Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
1878-03-21 · 82 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 76 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1878:11, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1
N:o 11.
Ant. till Kikad. Kansli den 21 Mars 1878, kl. 7 e. ra.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
[ afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
hvilka här nedan omförmälas.
Departementets expedition.
I :o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna stat för
Ecklesiastik-departementcts expedition jemte de i protokollet öfver finansärenden
den 7 December 1877 för de nya löneförmånernas åtnjutande föreslagna
vilkor, för statens tillämpning bevilja en tillökning i expeditionens nuvarande
ordinarie anslag med 22,350 kronor, hvaremot de för expeditionen nu uppförda
extra anslag, tillhopa 17,500 kronor, icke vidare skulle utgå.
För Ecklesiastik-departementetsexpedition har allt sedan år 1875 följande
stat varit gällande:
en Expeditionschef, arfvode .................................................
fyra Byråchefer, lön å 5,500 kronor .......................
fem Kanslisekreterare, „ å 4,200
Transport
Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. 9 Käft.
kronor 7,000: —
22,000: —
„ 21,000: —
kronor 50,000: —
Angående
anslag till
Ecklesiastikdepartementets
expedition.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Transport 50,000: —
en registrator, lön ............................................................... kronor 4,200: —
tre vaktmästare, en å 750 kronor och två å G50 kronor „ 2,050: —
till Departementschefens förfogande för amanuenser, skrif
biträden
och e. o. vaktbetjente, m. m......................... „ 10,000: —
tillsammans kronor 66,250: —
deraf 54,750 kronor varit å ordinarie och 11,500 kronor å extra stat uppförda.
Dessutom har för hvarje af de senare åren ett extra anslag å 6,000
kronor anvisats till utförande af statistiska arbeten inom departementets
byråer för undervisningsärenden, så att summan af de extra anslagen uppgått,
på sätt ofvan är nämndt, till 17,500 kronor.
Den nu föreslagna staten åter har följande lydelse:
Tjenst
Lön.
görings-
Summa.
penningar.
1 expeditionschef, arfvode ...........
7,500
1 byråchef, lön..................
4,400
—
2,000
—
6,400
—
3 byråchefer, „ .................
13,200
—
6,000
—
19,200
—
1 kanslisekreterare „ .................
2,800
—
1,200
—
4,000
—
5 d:o .. ..................
14,000
—
6,000
—
20,000
—
1 registrator „ ..................
Till departementschefens förfo-
2,800
—
1,200
—
4,000
—
gande för amanuenser, vikariats- ersättning, ren skrifning, m. m
..._
_
__
_
13,300
_
1 förste vaktmästare, lön..............
800
—
300
—
1,100
—
1 vaktmästare, „ ...............
500
—
300
—
800
--
1 d:o
500
—
300
—
800
—
För vaktmästare, som åtnjuter
fri bostad, minskas lönen med 150
kronor.
(Efter 5 år kan lönen
/höjas med 600 kronor.
(Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor
foch efter 10 år med
i ytterligare 500 kronor.
1 Efter 5 år kan lönen
/ höjas med 100 kronor.
Summa |--1—| —•—|—177,100|—
En jemförelse mellan förestående båda stater utvisar, att uti personalen
icke någon annan förändring blifvit föreslagen, än att kanslisekreterarnes
antal ökats med en. Till stöd härför är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
sid. 2) anfördt, att af ofvanberörda, till utförande af statistiska arbeten,
inom departementets byråer för undervisningsärenden afsedda extra anslag,
6,000 kronor, ett belopp af 4,200 kronor, motsvarande en hittills varande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
3
kanslisekreterarelön, användts till arfvode åt den, som utfört det hufvudsakliga
statistiska arbetet och som dermed i allmänhet varit under hela året
.sysselsatt, samt återstoden utgått till arfvoden åt tillfälliga biträden vid
samma arbete. Då dessa göromål, sedan numera närmare föreskrifter meddelats
angående de primäruppgifter, som från vederbörande skolråd, folkskoleinspektörer,
elementarläroverk och domkapitel borde till departementet
årligen insändas för att der bearbetas, allt framgent blefve af stadigvarande
beskaffenhet, syntes det för dessa göromåls bestridande afsedda anslag böra,
i sammanhang med departementets aflöningstillgångar i öfrigt, uppföras på
ordinarie stat, hvilkefc kunde lämpligast och i närmaste likhet med hvad
hittills egt rum ske sålunda, att der upptoges lön åt en kanslisekreterare,
och att anslagets återstod, 2,000 kronor, sammanfördes med det till departementschefens
förfogande stälda anslag för amanuenser och extra biträden.
Denna anordning har synts Utskottet vara ändamålsenlig och förty böra
vinna Riksdagens bifall.
Anslaget till amanuenser m. m. är föreslaget att ökas dels med nyssnämnda
återstod, 2,000 kronor, af anslaget till statistiska arbeten och dels
med 1,300 kronor, afsedda att bereda tillgång till den ersättning, som skulle
tillkomma tjenstemän inom departementet, hvilka under andres semester
bestrede högre tjenstgöring än den, som eljest ålåge dem; och då ifrågavarande
anslagstillökning torde vara af omständigheterna oundgängligen
påkallad, har Utskottet funnit sig böra densamma till bifall förorda.
Hvad lönebeloppen och dessas fördelning i lön och tjenstgcringspenningar
angår, torde förslaget böra ändras till öfverensstämmelse med hvad
Riksdagen i afseende å Justitie-departementets expedition beslutit eller så, att
utaf expeditionschefens arfvode 2,500 kronor anses motsvara tjenstgöringspenningar,
samt att af kanslisekreterarnes och registratorns aflöning 2,500
kronor upptagas såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
lärande jemväl vilkoren för de nya löneförmånernas åtnjutande få jemkas
till likhet med hvad Riksdagen i detta hänseende vid Justitie-departementets
expedition beslutit.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, för tillämpning af härhos (Bil. Litt.
A) bifogade förslag till stat för Ecklesiastik-departementets
expedition med de vilkor och förbehåll i afseende å aflöningens
åtnjutande, som i fråga om Justitie-departementets
expedition blifvit af Riksdagen godkända, må i det
för förstberörda expedition uppförda ordinarie anslag bevilja
förhöjning med 22,350 kronor, eller från 54,750
kronor till 77,100 kronor.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Angående
prostetunnor
för Bodo, och
Magneskogs
församlingar.
Angående
anslag till en
ny professorsbefattning
inom
teologiska
fakulteten
vid Upsala
universitet
in. in.
Kleresi staten.
2:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med
hänvisande till hvad uti statsrådsprotokollet (bil. N:ö 7 sid. 5 och 6) i ämnet
finnes meddeladt, hemställer Utskottet,
att å anslaget till kleresistaten må såsom prostetunnor
för Boda och Magneskogs församlingar i Karlstads
stift uppföras ett belopp af 29 kronor 30 öre, att årligen
utgå från och med år 1879.
Universiteten.
3:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t till en början föreslagit,
att aflöning åt en ny ordinarie professor i teologiska fakulteten vid universitetet
i Upsala måtte beviljas med 6,000 kronor, deraf 1,500 kronor såsom
tjenstgöringspenningar; samt att till arfvode för biträde vid den praktiska
afdelningen inom samma fakultet måtte anvisas 3,000 kronor.
Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 6—11) meddelade omfattande
utredning i fråga om förestånde båda anslagsbehof synts Utskottet
tillfyllestgörande, samt giltigheten af de skäl, som anförts för det redan för
lång tid tillbaka framhållna behofvet af förstärkning af lärarekrafterna inom
den teologiska fakulteten i Upsala, icke torde kunna med fog bestridas, får
Utskottet, under erinran dels att så väl beloppet som fördelningen i lön och
tjenstgöringspenningar af aflöningen för den föreslagna nya professorsbefattningen
är öfverensstämmande med hvad i afseende å de ordinarie professorsbefattningarne
blifvit vid universitetens senaste reglering stadgadt, dels ock
att det för biträde vid den praktiska afdelningen inom den teologiska fakulteten
äskade arfvodet till storleken motsvarar det, som de praktiske handledare
inom andra fakulteter åtnjuta, hemställa,
att å ordinarie stat för Upsala universitet må uppföras
:
a) till lön åt en ny ordinarie professor i teologiska
fakulteten 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
och
b) till arfvode för biträde vid den praktiska afdelningen
inom samma fakultet 3,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
5
4:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 11 och 12) anförda Angående
skäl har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att med 5,000 kronor höjning*!
höja det årliga anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala. anslaget till
Yisserligen kan det icke förnekas, att biblioteket är en institution, universitet^
som utöfvar ett mäktigt inflytande på utvecklingen af ett universitets verk- biblioteket i
samhet, samt att det alltså ligger vigt uppå, att detsamma förkofras och om- uPsala
sorgsfullt
vårdas. Då emellertid det nuvarande anslaget till bokinköp vid
universitetsbiblioteket i Upsala utgör så stort belopp som 10,200 kronor, bar
det synts Utskottet, att en förhöjning häruti icke för närvarande kan vara
oundgängligen nödvändig; på grund hvaraf Utskottet, i betraktande af de
många anspråk, som ställas på statsverkets tillgångar, hvilket bör mana dertill
att till tider, då dessa äro rikligare än för närvarande, uppskjuta anvisandet
af de anslag, som synas utan väsentlig olägenhet kunna undvaras,
funnit sig icke nu böra förevarande nådiga framställning till bifall förorda;
hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Majrts förslag om förhöjning i anslaget
till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala icke må
vinna Riksdagens bifall.
5:o. Kongl. Maj:t har vidare af Riksdagen äskat förhöjning i årsanslaget
för den anatomiska institutionen vid Upsala universitet med 1,500
kronor.
Hvad i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 7 sid. 12 och 13) blifvit till stöd
för den sålunda äskade anslagstillökningen anförd t har synts Utskottet ådagalägga
otillräckligheten af det till ifrågavarande institution nu utgående årsanslaget,
2,000 kronor, hvadan, och då det ovedersägligen ligger makt uppå,
att denna vigtiga institution må kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla
sin bestämmelse, för hvilket ändamål den begärda tillökningen synes vara
af stort behof påkallad, Utskottet funnit sig böra, i öfverensstämmelse med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
Angående
förhöjning i
anslaget till
den anatomiska
institutionen
vid
Upsala
universitet.
att Riksdagen må bevilja förhöjning med 1,500
kronor i årsanslaget för den anatomiska institutionen vid
Upsala universitet. Angående
äskade
anslag till
6:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att ,le’1 meteoro
dds
för den meteorologiska institutionen vid universitetet i Upsala dm^oolo
be
vilja: gisk-zooto
miska
institutionen
vid
Upsala
universitet.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
aflöning åt en föreståndare, tillika extra ordinarie professor
i meteorologi.................................................. kronor 4,000: —,
deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar med
rätt till ett ålderstillägg af 500 kronor efter fem års
väl vitsordad tjenstgöring;
arfvode åt en amanuens ...................................... 500: —
samt för institutionens materiel ........................... 1,500: — 6,000: —-
dels ock för den zoologisk-zootoiniska institutionen
vid samma universitet anslå:
aflöning åt en prosektor........................... kronor 3,000: —
deraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;
till institutionens laboratorium ........................... 750: —
samt lön till en vaktmästare............................. 500: — 4,250: —
Hvad först angår den zoologisk-zootomiska institutionen, är uti statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid. 16 — 18) redogörelse lemnad för så väl uppkomsten
af som ändamålet med densamma; och då, på sätt departementschefen anfört,
otvifvelaktigt är, att den praktiska handledning och experimentela öfning,
som vid studiet af naturvetenskaperna i allmänhet spelar en framstående
rol, utgör ett nödvändigt vilkor jemväl för ett lefvande studium af
zoologien, samt Utskottet förty finner det vara af särdeles vigt att ifrågavarande
institution må kunna behörigen uppehållas, har Utskottet ansett sig
ega giltig anledning att tillstyrka Riksdagen att bevilja det för sådant ändamål
nu äskade anslaget, 4,250 kronor.
