt lärare

ocli lärarinnor vid folk- och småskolor för undervisning under längre tid

än den stadgade, har detta förslag icke kunnat undgå att synas Utskottet

särdeles olämpligt, till stöd för hvilken åsigt torde få anföras, att längre

undervisningstid synes dels icke nödvändig, då numera fortsättningsskolor

finnas, och dels jemväl otjenlig, enär derigenom läraren eller lärarinnan

skulle komma att gå i mistning af väl behöflig hvilotid. ''

Hvad slutligen beträffar det af Herr O. E. Hjelm väckta förslaget an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

25

gående anhållan om utarbetande af ny folkskolelag, har, vid det förhållande

att motionärens framställning icke gifvit Utskottet någon ledning för bedömande

af det mål, som af honom afses, Utskottet icke varit i tillfälle att

ingå i någon närmare pröfning af omförmälda förslag, hvilket Utskottet alltså

ej heller kunnat understödja.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

a) att Herr J. V. Lundqvists motion n:o 27 icke

må af Riksdagen bifallas;

b) att Herr J. Jonassons i Gtullaboås motion n:o

52 icke heller må af Riksdagen bifallas; och

c) att Herr C. E. Hjelms motion n:o 113 må af

Riksdagen lomnas utan afseende.

De tekniska läroverken.

29:o Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att för till- Angående

iämpning af den i statsrådsprotokollet omförmälda organisation af slöjdskolan

i Stockholm måtte beviljas en tillökning i skolans ordinarie anslag med skolan i

71,500 kronor, hvaremot de för skolan å extra stat för innevarande år be- Stockholm.

viljade anslag, tillhopa 72,130 kronor, icke skulle vidare utgå.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. n:o 7 sid. 47 och följande) är en omfattande

utredning i ämnet meddelad, hvilken utredning gifver vid handen,

att den nu af Kongl. Maj:t framlagda organisationsplanen för omförmälda

läroverk är upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag, som

i sådant hänsende blifvit den 11 November 1875 afgifvet af komitén för den

tekniska undervisningens ordnande. Enligt nämnda plan skulle vid slöjdskolan

finnas, hädanefter som hittills, en teknisk afton- och söndagsskola samt

en teknisk undervisningsanstalt för qvinnor, men dessutom den undervisning,

som vid slöjdskolan redan förefinnes i de till de konstindustriella och byggnadsfacken

hörande läroämnena, så utvidgas och ordnas, att en högre konstindustriel

läroanstalt samt en byggnadsskola der bildades. Vidare skulle den

undervisning i de till den allmänna medborgerliga bildningen hörande kunskapsgrenar,

som slöjdskolan nu lemnar, derifrån afskiljas, hvilken förändring

öfverensstämmer med Riksdagens en gång uttalade önskan.

Beträffande lärarepersonalens organisation, innefattar det föreliggande

förslaget den förändring att, i stället för att de vid slöjdskolan för närvarande

anstälde lärare för den ordinarie undervisningen utgöras dels af öfverlärare,

dels af underlärare, begge slagen med fast aflöning, och dels af biträdande

lärare, skulle de två sistnämnda sammanföras i en klass och således finnas

Bih. till Bilcsd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. 9 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11

blott två slag af lärare: öfverlärare och underlärare, af Indika de förre skulle

utöfva en fullt sjelfständig verksamhet och tjenstgöra vid skolan hela läsaret,

och de senare biträda de förre samt inkallas till tjenstgöring i den mån

det periodiskt vexlande antalet lärjungar sådant påkallade. Endast öfverlärarne

skulle erhålla fast anställning med bestämda arfvoden, under det att

för aflönande af underlärare skulle anvisas en viss summa af skolans årsanslag.

Vidkommande derefter skolans förvaltning skulle, enligt det framlagda förslaget,

en föreståndare stå i spetsen för hela läroanstalten, med skolans styrelse

lemnad befogenhet att bestämma föreståndarens undervisningsskyldighet med

fästadt afseende på skolans behof, äfvensom på nödvändigheten för honom

att använda största delen af sin tid till öfvervakande af skolans gång i det

hela. Till föreståndarens biträde för matrikelfönug, expedition m. in. skulle

en sekreterare anställas. Vidare skulle en af lärarne i den högre konstindustriella

afdelningen och en af lärarne i byggnadsyrkesskolan i egenskap

af afdelningsföreståndare leda hvar sin af dessa båda afdelningars verksamhet,

och slutligen skulle en föreståndarinna utöfva den närmaste ledningen

af och vaka öfver ordningen vid den tekniska undervisningsanstalten för

qvinnor, äfvensom der meddela undervisning. De nuvarande ordningsmannabefattningarne

skulle indragas och de dem tillhörande göromålen öfvertagas

af lärarne. För öfrig t hafva, likasom för närvarande är fallet, bland förvaltningspersonalen

upptagits kassaförvaltare, bibliotekarie samt predikant, hvartill

komme en maskinist jemte ett biträde åt denne, två portvakter och tre

vaktmästare.

Hvad angår de årliga kostnader, som för Slöjdskolan i Stockholm,

under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits, blefve behöflig»,

är i statsrådsprotokollet (Bil. n:o 7 sid. 58 och 59) redogörelse lemnad för

de förändringar, som funnits böra vidtagas uti komiterades i detta hänseende

afgifna förslag; och då berörda redogörelse synts Utskottet tillfyllestgörande

och ej gifva anledning till någon erinran, får Utskottet, för undvikande af

vidlyftighet, dertill hänvisa.

Den nya utgiftsstaten snulle enligt det nådiga förslaget blifva följande:

Föreståndarens aflöning

hvaraf 2,000 kronor utgöra tjenstgöringspenningar.

Aflöning åt öfverlärarne i

afton- och söndagsskolan ..............................................

den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor

den konstindustriella läroanstalten

byggnadsyrkesskolan ......................................................

Aflöning åt underlärare .....................................................

För den extra ordinarie undervisningen

6,000 kronor

14,250

6,700

10,900

4,450

13,000

4,500

Transport 59,800

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

27

Transport 59,800 kronor

Arfvode åt föreståndarinnan i den tekniska undervisningsanstalten

för qvinnor ...................................................

föreståndaren i den konstindustriella läroanstalten

v byggnadsyrkesskolan.....................

„ sekreteraren ..............................................................

bibliotekarien, tillika skolans materialförvaltare ...

„ kassaförvaltaren ......................................................

,, predikanten............................................................

För maskinister och betjening ..................................................

Lyshållning...................................................................................

Uppvärmning .................................................................................

Vattenförbrukning ..........................................................................

Biblioteket .................................................................................

Undervisningsmateriel och samlingar ........................................

Inventariers inköp och underhåll ...............................................

Stipendier, pris och belöningar ..................................................

Diverse utgifter ............................................................

V

11

11

V

11

800

800

500

1,200

1,400

400

300

4,450

6,000

5.000

400

1.500

6.000

2,000

2.500

4,450

n

11

11

11

11

11

V

V

11

11

11

11

V

11

11

11

Summa 97,500 kronor.

De årliga tillgångar, som skolan, oberoende af _ statsanslaget, egdo till

sitt förfogande, voro enligt Kommerskollegiets beräkning:

Skolafgifter ................................................................................ kronor 7,500.

Sjöstedtska fondens afkastning ...........................................■_■■■• v 2,400: —

Ersättning från geologiska byrån och landtbruksakademien

för uppvärmning och vattenförbrukning ........... „ l,3b2: 90.

Summa kronor 11,252: 90.

Denna summa hade af kollegiet, med afseende å svårigheten att på förhand

beräkna den möjliga vexlingen i skolafgifternas belopp, utjemnats till

! 1,000 kronor, hvadan det årliga anslag af statsmedel, som slöjdskolan efter

reorganisationen skulle behöfva, vore 86,500 kronor, eller 71,500 kronor

utöfver det anslag af 15,000 kronor, som nu för skolan utgår å ordinarie

stat. Då deremot de anslag, som skolan årligen fått sig på extra stat anvisade,

och hvilka för år 1878 inberäknadt dyrtidstilläggen uppgå till 72,130

kronor, skulle upphöra, blefve statens utgifter för Slöjdskolan i sjelf va verket

något minskade mot tillförene.

Då Utskottet anser, att genom den sålunda föreslagna organisationen,

hvars hufvuddrag här blifvit angifna, Slöjdskolan bör bättre an enligt nuvarande

bestämmelser kunna uppfylla det vigtiga ändamål, för hvars, tillgodoseende

hon blifvit inrättad, och då förutstaonde förslag till stat ej gifvit

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

anledning till någon anmärkning, har Utskottet funnit sig böra förevarande

nådiga framställning till Riksdagens bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må, för tillämpning af den nu föreslagna

organisationen af Slöjdskolan i Stockholm, bevilja

en tillökning i skolans ordinarie anslag med 71,500

kronor.

Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.

Aytfemtle . .KonS’1-. MaJ:t har föreslagit Riksdagen att till tjenstgöringspen
(jörings-

''MvigciT åt > ättslcemisten, att till vikarie afstås i de fall, Kon°'']. Maj:t när
rÉSZten.

mare t,ostämde’ bevilJa en tillökning i anslaget till Medicinalstyrelsen med

1,500 kronor, under vilkor att rättskemisten deraf använde 1,000 kronor till

aflöning åt ett biträde^ vid de rättskemiska undersökningarnas utförande.

Den allt sedan år 1875 å stat uppförda lönen för rättskemistbefattningen

utgör 4,500 kronor, och åligger det tjenstens innehafvare att, enligt instruktion

den 29 Oktober 1875, sjelf bekosta undersökningslokal (laboratorium)

samt nödiga reagentier och apparater mot den ersättning, som genom

nådiga brefvet den 24 Maj 1872 blifvit bestämd.

I afseende på denna ersättning är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7

sid 61) an förd t, att densamma kunde anses motsvara behofvet så länge rättskemisten

var blott tillförordnad och jemte sin befattning innehade annan

• tjenst samt begagnade laboratoriet vid den läroanstalt, der han då var anstäld,

men befunnes otillräcklig sedan denne tjensteman måste sjelf bekosta

icke allenast reagentier och apparater, utan äfven hyra för laboratoriilokalen,

brännämnen och uppassning, för hvilket allt kostnaden utgjort 2,600 kronor

årligen, under det att nämnda ersättning, efter beräkning för åren 1873 —

1876, i medeltal uppgått till endast 1,476 kronor om året.

Beträffande rättskemistens göromål är meddeladt, att antalet af de remisser

och undersökningsföremal, som varit till honom öfverlemnade, utgjort

år 1873: remisser 48, undersökningsföremal 74,

1874

1875

1876

1877

45,

48,

59,

61,

59,

65,

72,

102,

samt att hvar och en af undersökningarne erfordrat flera dagars arbete och

en jemn tillsyn, medan utförandet af icke få bland dem upptagit flera veckors

tid, hvarjemte ej sällan inträffat, att rättskemisten haft fyra till fem under
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 11.

29

sökningar på en gång till sig remitterade, hvilket föranledt en ansträngande

och oafbruten sysselsättning, enär dylika undersökningar måste så snart som

möjligt företagas.

Med hänsyn till denna trägna tjenstgöring och då den ersättning för

verkstälda undersökningar, som blifvit rättskemisten tillerkänd, årligen betydligt

understigit kostnaden för underhållet af hans laboratorium, samt då

det dessutom synes angeläget, att rättskemisten blifver satt i tillfälle att hålla

sig ett biträde, som till gagn för det allmänna kunde uppöfvas i dithörande

undersökningars verkställande, har Utskottet funnit nu förevarande nådiga

framställning böra vinna Riksdagens bifall; och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må till tjenstgöringspenningar åt

rättskemisten, att till vikarie afstås i de fall Kongl. Maj:t

kan komma att närmare bestämma, bevilja en tillökning

i anslaget till Medicinalstyrelsen med 1,500 kronor, under

vilkor att rättskemisten deraf använder 1,000 kronor

till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnes

utförande.

31:o. I enlighet med dåvarande Sundhetskollegii uti underdånig skrifvelse

den 24 September 1877 af anförda skäl (se Bil. N:o 7 sid. 62 och {amen löner.

63) gjorda framställning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att provincialläkarelönerna

måtte från och med år 1879 utgå med 2,000 kronor, och

derutöfver med ett ålderstillägg af 500 kronor efter femton års tjenstgöring,

samt att, för beredande af tillgång till normallönernas utbetalande, anslaget

till provincialläkares aflönande måtte ökas med 55,000 kronor; hvaremot det

på innevarande års extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg åt provincialläkare,

44,400 kronor, icke skulle vidare utgå.

Provincialläkarnes antal uppgår för närvarande till 137, och vid detta

års utgång skola, om ej dödsfall inträffar, 48 läkare finnas, som innehaft

sådan tjenst femton år eller derutöfver. Bland dessa åtnjuta de 27 äldste

ett lönetillägg af 500 kronor och för innevarande år ett dyrtidstillägg af

400 kronor; de öfriga 110 provincialläkarne hafva ett dyrtidstillägg af 300

kronor. Den nuvarande aflöningen utgör således å ordinarie stat

110 provincialläkarelöner å 1,500 ............................................. 165,000.

27 „ å 2,000 ............................................. 54,000.

Kronor 219,000-

hvartill komma dyrtidstillägg å extra stat till belopp af ................. 44,400.

Summa kronor 263,400.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

och den af Kongl. Maj:t föreslagna:

137 provincialläkarelöner å 2,000 kronor .............................. 274,000.

hvartill komma åldertillägg till vexlande belopp.

Tillökningen på ordinarie stat skulle således blifva 55,000 kronor,

hvaremot det på innevarande års stat uppförda anslag till dyrtidstiliägg åt

provincialläkare, 44,400 kronor, icke vidare skulle utgå, i följd hvaraf den

verkliga tillökningen i statsutgift, oafsedt ålderstilläggen, blefve 10,600

kronor.

I sammanhang med förevarande nådiga framställning, har Utskottet

till behandling förehaft följande inom Riksdagen i ämnet väckta motioner,

nemligen:

af Herr O. Ljungqvist (motion N:o 11 inom Första Kammaren), hvilken

föreslagit, att Riksdagen ville på det sätt bifalla Kong!. Maj:ts omförmälda

nådiga framställning, att provincialläkarnes löner bestämdes att från

och med år 1879 utgå med 2,000 kronor och att derutöfver två ålderstilllägg

skulle, hvartdera å 500 kronor, utgå det första efter tio och det andra

efter femton års tjenstgöring;

af Herrar E. Clairfelt, L. Torpadie, O. Bergius, W. Var ap, L. J.