Beträffande vidare den meteorologiska institutionen, linnes jemväl i
statsrådsprotokollet (sid. 13—16) en omfattande utredning lemnad i afseende
å densammas uppkomst, utveckling och verksamhet. Denna utredning har
visserligen synts Utskottet ådagalägga, att denna institution på ett förtjenstfullt
sätt fylt sin bestämmelse samt att det är önskvärdt, att densamma må
komma att fortfarande ega bestånd. Den har hittills upprätthållits hufvudsakligen
genom universitetets egna medel samt derjemte åtnjutit 900 kronor
af det vid 1840 års riksdag beviljade anslag till befrämjande af sådana
vetenskapliga studier vid universiteten, som ej tillhöra de egentliga examensämnena.
Emellertid skulle universitetets medel för framtiden icke lemna
tillgång till ifrågavarande institutions uppehållande och utveckling, utan
skulle numera särskildt anslag derför erfordras.
Att icke universitetet kan komma att för all framtid med egna medel
fortfarande bestrida utgifterna för denna institution torde väl vara sannolikt,
men deremot föreställer sig Utskottet, att nämnda medel borde för den
närmaste tiden kunna lemna tillgång dertill, helst, derest Riksdagen i enlighet
med Utskottets hemställan beviljar det för den zoologisk-zootomiska insti
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o li.
7
tutionen äskade anslaget, universitetet blifver befriadt från utgifter för denna
sistnämnda institution. Då alltså det nu äskade anslaget för närvarande icke
synes vara af oeftergifligt behof påkalladt, har Utskottet ansett sig icke
böra under nuvarande förhållanden föreslå Riksdagen, som redan genom icke
obetydliga anslag till centralanstalten och observationer i orterna i ganska vidsträckt
mått tillgodosedt meteorologien i vårt land, att härför nu anvisa
ytterligare medel.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af 6,000 kronor för den meteorologiska institutionen
vid universitetet i Upsala icke må vinna Riksdagens
bifall; och
b) att Riksdagen må, till den af Kongl. Maj :t föreslagna
fördelning, på ordinarie stat anvisa för den zoologisk-zootomiska
institutionen vid samma universitet ett
anslag af 4,250 kronor.
7:o. Uti anslaget till bokinköp vid universitetsbiblioteket i Lund har
Kongl. Maj:t äskat förhöjning med 5,000 kronor; men, då ifrågavarande
anslag nu utgör omkring 12,000 kronor, får Utskottet, under åberopande af
hvad här ofvan i punkten 4 blifvit anfördt till stöd för Utskottets afstyrkande
af Kongl. Maj:ts beträffande Upsala universitet gjorda enahanda framställning,
hemställa,
att ej heller förevarande förslag må vinna Riksdagens
bifall.
8:0. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att för det medidmht-hemisha
laboratoriet vid universitetet i Lund måtte beviljas ett årligt anslag af 6,000
kronor, beräknadt, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 19) gifver
vid handen, att användas på följande sätt:
förbrukning af gas..................................................................... kronor 1,000: —
„ „ vatten ............................................................... „ 200: —
,, „ kol och ved ................................................. „ 500: —
inköp af preparat och reagentier, underhåll af utensilier
m. m...................................................................... .. 1,300: —
kronor 3,000: —
Då förestående utgifter icke kunna undvikas, derest den nya laboratoriebyggnad,
till hvars uppförande Riksdagen år 1876 beviljade anslag, skall
Angående
ifrågasatt
höjning i anslaget
till bokinköp
vid
universitetsbiblioteket
i
Lund.
Angående
anslag Ull
det medicinskt-kemiska
laboratoriet
vid
universitet
i Limd.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Angående
arfvoden till
två amanuenser
vid universitetet
i
Lund.
Angående
ombildning
af adjunkturerna
vid
Karolinska
institutet
m. in.
kunna för afsedt ändamål användas, har Utskottet icke tvekat att förevarande
framställning till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att för det medicinskt-kemiska laboratoriet vid universitetet
i Lund må beviljas ett årligt anslag af 3,000
kronor.
9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t under denna anslagsrubrik
slutligen föreslagit, får Utskottet, som vid nedannämnde utgiftsposter
ej funnit anledning till erinran, hemställa,
att å ordinarie stat må anvisas anslag till
a) arfvode åt en andre amanuens vid kemiska institutionen
i Lund med 500 kronor; och
b) arfvode åt en amanuens vid den kirur(fiska kliniken
derstädes med 500 kronor.
Karolinska medico-kirurgiska institutet.
10:o. Sedan med anledning af i fråga satt ombildning af adjunktsinrättningen
vid Karolinska medico-kirurgiska institutet lärarekollegiet vid institutet
förklarat sig anse, att icke någon af de vid läroverket nu befintliga
läraretjenster kunde undvaras, hvarföre adjunkturernas ombildning borde inskränkas
till en önskvärd förändring i innehafvarnes ställning såsom lärare,
hvilken förändring jemväl borde uttryckas i en förändrad benämning, behagade
Kongl. Maj:t — som ansett att de vid institutet upprättade adjunktsbeställningarne
i anatomi, medicin, kirurgi, pediatrik, obstetrik. och kemi borde
förändras till extra ordinarie professioner med sjelfständig lärareverksamhet
och med säte i lärarekollegiet i alla undervisningen rörande frågor, men att
adjunktsbefattningen i patologisk anatomi kunde, på sätt vid medicinska fakulteten
i Upsala egde rum, ersättas med en laboratorstjenst, samt lönerna bestämmas
för extra ordinarie professorn i anatomi till 4,500 kronor, för öfriga
extra ordinarie professorer till 4,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å
500 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring, och för laboratorn till
3,000 kronor — i nådig proposition till sistlidne Riksdag föreslå, att å
ordinarie stat måtte uppföras ett anslag af 11,500 kronor, hvaraf tills vidare
borde utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde adjunkter i öfverensstämmelse
med 1876 års Riksdags beslut, men hvilket anslag framdeles måtte,
jemte de nu varande adjunktslönerna, i den mån de blefve disponibla, användas
till adjunkturernas ombildning enligt omförmälda plan, samt att för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11
9
de extra ordinarie professorer, hvilkas lön bestämdes till endast 4,000 kronor,
måtte efter fem års väl vitsordad tjenstgöring utgå ett ålderstillägg med 500
kronor.
Riksdagen, som godkände grundsatsen om adjunkturernas ombildning
på de af Kongl. Maj:t föreslagna hufvudgrunder, ansåg dock lönerna för de
extra ordinarie professorerne i medicin, kirurgi och pediatrik böra nedsättas
till 3,500 kronor med afseende å de arfvoden från andra håll, desse lärare
antogos komma att uppbära, samt deremot adjunkturen i patologi förändras
till en extra ordinarie professorsbefattning med den för dylik befattning föreslagna
lön; och biföll Riksdagen derföre endast i så måtto Kongl. Maj:ts
förslag, att på extra stat för innevarande år anvisades ett anslag af 11,500
kronor, hvaraf borde utgå löneförbättring till de vid institutet anstälde
adjunkter, hvaremot Kongl. Maj:ts framställning derom, att de nuvarande
adjunktslönerna vid institutet måtte, i den mån de blefve disponibla, få användas
till adjunkturernas ombildning, icke vann Riksdagens bifall.
Efter det i anledning häraf lärarekollegiet hos kanslersembetet gjort
framställning om önskvärdheten af ett definitivt ordnande af adjunktsbefattningarna
vid institutet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
nådiga proposition i detta hänseende till senast församlade Riksdag, dock att
adjunkturen i patologisk anatomi måtte förändras till eu extra ordinarie
profession med lön af 4,500 kronor, hade, pa sätt nu är i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sid. 21) meddeladt, kanslersembetet, med erkännande åt
den vigtiga ställning undervisningen i speciel patologisk anatomi nu mera
vid institutet innehade, öfverlemnat denna framställning till Kongl. Maj.ts
nådiga pröfning.
Då Riksdagen icke medgifvit bestämmande af lönerna för tre af de
extra ordinarie professorerne till högre belopp än 3,500 kronor för hvardera,
men deremot förklarat sig villig anslå en extra ordinarie professorslön åt
läraren i patologisk anatomi, samt någon anmärkning mot dessa förändringar
i aflöningsbeloppen icke blifvit gjord vare sig af lärarekollegiet eller kanslersembetet,
har Kongl. Maj:t, med iakttagande häraf och i öfverensstämmelse
för öfrigt med den af Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag framlagda proposition
i ämnet, nu understält Riksdagens pröfning följande förslag till stat för
de ombildade lärarebefattningarne vid institutet:
Bih. till Biksd. Frot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Tjenst-
Lön.
görings-
Summa.
penningar.
En
extra
ordinarie professor
i anatomi...
3,500 —
1,000
4,500
59
55
55
55
i medicin...
2,500 —
1,000
—
3,500
5)
5.5
55
55
i kirurgi ...
2,500 —
1,000
_
3,500
_
55
55
59
51
i pediatrik.
2,500 —
1,000
—
3,500
__
Efter 5 års
99
5?
15
55
i obstetrik.
3,000 —
1,000
__1
4,000
_
val vitsordad
r>
51
i kemi och
tjenstgöring
farmaci
3,000
1,000
4,000
kan lönen höjas
51
55
yy
59
i patalogisk
i
anatomi
3,000 —
1,000
—
4,000
—
Summa
— —|—
—
—
27,000
—
Då de nu varande pa ordinarie stat uppförda adjunktslönerna uppo-ino-e
till ett sammanlagdt belopp af 16,000 kronor, skulle för tillämpning af nu
föreslagna stat erfordras en tillökning i institutets ordinarie anslag af 11,000
kronor, hvaremot det för innevarande år beviljade extra anslag å ll^OO
kronor komme att upphöra. ,
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att å ordinarie stat uppföra ett anslag af 11,000 kronor, hvaraf
tilk vidare borde utgå löneförbättring till de vid Karolinska medico-kirurgiska
institutet anstälde adjunkter i öfverensstämmelse med 1877 års Riksdags beslut,
men hvilket anslag sedermera måtte, jemte de nuvarande adjunktslönerna
i den mån de blefve disponibla, användas till upprättande af extra ordinarie
professioner enligt förestående stat.
Da . de af senast församlade Riksdag i förevarande ämne gjorda erinringar
blifvit till fullo iakttagna vid upprättandet af nu föreliggande plan
till ombildning af adjunkturerna vid Karolinska institutet, torde hinder icke
möta för att nu slutligen ordna denna angelägenhet, på sätt vid universiteten
redan egt rum; och hemställer Utskottet alltså, i enlighet med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit,
att å ordinarie stat må uppföras ett anslag af 11,000
ki onoi, hvaraf tills vidare bör utgå löneförbättring till de
vid Karolinska medico-kirurgiska institutet anstälde adjunkter
i öfverensstämmelse med 1877 års Riksdags beslut,
men hvilket anslag sedermera må, jemte de nu varande
adjunktslönerna i den mån de blifva disponibla, användas
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11. 11
till upprättande af extra ordinarie professioner enligt ofvan
intagna stat.
11;0. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att bevilja:
aflöning åt en laborator i fysiologi vid
Karolinska raedico-kirurgiska institutet
med ................................................ kronor 3-000; —
hvaraf 750 kronor såsom tjenstgö
-
ringspenningar;
förhöjning i arfvodet åt amanuensen
vid institutets fysiologiska anstalt med
samt tillökning i vaktmästarens vid
samma anstalt arfvode med ............
500: —
250: — kronor 3,750:
Och får Utskottet, under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sid. 23 och 24) blifvit till stöd härför anfördt, hemställa,
att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall, och att alltså på Karolinska medico-kirurgiska
institutets ordinarie stat må för ifrågavarande ändamål
uppföras ett sammanlagdt belopp af 3,750 kronor.
Elementarläroverken.
12:o. Enär en inom Eeklesiastik-departementet uppgjord beräkning af de
belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid elementarläroverken,
hvars ''innehafvare vore till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, borde
enligt de för sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1879
utgå utöfver de för innevarande år anvisade lönemedel, gjorde det antagligt,
att efter afdrag af de besparingar, som genom äldre lärares afgång sannolikt
uppkomme, en summa, utöfver det nu utgående läioveiksanslaget, a
30,000 kronor blefve för ändamålet tillräcklig, har Kongl. Maj:t härför äskat
ett* anslag till nämnda belopp, att å elementarläroverkens stat uppföras; och
då härvid ej varit något att erinra, hemställer Utskottet,
att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning
i högre lönegrad enligt gällande grunder ma anvisas
30,000 kronor, att å elementarläroverkens stat uppföras,
Angående
diverse anslag
till
JCarolinslca
institutet.
Angående
elementarlärares
uppflyttning
i
högre lönegrad.
Angående
löneförbättring
för
teckningslärare
vid
elementarläroverken.
12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
. 1 3:0- Kong]. Maj:t har vidare föreslagit, att för beredande af löneförbättring
samt extra arfvoden åt teckningslärarne vid elementarläroverken, i
öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, anslaget
till elementarläroverken måtte ökas med 17,600 kronor.
Enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874 utgör lönen för lärare i teckning
vid de högre elementarläroverken 750 kronor i första lönegraden, 1,000
kronor i den andra och 1,250 kronor i den tredje, med rätt för desse lärare
att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring vinna uppflyttning i närmast högre
lönegrad. Teckningslärare vid femklassigt elementarläroverk åtnjuter såsom
arfvode 450 kronor och vid treklassigt läroverk 300 kronor.
Enligt ofvanberörda nu föreslagna grunder skulle aflöningen komma
att utgå till samma belopp, som nu är bestämdt för gymnastiklärarne, nemligen
vid de fullständiga läroverken till 1,000 krono/med två ålderstillägg
hvaxtdera å 250 kronor, det första efter fem och det andra efter tio års
väl vitsordad tjenstgöring; vid de femklassiga läroverken till 600 kronor
samt vid de treklassiga till 300 kronor utan ålderstillägg, allt för tjenstgöring
under ett visst normalantal af timmar för hvarje vecka, som borde bestämmas
vid fullständigt läroverk till 15, vid femklassigt till 8 och vid treklassigt
till 5 timmar. Härutöfver skulle emellertid läraren, i händelse af
behof, kunna åläggas jemväl extra timmar, och borde antalet sådana timmar,
som kunde utan Kongl. Maj:ts tillstånd påbjudas, bestämmas vid högre läroverk
till 5, vid femklassigt till 3 och vid treklassigt till 2 timmar; hvarjemte
borde föreskrifvas, att vid läroverk, der undervisningen i teckning icke
togc i anspråk det normala antalet tjenstgöringstimmar, som ålåge tec.kningsläraren,
denne skulle . vara förbunden att'' undervisa i välskrifning så många
timmar, som fattades i hans normala tjenstgöringstid, derest eforus pröfvade
lämpligt att ålägga honom sådan undervisning.
Arfvodesbeloppet för extra tjenstgöring kunde lämpligen beräknas så
att för hvarje timme i veckan lärare vid tre- och femklassiga läroverk äfvensom
lärare i första och andra lönegraden vid högre läroverk finge åtnjuta
tor helt läsår 75 kronor, samt lärare i högsta lönegraden vid sistnämnda
läroverk 100 kronor. På detta sätt beräknadt, skulle extra arfvodet forsa
mtlige lärare i det närmaste motsvara aflöningen för den normala tienstgöringstiden.
J
För tillämpning af nu framstälda aflöningsförslag skulle, till bestridande
af den normala aflöningen för teckningslärarne vid 24 femklassiga läroverk
/ 150 kronor, erfordras en förhöjning af 3,600 kronor samt vid 32 högre
läroverk å 250 kronor 8,000 kronor, eller tillsammans 11,600 kronor, och
skulle enligt verkstad beräkning arfvodesbeloppet för extra tjenstgöring
kunna antagas komma att uppgå till sammanlagdt 6,000 kronor, hvadan
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11. 13
alltså hela den för ifrågavarande ändamål behöfliga anslagstillökningen utgjorde
17,600 kronor.
Då nu ifrågavarande förslag till löneförbättring för teckningslärarne
vid elementarläroverken synts Utskottet vara af billighet och rättvisa påkalladt,
samt stå i närmaste öfverensstämmelse med senast församlade Riksdags
uti dess underdåniga skrifvelse den 23 Maj 187 7 i ämnet uttalade
åsigter, har Utskottet funnit sig böra detsamma till bifall förorda och får
alltså, med hänvisande till den ytterligare utredning, som i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sid. 25—27) finnes meddelad, hemställa,
att för beredande af löneförbättring samt extra
arfvoden åt teckningslärarne vid elementarläroverken, i
öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder, anslaget
till elementarläroverken må ökas med 17,600 kronor.
14:o. Sedan Norrtelje stads församling, med förmälan att i aflöningen
åt en kollega vid det i staden inrättade lägre elementarläroverket inginge
donationsmedel till belopp af 406 kronor, hvilka medel församlingen ansåge
rätteligen böra såsom bidrag till vidmakthållande af undervisningen i de af
församlingen bekostade skolor användas, underdånigst anhållit, det Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom att, på det ifrågavarande
medel måtte få af församlingen till berörda ändamål disponeras,
anslaget till elementarläroverken måtte höjas med motsvarande summa, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att, såsom ersättning för ifrågavarande donationsmedel,
"hvilka skulle återgå till Norrtelje stads disposition, å elementarläroverkens
stat måtte uppföras ett anslag af 406 kronor.
Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 28 och 29) inhemtas bland
annat, att församlingen till stöd för sin ofvanberörda anhållan anfört, att
ordalagen i de beträffande ifrågavarande medel utfärdade donationsbrefven
tydligen gåfve vid handen, att medlen afsetts för församlingens egen skolinrättning,
men att de dragits från sitt ursprungliga ändamål, då de utgått
till en skola af sådan allmännare beskaffenhet som ett statens elementarläroverk,
samt att gifvarnes afsigt icke uppnåddes med mindre ändring vidtoges
i den af församlingen föreslagna rigtning. Billigheten fordrade detta så
mycket mera, som församlingen för sina egna skolor vore i stort behof att
få använda de ifrågavarande medlen, enär nödig omtanke om folkskoleväsendets
upprätthållande och utbildning föranledde tillökning så väl af lärarekrafter
som undervisningsmateriel för det alltjemt stigande lärjungeantalet.
I sammanhang härmed hade församlingen nämnt, att af 71 lärjungar, som
under höstterminen 1876 njutit undervisning vid elementarläroverket, mer
än halfva antalet tillhört andra orter; att staden för närvarande underhölle
Angående
elementarläroverket
i
Norrtelje.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utaka Heta Utlåtande N:o 11.
fyra särskilda skolor, nemligen en folkskola för gossar, en dylik för flickor,
en förberedande småskola och en slöjdskola för flickor; att i hvar och en
af dessa anstalter funnes en lärare; samt att lärjungeantalet i folkskolorna
och småskolan uppginge till sammanlagdt "320 elever.
Hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt har synts Utskottet ådagalägga,
att det är med billighet och gifvarnes afsigt öfverensstämmande, att
meranämnda donationsmedel få af församlingen användas såsom bidrag till
bestridande af dess dryga utgifter för skolväsendet, och då dertill kommer
att Riksdagen förut i nära liknande fall medgifvit ersättning för enskiidt
upplåtna aflöningstillgangar, såsom i fråga om Kristianstads och Wimmerby
läroverk, har Utskottet funnit förevarande nådiga framställning böra vinna
Riksdagens bifall; hemställande alltså Utskottet,
att ersättning för de i en kollegalön vid elementarläroverket
i Norrtelie hittills inräknade donationsmedel,
hvilka böra till stadens disposition återgå, må af Riksdagen
beviljas med 406 kronor, att å elementarläroverkens stat
uppföras.
Angående
föreslagen
utvidgning
af läroverlcet
i Filip stad.
15:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. n:o 7, sid. 30 — 32) anförda skäl har
Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig framställning derom, att för utvidgning
af treklassiga elementarläroverket i Filipstad till femklassigt på reallinien,
under vilkor att kommunen till aflönande af läroverkets lärare bidroge med
1,000 ^ kronor årligen samt bekostade för det utvidgade läroverket fullt
ändamålsenlig lokal jemte lämpligt boställe åt rektor, måtte beviljas en förhöjning
i anslaget till elementarläroverken med 4,750 kronor.
Det^ torde visserligen icke kunna bestridas, att den föreslagna utvidgningen
af ifrågavarande elementarläroverk skulle vara till fördel ej mindre
för staden iilipstad än äfven för den kringliggande orten, samt att en
sådan åtgärd sannolikt äfven skulle vara gagnelig derutinnan, att dymedelst
lärjungeantalet i vissa klasser af elementarläroverket i Karlstad komme att
något minskas; men Utskottet har likväl icke kunnat finna förevarande
angelägenhet vara af sådan betydelse eller af så trängande behof påkallad,
att dermed ej skulle kunna utan väsentligare olägenhet tills vidare anstå.
Då bedömandet af denna fråga i främsta rummet är beroende af lärjungeantalet
i såväl den ifrågavarande skolan som de närmast belägna elementarläroverken,
har Utskottet från vederbörande införskaffat följande uppgift
öfver ^ lärjungarnes antal och fördelning vid elementarläroverken i Karlstad,
Kristinehamn och Filipstad höstterminen 1877:
Stats-Utskottets Utlåtande AT:o 11.
15
Gemensam
Reallinie.
Latinlinien.
Summa.
H3
8—1
linie.
m 2.
er 1-t FT
S: B K
med
utan
Läroverk.
Älass.
a
a
3
grek.
grek.
fe!
hrj
tf
B
p'' a o
B
p
• tf
<
<
<
<
Närvarande.
<1
<
<
M 3.
Karlstads.
i
36
36
36
34
2
47
4
47
4
51
21
3
54
4
54
4
58
4
4
25
3
34
59
3
62
8
5
23
1
37
2
60
3
63
6 nedre
22
9
19
13
5
54
14
68
3
„ öfre''
12
2
17
29
5
58
7
65
7 nedre
2
1
17
11
2
30
3
33
„ öfre
3
10
7
20
20
Summa
137
8
87
16
63
131
14
418
38
456
70
Kristinehamns.