Vahlander, P. A. Hellgrén, C. E. Hjelm och J. É. Billström (motion K:o

38 inom] Andra Kammaren), hvilka, bland annat, hvarom nu ej är fråga,

afgifvit ett med Herr O. Ljungqvists nyss omförmälda framställning öfverensstämmande

förslag;

af Herr Jöns Persson i Grysshult (motion N:o 99 inom Andra Kammaren),

som föreslagit, “att Riksdagen måtte för sin del besluta upphäfvandet

för kommunerna att hädanefter bygga och underhålla läkarebostäder

samt ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett reservationsanslag tillräckligt

för att tilldela provincialläkare, som hädanefter tillsättas, en årlig hyresersättning,

förslagsvis beräknad till 500 kronor"; och har motionären derjemte,

för den händelse förestående allmänna förslag icke skulle vinna Riksdagens

bifall, hemstält, “att Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

lön för en provincialläkares anställande inom södra delen af Sunnerbo

härad jemte årlig hyresersättning till densamme, förslagsvis beräknad

till 500 kronor"; samt

af Herr G. Johansson (motion N:o 112 inom Andra Kammaren), hvilken

hemstält, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts förslag om löneförhöjning

för provincialläkare, måtte besluta, att alla provincialläkaredistrikt,

som fortfarande ville åtnjuta förmånen af provincialläkare med lön å stat,

skulle vara skyldiga att anskaffa och underhålla bostad åt läkaren, men att,

derest detta förslag ej vunne Riksdagens bifall, Riksdagen måtte besluta,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

31

att den skyldighet, som nu åligger en del provincialläkaredistrikt i fråga om

anskaffande och underhåll af bostad åt läkaren, måtte upphäfvas.

Utskottet har funnit de i statsrådsprotokollet anförda förhållanden vara

af beskaffenhet att klart ådagalägga behofvet af en förbättrad aflöning åt

provincialläkarne, men lika med Kongl, Maj:t ansett tillräcklig anledning

saknas att i detta hänseende vidtaga större förändring än den af Sundhetskollegium

föreslagna, hvadan Utskottet icke kunnat till bifall förorda det af

Herrar O. Ljungqvist, E. Clairfelt m. fl. i ämnet väckta förslag.

Hvad angår de gjorda framställningarne i fråga om förändring i skyldigheten

att bygga och underhålla läkarebostad, har Utskottet, vid det förhållande

att, på sätt de både särskilde motionärernes förslag gifva vid handen,

meningarne synas vara väsentligt delade rörande det mest lämpliga

sättet för denna angelägenhets ordnande, samt en fråga af dylik beskaffenhet

dessutom icke lärer kunna utan vederbörlig omsorgsfull utredning afgöras,

funnit sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att något af i fråga varande

förslag bifalla.

Yidkommande slutligen Herr J. Perssons förslag om anvisande af lön

åt en provincialläkare i södra delen af Sunnerbo härad lärer detta förslag

otvifvelaktigt afse en angelägenhet, som icke lämpligen kan af Riksdagen i

första hand pröfvas, hvadan detsamma torde få lemnas utan afseende.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må besluta, att provincialläkarelönerna

skola från och med år 1879 utgå med 2,000

kronor, och derutöfver med ett ålderstillägg af 500 kronor

efter femton års tjenstgöring, samt att för beredande

af tillgång till normallönernas utbetalande anslaget till

provincialläkares aflönande må ökas med 55,000 kronor;

b) att ofvan berörda af Herrar O. Ljungqvist och

E. Clairfelt m. fl. väckta förslag icke må vinna Riksdagens

bifall;

c) att Herr Jöns Perssons omförmälda motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

d) att jemväl Herr C. Johanssons ofvan berörda

motion må af Riksdagen lemnas utan afseende.

32:o. Till förbättring af lönevilkoren för provincialläkare i sådana Angående

distrikt, hvarest till följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och distriktens p™ningar9åt

vidd eller deras besvärlighet i afseende på sjukvårdens handhafvande, svårig- provincialhet

vid inträffade ledigheter uppstått att finna sökande till tjensterna, eller lekare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

hvarest läkarnes inkomster befunnits allt för knappa i förhållande till deras

Lfnadsbehof, hafva tid efter annan medel blifvit beviljade att utgå under

namn af tjenstgöringspenningar åt provincialläkare. Dessa medel utgöra för

närvarande tillsammans 9,800 kronor och äro fördelade på 17 distrikt,

hufvudsakligen i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, med i allmänhet

500 kronor, men i några tå fall 1,000 kronor på hvarje lön.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 65) inhemtas, hade

Sundhetskollegium, äfven om den i näst föregående punkt omförmälda allmänna

löneförhöjning för provincialläkare blefve af Riksdagen beviljad, ansett

sig ega skäl att befara, det lönerna likväl skulle i många distrikt befinnas

otillräckliga, icke blott inom de norra länen, utan jemväl på flera andra

ställen, särdeles i de aflägsnare och mera glest bebodda delarne af Dalarne,

Yermland och Småland. På det att läkarevård för invånarne i dessa trakter

icke måtte komma att saknas, hade .kollegiet derföre hemstält, att anslaget

till tjenstgöringspenningar måtte ökas med 13,000 kronor, hvilken summa

beräknats vara erforderlig för att kunna dels höja ifrågavarande lönebidrag

från 500 till 1,000 kronor i ytterligare ett antal af de norra provincialläkaredistrikten

och dels anvisa sådant bidrag till belopp af 500 kronor i de

distrikt inom spridda delar af landet, hvilka företrädesvis kunde synas vara i

behof deraf.

Derjemte hade Norrbottens läns landsting hos Kongl. Maj:t underdånigst

anhållit, att länets sju provincialläkare måtte beredas en tillökning i

sina löneförmåner, hvardera till belopp af 700 kronor, att utgå såsom tjenstgöringspenningar.

Det syntes uppenbart, att verksamma åtgärder borde vidtagas för

undanrödjande i möjligaste mån af de missförhållanden, som vållat att provincialläkaretjensterna

i rikets nordligaste län endast med största svårighet

kunnat besättas, och att för närvarande tio af dessa tjenster stode lediga i

brist på sökande. Lika med Sundhetskollegium har Kongl. Maj:t ansett, att

det åsyftade ändamålet icke kunde vinnas endast med en allmän reglering

af provincialläkarelönerna. Men Kongl. Maj:t har dock icke derutöfver velat

göra framställning om nya löneanslags beviljande till det höga belopp, som

Kollegiet föreslagit, och som afsåge höjande af provincialläkarelönerna io ej

mindre än 26 distrikt, bland annat jemväl inom rikets sydligare län. Åtminstone

för dessa län borde man nemligen ännu afvakta verkningarne af

löneregleringen, innan en ytterligare löneförhöjning i så stor utsträckning sattes

i fråga. För närvarande syntes ett anslag, som medgåfve förhöjning med

500 kronor i femton distrikt, företrädesvis de nordligaste, kunna anses tillfyllestgörande,

och Kongl. Maj:t har förty föreslagit Riksdagen att bevilja

en tillökning af 7,500 kronor i anslaget till tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

33

Utskottet, sura funnit hvad sålunda blifvit anfördt, innebära giltiga

skäl för beviljande af den äskade anslagstillökningen, får alltså, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att tillökning i anslaget till tjenstgöringspenningar åt

provincialläkare må beviljas med 7,500 kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

33:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit och

under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 65—67) förebragta

utredning i ämnet, hvilken synts Utskottet innebära fullgiltig anledning

för staten att med nu äskadt belopp ytterligare understödja det

för samhället i flera hänseenden så vigtiga allmänna barnbördshuset, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må i det till allmänna barnbördshuset i

Stockholm nu anvisade årsanslag, 9,500 kronor, bevilja

en förhöjning af 5,500 kronor, att utgå från och med

nästkommande år.

34:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit att lönen för barnmorskeläraren

vid Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor måtte ökas med

1,500 kronor.

Då, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 67) inhemtas, barnmorskeläraren

i Stockholm för närvarande åtnjuter aflöning till lika belopp

med det nu för ifrågavarande lärare i Göteborg föreslagna samt, vid det

förhållande att undervisningen vid båda läroanstalterna är enahanda och antalet

elever jemväl varit ungefär lika, all anledning synes saknas, hvarföre läraren

vid den ena anstalten skulle vara sämre aflönad än hans vederlike vid den

andra läroanstalten, har Utskottet funnit sig böra förevarande framställning

till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att lönen för barnmorskeläraren vid Göteborgs undervisningsanstalt

för barnmorskor må ökas med 1,500 kronor.

Vetenskapsakademien och Naturhistoriska riksmuseum.

35:o. Med anledning af en utaf Vetenskapsakademien gjord underdånig

framställning har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen aft i anslaget

till expenser för naturhistoriska riksmuseet bevilja en förhöjning af 4,530

Bih. till Hiksd. Prat. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 9 llåft. 5

Angående

ökadt anslag

till Allmänna

barnbördshuset.

Angående

löneförbättring

åt barnmorskeläraren

i Göteborg.

Angående

förhöjning i

Naturhistoriska

riksmuseets

expensmislag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

kronor, hvilket belopp väl något öfverstege det för handen varande behofvet,

men hvarigenom en under åren från och med 1876 uppkommen brist i

expensanslaget småningom skulle kunna fyllas utan att, på sätt akademien

tillika ifrågasatt, särskilda medel för detta ändamål behöfde anvisas.

Den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 68 och 69) förebragta utredning

i ämnet, till hvilken Utskottet, för undvikande af öfverflödig vidlyftighet,

i öfrigt hänvisar, gifver vid handen att det belopp, hvarmed ifrågavarande

anslag, nu utgörande 7,470 kronor, behöfver höjas, för att fylla

nuvarande årliga behof, utgör 2,900 kronor. Yid sådant förhållande och

då det synes Utskottet särdeles olämpligt att anvisa ytterligare tillökning i

ett årligt anslag för att dermed fylla en å anslaget uppkommen brist, om

hvars betäckande särskild framställning torde böra göras, sedan bristens

verkliga belopp blifvit kändt, har Utskottet funnit sig sakna anledning att

nu tillstyrka större förhöjning i berörda anslag än 2,900 kronor; och hemställer

Utskottet, på grund af hvad sålunda förekommit och anförts,

att förevarande nådiga framställning må på det sätt

af Riksdagen bifallas, att anslaget till expenser för Naturhistoriska

riksmuseum höjes med 2,900 kronor.

Angående 36:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare föreslagit att

tionmdrikets för underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs och

vestra kust. Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma måtte anvisas ett

reservationsanslag af 2,000 kronor.

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 69 och 70) meddelade

utredning, af hvilken inhemtas, bland annat, att ifrågavarande station blifvit

grundad genom en af medicine doktorn A. F. Regnell för ändamålet

gjord donation af 15,000 kronor, synts Utskottet gifva vid handen, att företaget

bör blifva till gagn i vetenskapligt hänseende samt förty vara förtjent

af understöd, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att derför

anvisa nu äskade belopp af 2,000 kronor.

Till en början torde emellertid anslaget endast böra på extra stat beviljas,

enär anläggningen ännu är så ny och det synes lämpligt att, innan

densamma definitivt blifver försedd med understöd af statsmedel, någon erfarenhet

må vara vunnen om det gagn densamma verkligen kommer att

medföra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att för ofvan omförmälda ändamål må på extra stat

för år 1879 anvisas ett belopp af 2,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

35

Akademien för de fria konsterna.

37 :o. lvongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande af

den i statsrådsprotokollet intagna stat för nämnda akademi, för statens tillämpning

bevilja en tillökning i akademiens anslag af 12,800 kronor, hvaremot

det till dyrtidstillägg för akademien nu anvisade anslag, 4,500 kronor,

icke skulle vidare utgå; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande

löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i aflöningen ingående

tjenstgöringspenningar till vikarie finge af Kongl. Maj:t bestämmas.

På sätt af den statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 70 och följande)

förebragta utredning inhemtas, hade akademien för de fria konsterna, hvilken

redan i skrifvelse den 22 November 1873 gjort underdånig framställning om

behofvet af förhöjda anslag, vidare i skrifvelse den 25 Augusti nästlidet ar

af anförda skäl (se sid. 71 och 72) anhållit, det Kongl. Maj:t måtte täckas

af Riksdagen utverka nödvändig vorden tillökning i akademiens gällande

stat. I afseende å de i staten nu upptagna särskilda lärarebefattningarna

hade erinrats, att, sedan, i sammanhang med anordnandet vid tekniska högskolan

af en särskild afdelning för undervisning i byggnadskonst till bildande

af arkitekter, Kongl. Maj:t i nådigt bref den 12 Maj 1876 förordnat, att

de vid akademiens läroverk inrättade förberedande byggnads-, beskrifvande

geometri- och praktiska byggnadsskolorna skulle indragas, så snart de i

nämnda skolor intagna elever hunnit afsluta sina kurser för att i akademiens

högre byggnadsskola uppflyttas, ej mindre lärare- och biträdande

lärarebefattningarna i den förberedande byggnadsskolan under senare tider

varit obesatta, än äfven undervisningen i beskrifvande geometri upphört,

och arfvodet åt läraren i detta ämne samt de dermed förenade perspektivoch

konstruktionsteckning på den manliga afdelningen nedsatts från 600

till 300 kronor; hvarjemte, enligt hvad akademien anmält, lärarebefattningen

i praktisk byggnadskonst eller allmän byggnadslära komme att indragas

under år 1879, sedan den för fyra år beräknade kursen i berörda ämne

nämnda år hunnit afslutas.

Då vid framläggandet af förslag till ny stat för akademiens läroverk

jemväl bort tillses, huru vida eljest någon förändring i lärarnes antal lämpligen

kunde ega rum, hade akademien i sadant hänseende föreslagit en

minskning genom indragning af elementarteckningsskolan och såsom skäl

derför hufvudsakligen anfört, att denna skola, ehuru hon tillförene varit

nödvändig, enär någon annan förberedande sådan ej fans att begagna af

dem, som önskade inträda på konstnärsbanan, likväl nu mera ^utgjorde en

för statens främsta läroverk i bildande konst obehöflig tillsats, da elementar
-

Ang&ende

ny stat för

Akademien

för de fria

konsterna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

36

undervisningen i ritning och beredelsen till inträde i akademiestudiernas

första klass, den så kallade ”lägre antikklassen”, kunde inhemtas hos enskilde

lärare samt förnämligast och på ett tillfredsställande sätt vid Stockholms

slöjdskola.

Med iakttagande af förenämnda, redan verkstälda eller nu föreslagna

indragningar skulle lärarnes hela antal blifva elfva, bland hvilka sju professorer.

Yid bestämmandet af de för desse lärare erforderliga löneförhöjningar

hade akademien fäst synnerligt afseende vid behofvet af en utsträckning i

undervisningen på läroverkets qvinliga afdelning och en deremot svarande

ökad tjenstgöring å lärarnes sida. Denna undervisning skulle nemligen med

det nuvarande allt för ringa löneanslaget å denna afdelning icke hafva motsvarat

sitt ändamål, derest icke lärarne sjelfmant uppoffrat betydlig tid, utöfver

hvad dem ålegat, för att kunna vinna något resultat af sina bemödanden.

Då emellertid sådana uppoffringar icke kunde alltjemt påräknas,

hade akademien i underdånighet föreslagit, att den qvinliga afdelningens

likställighet med den manliga, som nu egde rum endast med hänsyn till

studieämnena och deras omfattning, äfven måtte göras gällande i afseende

pa studietimmarnes antal, hvilket således i de för begge afdelningarna gemensamma

läroämnena skulle blifva detsamma som på mansafdelningen.

Härigenom vunnes äfven den fördelen, att i staten icke* vidare behöfde, såsom

hittills, upptagas tvenne olika löneserier för läroverket.