1
23
1
23
1
24
23
2
26
2
26
2
28
4
3
17
17
17
3
4
9
2
6
1
15
3
18
5
8
7
15
15
Summa
66
3
17
2
13
1
96
6
102
30
Filip st ads.
1
15
1
15
1
16
10
2
11
2
11
2
13
1
i
3
13
1
13
1
14
4
9
1
10
10
Summa
39
1 *
1 9
|
1
| 49
4
53
11
Förestående uppgift utvisar, att hela antalet sist förflutna läsetermin
vid läroverket i Filipstad närvarande lärjungar utgjort allenast 41), hvilket
antal är så ringa, att deraf i och för sig icke lärer kunna hemtas anledning
till läroverkets utvidgning. I Karlstad har det vid läroverket närvarande
lärjungeantalet i sin helhet utgjort 418, hvaraf 119 tillhört 4:de och örte
klasserna, hvilka äro de, som egentligen skulle kunna komma att draga
fördel af den ifrågasatta utvidgningen; men, då i betraktande tages, att antalet
lärjungar i de lägre klasserna icke gifver anledning att under den närmaste
tiden befara någon stegrad tillökning för 4:de och örte klasserna, torde behofvet
att bereda lättnad för 4:de och örte klasserna i Karlstad icke för
16
Angående
föreslagen
lön för en
kollega vid
elementarläroverket
i
Haparanda.
Angående
föreslagen utvidgning
af
pedagogien i
Lindesberg.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
närvarande kunna anses nödvändiggöra den ifrågasatta utvidgningen af
läroverket i Filipstad.
Då . vidare afståndet från Filipstad till hvardera af städerna Karlstad
och Kristinehamn utgör allenast 6 mil, och samfärdseln mellan dessa städer
numera till följd af jernvägsförbindelser är särdeles lätt, lärer Utskottets ofvan
uttalade åsigt beträffande möjligheten att utan synnerlig olägenhet låta med
den föreslagna utvidgningen af läroverket i Filipstad någon tid anstå icke
kunna med tog jäfvas; och har Utskottet förty, i betraktande dessutom af
nödvändigheten att under för handen varande förhållanden noga tillse, hvilka
utgifter ma kunna statsverket besparas, funnit sig böra hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
16:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
öfverlemnad motion (N:o 16) har Herr S.RibUng af anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen matte bevilja 1,500 kronor såsom ordinarie anslag till en
kollegalön utöfver de nu befintliga vid Haparanda elementarläroverk samt
tillerkänna innehafvaren samma rätt till ålderstillägg, som tillkomme öfrige
kolleger och elementarläroverksadjunkter.
Oaktadt en del af de utaf motionären till stöd för det gjorda förslaget
anförda skäl visserligen synas beaktansvärda, har Utskottet likväl, vid det
förhållande att, på sätt motionärens framställning gifvor vid handen, ansökning
i samma syfte blifvit till Kongl. Maj: t ingifven, men Kongl. Maj t icke deraf
funnit anledning till Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet, funnit sig icke
böra nu föreliggande förslag till bifall förorda, helst dessutom genom den ifrågasatta
anordningen elementarläroverkets i Haparanda organisation icke blefve fullständig
såsom femklassigt läroverk, och alltså fördelen deraf torde blifva
ganska oväsentlig; hemställande alltså Utskottet,
att Herr S. Ribbings ifrågavarande förslag icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
17:o. Till Utskottets behandling har jemväl blifvit öfverlemnad en
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 103), deruti Herr S. Löwenhielm,
på angifna grunder föreslagit, att Riksdagen ville för den enklassiga pedagogiens
i Lindesberg utvidgning till tvåklassigt läroverk anslå erforderliga
medel.
Då emellertid Utskottet vidhåller den ofta uttalade åsigten, att ärenden
af förevarande beskaffenhet lämpligen böra i första hand underställas Kongl.
Maj:t, som är bäst i tillfälle att pröfva de särskilda orternas behof, har Ut
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11. 17
skottet icke kunnat motionärens framställning med sitt förord understödja,
utan hemställer,
att Herr S. Löwenhielms omförmälda förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
18:o. Under förestående ansiagstitel har Ivongl. Maj:t vidare föreslagit
Riksdagen, att vid årsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad lärare
vid allmänt elementarläroverk måtte räkna sig till godo äfven den tid före
år 1864 han, efter att hafva undergått filosofie kandidatexamen, varit såsom
vikarie, extra lärare eller duplikant vid dylikt läroverk anstäld, så framt hans
förenämnda tjenstgöring varit väl vitsordad och väsentligen lika med den,
som ålåge lektor, adjunkt eller kollega vid ifrågavarande läroverk, dock med
undantag för de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet.
Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid 32—34) meddelade utredning,
till hvilken Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig
hänvisa, synts ådagalägga, att förevarande framställning är egnad att utjemna
den olikhet, som i visst, hänseende hittills egt rum mellan de äldre och yngre
elementarlärarnes ställning, har Utskottet, som funnit rättvisans och billighetens
fordringar härigenom blifva tillgodosedda, icke tvekat att samma framställning
hos Riksdagen till bifall förorda; och får Utskottet förty hemställa,
att det må medgifvas lärare vid allmänt elementarläroverk
att vid årsberäkning för uppflyttning i högre
lönegrad räkna sig till godo jemväl den tid före år 1864,
han, efter att hafva undergått filosofie kandidatexamen,
varit såsom vikarie, extra lärare eller duplikant vid dylikt
läroverk anstäld, så framt hans förenämnda tjenstgöring
varit väl vitsordad och väsentligen lika med den, som
åligger lektor, adjunkt eller kollega vid i fråga varande
läroverk; dock med undantag för de tre första åren af
hans så beskaffade verksamhet.
19:o. Sedan Riksdagen år 1874 stält till Ivongl. Majfis förfogande
ett extra anslag af 15,000 kronor för praktisk utbildning af blifvande elemcntarlärare
samt vid hvarje följande riksdag, på derom af Kongl. Maj;t
gjord framställning, samma belopp på enahanda sätt beviljats, har Kongl.
Maja, som för vinnande af det med detta. anslag afsedda ändamål genom
kungörelse den 16 Juni 1875 meddelat närmare bestämmelser angående anordningen
af det i stadgan för rikets elementarläroverk föreskrit na profår,
nu, enär bibehållandet af berörda anslag vore för lärarebildningen af väsentBih,
till Riksd. Urat. 1S78. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 3
Angående
tjensteårs beräkning
för
vissa extra
lärare och. vikur
i er.
Angående
praktisk utbildning
af
blifvande elementarlärare.
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
lig vigt, men den omständigheten att detsamma beviljats endast för ett år
er hindrade de vidtagna anordningarne från att vinna den fasthet och
stadga, som vore för ändamålet gagnelig, gjort nådig framställning till Riksdagen
derom, att till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare måtte
a det ordinarie anslaget till elementarläroverken uppföras samma belopp, som
vid senaste riksdagarne blifvit för detta ändamål å extra stat anvisadt,''eller
15,000 kronor. ’
Då den nuvarande anordningen af profåret befunnits ändamålsenlig samt
det förty är önskvärdt, att densamma må fortfarande utan rubbningar tillämpas,
för h vilket ändamål det synes lämpligt att det erforderliga anslaget bl ifver
på ordinarie stat uppförd t, har Utskottet funnit sig böra förevarande
framställning till bifall förorda; och hemställer alltså Utskottet,
att till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare
må på det ordinarie anslaget till elementarläroverken
uppföras samma belopp, som vid senaste riksdagarne
blifvit för detta ändamål å extra stat anvisadt, eller
15,000 kronor.
Angående
löneturs beräkning
vid
elementarläroverken
för
docenter vid
universiteten.
20:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.
40) förebragta utredning, hvilken synts tillfyllestgörande, hemställer (Ttskottet
vidare, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen må medgifva att af de docenter, som
vid nästkommande års början äro eller derefter blifva
anstälde vid universitetens teologiska och filosofiska fakulteter,
men icke innehafva docentstipendium, ett antal af
intill tjugu i Upsala och intill tio i Lund, må, i händelse
de öfvergå i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande
af lönegrad räkna sig till godo högst fem år af den tid,
de efter början af år 1879 deltagit i undervisningen vid
universitetet, under de vilkor och närmare bestämmelser,
som af Kongl. Maj:t för undfående och bibehållande
af dylik förmån för docent varda bestämda.
Högre skolor för qvinlig ungdom.
ekmentarsko- ^ 21:o\ Sedan Riksdagen skrifvelse den 22 Maj 1873 anhållit, att
lor för flickor. Kongl. Maj:t täcktes för näst derefter sammanträdande Riksdag framlägga förslag
i hvad man och under hvilka vilkor staten borde understödja af kommuner
upprättade undervisningsanstalter för qvinlig ungdom, beviljades i an
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
19
ledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning vid 1874 års riksdag för detta
ändamål ett extra anslag af 30,000 kronor att utgå under år 1875; och
har anslaget, fortfarande på extra stat, anvisats med enahanda belopp för år
1876 och med ett till 40,000 kronor förhöjdt belopp för hvartdera af åren
1877 och 1878.
Nu har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande, hittills å
extra stat beviljade anslag måtte öfverflyttas på ordinarie stat med ett till
50,000 kronor förhöjdt belopp.
Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 40) inhemtas, att för innevarande
år understöd sökts för 36 dylika skolor med ett sammanlagdt belopp
af 70,600 kronor, samt att af dessa 32 kommit i åtnjutande af understöd,
h vilket dock för de fleste måst bestämmas till lägre belopp än de begärt,
och torde alltså, på det icke allt för många orter skola för sina läroanstalter
gå miste om allt understöd, anslaget böra på föreslaget sätt höjas. Likaledes
synes, då den nu vunna erfarenheten ådagalagt, att anslaget fortfarande
kommer att blifva behöfligt, giltig anledning förefinnas för dess uppförande
på ordinarie stat, helst, på sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen, åtskilliga
olägenheter förorsakats derigenom, att detsamma endast varit på extra
stat anvisadt.
På grund af hvad sålunda blifvit anlordt, hemställer Utskottet,
att det hittills å extra stat beviljade anslag till
understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom må öfverflyttas
på ordinarie stat med ett till 50,000 kronor höjdt
belopp.
Seminariet för bildande af lärarinnor.
22:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
föreslagit och under åberopande af de i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 7 sid. 41) till stöd för den nådiga framställningen anförda skäl, hvilka
otvifvelaktigt böra tillerkännas full giltighet, hemställer Utskottet:
att Riksdagen må medgifva, att de vid det högre
lärarinneseminariet anstälda lärarinnor må åtnjuta rätt till
uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller
för den vid seminariet anstälde adjunkt, samt att de
kostnader, som ifrågavarande rätt till uppflyttning i högre
lönegrad kommer att medföra, må bestridas af besparingarne
å anslaget till elementarläroverken.
Angående
uppflyttning
i högre lönegrad
för lärarinnor
vid
det högre lärarinneseminariet.
20
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
Folkundervisningen.
Angående A,r i \ • . ,
seminarii- -j o''.o, Med anledning deraf, att, enligt en inom Eeklesiastikdeparte
ltZningT
T^, hyvA l''0'''' ,folkskoleäreuden verkstäld beräkning, för lärares vid folkhögre
löne- skolelai at eserntnaiierna uppflyttning i högre lönegrad koinme att under år
gned, 1879 erfordras ett anslag af 2,500 kronor, har Kong], Maj:t föreslagit, att
till löneförhöjning enligt gällande grunder för lärare vid folkskoleläraresemmanerna
det ordinarie anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda
belopp; och då i fråga varande utgifter äro af fortvarande natur,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till förevarande nådiga
framställning, höja ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna
med 2,500 kronor.
Ä , 34:o- 1 ai''ledninS'' af Kong! Maj:ts till sistlidnc riksdag gjorda fram
läraresemi-
sållning om j oln vkolcbirareseininarievn as utvidgning från och med h ös t ter^vidaTna1''
nii,nfT 1875 bcviJJrtdes för anordnande afen fjerde eller förberedande klass
m. m. V1 1 essar mxoanstalter en tillökning i anslaget till folkskolelärarcseminarierna
med <8,5.)0 kronor och i anslaget till stipendier för seminariielever med
5,000 kronor.
Enligt hvad af det vid Kongl. Maj:ts framställning i detta ärende
fogade statsrådsprotokoll inhemtas, kunde de för ändamålet då begärda och
uo vilja de anslag inskränkas till förenämnda inlopp, emedan den nya
skulle vara i verksamhet endast under senare hälften af innevarande år.
kran oen med år 1879 komrae emellertid, enligt hvad nu är i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o < std. 42 och 43) meddelade undervisningen jemväl i
denna klass att fortgå under hela året, och dermed inträdde ock behofvet
al anslagens tillökning med eft lika stort belopp, som nästlidne år beviljades,
eller 8,oo0 kronor i seminariianslaget och 5,000 kronor i anslaget till stipendier
åt elever.
f sammanhang härmed hade Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
lastats pa eu annan fråga, som tillhörde regleringen af seminariernas lönestat.
v ld sisthdne riksdag aflat nemligen Riksdagen en underdånig skrifvelse
angående behöflig förbättring i teckningslärarnes vilkor. Denna skrifvelse
handlade val egentligen om teckningslärare vid elementarläroverken; men då
seminariernas teckningslärare innehade tjenster af icke mindre vigt och
deras undervisning vore egnad att i vidsträckta kretsar sprida de fördelar
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
21
en efter rigtiga grunder inhemtad öfning i teckningskonsten medförde, syntes
samma skäl tala för en förhöjning jemväl i deras lönevilkor, hvilka borde,
i likhet med teckningslärarnes vid elementarläroverken, bestämmas sä, att
lönen ökades efter viss tids tjenstgöring.
Enligt den grund, som föreslagits för beräkning af lönen åt teckningslärare
vid sistnämnda läroverk, borde normallönen för teckningslärare vid
seminarierna, hvilkas undervisningsskyldighet i medeltal kunde beräknas till
12 timmar i veckan, utgöra 800 kronor om året, samt lönetilläggen 200
kronor efter fem och 200 kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring.
Då teckningslärarnes lön nu utgjorde 675 kronor, skulle för hvarje
af rikets elfva seminarier för normallönens höjande behöfvas ytterligare 125
kronor, eller tillhopa 1,375 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts, har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för seminariernas utvidgning med ännu eu årsklass anvisa, utöfver
de för ändamålet förut beviljade medel, en ytterligare tillökning dels i serninariianslaget
med 8,550 kronor dels i anslaget till stipendier vid folkskolelärareseminarierna
med 5,000 kronor, samt att till beredande af löneförbättring
åt teckningslärarne öka anslaget till seminarierna med 1,375 kronor
äfvensom medgifva, att teckningslärare måtte efter förn års väl vitsordad
tjenstgöring uppbära ett ålderstillägg af 200 kronor och efter 10 års dylik
tjenstgöring ett ytterligare lönetillägg å 200 kronor.
Då vid hvad sålunda föreslagits ej varit anledning till någon erinran,
får Utskottet, under åberopande af ofvan anförda skäl, i öfverensstämmelse
med förevarande nådiga framställning hemställa,
a) att, för seminariernas utvidgning med ännu en
årsklass, må anvisas, utöfver de för ändamålet förut beviljade
medel, ytterligare- 8,550 kronor såsom förhöjning
i semiuariianslaget och 5,000 kronor i anslaget till stipendier
åt elever; och
b) att, för beredande af löneförbättring åt teckningslärare,
anslaget till seminarierna må ökas med 1,375
kronor, samt att desse lärare må efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring uppbära ett ålderstillägg af 200 kronor
och efter tio års dylik tjenstgöring ett ytterligare
lönetillägg af 200 kronor.
25:o. Ad'' i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 43 och 44) anförda
orsaker har Kongl. Maj:t vidare af Riksdagen äskat anslag för upprättande
af ett nytt fullständigt fdkskolelära-rinneseminarium i Norrland. Enligt de
för seminariilärares aflöning faststälda grunder utgjorde hela beloppet af de
A»gående
inrättande
af ett folksltolelärarinneseminariam
i Norrland.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
till lärare vid ett fullständigt seminarium utgående löner 14,650 kronor om
aret, hvartill konnne dels, i händelse af bifall till hvad som nu föreslagits
angående teokningslärares aflöning, ett belopp af 125 kronor för höjande
af denne lärares lön, dels kostnaden för lokal och materiel, ved och ljus
in. m., som syntes kunna beräknas tillsammans till 0,000 kronor, dels ock
till understöd åt seminariielever 10,000 kronor. Då seminariet ej komme
att öppnas förr än hösten 1879, blefve dock under första året endast hälften
af förenäinnda belopp behöflig, eller för aflöning och lokal m. m. 8,900
kronor och för stipendier 5,000 kronor.
13å Norrlands behof att erhålla ett sådant seminarium, som nu föreslagits,
synts vara genom den i statsrådsprotokollet meddelade utredning till
fullo ådagalagdt, får Utskottet, som funnit den lorebragta beräkningen öfver
de derför erforderliga kostnaderna icke gifva anledning till någon erinran,
förevarande nådiga framställning hos Riksdagen till bifall förorda; och hemställer
alltså Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
att för inrättande af ett seminarium i Norrland för
qvinliga elever må beviljas förhöjning med 8,900 kronor
i anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande
och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier för seminariielever.
Angående,
anslag till
folkskoleinspektörer.
2(ko. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.
45 och 46) förebragta utredning, hvilken synts Utskottet vara af beskaffenhet
att tydligen ådagalägga det äskade anslagsbeloppets nödvändighet, får
Utskottet vidare, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att anslaget till arfvode)), och reselcostnadsersättniuy
åt folkskoleinspektörer må ökas med 20,000 kronor.
A ngfiende
anslog till
folkhögskolor
27:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen föreslagit
Riksdagen att höja förslagsanslaget till understöd ät'' folkhögskolor med 10,000
kronor samt medgifva att med för öfrigt oförändrade vilkor för anslagets
användande, statsbidraget måtte kunna utgå med ett belopp af högst 3,000
kronor för hvarje folkhögskola, vid hvilken en andra afdelning blifvit inrättad
och hvarest minst hälften af de elever, som under närmast föregående
läsår genomgått dörr första årskursen, fortfarande begagnade undervisningen.
För närvarande är ett årligt förslagsanslag af 30,000 kronor beviljadt till
understöd åt sådana i verksamhet varande folkhögskolor, som visat sig gagneligt
och af Kongl. Maj:t pröfvas vara i behof af dylikt understöd, under
vilkor, att landsting, kommuner eller enskilde, hvar för sig, eller gemensamt
dertill lemna bidrag, hvilka, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt uppgå
Stats-Utskottets Utlåtande 1\:o 11.
23
till minst enahanda belopp som statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej får
öfverstiga 2,000 kronor till hvarje skola.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. IST:o 7 sid. 46 och 47) inhemtas,
hade under år 1877 tillsammans 24 folkhögskolor varit i gång och under
iakttagande af de stadgade vilkoren blifvit med statsanslag understödda. De
ino-åuerna redogörelserna utvisade, att dessa nva läroanstalter utvecklade en
gagnande verksamhet, under en allt mera stadgad tillämpning af de grundsatser,
som vid de svenska folkhögskolorna gjort sig gällande. Erfarenheten
hade likväl gifvit vid handen, att undervisningstiden, hvilken vanligen utgjort
sex månader under vintern, varit nog kort. För att det åsyftade
ändamålet skulle kunna med större säkerhet vinnas, hade derför flera bland folkhögskolorna
på senare tider sökt ordna sig så, att de skulle kunna meddela
undervisning åt samma lärjungar under två på hvarandra följande vintrar.
Donna anordning, som beredt den fördel, att hvad som inhemtats hunnit vida
mer befästas och mogna, hade befunnits synnerligen ändamålsenlig. Men
den medförde naturligtvis betydligt större kostnader, emedan två afdelningar
af lärjungar i följd deraf ofta måste hvar af sin lärare undervisas.
Då den sålunda afsedda utvidgningen ostridigt lände till undervisningens
gagn och måste kraftigt bidraga till att göra den mera fruktbärande,
syntes det sträfvande, som vid folkhögskolorna i detta hänseende sjelfmant
uppkommit, böra af staten understödjas, för hvilket ändamål det hittills för
hvarje särskild skola medgifna högsta anslagsbeloppet borde något höjas.
Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet innebära giltig anledning
för beviljande af den nu äskade anslagsförhöjningen; men deremot
torde det för åtnjutandet af det högre statsbidraget föreslagna vilkoret, eller
att vid den inrättade andra afdelningen minst hälften af de elever, som
under näst förutgående läsår genomgått den första årskursen, fortfarande
begagnade undervisningen, kunna anses väl hårdt och sannolikt komma att leda
derhän, att högst få, om ens några, dylika läroanstalter skulle kunna komma i
åtnjutande af den afsedda.fördelen. För att undvika denna olägenhet har
det synts Utskottet, att berörda vilkor lämpligen kunde på så sätt förändras,
att omförmälda elevantal bestämdes till en fjerdedel i stället för hälften;
hvarförutom stadgandet derom, att berörda antal skulle under närmast föregående
läsår hafva genomgått den första årskursen, torde böra ändras på
det sätt, att i samma antal äfven skulle kunna inräknas elever, som efter
första lärokursens genomgående varit af sjukdom eller annat hinder urståndsätta
att genast fortsätta sina studier; och hemställer Utskottet alltså,
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor med 10,000 kronor samt medgifva,
. att, med för öfrigt oförändrade vilkor för anslagets användande,
statsbidraget må kunna utgå med ett belopp
af högst 3,000 kronor för hvarje folkhögskola, vid hvilken
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
en andra afdelning blifvit inrättad och hvarest ett antal
elever, motsvarande minst fjerdedelen af dem, som under
närmast föregående läsår genomgått den första årskursen,
fortfarande begagnar undervisningen.
Angående
aflöninge-n
för lärare
vid folkskolor
in. ''in.