Beträffande sjelfva aflöningarna för lärarne, hvilka hittills utgått såsom

arfvoden, hade akademien föreslagit den ändring, att desamma måtte, i

likhet med hvad nu mera i allmänhet iakttoges, fördelas i fast lön och

tjenstgöringspenningar, med rätt för innehafvaren att vid afgång undfå pension

till den fasta lönens belopp. Med tjenstgöringspenningarne, som icke

skulle beräknas efter en afföningsposterna genomgående lika proportion,

utan afpassas efter den större eller mindre svårighet, som måste antagas

förenad med anskaffande af vikarie, afsåges ock att afhjelpa den förut rådande,

ofta öfverklagade oegentligheten att, då en lärare varit af sjukdom

eller genom studieresor, företagna på egen bekostnad, men till medelbart gagn för

läroverket, hindrad att bestrida undervisningen, hela aflöningen för° densamma

mast afträdas åt den tjenstförrättande. Tillika hade akademien hemstält,

att samtlige lärarne måtte komma i åtnjutande af tvenne ålderstil 1 ägg,

att utgå hvartdera med en tiondedel å afiöningsbeloppen, det första efter

fem års och det andra efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, dock att

sådant ålderstillägg icke skulle utgå, då samma person innehade två befattningar

inom läroverket eller med sådan befattning förenade tjenstemannaplats

hos akademien.

Härefter hade akademien afgifvit förslag till de särskilda afföningar
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

37

nes belopp, för hvilket förslag redogörelse blifvit meddelad i åberopade statsrådsprotokollet

(sid. 74—78), till hvilken redogörelse Utskottet, för undvikande

af vidlyftighet, tillåter sig att här endast hänvisa.

Beträffande de i gällande stat med tillhopa 3,300 kronor uppförda sex

konstnärsarfvoden, två af 750 kronor och fyra af 450 kronor, af hvilka

sistnämnda tvenne på senare tider icke utgått, hade akademien föreslagit

förändrade bestämmelser. Dessa arfvoden, hvilka förbundit innehafvarne att

vara i landet bosatte och bilda elever, och hvilka vore afsedda för uppehållandet

af sådana konstarter, som ej hade ordinarie representanter vid statens läroverk

för skön konst, blefve äfven för framtiden väl behöflige, i synnerhet om andra

konstarter än de eljest tillgodosedda ifrågakomme att stödjas med bidrag

af allmänna medel, hvaremot historiemålare- och statybildhuggarearfvodena

kunde indragas med afseende på den tillökning i aflöning, som skulle tillkomma

lärarne i målning och modellstudium vid läroverket. Akademien

hade derför underdånigst hemstält, att i stället för de förra konstnärsarfvodena

måtte i den nya staten uppföras ett anslag af 3,000 kronor, fördeladt till

fem särskilda konstnärsstipendier å 600 kronor årligen, afsedda att för en

tid af fem år, och med förnyelserätt en gång för ytterligare fem år, tilldelas

skickliga i landet boende konstnärer inom facken för porträtt-, marin- och

djurmålning, medaljgravyr samt gravyr och etsning i koppar m. m., mot

skyldighet för dem att hemma hos sig gifva ledning och råd åt elever inom

nämnda konstgrenar, äfvensom att, beträffande fullgörandet af detta sitt undervisniugsåliggande,

till akademien årligen afgifva redogörelse.

Vidkommande erforderlig tillökning i expensmedlen hade akademien

af anförda skäl hemstält, att anslaget tillbelysning, undervisningsmateriel, atelierhyra

m. m. måtte höjas från 5,300 till 6,500 kronor, anslaget till lefvande

modeller för båda afdelningarna från 1,800 till 2,400 kronor, anslaget till

samlingarnas ökande och underhåll från 2,000 till ''2,500 kronor samt anslagen

till städning och renhållning äfvensom till beklädnad åt betjeningen från

tillhopa 600 till 1,000 kronor; hvarjemte akademien, då utgifterna på dessa

fyra anslagsposter årligen vexlade, begärt, dels att en möjligen uppkommande

brist i någon af dessa finge fyllas af tillgångarna å de öfriga, under iakttagande

deraf att deras sammanlagda summa ej blefve öfverskriden, och dels att

möjligen uppkommande besparing å samma poster finge för de afsedda ändamålen

till följande år reserveras.

Slutligen hade akademien hemstält, att det i gällande stat upptagna

reservationsanslag, 8,000 kronor, till fyra resestipendier å 2,000 kronor åt

elever för deras fortsatta utbildning genom studier i utlandet, matte höjas

till 12,000 kronor, på det att hvarje af dessa stipendier skulle kunna ökas

till 3,000 kronor. Stipendiernas belopp, som qvarstått oförändradt sedan år

1818, vore nemligen nu mera allt för otillräckligt för att sätta stipendiaten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

i tillfälle icke blott att utveckla sig inom sin konstart, utan ock att arbeta

för förvärfvandet af den allmänna konstnärliga bildning, som kunde göra

honom skicklig att i en framtid verka såsom den konststuderande ungdomens

ledare.

Uti hvad akademien sålunda föreslagit hade Kongl. Majt endast funnit

anledning till följande ändringar. Då, på sätt akademien anfört, den högre

ornamentsskolan vid dess läroverk i senare tider och sedan slöjdskolan hunnit

utveckla sig varit föga besökt af lärjungar, och då ornamentsstudiet i praktik

snarare borde idkas vid en skola för konstindustri än vid en konstskola,

syntes tillräckligt skäl icke förefinnas att vid akademiens läroverk bibehålla

en särskild lärarebefattning i berörda ämne; hvaremot, för den händelse

akademien kunde finna sådant ändamålsenligt, erforderligt arfvode för undervisning

i ornamentikens teori borde kunna beredas å det begärda anslaget

till extra biträden vid läroverket.

Aflöningen åt en lärare i konsthistoria syntes böra, likasom i nu gällande

stat, utgå såsom arfvode, utan fördelning i fast lön och tjenstgöringspenningar.

Äfven om det skulle anses ändamålsenligt att för bestridande

af de föreläsningar i nämnda ämne, hvilka sedan längre tid, mot derför

bestämdt arfvode, hållits vid akademiens läroverk, inrätta en lön på stat,

syntes den föreslagna aflöningen, 1,500 kronor, vara allt för ringa för att i

akademiens tjenst fästa en fullt lämplig person, som icke hade annan befattning

eller inkomst; och vidare borde, såsom äfven förut inträffat, mycken

svårighet uppstå att vid förfall för den en gång antagne föreläsaren finna

kompetent vikarie mot mindre arfvode än hela aflöningsbcloppet.

Alderstilläggen åt de båda vaktmästarne borde bestämmas efter samma

grunder som vid senare regleringar iakttagits i afseende på vaktbetjening,

så att endast ett ålderstillägg å 100 kronor förekomme, att inträda efter

fem års tjenstgöring.

I fråga om den begärda förhöjningen i reservationsanslaget till resepensioner

syntes endast i så måtto en skälig förändring böra vidtagas att

berörda anslag tillökades med 1,000 kronor, eller från 8,000 till 9,000

kronor, att i stället för fyra resepensioner fördelas till tre, hvar och en å

3,000 kronor.

Med iakttagande häraf har nu föreslagits följande stat för ifrågavarande

akademi:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

39

Tjensi

Lön.

gönngs-

Summa.

Kronor.

penningar.

Kronor.

Akademiens tjensteman och

Kronor.

betjening:

1 sekreterare, jemte bostad, arf-

1,500

vode .........................................

—

—

—-

—

—

1 räkenskapsförare, arfvode .........

—

—

—

—

500

—

1 bibliotekarie „

—

—

—

—

800

—

■»Efter fem års tjenst-

1 vaktmästare, med bostad .........

—

—

—

—

750

>göring kan lönen ökas

1 d:o med d:o .........

——-

—

—.—

—

650

—

''med 100 kr.

1 portvakt, med d:o ........

—

—

—

—

600

—

Akademiens läroverk:

1 direktör, jemte bostad i akade- miens hus, arfvode.....................

1 lärare i figurteckning och mål-

—

—

—

—

1,500

—

Efter fem år kan lönen

4,000

ning, professor........................

2,000

—

2,000

—

—

\ökas med 400 kr. och

1 d:o i d:o, professor ..................

2,000

—

2,000

—

4,000

—

Jefter tio år med ytter-

1 d:o i modellstudium, professor,

|

bildhuggare, jemte bostad och

Efter fem år kan lönen

atelier ......................................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

^ökas med 300 kr. och

1 d:o i d:o, professor.....................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

(efter tio år med yt- |

''terligare 300 kr.

1 d:o i högre byggnadskonst, pro-

2,000

2,000

4,000

(Efter fem år kan lönen j

fessor..........................................

~

~~

1 efter tio år med yt- (terligare 400 kr.

1 d:o i landskapsmålning, professor

1,500

—

500

—

2,000

—

1 Efter fem år kan lönen

(okas med 200 kr. och

(efter tio år med yt-

1 d:o i anatomi, professor..........

1,500

—

500

—

2,000

—

1 d:o i antik-ritning.....................

1,500

—

500

—

2,000

—

Jterligare 200 kr.

(Efter fem år kan lönen

ökas med 100 kr. och !

1 d:o i perspektiv- och skugglära

600

—

400

—

1,000

—

1 d:o i konsthistoria, arfvode......

—

—

—

—

1,500

—

efter tio år med yt-

anslag till extra biträden m. m.

terligare 100 kr.

vid läroverket ...........................

—

2,000

—

Eörenämnda ålders-

Konstnär sstipendier:

tillägg må icke åtnju- tas af löntagare, som

eller arfvoden, fem å 600 kronor,

uppbär mer än en af-

afsedda för konstnärer, hvilka

löning på akademiens

äro skyldige att bilda elever samt

vara i Stockholm bosatte .........

—

—

—

—

3,000

~

stat.

Diverse anslag:

Hyra i atelierbyggnaden vid

Carl XIII:s torg, belysning,

undervisningsmateriel m. m. G,500

Lefvande modeller för båda

afdelnmgarna.....................2,400

Transport 8,900

—

—

—

-

37,800

—

1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

I

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1

■ |

Transport 8,900

Samlingarnes ökande och un- derhåll .............................2,500

Städning och renhållning

samt betjeningens bekläd- nad ................................. 1,000

—

37,800

gemensamt reservationsanslag ...

Belöningsmedaljer och stipendier

—.—

—■

—

—

12,400

1,000

—

Under Akademiens stat:

Till resepensioner för studier i

utlandet, reservationsanslag ......

Till skandinaviska konstnärsför- eningen i Rom...........................

—

—

—

9,000

G00

—

Summa

——

—| —

-

00,800

—

!

Akademiens nuvarande ordinarie stat uppgår till 48,000 kronor, hvadan

tillökningen skulle blifva 12,800 kronor; men då anslaget till dyrtidstillägg

åt akademiens tjensteman och lärare, 4,500 kronor, samtidigt skulle försvinna,

blifver den verkliga tillökningen i statsutgift, oafsedt ålderstilläggen, 8,300

kronor.

Då den sålunda föreslagna nya regleringen af Akademiens för de fria

konsterna stat synts Utskottet vara af behofvet påkallad, samt någon anledning

till erinran dervid icke förekommit, har Utskottet funnit sig böra

Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning till bifall förorda; hemställande

alltså Utskottet,

att Riksdagen må, med godkännande af ofvan intagna

förslag till stat för akademien för de fria konsterna,

för dess tillämpning bevilja en tillökning i akademiens

ordinarie anslag af 12,800 kronor, äfvensom medgifva

att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att

vid tjenstledighet afstå de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar

till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

41

Ålderstillägg.

38:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagsrubrik föreslagit,

hemställer Uskottet,

att, under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad

Kongl. Maj:t under 8:do hufvudtiteln föreslagit angående

ålderstillägg å lön för vissa embets- och tjensteman, de

för beredande af dylik förmån erforderliga belopp må

utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till ålderstillägg, samt att för detta ändamål nämnda

anslag må höjas med 22,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

39:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag,

uti hvilka förändring icke blifvit här ofvan ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att i fråga varande anslag må uppföras till enahanda

belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna, dock

att uti anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få vidtagas den jemkning som för jemnande af

hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderlig.

I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde Hufvudtiteln hafva

vid innevarande riksmöte nedan omförmälda anvisningar ifrågakommit:

40:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med

hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 7 sid. 83) finnes anfördt,

hemställer Utskottet,

att på extra stat för år 1879 må till den å bilagda

tabell (Litt. B) angifna fördelning anvisas såsom

dyrtidstillägg för

Bih. till Biksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. 9 Häft.

Angående

höjning i

förslagsanslaget

till

ålderstillägg.

Angående

öfriga ordinarie

anslag

Angående

dyrtidstillägg

åt

embets- och

tjensteman

under Ecklesiastikdepartementet.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Ståts-Utskottet# Utlutande N:o 11.

a) Nationalmuseum .............................. kronor 1,100: —

b) Domkapitlens expeditioner ............ ,, 3,716:

c) Gymnastiska centralinstitutet ...... „ 3,910:

d) Undervisningsanstalterna för

barnmorskor ................................. „ 1,920: —

samt

e) Veterinärinstitutet i Stockholm „ 4,800: —

Angående 41 :o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition anvisades vid

cmslag ull sistlidne års riksdag på extra stat för innevarande år dels för inrättande vid

för språk- universitetet i Upsala åt ett seminarium i språkvetenskap 3,000 kronor, dels

viåfwniver till understöd för det vid universitetet i Lund befintliga språkliga seminariet

siteten. 2,950 kronor, hvilket sistnämnda belopp jemväl utgått för det föregående

året. Då det vore af vigt, att dessa inrättningar måtte kunna fortsätta sin

gagnande verksamhet, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att åt dem äfven

för år 1879 bevilja extra anslag till samma belopp, som för innevarande

år anvisats; och hemställer Utskottet i enlighet härmed,

att på extra stat för år 1879 må anvisas:

a) till seminariet i Upsala för språkvetenskap 3,000 kronor;

och

b) till seminariet i Lund för språkvetenskap 2,950 kronor.

Angående 42:o. Sedan Riksdagen år 1877 till uppförande af ny Universitets
byggnadeTl

byggnad i TJpsala, beviljat 740,000 kronor, samt deraf anvisat 150,000 kroUpsala.

nor att utgå under år 1878, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

till fortsättande af i fråga varande byggnad under år 1879 anvisa ett belopp

af 100,000 kronor, hvartill behofvet kunde inskränkas, enär ritningarna till

byggnaden, hvilka i följd af Riksdagens beslut måst omarbetas, ännu icke

hunnit underställas Kongl. Maj:ts pröfning, och byggnadsföretaget i följd

deraf antagligen komma att något försenas; hemställande Utskottet i öfverensstämmelse

härmed,

att till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala

må af dertill redan beviljade medel på extra stat

för år 1879 anvisas ett belopp af 100,000 kronor.

ifrågasatt 43:o. Under åberopande af en i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.

tillbyggnad 84—87) förebragt omfattande utredning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksda°ch

föränd- gen att fgr tillbyggnad och förändring af den anatomiska institutionens vid

ri-tomiskalin- universitetet i Upsala nuvarande byggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse

■stitutionens i

Upsala hus.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

43

med uppgjorda ritningar bevilja ett extra anslag af 140,000 kronor samt

deraf anvisa ett belopp af 50,000 kronor att utgå under år 1879.