2b:o. I afseende å frågor, som beröra follmndervisnincjen, är uti särskilda
inom Andra Kammaren väckta motioner föreslaget:
al Heu J. 1 . bandqvist (motion n:o 27), att Riksdagen för sin del
ville besluta, det samtlige folkskolelärares aflöningar skulle oafkortade utbetalas
af statsmedel, utom stadgadt husrum, vedbrand, kofoder och planteringsland,
samt dertill anvisa nödigt anslag;
af Herr J. Jonasson i Gfullaboås (motion n:o 52), att Riksdagen måtte
besluta, att statsbidrag enligt nu gällande bestämmelser skulle tillerkännas
skoldistrikt jemväl till aflöning åt lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor
. för den tid, de undervisade utöfver åtta månader om årot, samt för
detta ändamål ställa nödiga medel till Kongl. Majrts förfogande genom förlöjning
med 207000 kronor i förslagsanslaget till lärares och lärarinnors aflöning
vid folk- och småskolor; och
,o ■ ^err -E- Hjelm (motion n:o 113), att Riksdagen måtte i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes genom sakkunnige, praktiske män
lata utarbeta och till en kommande Riksdags pröfning förelägga förslag till
ny folkskolelag med skärpta minimifordringar för den allmänna medborgerliga
bildningen i stället för nuvarande folkskolestadga, samt att Riksdagen måtte
ställa ett belopp af 3,000 kronor till Kongl. Maj:ts förfogande, att användas
i och för utarbetande af en dylik folkskolelag.
Hvad först beträffar förslaget derom, att kostnaderna för folkskolelärarnes
kontanta aflöning skulle helt och hållet öfverflyttas på staten, har Utskottet,
som fasthäller den grundsatsen, att folkskolan i främsta rummet är en kommunens
angelägenhet och att statens mellankomst i afseende på kostnaderna
för folkundervisningen bör, förutom omsorgen om lärarebildningen, endast
afse att understödja församlingarne vid ordnandet af deras folkskoleväsende,
funnit sig icke kunna det i omförmälda syfte nu framstälda förslaget understödja.
Vidkommande derefter förslaget om statsbidrag till aflöning åt lärare
ocli lärarinnor vid folk- och småskolor för undervisning under längre tid
än den stadgade, har detta förslag icke kunnat undgå att synas Utskottet
särdeles olämpligt, till stöd för hvilken åsigt torde få anföras, att längre
undervisningstid synes dels icke nödvändig, då numera fortsättningsskolor
finnas, och dels jemväl otjenlig, enär derigenom läraren eller lärarinnan
skulle komma att gå i mistning af väl behöflig hvilotid. ''
Hvad slutligen beträffar det af Herr O. E. Hjelm väckta förslaget an
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
25
gående anhållan om utarbetande af ny folkskolelag, har, vid det förhållande
att motionärens framställning icke gifvit Utskottet någon ledning för bedömande
af det mål, som af honom afses, Utskottet icke varit i tillfälle att
ingå i någon närmare pröfning af omförmälda förslag, hvilket Utskottet alltså
ej heller kunnat understödja.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,
a) att Herr J. V. Lundqvists motion n:o 27 icke
må af Riksdagen bifallas;
b) att Herr J. Jonassons i Gtullaboås motion n:o
52 icke heller må af Riksdagen bifallas; och
c) att Herr C. E. Hjelms motion n:o 113 må af
Riksdagen lomnas utan afseende.
De tekniska läroverken.
29:o Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att för till- Angående
iämpning af den i statsrådsprotokollet omförmälda organisation af slöjdskolan
i Stockholm måtte beviljas en tillökning i skolans ordinarie anslag med skolan i
71,500 kronor, hvaremot de för skolan å extra stat för innevarande år be- Stockholm.
viljade anslag, tillhopa 72,130 kronor, icke skulle vidare utgå.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. n:o 7 sid. 47 och följande) är en omfattande
utredning i ämnet meddelad, hvilken utredning gifver vid handen,
att den nu af Kongl. Maj:t framlagda organisationsplanen för omförmälda
läroverk är upprättad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag, som
i sådant hänsende blifvit den 11 November 1875 afgifvet af komitén för den
tekniska undervisningens ordnande. Enligt nämnda plan skulle vid slöjdskolan
finnas, hädanefter som hittills, en teknisk afton- och söndagsskola samt
en teknisk undervisningsanstalt för qvinnor, men dessutom den undervisning,
som vid slöjdskolan redan förefinnes i de till de konstindustriella och byggnadsfacken
hörande läroämnena, så utvidgas och ordnas, att en högre konstindustriel
läroanstalt samt en byggnadsskola der bildades. Vidare skulle den
undervisning i de till den allmänna medborgerliga bildningen hörande kunskapsgrenar,
som slöjdskolan nu lemnar, derifrån afskiljas, hvilken förändring
öfverensstämmer med Riksdagens en gång uttalade önskan.
Beträffande lärarepersonalens organisation, innefattar det föreliggande
förslaget den förändring att, i stället för att de vid slöjdskolan för närvarande
anstälde lärare för den ordinarie undervisningen utgöras dels af öfverlärare,
dels af underlärare, begge slagen med fast aflöning, och dels af biträdande
lärare, skulle de två sistnämnda sammanföras i en klass och således finnas
Bih. till Bilcsd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. 9 Häft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11
blott två slag af lärare: öfverlärare och underlärare, af Indika de förre skulle
utöfva en fullt sjelfständig verksamhet och tjenstgöra vid skolan hela läsaret,
och de senare biträda de förre samt inkallas till tjenstgöring i den mån
det periodiskt vexlande antalet lärjungar sådant påkallade. Endast öfverlärarne
skulle erhålla fast anställning med bestämda arfvoden, under det att
för aflönande af underlärare skulle anvisas en viss summa af skolans årsanslag.
Vidkommande derefter skolans förvaltning skulle, enligt det framlagda förslaget,
en föreståndare stå i spetsen för hela läroanstalten, med skolans styrelse
lemnad befogenhet att bestämma föreståndarens undervisningsskyldighet med
fästadt afseende på skolans behof, äfvensom på nödvändigheten för honom
att använda största delen af sin tid till öfvervakande af skolans gång i det
hela. Till föreståndarens biträde för matrikelfönug, expedition m. in. skulle
en sekreterare anställas. Vidare skulle en af lärarne i den högre konstindustriella
afdelningen och en af lärarne i byggnadsyrkesskolan i egenskap
af afdelningsföreståndare leda hvar sin af dessa båda afdelningars verksamhet,
och slutligen skulle en föreståndarinna utöfva den närmaste ledningen
af och vaka öfver ordningen vid den tekniska undervisningsanstalten för
qvinnor, äfvensom der meddela undervisning. De nuvarande ordningsmannabefattningarne
skulle indragas och de dem tillhörande göromålen öfvertagas
af lärarne. För öfrig t hafva, likasom för närvarande är fallet, bland förvaltningspersonalen
upptagits kassaförvaltare, bibliotekarie samt predikant, hvartill
komme en maskinist jemte ett biträde åt denne, två portvakter och tre
vaktmästare.
Hvad angår de årliga kostnader, som för Slöjdskolan i Stockholm,
under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits, blefve behöflig»,
är i statsrådsprotokollet (Bil. n:o 7 sid. 58 och 59) redogörelse lemnad för
de förändringar, som funnits böra vidtagas uti komiterades i detta hänseende
afgifna förslag; och då berörda redogörelse synts Utskottet tillfyllestgörande
och ej gifva anledning till någon erinran, får Utskottet, för undvikande af
vidlyftighet, dertill hänvisa.
Den nya utgiftsstaten snulle enligt det nådiga förslaget blifva följande:
Föreståndarens aflöning
hvaraf 2,000 kronor utgöra tjenstgöringspenningar.
Aflöning åt öfverlärarne i
afton- och söndagsskolan ..............................................
den tekniska undervisningsanstalten för qvinnor
den konstindustriella läroanstalten
byggnadsyrkesskolan ......................................................
Aflöning åt underlärare .....................................................
För den extra ordinarie undervisningen
6,000 kronor
14,250
6,700
10,900
4,450
13,000
4,500
Transport 59,800
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
27
Transport 59,800 kronor
Arfvode åt föreståndarinnan i den tekniska undervisningsanstalten
för qvinnor ...................................................
föreståndaren i den konstindustriella läroanstalten
v byggnadsyrkesskolan.....................
„ sekreteraren ..............................................................
bibliotekarien, tillika skolans materialförvaltare ...
„ kassaförvaltaren ......................................................
,, predikanten............................................................
För maskinister och betjening ..................................................
Lyshållning...................................................................................
Uppvärmning .................................................................................
Vattenförbrukning ..........................................................................
Biblioteket .................................................................................
Undervisningsmateriel och samlingar ........................................
Inventariers inköp och underhåll ...............................................
Stipendier, pris och belöningar ..................................................
Diverse utgifter ............................................................
V
11
11
V
11
800
800
500
1,200
1,400
400
300
4,450
6,000
5.000
400
1.500
6.000
2,000
2.500
4,450
n
11
11
11
11
11
V
V
11
11
11
11
V
11
11
11
Summa 97,500 kronor.
De årliga tillgångar, som skolan, oberoende af _ statsanslaget, egdo till
sitt förfogande, voro enligt Kommerskollegiets beräkning:
Skolafgifter ................................................................................ kronor 7,500.
Sjöstedtska fondens afkastning ...........................................■_■■■• v 2,400: —
Ersättning från geologiska byrån och landtbruksakademien
för uppvärmning och vattenförbrukning ........... „ l,3b2: 90.
Summa kronor 11,252: 90.
Denna summa hade af kollegiet, med afseende å svårigheten att på förhand
beräkna den möjliga vexlingen i skolafgifternas belopp, utjemnats till
! 1,000 kronor, hvadan det årliga anslag af statsmedel, som slöjdskolan efter
reorganisationen skulle behöfva, vore 86,500 kronor, eller 71,500 kronor
utöfver det anslag af 15,000 kronor, som nu för skolan utgår å ordinarie
stat. Då deremot de anslag, som skolan årligen fått sig på extra stat anvisade,
och hvilka för år 1878 inberäknadt dyrtidstilläggen uppgå till 72,130
kronor, skulle upphöra, blefve statens utgifter för Slöjdskolan i sjelf va verket
något minskade mot tillförene.
Då Utskottet anser, att genom den sålunda föreslagna organisationen,
hvars hufvuddrag här blifvit angifna, Slöjdskolan bör bättre an enligt nuvarande
bestämmelser kunna uppfylla det vigtiga ändamål, för hvars, tillgodoseende
hon blifvit inrättad, och då förutstaonde förslag till stat ej gifvit
28
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
anledning till någon anmärkning, har Utskottet funnit sig böra förevarande
nådiga framställning till Riksdagens bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen må, för tillämpning af den nu föreslagna
organisationen af Slöjdskolan i Stockholm, bevilja
en tillökning i skolans ordinarie anslag med 71,500
kronor.
Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.
Aytfemtle . .KonS’1-. MaJ:t har föreslagit Riksdagen att till tjenstgöringspen
(jörings-
''MvigciT åt > ättslcemisten, att till vikarie afstås i de fall, Kon°'']. Maj:t när
rÉSZten.
mare t,ostämde’ bevilJa en tillökning i anslaget till Medicinalstyrelsen med
1,500 kronor, under vilkor att rättskemisten deraf använde 1,000 kronor till
aflöning åt ett biträde^ vid de rättskemiska undersökningarnas utförande.
Den allt sedan år 1875 å stat uppförda lönen för rättskemistbefattningen
utgör 4,500 kronor, och åligger det tjenstens innehafvare att, enligt instruktion
den 29 Oktober 1875, sjelf bekosta undersökningslokal (laboratorium)
samt nödiga reagentier och apparater mot den ersättning, som genom
nådiga brefvet den 24 Maj 1872 blifvit bestämd.
I afseende på denna ersättning är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
sid 61) an förd t, att densamma kunde anses motsvara behofvet så länge rättskemisten
var blott tillförordnad och jemte sin befattning innehade annan
• tjenst samt begagnade laboratoriet vid den läroanstalt, der han då var anstäld,
men befunnes otillräcklig sedan denne tjensteman måste sjelf bekosta
icke allenast reagentier och apparater, utan äfven hyra för laboratoriilokalen,
brännämnen och uppassning, för hvilket allt kostnaden utgjort 2,600 kronor
årligen, under det att nämnda ersättning, efter beräkning för åren 1873 —
1876, i medeltal uppgått till endast 1,476 kronor om året.
Beträffande rättskemistens göromål är meddeladt, att antalet af de remisser
och undersökningsföremal, som varit till honom öfverlemnade, utgjort
år 1873: remisser 48, undersökningsföremal 74,
1874
1875
1876
1877
45,
48,
59,
61,
59,
65,
72,
102,
samt att hvar och en af undersökningarne erfordrat flera dagars arbete och
en jemn tillsyn, medan utförandet af icke få bland dem upptagit flera veckors
tid, hvarjemte ej sällan inträffat, att rättskemisten haft fyra till fem under
-
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 11.
29
sökningar på en gång till sig remitterade, hvilket föranledt en ansträngande
och oafbruten sysselsättning, enär dylika undersökningar måste så snart som
möjligt företagas.
Med hänsyn till denna trägna tjenstgöring och då den ersättning för
verkstälda undersökningar, som blifvit rättskemisten tillerkänd, årligen betydligt
understigit kostnaden för underhållet af hans laboratorium, samt då
det dessutom synes angeläget, att rättskemisten blifver satt i tillfälle att hålla
sig ett biträde, som till gagn för det allmänna kunde uppöfvas i dithörande
undersökningars verkställande, har Utskottet funnit nu förevarande nådiga
framställning böra vinna Riksdagens bifall; och hemställer alltså Utskottet,
att Riksdagen må till tjenstgöringspenningar åt
rättskemisten, att till vikarie afstås i de fall Kongl. Maj:t
kan komma att närmare bestämma, bevilja en tillökning
i anslaget till Medicinalstyrelsen med 1,500 kronor, under
vilkor att rättskemisten deraf använder 1,000 kronor
till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnes
utförande.
31:o. I enlighet med dåvarande Sundhetskollegii uti underdånig skrifvelse
den 24 September 1877 af anförda skäl (se Bil. N:o 7 sid. 62 och {amen löner.
63) gjorda framställning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att provincialläkarelönerna
måtte från och med år 1879 utgå med 2,000 kronor, och
derutöfver med ett ålderstillägg af 500 kronor efter femton års tjenstgöring,
samt att, för beredande af tillgång till normallönernas utbetalande, anslaget
till provincialläkares aflönande måtte ökas med 55,000 kronor; hvaremot det
på innevarande års extra stat uppförda anslag till dyrtidstillägg åt provincialläkare,
44,400 kronor, icke skulle vidare utgå.
Provincialläkarnes antal uppgår för närvarande till 137, och vid detta
års utgång skola, om ej dödsfall inträffar, 48 läkare finnas, som innehaft
sådan tjenst femton år eller derutöfver. Bland dessa åtnjuta de 27 äldste
ett lönetillägg af 500 kronor och för innevarande år ett dyrtidstillägg af
400 kronor; de öfriga 110 provincialläkarne hafva ett dyrtidstillägg af 300
kronor. Den nuvarande aflöningen utgör således å ordinarie stat
110 provincialläkarelöner å 1,500 ............................................. 165,000.
27 „ å 2,000 ............................................. 54,000.
Kronor 219,000-
hvartill komma dyrtidstillägg å extra stat till belopp af ................. 44,400.
Summa kronor 263,400.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
och den af Kongl. Maj:t föreslagna:
137 provincialläkarelöner å 2,000 kronor .............................. 274,000.
hvartill komma åldertillägg till vexlande belopp.
Tillökningen på ordinarie stat skulle således blifva 55,000 kronor,
hvaremot det på innevarande års stat uppförda anslag till dyrtidstiliägg åt
provincialläkare, 44,400 kronor, icke vidare skulle utgå, i följd hvaraf den
verkliga tillökningen i statsutgift, oafsedt ålderstilläggen, blefve 10,600
kronor.
I sammanhang med förevarande nådiga framställning, har Utskottet
till behandling förehaft följande inom Riksdagen i ämnet väckta motioner,
nemligen:
af Herr O. Ljungqvist (motion N:o 11 inom Första Kammaren), hvilken
föreslagit, att Riksdagen ville på det sätt bifalla Kong!. Maj:ts omförmälda
nådiga framställning, att provincialläkarnes löner bestämdes att från
och med år 1879 utgå med 2,000 kronor och att derutöfver två ålderstilllägg
skulle, hvartdera å 500 kronor, utgå det första efter tio och det andra
efter femton års tjenstgöring;
af Herrar E. Clairfelt, L. Torpadie, O. Bergius, W. Var ap, L. J.
Vahlander, P. A. Hellgrén, C. E. Hjelm och J. É. Billström (motion K:o
38 inom] Andra Kammaren), hvilka, bland annat, hvarom nu ej är fråga,
afgifvit ett med Herr O. Ljungqvists nyss omförmälda framställning öfverensstämmande
förslag;
af Herr Jöns Persson i Grysshult (motion N:o 99 inom Andra Kammaren),
som föreslagit, “att Riksdagen måtte för sin del besluta upphäfvandet
för kommunerna att hädanefter bygga och underhålla läkarebostäder
samt ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett reservationsanslag tillräckligt
för att tilldela provincialläkare, som hädanefter tillsättas, en årlig hyresersättning,
förslagsvis beräknad till 500 kronor"; och har motionären derjemte,
för den händelse förestående allmänna förslag icke skulle vinna Riksdagens
bifall, hemstält, “att Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
lön för en provincialläkares anställande inom södra delen af Sunnerbo
härad jemte årlig hyresersättning till densamme, förslagsvis beräknad
till 500 kronor"; samt
af Herr G. Johansson (motion N:o 112 inom Andra Kammaren), hvilken
hemstält, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts förslag om löneförhöjning
för provincialläkare, måtte besluta, att alla provincialläkaredistrikt,
som fortfarande ville åtnjuta förmånen af provincialläkare med lön å stat,
skulle vara skyldiga att anskaffa och underhålla bostad åt läkaren, men att,
derest detta förslag ej vunne Riksdagens bifall, Riksdagen måtte besluta,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
31
att den skyldighet, som nu åligger en del provincialläkaredistrikt i fråga om
anskaffande och underhåll af bostad åt läkaren, måtte upphäfvas.
Utskottet har funnit de i statsrådsprotokollet anförda förhållanden vara
af beskaffenhet att klart ådagalägga behofvet af en förbättrad aflöning åt
provincialläkarne, men lika med Kongl, Maj:t ansett tillräcklig anledning
saknas att i detta hänseende vidtaga större förändring än den af Sundhetskollegium
föreslagna, hvadan Utskottet icke kunnat till bifall förorda det af
Herrar O. Ljungqvist, E. Clairfelt m. fl. i ämnet väckta förslag.
Hvad angår de gjorda framställningarne i fråga om förändring i skyldigheten
att bygga och underhålla läkarebostad, har Utskottet, vid det förhållande
att, på sätt de både särskilde motionärernes förslag gifva vid handen,
meningarne synas vara väsentligt delade rörande det mest lämpliga
sättet för denna angelägenhets ordnande, samt en fråga af dylik beskaffenhet
dessutom icke lärer kunna utan vederbörlig omsorgsfull utredning afgöras,
funnit sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att något af i fråga varande
förslag bifalla.
Yidkommande slutligen Herr J. Perssons förslag om anvisande af lön
åt en provincialläkare i södra delen af Sunnerbo härad lärer detta förslag
otvifvelaktigt afse en angelägenhet, som icke lämpligen kan af Riksdagen i
första hand pröfvas, hvadan detsamma torde få lemnas utan afseende.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen må besluta, att provincialläkarelönerna
skola från och med år 1879 utgå med 2,000
kronor, och derutöfver med ett ålderstillägg af 500 kronor
efter femton års tjenstgöring, samt att för beredande
af tillgång till normallönernas utbetalande anslaget till
provincialläkares aflönande må ökas med 55,000 kronor;
b) att ofvan berörda af Herrar O. Ljungqvist och
E. Clairfelt m. fl. väckta förslag icke må vinna Riksdagens
bifall;
c) att Herr Jöns Perssons omförmälda motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och
d) att jemväl Herr C. Johanssons ofvan berörda
motion må af Riksdagen lemnas utan afseende.
32:o. Till förbättring af lönevilkoren för provincialläkare i sådana Angående
distrikt, hvarest till följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och distriktens p™ningar9åt
vidd eller deras besvärlighet i afseende på sjukvårdens handhafvande, svårig- provincialhet
vid inträffade ledigheter uppstått att finna sökande till tjensterna, eller lekare.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
hvarest läkarnes inkomster befunnits allt för knappa i förhållande till deras
Lfnadsbehof, hafva tid efter annan medel blifvit beviljade att utgå under
namn af tjenstgöringspenningar åt provincialläkare. Dessa medel utgöra för
närvarande tillsammans 9,800 kronor och äro fördelade på 17 distrikt,
hufvudsakligen i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, med i allmänhet
500 kronor, men i några tå fall 1,000 kronor på hvarje lön.
På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 65) inhemtas, hade
Sundhetskollegium, äfven om den i näst föregående punkt omförmälda allmänna
löneförhöjning för provincialläkare blefve af Riksdagen beviljad, ansett
sig ega skäl att befara, det lönerna likväl skulle i många distrikt befinnas
otillräckliga, icke blott inom de norra länen, utan jemväl på flera andra
ställen, särdeles i de aflägsnare och mera glest bebodda delarne af Dalarne,
Yermland och Småland. På det att läkarevård för invånarne i dessa trakter
icke måtte komma att saknas, hade .kollegiet derföre hemstält, att anslaget
till tjenstgöringspenningar måtte ökas med 13,000 kronor, hvilken summa
beräknats vara erforderlig för att kunna dels höja ifrågavarande lönebidrag
från 500 till 1,000 kronor i ytterligare ett antal af de norra provincialläkaredistrikten
och dels anvisa sådant bidrag till belopp af 500 kronor i de
distrikt inom spridda delar af landet, hvilka företrädesvis kunde synas vara i
behof deraf.
Derjemte hade Norrbottens läns landsting hos Kongl. Maj:t underdånigst
anhållit, att länets sju provincialläkare måtte beredas en tillökning i
sina löneförmåner, hvardera till belopp af 700 kronor, att utgå såsom tjenstgöringspenningar.