Utskottet vill visserligen icke bestrida, att den lokal, som vid universitetet

i Upsala för närvarande finnes upplåten för de anatomiska studierna,

må kunna såväl i afseende å utrymmet som anordningen lemna åtskilligt

öfrigt att önska, och att derföre åtgärder för de befintliga bristernas undanrödjande

förr eller senare torde komma att blifva erforderliga. Då emellertid

senast församlade Riksdag för byggnadsbehof vid rikets bada universitet

beviljat det betydliga beloppet af sammanlagdt 1,190,000 kronor, hvilket under

ännu åtskillig^ år kommer att ej oväsentligt medtaga statsverkets tillgångar,

samt dessa dessutom för närvarande synas vara i nedgående och

förty göra det till en af nödig omtänksamhet påkallad pligt att till kommande

gynsammare tider uppskjuta anvisandet af medel för sadana ändamål,

beträffande hvitka ett uppskof synes medföra jemförelsevis mindre olägenhet,

har Utskottet funnit sig icke böra Kongl. Maj:ts omförmälda förslag till bifall

förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

44:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under

åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N=o 7 sid. 18 och 19) meddelade

utredning, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande, hemställer Utskottet,

att på extra stat för år 1879 må anvisas:

a) till anskaffande af inventarier för det medicinsktIcemiska

laboratoriet i Lund 25,000 kronor; och

b) till fullständigande af inventarierna i laboratoriet

för allmän kemi i Lund 6,000 kronor.

45:o. Likaledes får Utskottet, i enlighet med hvad Kong]. Maj:t föreslagit,

hemställa,

att till fortsättande af den nya universitetsbyggnaden

i Lund må af dertill redan beviljade medel på extra

stat för år 1879 anvisas ett belopp af 100,000 kronor.

46:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 88 — 90) anförda

skäl har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att til! uppförande af ny byggnad

Angående

anslag till

inventarier i

de kemiska

laboratorierna

i Lund.

Angående

universitetsbyggnaden

i

Lund.

Angående i

fråga satt

ny byggnad

för den

fysiska

institutionen

vid imiersitetet

i

Lund.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag

af 105,000 kronor samt deraf anvisa 40,000 kronor att utgå under år 1879.

Visserligen torde den i statsrådsprotokollet förebragta utredning gifva

vid handen, att beredandet af ökadt utrymme för ifrågavarande institution

må kunna anses önskvärdt; men Utskottet föreställer sig att i sådant hänseende

förefintligt behof skulle kunna, sedan den nya universitetsbyggnaden blifvit

fullbordad, med jemförelsevis ringa kostnader tillgodoses genom omflyttningar

inom universitetets nuvarande byggnader.

På grund häraf, och under åberopande derjemte af de i punkten 43

här ofvan, beträffande i fråga satt tillbyggnad af anatomiska institutionens i

Upsala hus, af Utskottet anförda skäl, hvilka otvifvelaktigt ega full tillämplighet

jemväl i afseende å nu i fråga varande förslag, hemställer Utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

47:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till uppförande,

ifrågasatt ny i hufvudsaklig öfverenstämmelse med i statsrådsprotokollet omförmälda ritningar,

1Karolinska ^y&"na^ ^ör Karolinska medico-kirurgiska institutets anatomiska,

institutet, histologiska och fysiologiska institutioner samt farmakologiska samlingar bevilja.

ett anslag af 355,000 kronor och deraf anvisa 120,000 kronor att utgå

under år 1879.

Den i detta ämne förebragta utredning hvilken finnes i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 sid. 90—93) meddelad, har emellertid icke synts Utskottet

ådagalägga, att nu i fråga satta byggnadsarbeten skulle vara af så

trängande behof påkallade, att dermed ej utan olägenhet skulle kunna för

närvarande anstå. På sätt i detta utlåtande förut blifvit anfördt, har statsverket

i och för byggnader för vetenskapliga ändamål redan iklädt sig för

den närmaste framtiden högst betydliga uppoffringar, och har Utskottet förty

och, på sätt jemväl förut blifvit antydt, i betraktande derjemte af för handen

varande ekonomiska förhållanden, funnit sig icke böra tillstyrka Riksdagen

att till byggnader för Karolinska institutet anvisa några medel, och Utskottet

har alltså ansett sig ej behöfva nu ingå i särskild pröfning, huruvida

den framlagda byggnadsplanen må vara ändamålsenlig eller icke.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

45

48:o. Under åberopande af de skäl, som vid föregående riksdagar blifvit

anförda i fråga om anslag till resestipendier åt Lärare i främmande lefvande

språk vid elementarläroverken har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att äfven

för år 1879 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Kongl. Maj:t

disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk för att i utlandet

studera tyska, franska och engelska språken; och får Utskottet, som härvid

ej haft något att erinra, hemställa,

att Riksdagen må för i fråga varande ändamål

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag för

år 1879 till belopp af 6,000 kronor.

49:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling

öfverlemnad motion (N:o 84) hafva Herrar A. Lyth, P. Larsson och

E. Leijer af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte till uppförande af

tvenne flygelbyggnader vid högre elementarskolans i AVisby lärohus bevilja

ett anslag af 33,345 kronor.

Då det emellertid är en af representationen vid flera tillfällen uttalad

grundsats, att staten endast undantagsvis bör betungas med kostnader för

uppförande af läroverkshus, har Utskottet, som ej kunnat finna, att i förevarande

fall blifvit anförda skäl af den beskaffenhet, att derå skulle kunna

grundas en afvikelse från omförmälda allmänna grundsats, ansett sig icke

kunna motionärernes framställning till bifall förorda. Till stöd härför torde

jemväl med skäl kunna åberopas, att då, på sätt motionen gifver vid handen,

frågan om tillbyggnad vid läroverkshuset i AVisby varit understäld Kongl. Maj:ts

pröfning, men Kongl. Maj:t icke deraf föranlåtits att i ämnet göra framställning

till Riksdagen, Utskottet, som under nuvarande förhållanden funnit sig förhindradt

att tillstyrka anvisande af de utaf Kong!. Maj:t under denna hufvudtitel

för byggnadsföretag äskade medel, således ännu mindre kan understödja

enskild motionärs i enahanda syfte väckta förslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anför dt hemställer Utskottet,

att Herr A. Lyths med fleres omförmälda framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

50:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 94 —96) anförda skäl

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppförande af seminariibyggnad

i Falun af trä jemte uthusbyggnad och trädgårdsanläggning samt tomtens

dränering bevilja ett anslag af 72,000 kronor samt deraf anvisa 25,000 kronor

att utgå under år 1879.

Angående

resestipendier

för lärare

i lefvande

språte.

Angående

ifrågasatt

tillbyggnad

vid elementarläroverleshuset

i Wisby.

Angående

i fråga satt

seminariibyggnad

i

Falun.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Angående

understöd åt

församlingar,

som ej förmå

bekosta sina

folkskolelärares

aflöning.

De seminariibyggnader, till uppförande hvaraf Riksdagen senast beviljat

medel, äro de i Göteborg, Karlstad och Hernösand. För i fråga varande

byggnader hafva följande belopp anvisats, nemligen:

för seminariibyggnaden i Göteborg................................. kronor 77,200

„ „ i Karlstad ............................... „ 49,200 och

„ i Hernösand ,, 48,300

Yid jemförelse med förestående belopp har Utskottet icke kunnat undgå

att finna det för en dylik byggnad i Falun nu äskade anslaget nog högt,

helst i betraktande tages att, enligt af vederbörande meddelad uppgift, under

höstterminen 1877, sammanlagda elevantalet vid folkskole- och småskolelärareseminarierna

i Falun utgjort 63, men samtidigt uppgått i Göteborg till

100, i Karlstad till 122 och i Hernösand till 62. Enligt jemväl af vederbörande

meddelad upplysning uppgår årliga hyresafgiften för den för ändamålet

för närvarande förhyrda lokal till allenast 2,300 kronor, hvilket förhållande

gifvit ytterligare stöd för Utskottets åsigt derom, att den ifrågasatta

byggnadskostnad, hvarå räntan belöper sig till vida större belopp än nyss

nämnda årshyra, är allt för hög.

Till följd af berörda omständigheter och då i allt fall behofvet af den

nya byggnaden icke synes vara så trängande, att icke med detsammas tillgodoseende

torde kunna anstå till en tid då statsverkets tillgångar må kunna

antagas komma att lemna bättre tillfälle att uppfylla de många anspråk,

som på desamma ställas, har Utskottet funnit sig icke böra nu omförmälda

förslag till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

51 ro. I enlighet med hvad af flera föregående Riksdagar blifvit beviljadt,

har Kongl. Majrt föreslagit att ett belopp af 20,000 kronor måtte

äfven för år 1879 på extra stat anvisas till understöd åt sådana församlingar,

som ej förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 96) gifver vid handen,

hade, sedan statens bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor

från och med år 1876 blifvit höjdt från hälften till två tredjedelar af

det för aflöningen erforderliga belopp, antalet församlingar, som behöft särskild!

understöd för lärares aflöning, i icke ringa mån nedgått, så att, då

vid den år 1875 verkstälda fördelningen af detta anslag antalet församlingar,

som erhöllo understöd, uppgick till 435, detsamma utgjort vid 1876 års fördelning

387 och vid 1877 års fördelning 292. Yid sådant förhållande och

då Utskottet, efter tagen kännedom af den under år 1877 verkstälda för
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

delning af i fråga varande anslag, funnit att flera af de församlingar, som

dervid hugnats med dylikt understöd, icke synts vara sa medellösa, att understödet

för dem vore af verkligt behof påkalladt, har 1j tskottet ansett i

fråo-a varande anslag nu kunna utan olägenhet nedsättas med hälften, ehei

till 10,000 kronor; hemställande alltså Utskottet,

att till understöd åt sådana församlingar, som ej

förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare,

må för år 1879 anvisas ett extra anslag af 10,000 kronor.

52:o. Till utarbetande af landskaps- och lånskartor, hufvudsakligen för

folkskolornas behof, har vid flera föregående riksdagar, enligt Kong!. Maj:ts kartor för

derom gjorda framställningar, beviljats ett anslag på extra stat af 1,500

kronor. För fortsättande af detta för utbredande af kännedomen om vårt behof_

lands geografiska förhållanden vigtiga arbete, som alltjemt fortginge, har Kongl.

Maj:t nu till Riksdagen gjort framställning derom, att äfven för år 1879

måtte beviljas ett extra anslag till nyss nämnda belopp; hemställande

Utskottet,

att till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens

behof ett extra anslag af 1,500 kronor

må för år 1879 anvisas.

53:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade senast

församlade Riksdag på extra stat för innevarande år ett belopp af 20,000 ton- och sönkronor

till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor. Den 31 Augusti dagsskolor.

1877 utfärdades af Kongl. Maj:t nådig kungörelse om de vilkor, på hvilka

anslag till dylika skolor kunde erhållas. Under den korta tid, som derefter

förflutit, hade ansökningar om bidrag till belopp af 12,000 kronor redan

inkommit, och anledning vore att ännu flera skolor komme att anmälas till

erhållande af del i anslaget för innevarande år. Då anslagets belopp sålunda

syntes motsvara behofvet för nästkommande år, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för år 1879 jemväl på extra stat för ändamålet bevilja enahanda

anslag som för år 1878, eller 20,000 kronor, och, da härvid ej varit anledning

till erinran, hemställer Utskottet,

att till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor

under redan stadgade vilkor må anvisas ett extra

anslag för år 1879 till belopp af 20,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Angående

anslag titt

farmaceutiska

institutet.

Angående

veterinärinrättningen

i

Skara.

54:o. Sedan Riksdagen, på Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

till undervisningens uppehållande vid farmaceutiska institutet under år

1878 beviljat ett extra anslag af 7,575 kronor, och efter det med beräkning

af de sålunda ökade tillgångarne ny stat för institutet blifvit

faststäld att tills vidare gälla, har Kongl. Maj:t, då frågan om den

farmaceutiska undervisningens ordnande ännu icke kunnat vinna sin

slutliga lösning, föreslagit Riksdagen att för uppehållande af undervisningen

vid nämnda institut under år 1879 anvisa å extra stat ett lika

belopp som för innevarande år, eller 7,575 kronor; hemställande Utskottet

i öfverensstämmelse härmed,

att till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska

institutet under år 1879 må för samma

år på extra stat anvisas ett belopp af 7,575 kronor.

55:o. I nådig proposition till 1875 års Riksdag föreslog Kongl.

Maj:t en tillökning af 12,900 kronor i anslaget till veterinärinrättningen

i Skara för dess ordnande till ett veterinärläroverk, der undervisningen

skulle blifva af mindre omfattning än vid det i Stockholm inrättade.

Lärarepersonalen skulle utgöras af en professor, tillika föreståndare,

med 4,00U kronor i lön och 500 kronor i arfvode såsom föreståndare,

två lektorer med löner å 3,500 kronor, två adjunkter med

löner å 2,000 kronor och en instruktionssmed, aflönad med 1,000 kronor,

hvartill komme anslag till stipendier åt elever samt diverse utgifter,

så att den föreslagna statens slutsumma med inräknande af inrättningens

egna medel uppgick till 21,565 kronor.

Riksdagen godkände denna stat, men beviljade den begärda tillökningen

i anslag endast för år 1876; och har samma extra anslag

sedermera anvisats jemväl för åren 1877 och 1878.

Vid föredragning af Riksdagens förstnämnda beslut medgaf Kongl.

Maj:t under den 31 December 1875, att elever, hvilka vid intagning i

läroverket ådagalagt kunskaper motsvarande dem, som fordrades för

uppflyttning till sjette klassen af offentligt elementarläroverk, måtte, på

sätt redan genom nådigt bref den 11 Oktober 1872 tillåtits, från veterinärinrättningen

utexamineras med rätt att mot recept från apotek

utbekomma så väl häftigt verkande som andra vanliga medikamenter,

hvilka för utöfning af djurläkareyrket erfordrades, samt att under tillfälliga

tjensteförrättningar till handa hålla läkemedel för sjuka husdjur.

Utöfningen af veterinärläkareyrket stod således öppen för utexaminerade

lärjungar från detta läroverk, utan att likväl anställning såsom

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

49

veterinär i statens tjenst kunde af dem vinnas. Enligt hvad nu är i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 98) meddeladt, hade sedermera,

med afseende derpå att veterinärläroverket i Skara under de senare

åren varit besökt af ett förökadt antal elever, så att det, efter att

hafva under år 1874 nedgått till en, under sistlidne hösttermin stigit

till tretton, af hvilka doek fem uppgifvits icke ega de förkunskaper,

som berättigade dem till afläggande af fullständig afgångsexamen enligt

Kong!, brefvet den 31 December 1875, Sundhetskollegium anbefalts

att inkomma med yttrande och förslag huru, under förutsättning

att veterinärinrättningen skulle kunna ordnas till ett fullständigt läroverk,

utan någon större tillökning i lärarekrafter och penningeanslag

än Riksdagen redan beviljat, veterinärinrättningens undervisning borde

lämpligen ordnas och anslagen för dess uppehållande fördelas. I sådant

hänseende hade kollegiet af anförda skäl (se statsrådsprotokollet

Bil. N:o 7 sid. 98 och 99) föreslagit, att veterinärinrättningen i Skara

måtte ifrån sitt provisoriska tillstånd nu erhålla en fastare organisation,

hvilken derjemte gåfve inrättningen en mer omfattande verksamhet

och mer öfverensstämde med de tillgångar och krafter, hvilka nu

mera stode till dess förfogande. Kollegiet ansåge det vara för vetenskapen

och den veterinära bildningen inom landet fördelaktigast, om

inrättningen anordnades till ett med veterinärinstitutet i Stockholm

likstäldt, läroverk. Undervisningen skulle med befintliga tillgångar

kunna bestridas af tre professorer, två adjunkter och en instruktionssmed.

Lärokursen borde så inrättas, att fullständig veterinärbildning

kunde meddelas på fyra år. För inträde såsom elev borde fordras

enahanda förkunskaper, som vore stadgade för inträde vid veterinärinstitutet

i Stockholm, eller afgångsexamen från allmänt elementarläroverk.

Veterinärinrättningens direktion, som lemnats tillfälle att till

Sundhetskollegiet afgifva yttrande i denna fråga, hade förklarat sig i

allo dela den uppfattning kollegiet uttalat.

1 afseende på fördelningen af veterinärinrättningens anslag hade

Sundhetskollegiet ansett att professorernes löner borde bestämmas till

4,000 kronor hvardera och den förste adjunktens till 2,500 kronor.

Förhöjningen för den sistnämnde kunde vinnas derigenom, att andre

adjunktens lön nedsattes från 2,000 till 1,500 kronor, mot det att fri

bostad honom bereddes. Detta åter skulle kunna ske sålunda, att två

af elevernas boningsrum upplätes åt adjunkten. Fn sådan åtgärd egde

stöd i förhållandet vid veterinärinstitutet i Stockholm, der endast de

elever hade fria bostäder, hvilka biträdde vid undervisningen. — Beträffande

åter möjligheten att med nu varande tillgångar uppbringa

Bih. till Rilcsd. Prat. 1878. 4 Sami 1 Afd. 9 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.

omförmälde två professorers löner till 4,000 kronor, hade kollegiet biträdt

följande af veterinärinrättningens direktion framstälda förslag. I

aflöningen åt den professor, som tillika är föreståndare, ingår afkomsten

af hemmanet Brogården med underlydande, i staten beräknad till

2,200 kronor. Vid utarrendering på längre tid skulle antagligen detta

belopp kunna ej oväsentligt ökas. Om derföre Brogården finge utarrenderas

på tjugu år, och det belopp, hvarmed arrendet komrne att

öfverstiga det i staten beräknade, användas i främsta rummet till höjande

af de två jemte föreståndaren vid läroverket anstälde professorernes

löner till 4,000 kronor, skulle den åsyftade löneförhöjningen

inom en ej aflägsen framtid kunna uppnås.

Beträffande öfriga anslag hade annan ändring i den nu varande

staten icke ansetts af nöden, än att det till undervisningsmateriel beräknade

belopp, 500 kronor, och anslaget till diverse utgifter, 1,200

kronor, borde sammanföras till ett gemensamt anslag å 1,700 kronor,

hvari genom direktionen komrne i tillfälle att tillgodose det vid läroverkets

utvidgning sannolikt inträdande behofvet af fullständigare undervisningsmateriel.

Staten för ett fullständigt veterinärläroverk i Skara skulle således

enligt Sundhetskollegiets och direktionens med hvarandra öfverens
-

stämmande förslag blifva:

en professor, som tillika är föreståndare, lön

utom fri bostad ..................................................................... kr. 4,000,

hvaraf 2,200 kronor utgå af arrendet för hemmanet

Brogården med underlydande:

arfvode såsom föreståndare ................................... kr. 500. 4,500.

en professor, lön ......................................................................... 3,500.

en d:o d:o ......................................................................... 3,500.

hvilka sistnämnda två löner, i den mån arrendet för Brogården

lemnar tillgång, böra höjas till 4,000 kronor hvar;

en förste adjunkt, lön utom fri bostad ............................. 2,500.

en andre d:o d:o d:o d:o 1,500.

en instruktionssmed d:o d:o 1,000.

stipendier åt minst tio elever ............................................ 2,000.

löner till betjeningen ................................................................ 650.

arfvoden till kassör, sekreterare och bibliotekarie .......... 300.

premier till elever vid examen ................................................ 90.

byggnaders underhåll ................................................................. 200.

skatter och onera ...................................................................... 125.

undervisningsmateriel och diverse utgifter ...........................1,700.

Summa 21,565.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

51

1 en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hade vidare veterinärläkareföreningen,

under åberopande af de kraf på ökad skicklighet hos veterinären,

som framkallades af den utveckling, hvari boskapsskötseln

inom landet allt jemt vore stadd, underdånigst anhållit, att maturitetsexamen

måtte föreskrifvas såsom vilkor för inträde jemväl vid Skara

veterinärläroverk, och att der måtte tillämpas hvad i afseende på klassflyttning

och afgångsexamen stadgades i reglementet för veterinärinstitutet

i Stockholm.

Då önskvärdheten af Skara veterinärinrättnings ombildning till

ett fullständigt veterinärinstitut sålunda syntes blifva allt mera erkänd,

och då den ådagalagda möjligheten att med redan befintligt anslag

åstadkomma en bättre och fullständigare undervisning syntes kraftigt

tala för den föreslagna förändringen, har Kong]. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af ofvan intagna stat för veterinärinrättningen

i Skara, för dess tillämpning under år 1879 bevilja ett.

extra anslag till samma belopp som för innevarande år, eller 12,900

kronor.

På sätt af det sålunda anförda framgår, afser förevarande nådiga

framställning att veterinärinrättningen i Skara skulle utbildas till ett

fullständigt, med veterinärinstitutet i Stockholm likstäldt veterinärläroverk.

1874 års veterinärkomité har emellertid yttrat, att endast 12

eller högst 15 nya veterinärer årligen erfordrades för att veterinärernas

antal skulle kunna hållas uppe vid den numerär af 300, som beräknats

vara behöflig, och jemväl medgifvit att, om hänsyn toges endast

till antalet af veterinärer, som årligen borde utexamineras, den

förut af Landtbruksakademien, Svenska veterinärläkareföreningen och

1863 års veterinärkomité uttalade åsigt derom, att ett fullständigt veterinärläroverk

vore för vårt land tillräckligt, borde tillerkännas giltighet.

Då Utskottet vidare hyser den öfvertygelse, att, äfven om landets

behof af veterinärer numera skulle hafva i någon mån ökats, antalet

likväl torde kunna fyllas från veterinärinstitutet i Stockholm och det

otvifvelaktigt är särdeles olämpligt att, utan verkligt behof, organisera

ytterligare ett dylikt fullständigt läroverk, hvilken åtgärd dessutom

skulle strida emot den åsigt, som förut hos Riksdagen gjort sig gällande,

har Utskottet icke kunnat det nådiga förslaget härom biträda.

Vid det förhållande emellertid att Riksdagen så nyligen som år

1875 godkänt den nu gällande staten för veterinärinrättningen i Skara

samt derför under hvarje af de följande åren anvisat enahanda belopp,

som det nu äskade, torde detta belopp böra jemväl för nästkommande

år anvisas för tillämpning af samma stat.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11

Angående

användandet

af besparing

å de för veterinärinräitgen

i Skara

anvisade

extra anslag.

Angående

anslag till

vitterhets-,

historie- och

antiqvitetsakademien.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å förevarande nådiga

framställning, må, för tillämpning af gällande utgiftsstat

för veterinärinrättningen i Skara, på extra stat

för år 1879 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.

56:o. Deremot får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad

Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af den i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 7 sid. 101 och 102) förebragta utredning, hvilken synts

Utskottet tillfyllestgörande, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att hvad å de för

åren 1876 och 1877 för veterinärinrättningen iSkara

beviljade extra anslag kan finnas besparadt må i

man. af behof användas till fullbordande af en smedjebyggnad

vid veterinärinrättningen, sedan behållna afkastningen

för samma år af de veterinärinrättningen

enskildt tillhöriga medel blifvit för ändamålet tagen

i anspråk.

57:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 102 och 103) meddelade utredning, hvilken synts Utskottet ådagalägga,

att den i anslagsbeloppet för biträden och betjening i och för

de under vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens inseende

stälda samlingar äskade tillökning 1,700 kronor torde vara af verkligt

behof påkallad, och under erinran att anslagsbeloppen i öfrigt. äro lika

med dem, som till enahanda ändamål blifvit för innevarande och föregående

år beviljade, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1879

anvisa:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademiens inseende stälda

samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas

offentliga förevisning 4,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

58

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemning av m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver förn saker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum och öfver svenska, sigill från medeltalen 2,000

kronor.

58:o. Kong]. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för bestri- Angående

dande under år 1879 af kostnaderna för den å Manilla nu befintliga

hlindafdelningens afskiljande från döfstuminstitutet bevilja ett extra an- från statens

slag för nämnda år af 15,000 kronor. ^institut

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 104 och 105) gifver

vid handen, hade, sedan direktionen öfver allmänna institutet för döfstumma

och blinda i underdånig skrifvelse den 2 Oktober 187ö af anförda

skäl förklarat sig hysa den öfvertygelse, att undervisningsanstalternas

för döfstumma och blinda förening vore i flera hänseenden

skadlig, och derför hemstält, att den nuvarande blindafdelningen vid

institutet ä Manilla måtte derifrån skiljas och en helt och hållet sjelfständig

och fristående undervisningsanstalt för blinda inrättas, samt att

Kongl. Maj:t täcktes till uppförande af nödiga byggnader för ett sådant

institut på annan lämplig plats än Manilla af Riksdagen äska ett anslag

af 258,039 kronor, hvartill kostnaderna beräknats under förutsättning

att tomtplats skulle å staten tillhörig mark kostnadsfritt upplåtas,

Kongl. Maj:t uppdragit åt den för afgifvande af förslag till döfstumundervisningens

ordnande tillsatta komité att yttra sig angående ändamålsenligheten

af den i fråga satta åtgärden äfvensom i öfrigt beträffande

den andel staten ansåges böra öfvertaga af vården om de i

landet befintliga blinda, och särskildt angående direktionens berörda

förslag till ny byggnad för ett blind-institut.

Komiterade, som utbeclt sig att framdeles få, efter verkställande

af nödig utredning, afgifva fullständigt yttrande angående blindundervisningens

ordnande i dess helhet, hade dock ansett förhållandena vid

Manilla för närvarande vara af sådan beskaffenhet, att det under alla

omständigheter måste anses i hög grad angeläget, att plats annorstädes

bereddes för den nu der förlagda blindafdelningen, samt, med

kännedom om de dag för dag växande olägenheterna af blindafdelningens

bibehållande vid Manilla, funnit det af högsta vigt, att, intill

dess blindundervisningen kunde hinna fullständigt ordnas, medel vore

att tillgå för blindafdelningens tillfälliga inrymmande i annan lokal.

Under antagande att en sådan lokal måste förhyras, hade komi
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

ten beräknat de genom blindafdelningens afsöndrande erforderliga kostnader

sålunda:

lön för en föreståndare ..........

■n 11 ii lärare ........................

„ ,, ,, handtverkslärare ...

arfvode för presterligt biträde

hyra för lokal m. m....................

............. kronor 3,000.

............... „ 1.200.

............... „ 800.

.............. „ 500.

.............. „ 9,500.

Summa kronor 15,000.

Hvad särskildt beträffade behofvet af ökadt anslag för lärare, hade

komitén erinrat derom att, så länge de båda afdelningarna för döfstumma

och blinda varit förenade på ett ställe, en och samme lärare

kunnat i ett eller annat fall gå båda afdelningarna till handa, hvarigenom

en besparing i arbetskrafter vunnits, som efter afdelningarnas

åtskiljande icke kunde vidare påräknas. Hyresbeloppet för den blifvande

lokalen syntes icke kunna anses högt beräknadt, då man toge

i betraktande, att densamma borde innehålla sof-, mat-, läro- och arbetssalar

för omkring sextio elever, samt bostäder för anstaltens föreståndare

och lärare, hvilkas aflöning beräknats under förutsättning att fri

bostad skulle dem beredas.

Af hvad ej mindre Institutets direktion än äfven komitén till stöd

för de gjorda framställningarne anfört, har Utskottet, lika med Kongl.

Maj:t, funnit det vara ådagalagdt att, utan afvaktan af den slutliga

plan för ordnandet af undervisningen för så väl döfstumma som blinda,

hvilken kan, i enlighet med Riksdagens begäran, varda framlagd, åtgärder

böra vidtagas för att tillsvidare bereda blindafdelningen en

lokal, som bättre än den nuvarande motsvarar icke blott undervisningens

kraf utan äfven de fordringar, som ur mensklighetens och

helsovårdens synpunkt måste ställas på en sådan byggnad; och då det

i sådant hänseende nu gjorda nådiga förslaget icke gifvit anledning

til] någon erinran, torde detsamma förty böra vinna Riksdagens bifall.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

att till bestridande under år 1879 af kostnaderna

för den å Manilla nu befintliga blindafdelningens

afskiljande från döfstuminstitutet må beviljas ett

extra anslag för nämnda år af 15,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

55

59:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 122) har Herr Carl Anders Larsson

i Maspelösa af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att

alla de medel, som Styrelsen öfver Allmänna institutet för döfstumma

och blinda från statsverket uppburit, utan att för uppgifvet och af

Riksdagen bestämdt ändamål användas, skulle från nämnda styrelse

återfordras, för att antingen tilldelas de institutets tjenstemän, hvilkas

fixa löner förminskats, eller ock statsverket besparas, men att, för den

händelse detta senare yrkande icke förmådde vinna Riksdagens bifall,

de bland institutets lärarepersonal, som, enligt motionärens förmenande,

blifvit beröfvade en icke ringa del af sina löner, måtte tilläggas djn''- tidstillägg i likhet med statens öfrige tjenstemän.

Då emellertid den af motionären till stöd för hans nu gjorda

yrkanden åberopade stat för ifrågavarande institut aldrig blifvit, på sätt

motionären förmenar, af Kongl. Maj:t och Riksdagen faststäld, utan,

på sätt af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets åren 1865 och

1866 församlade Ständer (Bil. N:o 7, sid. 77 — 83) uppenbarligen framgår,

blott utgjort ett af institutets direktion upprättadt förslag till dylik

stat, hvilket blifvit Riksdagen meddeladt, samt alltså någon ovigtighet

icke lärer kunna anses hafva blifvit begången derigenom, att särskilda

utgiftsposter i berörda förslagsstat ändrats, har Utskottet icke funnit

motionärens ofvan berörda framställningar böra till någon Riksdagens

åtgärd föranleda; hemställande förty Utskottet,

att Herr Carl Anders Larssons förevarande förslag

må af Riksdagen lemnas utan afseende.

60:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,

sid. 106) förebragta utredning och under erinran, att den i nedanomlörmälda

ämne nu g jorda nådiga framställning är en följd af senast

församlade Riksdags i ämnet fattade beslut, får Utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad Kong]. Maj:t föreslagit, hemställa,

att till uppehållande under år 1879 af undervisningen

vid två läroanstalter för öfveråriqa döfstumma

må beviljas ett anslag på extra stat för samma år

af 27,000 kronor.

61 :o. Till hosjntalsfii/f/f/nadernas fortsättande har Kongl. Maj:t för

år 1879 äskat ett belopp af 350,000 kronor.

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 107) gifver vid handen,

Angående

vackt fråga

om återfordrande

af

medel från

styrelsen öfver

allmänna

institutet för

döfstumma

och blinda

m. in

Angående

läroanstalter

för öfveråriga

däfsfumma.

Angående

anslag för

hospitalsbyggnader.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats- Utskottets- Utlåtande N:o 11.

äro utgifterna för ifrågavarande byggnader under nästkommande år

beräknade på följande sätt:

till fullbordande af hospitalet vid Lund......................... kronor 122,000: —

5 „ „ Hernösands hospitals utvidgning „ 9,000: —

„ fortsättning af nybyggnaderna vid Upsala hospital „ 150,000: —

påbörjande af en hospitalsanläggning i mellersta

Sverige ................................................................: 70,000:

tillsammans kronor 351,000: —

I sammanhang med förevarande nådiga framställning har Utskottet

till behandling förehaft en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o

102), deruti Hen- S. Löwenhielm m. fl. af anförda skäl hemstält, att

Riksdagen ville, i öfverensstämmelse med hvad Sundhetskollegium uti

dess i ämnet till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse föreslagit,

för år 1879 anvisa 150,000 kronor till påbörjande af den hospitalsbyggnad,

som vore afsedd att anläggas i Örebro eller Vermlands län,

och 280,000 kronor till öfriga hospitalsbyggnader.

Huru angeläget det än torde vara att ofvannämnda för rikets

mellersta del afsedda liospitalsbyggnad må varda snarast möjligt uppförd,

har Utskottet likväl, vid det förhållande att, på sätt i statsrådsprotokollet

blifvit anfördt, plats för densamma ännu icke är bestämd

och ej heller ritningar uppgjorda samt alltså arbetet å densamma svårligen

lärer kunna under nästkommande år bedrifvas i någon större

omfattning, funnit sig sakna giltig anledning att frångå Kongl. Maj:ts

i ämnet gjorda nådiga förslag, hvilket Utskottet anser böra vinna

Riksdagens bifall.

Vid detta tillfälle har Utskottet emellertid icke velat underlåta

att för egen del instämma i 1874 års Riksdags uttalade åsigt derom *),

att tillses borde, om icke, för beredande af väl behöfliga tillgångar,

de stadgade, särdeles låga hospitalsafgifterna kunde i någon mån förhöjas.

En dylik förhöjning, hvilken sannolikt utan olägenhet kunde

vidtagas, skulle otvifvelaktigt komma att för hospitals vården i allmänhet

vara till nytta. Då Kongl. Maj:t emellertid icke lärer underlåta att

åt denna fråga egna nådig uppmärksamhet, har Utskottet icke velat

föreslå Riksdagen att i ämnet göra särskild underdånig framställning.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Herr 8. Löwenhielms

m. fl:s ofvan omförmälda framställning, må, på

‘) Se skrifvelsen N:o 89, sid. 58.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

57

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för år 1879 till hospitalsbyggnadernas

fortsättande bevilja ett extra anslag

af 350,000 kronor.

62:o. På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 108—111)

inhemtas, både till Kongl. Maj:t inkommit underdåniga ansökningar

om nådig framställning till Riksdagen angående understöd af allmänna

medel för år 1879 åt följande uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn,

nemligen:

1) det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothemmet å lägenheten

Johannisberg vid Mariestad, för hvilket sökts enahanda anslag, som

hittills under flera år åtnjutits, eller 5,000 kronor, mot samma vilkor

som tillförne, att fyra frielever der underliölles;

2) den af föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade

skola, hvars styrelse anhållit, att det anslag, 5,000 kronor, som

för hvartdera af åren 1876, 1877 och 1878 beviljats, med vilkor att

minst tjugu elever och bland dem sex afgiftsfritt skulle vid skolan

underhållas, måtte, med afseende å det ständigt växande antalet inträdessökande

särdeles bland de fattigaste klasserna, höjas till lO,000

kronor, mot förbindelse att friplats bereddes för tio elever samt att

undervisning och handledning meddelades blifvande lärarinnor och

sköterskor vid dylika anstalter;

3) det af Gefleborgs läns förening för sinnesslöa barns vård i

Gelle inrättade idiothem, som för innevarande år uppbär ett understöd

af 1,500 kronor med vilkor att emottaga minst femton elever, men

hvars styrelse begärt att, då elevantalet skulle under året ökas till

tjugu, ett derefter afpassadt förhöj dt anslag måtte erhållas och detta

utan skyldighet att vårda frielever; samt

4) Malmöhus läns uppfostringsanstalt för idiotiska barn, hvartill

länets landsting anslagit 71,850 kronor för inköp och bebyggande af

ett vid staden Lund beläget jordområde, der anstalten vore ämnad att

träda i verksamhet den 1 November 1878.

Sundhetskollegium, som på nådig befallning utlåtit sig öfver

dessa ansökningar, hade dervid af anförda skäl såsom vilkor för åtnjutande

af statsbidrag föreslagit hufvudsakligen följande bestämmelser:

att endast sådana barn finge till skolelever antagas, hvilka kunde

anses mottagliga för uppfostran eller undervisning, och bland dessa

intet, som vore under 6 eller öfver 15 år;

att understödet skulle beräknas efter antalet af de vid årets början

i skolan intagna barn, och att vid idiotanstalter, hvarest jemte

Bill. till. Biksd. Prot. 1878. -1 Sami. 1 Afä. 9 Uäft. 8

Angående

undervisningsanstalter

för sinnesslöa

barn

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Slats-lJtsJcottets Utlåtande N:o 11.

skolelever emottogos elever endast till vård, desse senares antal icke

finge i beräkningen ingå;

att hvarje skola skulle hafva sin insjjpktör, utsedd af dess styrelse

eller uppehållare, hvarjemte der borde vara anstäld en läkare,

hvilken kunde lemna redogörelse för elevernas helsotillstånd;

att barn, som lede af konvulsioner, fallandesot, sinnessjukdom

eller smittosam sjukdom, icke finge i skolan intagas; samt

att elev, som under vistelsen i skolan visade sig icke vara mottaglig

för uppfostran, borde derifrån skiljas, äfvensom att elev, hvilken

i skolan icke kunde göra vidare framsteg, ej heller borde der

längre få qvarstanna.

Dessa vilkor fullgjordes visserligen icke af idiotanstalterna vid

Mariestad och i Stockholm. I den förra funnes i Oktober 1877 intagna

3o elever, af hvilka endast 25 voro tillgängliga för någon grad af

uppfostran eller undervisning, och elevantalet vid skolan i Stockholm

utgjorde vid utgången af år 1876 endast 23. Men då dessa inrättningar,

hvilka,. enligt hvad kollegiet kunde vitsorda, uppehölles med

stor omsorg och ordning, redan uppburit statsbidrag efter andra grunder

och inrättat sig derefter, samt, hvad särskildt beträffade sist

nämnda skola, det i förhållande till elevantalet temligen höga belopp,

10,000 kronor, hvartill statsbidrag nu blifvit begärdt, kunde rättfärdigas

af den uppgift, skolan ville ikläda sig, nemligen att uppfostra lärarinnor

och sköterskor för andra idiotskolor, hade kollegiet ansett dessa

begge skolor icke böra underkastas de nu föreslagna allmänna vilkoren

för statsbidrags beviljande. Kollegiet hade derföre förordat bifall till

deras ansökningar i afseende på beloppen, och beträffande de föreslagna

vilkoren endast tillstyrkt den ändring, att vid skolan i Stockholm

skulle, uppfostras minst 25 elever och bland dessa 10 afgiftsfritt;

dock med tillåtelse för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever

intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan

borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga antal

lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill

utbilda sig.

Beloppet af det anslag, som utöfver de för nämnda två anstalter

beräknade 15,000 kronor kunde för understöd åt idiotskolor erfordras, berodde

naturligtvis pa antalet elever, som i dessa skolor komme att

under år 1879 åtnjuta undervisning. För skolan i Gefle hade elevantalet

uppgifvits till 20, och med afseende på de stora kostnader

Malmöhus läns landsting användt på grundläggandet af en dylik skola

i länet, kunde med temlig visshet antagas, att antalet elever ej heller

der komme att understiga 20. Ej heller borde medel helt och hållet

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

59

saknas för den händelse dessa skolor skulle kunna öka antalet elever,

eller ny undervisningsanstalt uppstå. Om anslaget, såsom lämpligt

syntes, beräknades efter 50 elever, skulle det uppgå till 5,000 kronor,

eller tillsammans med de för anstalterna vid Mariestad och i Stockholm

afsedda belopp till 20,000 kronor.

Mot hvad kollegiet sålunda föreslagit så väl i fråga om beräkningsgrunden

för det understöd af statsmedel, som borde tilldelas

undervisningsanstalter för sinnesslöa, som ock i afseende på de vilkor,

under hvilka sådant understöd borde utgå ej mindre till nu varande

än äfven till blifvande anstalter af detta slag, har Kongl. Maj:t icke

haft annat att erinra, än att de skolor, som njöte understöd af statsmedel,

borde vara underkastade den inspektion, chefen för ecklesiastikdepartementet

bestämde, samt att elevantalet vid skolan i Stockholm

borde med afseende på det jemförelsevis stora bidrag, som skulle

komma denna undervisningsanstalt till godo, bestämmas till 35, bland

hvilka 10 skulle underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans

styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet

mot half afgift; och har Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit Riksdagen

att till understöd under år 1879 åt uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af

20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med ofvan angifna

grunder.

Då ifrågavarande grunder synts Utskottet vara af beskaffenhet

att böra verksamt främja förevarande behjertansvärda ändamål, hvilket

obestridligen är väl förtjent af att med statsmedel till nu äskadt belopp

understödjas, har Utskottet funnit sig böra förevarande nådiga

framställning hos Riksdagen till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må, till understöd under år 1879,

enligt ofvan angifna grunder, åt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn, ställa till Kongl. Majrts förfogande

för samma år ett extra anslag af 20,000 kronor.

63:o. I likhet med hvad förut

föreslagit, hemställer Utskottet vidare

egt

rum och på sätt Kongl. Maj:t Angående ett

1 '' sjukhem för

spetälska.

att för år 1879 må beviljas ett extra anslag af

7,500 kronor till understöd åt det i Jerf so socken af

Helsingland inrättade sjukhem för spetälskc, under vilkor,

att 4,000 kronor dessutom för ändamålet af lands
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.

Angående

restauration

af domkyrkan

i Linköping.

Angående

religionsvård

åt sjömän

m. fl.

Angående anslag

till Svenska

Fornskriftssällskapet

och

Lifrustkammaren.

tinget anvisas för samma år, och att spetälske sjuke

äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å

anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes sådant

kan medgifva.

64:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställer Utskottet,

att utaf det för restauration af domkyrkan i

Linköping beviljade anslag ett belopp af 8,000 kronor

må, för arbetets fortsättande under år 1879, på

extra stat för samma år anvisas.

65:o. För beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska

hamnar äfvensom åt andra, derstädes sig uppehållande landsmän har

Kongl. Maj:t för år 1879 äskat ett extra anslag af 10,000 kronor, eller

2,000 kronor mer än som alltsedan år 1875 för ändamålet varit beviljadt.

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 112 och 113) meddelade

utredning synes ådagalägga, att den äskade anslagstillökningen

är erforderlig för att ifrågavarande med framgång påbörjade och med

varm tillit omfattade religionsverksamhet skall kunna utan rubbning

eller inskränkning fortgå, torde förevarande nådiga framställning böra

vinna Riksdagens bifall; och hemställer alltså Utskottet,

att, till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän i utländska hamnar samt åt andre derstädes

sig uppehållande landsmän, må på extra stat för år

1879 anvisas ett belopp af 10,000 kronor.

66:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under

åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande anslag

till nedan nämnda ändamål, hemställer Utskottet vidare,

att på extra stat för år 1879 må anvisas:

a) till Svenska Fornskriftssällskapet 2,000 kronor,

att utgå under förut stadgade vilkor; och

b) för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar

600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

fil

67:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsättande

under åren 1879 och 1880 af de utaf Filosofie doktorn Hjalmar Stolpe

med understöd af allmänna medel verskstälda arkeologiska och naturhistoriska

undersökningar på Björkön i Mälaren bevilja ett anslag af

10,000 kronor samt deraf anvisa 5,000 kronor att under år 1879 utgå

med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningsarbetet

och med 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot skyldighet

för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade

fynd, samt att afgifva berättelse angående undersökningarna, på sätt

Kongl. Maj:t kunde komma att, närmare bestämma.

Den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 113 —115) förebragta

utredning har visserligen synts Utskottet gifva vid handen, att en fortsättning

af ifrågavarande forskningar bör vara för den fosterländska

kulturhistorien af vigt och att förty derför erforderliga medel jemväl

nu böra beviljas; men deremot har Utskottet icke kunnat finna, att

fullgiltiga skäl blifvit åberopade till stöd för förslaget derom, att anslag

skulle för ändamålet anvisas för längre tid än nästa statsregleringsperiod.

Det synes Utskottet, att erforderliga överenskommelser

med jordegarne och arbetarne ganska väl kunna träffas för ett år i

sänder äfvensom att undersökningarnas anordning icke bör kunna tillskyndas

någon afsevärd olägenhet derigenom att den för hvarje år

uppgöres.

På grund häraf och då det, enligt Utskottets förmenande, icke

är lämpligt att utan oafvislig nödvändighet utsträcka anvisandet af anslag

utöfver den tid statsregleringen omfattar, har Utskottet funnit sig

böra tillstyrka Riksdagen att nu endast anvisa det under nästkommande

år för ändamålet erforderliga belopp; hemställande alltså Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att till fortsättande under

år 1879 af de arkeologiska och naturhistoriska undersökningarne

på Björkön å extra stat för samma

år anvisas ett belopp af 5,000 kronor, att utgå på

sätt och under vilkor Kongl. Maj:t föreslagit.

68:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7

sid. 115 och 116) förebragta utredning, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande,

får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit,

hemställa,

att Riksdagen må till förvarande och vårdande

af den skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm

på extra stat för år 1879 anvisa ett anslag af 11,600

kronor.

Angående

anslag för

undersökningar

på Björkön.

Angående

anslag till

den skandinavisk-etnografiska

samlingen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o It.

Angående

undersökningar

af de

Sverige omgifvande

haf.

Angående

ifrågasatt bidrag

till Löjtnanten

H.

Sandébergs

vetenskapliga

expeditioner.

Angående

vackt förslag

om bidrag till

kommunalutskylderna

inom vissa

landtlcommuner.

62

69:o. Sedan Riksdagen för anställande af zoologiska och fysikaliska

undersökningar af de Sverige omgifvande haf, Indika undersökningar

ansetts böra fortgå under tre år och för hvilka kostnaderna beräknats

under första året till 10,000 kronor och under b vartdera af de följande

till 5,000 kronor, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet aflåta a nådiga

propositioner, till Vetenskapsademiens disposition anvisat å extra stat

för år 1877 en summa af 10,000 kronor och för 1878 ett belopp af

5,000 kronor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kong].

Maj:t nu föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må till Vetenskapsakademiens

disposition, för fortsättande af zoologiska och fysikaliska

undersökningar af de Sverige omgifvande haf,

på extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af 5,000

kronor.

70:o. Uti en inom Första Kammaren väckt till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 14) har Herr C. Adelsköld af anförda

skäl föreslagit, att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts förfogande

ställa ett belopp af 22,000 kronor, att på de vilkor, Kongl. Maj:t kunde

finna för godt bestämma, användas såsom bidrag till de vetenskapliga

expeditioner, Löjtnanten H. Sandeberg redan under föregående år företagit

till trakterna af Norra Ishafvet och under innevarande år skulle

komma att fortsätta.

Af motionärens framställning inhemtas, att Löjtnanten Sandeberg

hos Kongl. Maj:t. gjort underdånig ansökning i enahanda syfte, som nu

förevarande förslag afser. Då emellertid Kongl. Maj:t, som sålunda

varit i tillfälle att pröfva frågan i alla hänseenden, icke till följd häraf

funnit anledning att i ämnet till Riksdagen aflåta nådig proposition,

har Utskottet icke ansett sig böra motionärens förslag understödja,

helst det i allt fall i allmänhet torde vara mindre lämpligt att bevilja

anslag såsom ersättning för redan förut på enskild bekostnad företagna

dylika expeditioner.

På grund af hvad sålunda blifvit. anfördt, hemställer Utskottet,

att Herr C. Adelskölds förevarande förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

71:o. Uti en jemväl till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad,

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 141) har Herr R. Ehrenborg,

under åberopande af uti särskildt yttrande anförda skäl, föreslagit, att.

Riksdagen måtte på extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor, att,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

63

efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas såsom bidrag till komniunalutskylderna

inom sådana landtkommuner, hviikas fattigvård väsentligen

betungats derigenom, att en större garnison af värfvade trupper

förlagts i deras närhet.

Om än närvaron af garnison utaf värfvade trupper i vissa hänseenden

torde kunna för kommunerna medföra olägenheter, lära dock

å andra sidan otvifvelaktigt derigenom äfven tillskyndas dem fördelar

och tillfällen till förtjenst; och Utskottet föreställer sig att alltså olägenheterna

och fördelarna häraf kunna antagas ungefärligen uppväga

hvarandra; men, äfven om denna Utskottets åsigt icke skulle kunna

tillerkännnas full giltighet, ligger det synbarligen utom möjlighetens

gräns att utreda graden af den inverkan en garnisonerad truppstyrkas

närbelägenhet må kunna utöfva på kommunalutskyldernas belopp inom

en eller annan landtförsamling; och då dessutom det ingalunda kan

anses lämpligt att staten skulle träda emellan så snart af någon viss

anledning skattebördorna inom en kommun blefve mera betungande

än på andra orter vore fallet, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr R. Ehrenborgs omförmälda förslag

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 Mars 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservation er:

Vid 4:de punkten (angående ifrågasatt förhöjning i anslaget till

bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala):

af Herr L. JSforclenfelt, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet

framstälda förslag;

af Herr R. von Krcemer.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Vid 6:te -punkten mom. a (angående anslag för den meteorologiska

institutionen vid universitetet i Upsala):

af Herrar C. Ekman och Grefve L. af Ugglas, hvilka ville tillstyrka

anvisande af 1,500 kronor årligen till bestridande af tryckningskostnader

för ifrågavarande institution;

af Herrar L. .Vorden,felt, Grefve G. Sparre, C. F. af Geijerstam,

R. von Kran ner och O. É. L. Bohm, h vilka yrkade bifall till hvad

Kongl. Maj:t i ämnet föreslagit.

Vid 7:de punkten (angående ifrågasatt höjning i anslaget till bokinköp

vid universitetsbiblioteket i Lund):

af Herr L. Nordenfelt, som ansåg att Riksdagen borde bevilja

hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat.

Vid

i Filipstad): af Herrar L. Vorden/elt och C. F. af Geijerstam.

Vid 31:sta punkten (angående provincialläkarnes löner): af Herr

Kiss Olof Larsson.

Vid 43:dje punkten (angående ifrågasatt tillbyggnad af anatomiska

institutionens i Upsala hus): af Herrar Grefve A. Mörner, <''. F. a)

Geijerstam och R. von Kr asm er.

Vid Ö0:de punkten (angående ifrågasatt seminariibyggnad i Falun):

af Herr L. Nordenfelt, som yttrade: »Enär erfarenheten från förut

utförda byggnader af samma slag, som nu är i fråga, visat att sådana

byggnader kunnat utföras för en kostnad af omkring 50,000 kronor

och icke något skäl lärer förefinnas, hvarföre en likadan byggnad uppförd

i Falun, synnerligen under de lägre pris på arbete och materialier,

som nu gälla, skulle blifva dyrare, än på andra orter samt det

går lika väl, att utföra en byggnad inom eu bestämd kostnadssumma,

som att låta summan bestämmas af ritning och kostnadsförslag, och

behofvet af byggnaden synes mig vara ådagalagdt, föranledes jag att

föreslå,

att Riksdagen till uppförande af en seminariibyggnad i

Falun jemte uthusbyggnad och tomtens dränering må bevilja

ett anslag af 50,000 kronor, hvaraf 25,000 kronor att utgå

under år 1879»;

af Herr Kiss Olof Larsson.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

65

Vid 55:te punkten (angående veterinärinrättningen i Skara): af

Herr Grefve G. Sparre, hvilken, med instämmande i Utskottets hemställan,

yrkade, att motiveringen borde på annat sätt affattas.

Vid 56:te punkten (angående användandet af besparing å de för

veterinärinrättningen i Skara anvisade extra anslag): af Herr Liss Olof

Larsson.

Vid 67:de punkten (angående anslag för undersökningar på Björken):

af Herr Grefve A. Mörner.

Herr R. Montgomery Cederhielm har begärt få antecknadt, att han

hos Utskottet icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

Bih. till lid- </. Bni 187S

4 Sami. 1 Afä. 9 Väft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bil. Litt. A.

Förslag- till stat för Ecklesiastik-departementets kansliexpedition.

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

| Af detta arfvode anses

1. expeditionschef, arfvode .......

—

—

7,500

V2.500 kronor motsvara

1 tjenstgöringspenningar.

1 byråchef ................................

4,400

2,000

6,400

1 Efter 5 år kan lönen hö-

3 ,i;0 ................................

13.200

6,000

19,200

|jas med 600 kronor.

1 kanslisekreterare.....................

2,500

1,500

4,000

j Efter 5 år kan lönen hö-

o d:o ....................

i 1 registrator .............................

12,500

2,500

7.500

1.500

20,000

4,000

(jas med 500 kronor och ef- (ter 10 år med ytterligare,

1500 kronor.

1 Till departementschefens förfo- gande för amanuenser, vika- riatsersättning, renskrifning

i

m. m.....................................

—

—

13,300

! 1 förste vaktmästare.................

* 800

300

1,100

, 1 vaktmästare ...........................

* 500

300

800

) Efter 5 år kan lönen hö-

1 d:o ...........................

* 500

300

800

jjas med 100 kronor.

Summa

—

—

77,100

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna

förmån qvarstår, den kontanta lönen minskas med 150 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

67

Bil. Litt. B.

Förteckning å de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg under Åttonde

hufvudtiteln för år 1879.

1-------------

Nuvarande

Dyrtids-

Summa.

aflöning.

tillägg.

Nationalmuseum:

Intendenten ......................................................

2,500

—

500

—

3,000

—

1 amanuens ......................................................

1,500

—

300

—

1,800

—

1 d:o ..................................................

1,500

—

300

_

1,800

—

S:gr

—

—

1,100

—

—

—

Domkapitlens expeditioner:

Löneförbättringar åt konsistorienotarier och

3,716

konsistorieamanuenser....................................

18,580

—

—

22,296

—

Gymnastiska centralinstitutet:

1 öfverlärare.....................................................

4,000

—

800

—

4,800

—

! 1 d:o .....................................................

4,000

800

—

4,800

-i

1 d:o ...................................................

3,000

—

600

—

3,600

—

! 1 lärare............................................................

2,200

—

440

—

2,640

—

1 d:o ............................................................

2,000

—

400

—

2,400

—

1 d:o ........................................................

1,800

—

360

—

2,160

1 lärarinna ....................................................

1,000

—

200

—

1,200

1 d:o .....................................................

800

—

160

960

_j

j

1 sekreterare ...................................................

750

—

150

__

900

S:gr

—

—

3,910

-

—

—

Undervisningsanstalter för barnmorskor:

1

Stockholms undervisningsanstalt:

J

j

j 1 adjunkt ..................................................

300

—

60

—

360

—!

1 biträdande lärare....................................

1,000

—

200

—

1,200

1 förestånderska..............................................

250

—

50

—

300

i

i

11 instruktionsbarnmorska .............................

600

—

120

—

720

_!

j Barnmorskeläraren..........................................

3,000

—

600

—

3,600

_

'' Transport

—

—

1,030

—

-1

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

-

Nuvarande

Dyrtids-

Summa.

aflöning.

tillägg.

Transport

—

1,030

Göteborgs undervisningsanstalt:

1

barnmorskelärare ........................................

3,000

—

600

3,600

_

1

förestånderska..............................................

450

—

90

—

540

__

1

biträdande lärare ........................................

1,000

—

200

—

1,200

—

S:gr

—

—

1,920

—

—

Veterinärinstitutet i Stockholm:

1

professor ....................................................

4,500

__

900

__

5,400

1

d:o .................................................

4,500

—

900

—

5,400

—

1

<l:o ......................................................

4,000

—

800

—

4,800

—

1

d:o .................................................

4,000

—

800

—

4,800

1

lektor .......................................................

3,000

—

000

3,600

_

1

adjunkt .....................................................

1,500

—

300

—

1,800

_

il

instruktionssmed .......................................

1,500

—

300

—

1,800

_

'' 1

kamererare ..................................................

1,000|—

200

—

1,200

S:gr

--|-

4,800

—

---

-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag:

Indel t ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde''

och ersätt- j

ning för j

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Kronor. j i

17,000- 54,750 — |

|

38,500 —

55,700 —

36,300 —

15,113 08

6,510

10,000

22,700

487,465

88

Kronor, i ö. Kronor, j ö.

Kbft.

k:r

130,11011 315,425 46

3,035

82,363

36

112,381171

80

Tpt| 744,038)96] 212,473[47| 427,807)17

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kronor, j ö.

3l 7,284 72

192,48

Kronor. ö.

17,000- 54,750, -

38,500 - 55,7001—

36,300) - 467,933 37

6,510

10,000

22,700

682,403

43

3,115, 5) 7,477,20) 1,391,796

80

Ecklesiastik
Departementschefen.

....................

Departementets expedition. NuTillkommer:

För tillämpning af

Riksarkivet ................................

Kongl. Biblioteket .....................

Nationalmuseum (deraf 9,000

Kleresistaten. Nuvarande penTillkommer:

Prostetunnor för

församlingar i Karlstads stift

Särskilda förslagsanslag för kle
Biskopens

på Gotland lön......

Åt 13 konsistorii-notarier ä

^Domkapitlens expeditioner, reserLappmarks

ecklesiastikverk, förLlniversiteten

(deraf 162,700 kro
k

bestämda penningeanslaget

års riksstat ......................

Tillkommer :

Aflöning åt en n j ordinarie prologiska

fakulteten i Upsala

Arfvode för biträde vid den

praktiska afdelningen inom

samma fakultet........

Transport

s. 71 Kontrollera mot PDF

Stat*-Utskottets Utlåtande N:o 11.

71

Litt. C.

under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Penningar.

3

Indelt ränta

ocli ersättning

för indragna

räntor.

^örslagt-

Ö

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

anslag:

Oindelt

Mått.

spanmål.

Värde för- slagsvis ä 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

departementet.

Kronor.

..

O.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

varande anslag............ 54,750: —

17,000

—-

—

—

—

—

"

—

17,CIO

ny stat..................... 22,350:

77,100

__

_ _

_

_ _

__

_ _

_.

—

77,100

38,500

—

— —

—

— —

- -

—

— —

—

38,500

—

kronor reservationsanslag) ...............

ningeanslag................. 15,113: 08.

Boda och Magneskogs

55,700

36,300

—

—

—

55,700

36,300

................................... 29:30.

resiet:

.................................... 3,000: -

15,142

38

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

467,962

6

270 kronor, högst ...... 3,510: —

6,510

_

__

______

_

_ _

__

_ _

_

6,510

_

vationsanslag''....................

10.000

—

- -

—

- -

—

- -

—

- -

10,000

—

slagsanslag ...........................

nor, förslagsanslag).

enligt 1878

................. 324,765:88.

fessor i teo- 6,000: —

3,000: —

22,700

22,700

9,000: — 324,765:88.--

278,952(38

130,110

11!315,425|46|

3,0351

3|

7,284(72

731,772

67

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1878 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Penningar.

och. ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Yärde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kronor.

Tpt 744,038

ö. | Kronor. I ö.

96

212,473 47

111,950

Kronor.

427,807

17

Kbft.

3,115

k:r Kronor, ö. Kronor. ö.

7,477120

1,391,796

80

111,950!

Tptj 855^988]96! 212,473)47) 427,807)17) 3,115) 5) 7,477 20) 1,503,746[80i

Transport

Förhöjning i årsanslaget för

den anatomiska institutionen

i Upsala ..................

För den zoologiska-zootomiska

institutionen i d:o’:

Aflöning åt en prosektor

Till institutionens laboratorium

..................

Lön åt en vaktmästare

För det medicinskt-kemiska

laboratoriet i Lund ......

Arfvode åt en andre amanuens

vid kemiska institutionen

i d:o.....................

D:o åt en amanuens vid den

kirurgiska kliniken i d:o

Förslagsanslaget för tillämpsamt

till ombildning af adstipendier

m. m., oförändradt

Karolinska mediko-kirurgiska inanslag

.................................

Tillkommer :

Till adjunkturernas ombild
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

73

Förslag till blifvande riksstat:

Penningar.

1

Förslagsanslag:

o o

Summa.

1

Indelt ränta

och ersättning

| för indragna

i räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Matt.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

9,000:— 324,765:88.

1,500: -

3,000: —

750: —

500:— 14,750:

Kronor. ö. j

j |

Kronor, f

Ö.

Kronor.

ö. ''

Kbft.

k:r| Kronor.

278,952 38

130,110

11

315,425

46

3,035

3 7,284

1 i

Kronor.

731,772

3,000: —

500: —

500: —

4,000: —

343,515: 88.

ning af nya lönestaten

junkturer, till docent- enligt 1878 års riksstat

162,700— ;

stitutet.

Nuvarande

506,215

111,950: -

88| 82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

701,153

ning........

11,000: —

i

ning........ ii.uuu:— i ;___:_l______i_____

Transport “Tr,Ö00:- 111,950:— 785,lö8|26| 212,473|47j 427,807)17! 3.115 5| 7,477j20| 1,432,926|

Bih. till Ttiksd. Prof. 1878. 4 Sand. 1 A fä. 9 Raft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

F örslags anslag.

Kronor.

, jlndelt tionde!

Indelt ranta ! , ....

, .... . i och ersatt- I

och ersättning I n för

for indragna j in(Jragna

rån or. | tiondeanslag, i

Oindelt spanmål.

Mått.

Yärde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kronor. I Ö.

855,988901 212,47847

2,481,492 01; 4,868 27

34,000—j

62,619 31:

2,461.200''—:

Kronor.

427,807

17

Khft.

3.115

k:r

Kronor.

7,477

4,219

4,519

62

448

ö. \ Kronor.

20 1,503,746 80

2,486,360

28

1,077

34,000 - 86 72.435 29

2,461,200 —

Tptj 5,895,300j28j 221",560 74, 432,326;79j 3.564 4 8,554,56; 6,557,742 37

Till aflöning åt en laborator

Förhöjning i arfvodet åt amavid

fysiologiska anstalten

D:o i arfvodetåt vaktmästaren

Elementarläroverken, reservationspenningeanslag

..................

Tillkommer:

För lärares uppflyttning i

gällande grunder ............

För beredande af löneförsamt

extra arfvoden åt

lärarne ...........................

Ersättning för de i kollegaNorrtelje

läroverk hittills

donationsmedel ...............

Till praktisk utbildning af

elementarlärare, det nu på

uppförda ........................

Högre skolor för qvinlig ungdom

Det nu på extra stat beviljade

Seminarium för bildande af lärar
Pedagogier

och folkskolor .........

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares

bildande. Nuvarande anslag

Tillkommer:

För lärares vid seminarierna

uppflyttning i högre lönegrad

enligt gällande grunder

................. 2,500: —

För seminariernas

utvidgning med

ännu en årsklass 8,550: —

Transport 11,050: —

s. 75 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

75

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Transport 11,000:- 111,950:

i fysiologi 3,000: —

Penningar.

Kronor. I ö.

785,168 26

T , ,, .. , Indelt tionde i

lndelt ranta , .... _

, .... . och ersatt
och

ersättning . ....

... . j & ning ior

ior indragna • j i

.. , b i indragna I

rån or. , ^iondeanslag. j

Oindelt spanmål.

nuensen

500: ~

250: —

anslag. Nuvarande

14,750: — 126,700

2,481,492: 01. j

högre lönegrad enligt

............... 30,000: —

bättring

tecknings
.

............ 17,600: —

lönen vid

inräknade

............... 406:.....

blifvande

extra stat

.............. 15,000: —

(nytt).

anslag,, förhöjdt till ..

innor ..........................

63,006:

214,200: —

2,544,49801

I

50,000 —

34,000:- 62,619 31

Kronor. ö.

212,47347

Kronor.

427,807

4,868 27

4,219

4,519

62

Matt.

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kbft. !k:r Kronor, ö.

17 3,115 ö! 7,477 20

448

1,077 36

Summa.

Kronor.

1,432,926

126,700

2,549,366

50.000

34.000

72,435

28

3,602,985(581 221,560|74j 432,326|79| 3,564 4| 8,554|56| 4,265,427

67

.14,200: —

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1878 års riksstat anslår:

1

Förslagsanslag:

Indelt tionde j

Oindelt spanmål.

Penningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt j

ning för

indragna

tiondeanslag.

Mätt.

j Värde för- | slagsvis ä 2

ikronor 40 öre

j kubikfoten.

Summa.

Kronor. j ö.

j

Kronor. 1 ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. I

5,895,30028

1

1

j

221,560 74

432,326

79

3,564

4: 8.554

56

6,557,742

37

1

j

Transport 11,050:

För beredande af

löneförbättring

åt teckningslärare

vid seminarierna

......... 1,375: —

För inrättande af

ett seminarium

i Norrland för

qvinliga elever 8,900: —

Tpt| 5,895,300j28| 221,560|74j 432,326j79|

Stipendier för seminariielever.

Nuvarande anslag...............

j Tillkommer: Förhöjning.........

Arfvoden och resekostnadsersättning

!åt folkskoleinspektörer.

Nuvarande anslag

Tillkommer: Förhöj ning........

Undervisningsmateriel m. m.

för folkskolorna .................

Understöd för högre folkeller

ett gemensamt reseTill

befrämjande af folkunderkets

nordligare trakter bo
anslag.

............................

Lönetillskott åt lärare vid folk
förslagsanslag

...................

| Understöd åt folkhögskolor,

| ! rande belopp ....................

Tillkommer: Förhöjning...

i ! Understöd för aflöning af läskolan,

förslagsanslag.........

j i Bidrag till aflöning af lärare

,55156 0,557,712 37!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande i\I:o It.

7

Förslag till blifvande riksstat:

214,200: —

* ''

Penningar.

Förslagsanslag:

Summa.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

spanmål.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor. I ö.

Kronor, ) ö.

Kronor. ; ö.

Kbft. k:r

Kronor, ö.

Kronor. 1 ö.

3,602,985 58i 221,560 74 432,326j79j 3,5641 4\ 8,554

561 4,265,427:6

21’325: ~ 235,525: —

60,000: —

10,000: — 70,000: —

65,000: —

20,000: — 85,000: —

................. 15,000: —

skolor......... 20,000: —

vationsanslag ............. 425,525: —

visningen bland de i risatta

finnar förslaqs
.

............................... 12,000: -

skolor och småskolor,

................................... 2,000,000: -

förslaqsansluq. N uva.

................. 30,000: —

10,000: — 40,000:—!

rare vid fortsättnings-

................................... 30,000: —

i slöjd vid folkskolorna 15,000: —

! j j • ;

2,522.525 - ---j—j — — -

: | |

i i

— ------ 2,522,525|—

Transport

6,125,510|58| 221,560)74| 432,326j79j 3,564

4) 8,554|56 6,787,952|67

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

t

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslags

a n s 1 a

g:

i

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde!

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

Mått.

;

panmål.

Värde för- j

slagsvis ä 2 i

kronor 40 öret

kubikfoten, j

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor. 1 ö*

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

5,895,300

28

221,560

74

432,326 79

3,564

4

8,554

56

6,557,742

37

290,000

—

---

—

|

!

- -

- -

—

290,000

—

29,400

29,400

314,950

!

314,950

22,441

i

1

—

—

j

1

4,103 82

26,544

82

I

8,250

_ ____

8,250

39,400

—

---

—

_ _ •--

- ---

- -

—

39,400

—

7,700

- -

_

---;-

- -

- -

—

7,700

—

45,000

—

- -

_

- - |-

- -

—

45,000

—

3,000

-—

---

—

---

—

3,000

—

8,250

—

- --

_

- — i --

- -

—

- -

—

8,250

—

38,480

—

- --

_

— — \_

- -

—

__

38,480

—

27,300

—

1

—

—

27,300

—

48,000

_ i_

48,000

44,900

!

_

44,900

63,150

1—

|

|_

— — i—

—

—

— —

1_

63,150

—

Tptj 6,885,521128[ 221,560|74f 436,430|61| 3,564| 4j 8,554|56| 7,552,Ö67|19|

De tekniska läroverken ...........

Tillkommer: I följd af ny orlan

i Stockholm..................

Gymnastiska centralinstitutet ...

Medicinalstyrelsen och dithö
de

anslag.................................

Tillkommer:

Tjenstgöringspenningar åt

För provincialläkarlöner
till

2,000 kronor........

Förhöjning i anslaget till

penningar åt provincial
Barnmorskeundervisningen

och

rande penningeanslag ............

Tillkommer:

Förhöjning i anslaget till

i Stockholm..................

Löneförbättring för barni

Göteborg ..................

Ortopediska institutet.................

Veterinärundervisningen ............

Vaccinationens befrämjande ......

Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska

läkaresällskapet............

Svenska akademien .....................

V etenskapsakademien.................

Vitterhets, historie- och antiqviAkademien

för de fria konsterna:

Nuvarande belopp ..................

Tillkommer: För tillämpning

Musikaliska akademien..............

Naturhistoriska riksmuseum. NuTillkommer:

Förhöjning i an
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

79

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagga nslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tiondel

Oindelt j

panmål.

Penningar.

och ersätt- ning för ''

indragna ''

tiondeanslag.

Matt.

i Värde för- ]

; slagsvis å 2

kronor 40 öre

! kubikfoten.

Kronor.

ö. j

Kronor.

••

O.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

ö.

ganisation af slöjdsko-

Transport

290,000: —

71,500: —

6,125,510

361,500

29,400

58

221,560

i i

I>- 1 l

432,326

79

3,564

4

8,554

56

rande stater. Nuvaran-

314,950: —

«

rättskemisten 1,500: —

nas höjande

......... 55,000: —

tjenstgörings- läkare ......... 7,500: —

64,000: —

378,950

_ _

barnbördskusen. Nuva-

22,441: —

allmänna barnbördshuset

............. 5,500: —

morskeläraren

........ 1,500: —

7,000: —

29,441

4,103

82

8,250

—

- -

—

- -

—

---

—

- -

—

39,400

_

- -

—

---

—

- -

—

- -

—

7,700

_

---

—

- -..

—

- -

—

- -

—

domars botande, förslagsanslag.........

45,000

3,000

—

- -

—

- -

—

- -

—

—

8,250

_

- -

—

- -

—

- -

—

— —

—

38,480

_

tets akademien.............

48,000: —

12,800: —

27,300

1

af ny stat.....................

60,800

44,900

66,050

varande anslag..............

slaget till expenser........

63,150: —

2,900: —

_

___

_

-

_

_ _

_

_ _

Summa.

Kronor.

6,787,952

361,500

29,400

378,950

33,544

8,250

39,400

7,700

45,000

3,000

8,250

38,480

27,300

60,800

44,900

66,050!

82

Transport i 7,273.931 58 221,560|74| 436,430161! 3,564| 4| 8,554|56| 7.940,477]

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1878 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- j

slagsvis å 2 1

kronor 40 örei

kubikfoten. (

Summa.

pt

Ironor.

Ö.

Kronor. |

ö. 1

Kronor, j

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor. |

ö.

Kronor.

ö.

,885,521

28

221.5601

74

436,430

61

3,564

4

8,554

56!

7,552,067

19

131,000

—

_ _ 1

—

—

131,000

9,141

25

158

29

236

46

9,536

35,000

_

_ _

—

—

------

—

..... —

35,000

—

35,125

06

8,208

—

6,208

02

70

9

170

16.

49,711

24

450,000

_

—

- -

—

—

- -

— ■

450.000

—

28,750

_

—

42,930

09

___

''-

----

-|

71,680

09

2,750

_

_ ___

—

- -

—

- -

--- -

—!

2,750

—

_ _

_

___

_

25,672

71

- -

-

---

—!

25,672

71

6,721

04

14.080

59

284,401

95

988

8

2,373

12l

307,576

70

24,000

—-

— —

— —

---

24,000

—

11,000

—

—

—

—

-- —

—

—

11,000

—

1,500

_

_ _

1,500

20,759

45

- ---

—

- -

1

20,759

45

15,000

i

i

!

i

1

i 1

15,000

—

,656,268

08

l 244,007

62

795,879

84

4,624

1

11,097

84i

8,707,253 38

Undervisningsanstalter för döf
Allmänna

institutet ...............

Till understöd och uppmuntran

anstalter för medellösa döf
Fattigvården

i Stockholm och

Fattigvården i allmänhet, för
Lasaretts

underhåll.....................

Hospitals underhåll, förslagsanStora

barnhuset i Stockholm ...

Frimurarebarnhuset ................

Barnhusen i landsorterna ........

Kyrkors underhåll ....................

Resestipendier samt läroböckers

tionsanslag.............................

Ålderstillägg, förslagsanslag. NuTillkommer:

Förhöjning.........

Rese- oeh traktamentspenningar,

Skrifmaterialier och expenser, ved

belopp ...................................

Afgår för jemnande af hufvud
Extra

utgifter, reservationsanslag

s. 81 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

81

stumma och blinda:

Transport

81,000: —

Penningar.

Kronor.

7,273,931

åt mindre uppfostringsstumma

och blinda barn 50,000:

landsorterna ..............................

slagsanslag .................................

slag..........................

och lärda verks utgifvande, reserva
varande

belopp............... 11,000: —

................................... 22,000: —

förslagsanslag...............

m. m., förslagsanslag.

titelns slutsumma

Nuvarande

20,759: 45.

814: 68.

131.000

9,141

35.000

35,125

450.000

28,750

2,750

6,721

24.000

33.000

1,500

19,944i77

15,000; —

58

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Summa j 8,065,863] 70

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

i Indelt tionde

: och ersätt- !

! ning för i

indragna ,

tiondeanslag. 1

Oindelt spanmål.

Kronor.

221,560

158

8,208

04 14,080

ö. ! Kronor, ö.

Mått.

Kbft.

I Värde för- |

I slagsvis å 2 j

jkronor 40 öre]

j kubikfoten.

k:r ^ Kronor.

74 436,430 61 3,564

29.

236 46

—! 6,208

j 7

— i 42,930

59

25,672

284,401

70

988

8,554|56

170

2,373

244,007:62] 795,879)84] 4,624] 1

16

12

11,097)84

JBih. till Iliksd. Prot. 1878.

4 Sami. 1 Afä. i) Höft.

11

Summa.

Kronor. ö

7,940,47714

131.000

9,536

35.000

49,711

450.000

71,680

2,75

25,672

307,576

24.000

33,00

1,50

19,944 77

15,000

9,116,849]—

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bil. Litt. J).

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

1

Kronor.

öre.

! Dyrtidstillägg för:

Nationalmuseum ........................................................

1,100

—

Domkapitlens expeditioner .........................................

3,716

—

Gymnastiska Centralinstitutet ....................................

3,910

—

Undervisningsanstalter för barnmorskor ....................

1,920

—

'' Veterinärinstitutet i Stockholm .................................

4,800

—

15,446

Universiteten:

Till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala

3,000

—

Till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund

j Till anskaffande af inventarier för det medicinskt-

2,950

—

kemiska laboratoriet i Lund....................................

25,000: —

Till fullständigande af inventarierna i laboratoriet för

allmän kemi i Lund................................................

6,000

—

Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala...

100,000

—

Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Lund ...

100,000

—

236,950

Elementarläroverken:

Till resestipendier åt lärare vid elementarläroverken i lefvande

språk .......................................................................

6,000

—

Folkundervisningen:

Till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå

till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare...

10,000: —

Till utarbetande af geografiska kartor för fölkunder-

visningens behof....................................................

1,500:

—

11,500

— ;

De tekniska läroverken:

Till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor ..

Medicinalstyrelsen:

20,000

—

Till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet

7,575

1

Vetenskapsakademien:

1

Till underhåll m. na. af den zoologiska stationen vid Christineberg

!

i Göteborgs län .......................................................

.....

2,000

— :

Transporti 299,471

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bo

Kronor.

öre.

Transport

299,471

Y eterinärundervisningen:

För tillämpning af Veterinärinrättningens i Skara nya utgiftsstat

12,900

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid

ordnandet och vården af de under akademiens in- seende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt- betjening.................................................................

4,000: —

Till undersökningar och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in.................................................

Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker m. m.

3,200: —

i statens historiska museum och öfver svenska si- gill från medeltiden ...............................................

2,000: —

9,200

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till bestridande af kostnaden för blindafdelningens å

Manilia afskiljande från döfstuminstitutet...............

Till uppehållande af undervisningen vid två läro-

15,000: -

27,000: —

anstalter för öfveråriga döfstumma ......................

42,000

Hospitalsvården:

Till Hospitalsbyggnader .............................................

350,000: —

Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn

Understöd åt det i Jerfsö socken af Helsingland in-

20,000: —

rättade sjukhem för spetälske...............................

7,500: —

377,500

—

Diverse anslag:

Svenska fornskriftssällskapet.......................................

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän

2,000: —

m. fl. i utländska hamnar.....................................

10,000: —

Till restauration af domkyrkan i Linköping...............

Till fortsättande af arkeologiska undersökningar på

8,000: —

Björkön ..................................................................

5,000: —

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar

Till förvarande och vårdande af den skandinaviskt-

600: —

etnografiska samlingen i Stockholm......................

För zoologiska och fysikaliska undersökningar af de

11,600: —

Sverige o ingifvande haf .........................................

5,000: —

42,200

—

Summa

783,271

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:37 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37 s. 1 i texten