Det syntes uppenbart, att verksamma åtgärder borde vidtagas för
undanrödjande i möjligaste mån af de missförhållanden, som vållat att provincialläkaretjensterna
i rikets nordligaste län endast med största svårighet
kunnat besättas, och att för närvarande tio af dessa tjenster stode lediga i
brist på sökande. Lika med Sundhetskollegium har Kongl. Maj:t ansett, att
det åsyftade ändamålet icke kunde vinnas endast med en allmän reglering
af provincialläkarelönerna. Men Kongl. Maj:t har dock icke derutöfver velat
göra framställning om nya löneanslags beviljande till det höga belopp, som
Kollegiet föreslagit, och som afsåge höjande af provincialläkarelönerna io ej
mindre än 26 distrikt, bland annat jemväl inom rikets sydligare län. Åtminstone
för dessa län borde man nemligen ännu afvakta verkningarne af
löneregleringen, innan en ytterligare löneförhöjning i så stor utsträckning sattes
i fråga. För närvarande syntes ett anslag, som medgåfve förhöjning med
500 kronor i femton distrikt, företrädesvis de nordligaste, kunna anses tillfyllestgörande,
och Kongl. Maj:t har förty föreslagit Riksdagen att bevilja
en tillökning af 7,500 kronor i anslaget till tjenstgöringspenningar åt provincialläkare.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
33
Utskottet, sura funnit hvad sålunda blifvit anfördt, innebära giltiga
skäl för beviljande af den äskade anslagstillökningen, får alltså, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att tillökning i anslaget till tjenstgöringspenningar åt
provincialläkare må beviljas med 7,500 kronor.
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
33:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit och
under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 65—67) förebragta
utredning i ämnet, hvilken synts Utskottet innebära fullgiltig anledning
för staten att med nu äskadt belopp ytterligare understödja det
för samhället i flera hänseenden så vigtiga allmänna barnbördshuset, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må i det till allmänna barnbördshuset i
Stockholm nu anvisade årsanslag, 9,500 kronor, bevilja
en förhöjning af 5,500 kronor, att utgå från och med
nästkommande år.
34:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit att lönen för barnmorskeläraren
vid Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor måtte ökas med
1,500 kronor.
Då, på sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 67) inhemtas, barnmorskeläraren
i Stockholm för närvarande åtnjuter aflöning till lika belopp
med det nu för ifrågavarande lärare i Göteborg föreslagna samt, vid det
förhållande att undervisningen vid båda läroanstalterna är enahanda och antalet
elever jemväl varit ungefär lika, all anledning synes saknas, hvarföre läraren
vid den ena anstalten skulle vara sämre aflönad än hans vederlike vid den
andra läroanstalten, har Utskottet funnit sig böra förevarande framställning
till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att lönen för barnmorskeläraren vid Göteborgs undervisningsanstalt
för barnmorskor må ökas med 1,500 kronor.
Vetenskapsakademien och Naturhistoriska riksmuseum.
35:o. Med anledning af en utaf Vetenskapsakademien gjord underdånig
framställning har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen aft i anslaget
till expenser för naturhistoriska riksmuseet bevilja en förhöjning af 4,530
Bih. till Hiksd. Prat. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 9 llåft. 5
Angående
ökadt anslag
till Allmänna
barnbördshuset.
Angående
löneförbättring
åt barnmorskeläraren
i Göteborg.
Angående
förhöjning i
Naturhistoriska
riksmuseets
expensmislag.
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
kronor, hvilket belopp väl något öfverstege det för handen varande behofvet,
men hvarigenom en under åren från och med 1876 uppkommen brist i
expensanslaget småningom skulle kunna fyllas utan att, på sätt akademien
tillika ifrågasatt, särskilda medel för detta ändamål behöfde anvisas.
Den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 68 och 69) förebragta utredning
i ämnet, till hvilken Utskottet, för undvikande af öfverflödig vidlyftighet,
i öfrigt hänvisar, gifver vid handen att det belopp, hvarmed ifrågavarande
anslag, nu utgörande 7,470 kronor, behöfver höjas, för att fylla
nuvarande årliga behof, utgör 2,900 kronor. Yid sådant förhållande och
då det synes Utskottet särdeles olämpligt att anvisa ytterligare tillökning i
ett årligt anslag för att dermed fylla en å anslaget uppkommen brist, om
hvars betäckande särskild framställning torde böra göras, sedan bristens
verkliga belopp blifvit kändt, har Utskottet funnit sig sakna anledning att
nu tillstyrka större förhöjning i berörda anslag än 2,900 kronor; och hemställer
Utskottet, på grund af hvad sålunda förekommit och anförts,
att förevarande nådiga framställning må på det sätt
af Riksdagen bifallas, att anslaget till expenser för Naturhistoriska
riksmuseum höjes med 2,900 kronor.
Angående 36:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare föreslagit att
tionmdrikets för underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs och
vestra kust. Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma måtte anvisas ett
reservationsanslag af 2,000 kronor.
Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 69 och 70) meddelade
utredning, af hvilken inhemtas, bland annat, att ifrågavarande station blifvit
grundad genom en af medicine doktorn A. F. Regnell för ändamålet
gjord donation af 15,000 kronor, synts Utskottet gifva vid handen, att företaget
bör blifva till gagn i vetenskapligt hänseende samt förty vara förtjent
af understöd, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att derför
anvisa nu äskade belopp af 2,000 kronor.
Till en början torde emellertid anslaget endast böra på extra stat beviljas,
enär anläggningen ännu är så ny och det synes lämpligt att, innan
densamma definitivt blifver försedd med understöd af statsmedel, någon erfarenhet
må vara vunnen om det gagn densamma verkligen kommer att
medföra.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att för ofvan omförmälda ändamål må på extra stat
för år 1879 anvisas ett belopp af 2,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
35
Akademien för de fria konsterna.
37 :o. lvongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande af
den i statsrådsprotokollet intagna stat för nämnda akademi, för statens tillämpning
bevilja en tillökning i akademiens anslag af 12,800 kronor, hvaremot
det till dyrtidstillägg för akademien nu anvisade anslag, 4,500 kronor,
icke skulle vidare utgå; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande
löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i aflöningen ingående
tjenstgöringspenningar till vikarie finge af Kongl. Maj:t bestämmas.
På sätt af den statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 70 och följande)
förebragta utredning inhemtas, hade akademien för de fria konsterna, hvilken
redan i skrifvelse den 22 November 1873 gjort underdånig framställning om
behofvet af förhöjda anslag, vidare i skrifvelse den 25 Augusti nästlidet ar
af anförda skäl (se sid. 71 och 72) anhållit, det Kongl. Maj:t måtte täckas
af Riksdagen utverka nödvändig vorden tillökning i akademiens gällande
stat. I afseende å de i staten nu upptagna särskilda lärarebefattningarna
hade erinrats, att, sedan, i sammanhang med anordnandet vid tekniska högskolan
af en särskild afdelning för undervisning i byggnadskonst till bildande
af arkitekter, Kongl. Maj:t i nådigt bref den 12 Maj 1876 förordnat, att
de vid akademiens läroverk inrättade förberedande byggnads-, beskrifvande
geometri- och praktiska byggnadsskolorna skulle indragas, så snart de i
nämnda skolor intagna elever hunnit afsluta sina kurser för att i akademiens
högre byggnadsskola uppflyttas, ej mindre lärare- och biträdande
lärarebefattningarna i den förberedande byggnadsskolan under senare tider
varit obesatta, än äfven undervisningen i beskrifvande geometri upphört,
och arfvodet åt läraren i detta ämne samt de dermed förenade perspektivoch
konstruktionsteckning på den manliga afdelningen nedsatts från 600
till 300 kronor; hvarjemte, enligt hvad akademien anmält, lärarebefattningen
i praktisk byggnadskonst eller allmän byggnadslära komme att indragas
under år 1879, sedan den för fyra år beräknade kursen i berörda ämne
nämnda år hunnit afslutas.
Då vid framläggandet af förslag till ny stat för akademiens läroverk
jemväl bort tillses, huru vida eljest någon förändring i lärarnes antal lämpligen
kunde ega rum, hade akademien i sadant hänseende föreslagit en
minskning genom indragning af elementarteckningsskolan och såsom skäl
derför hufvudsakligen anfört, att denna skola, ehuru hon tillförene varit
nödvändig, enär någon annan förberedande sådan ej fans att begagna af
dem, som önskade inträda på konstnärsbanan, likväl nu mera ^utgjorde en
för statens främsta läroverk i bildande konst obehöflig tillsats, da elementar
-
Ang&ende
ny stat för
Akademien
för de fria
konsterna.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
36
undervisningen i ritning och beredelsen till inträde i akademiestudiernas
första klass, den så kallade ”lägre antikklassen”, kunde inhemtas hos enskilde
lärare samt förnämligast och på ett tillfredsställande sätt vid Stockholms
slöjdskola.
Med iakttagande af förenämnda, redan verkstälda eller nu föreslagna
indragningar skulle lärarnes hela antal blifva elfva, bland hvilka sju professorer.
Yid bestämmandet af de för desse lärare erforderliga löneförhöjningar
hade akademien fäst synnerligt afseende vid behofvet af en utsträckning i
undervisningen på läroverkets qvinliga afdelning och en deremot svarande
ökad tjenstgöring å lärarnes sida. Denna undervisning skulle nemligen med
det nuvarande allt för ringa löneanslaget å denna afdelning icke hafva motsvarat
sitt ändamål, derest icke lärarne sjelfmant uppoffrat betydlig tid, utöfver
hvad dem ålegat, för att kunna vinna något resultat af sina bemödanden.
Då emellertid sådana uppoffringar icke kunde alltjemt påräknas,
hade akademien i underdånighet föreslagit, att den qvinliga afdelningens
likställighet med den manliga, som nu egde rum endast med hänsyn till
studieämnena och deras omfattning, äfven måtte göras gällande i afseende
pa studietimmarnes antal, hvilket således i de för begge afdelningarna gemensamma
läroämnena skulle blifva detsamma som på mansafdelningen.
Härigenom vunnes äfven den fördelen, att i staten icke* vidare behöfde, såsom
hittills, upptagas tvenne olika löneserier för läroverket.
Beträffande sjelfva aflöningarna för lärarne, hvilka hittills utgått såsom
arfvoden, hade akademien föreslagit den ändring, att desamma måtte, i
likhet med hvad nu mera i allmänhet iakttoges, fördelas i fast lön och
tjenstgöringspenningar, med rätt för innehafvaren att vid afgång undfå pension
till den fasta lönens belopp. Med tjenstgöringspenningarne, som icke
skulle beräknas efter en afföningsposterna genomgående lika proportion,
utan afpassas efter den större eller mindre svårighet, som måste antagas
förenad med anskaffande af vikarie, afsåges ock att afhjelpa den förut rådande,
ofta öfverklagade oegentligheten att, då en lärare varit af sjukdom
eller genom studieresor, företagna på egen bekostnad, men till medelbart gagn för
läroverket, hindrad att bestrida undervisningen, hela aflöningen för° densamma
mast afträdas åt den tjenstförrättande. Tillika hade akademien hemstält,
att samtlige lärarne måtte komma i åtnjutande af tvenne ålderstil 1 ägg,
att utgå hvartdera med en tiondedel å afiöningsbeloppen, det första efter
fem års och det andra efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, dock att
sådant ålderstillägg icke skulle utgå, då samma person innehade två befattningar
inom läroverket eller med sådan befattning förenade tjenstemannaplats
hos akademien.
Härefter hade akademien afgifvit förslag till de särskilda afföningar
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
37
nes belopp, för hvilket förslag redogörelse blifvit meddelad i åberopade statsrådsprotokollet
(sid. 74—78), till hvilken redogörelse Utskottet, för undvikande
af vidlyftighet, tillåter sig att här endast hänvisa.
Beträffande de i gällande stat med tillhopa 3,300 kronor uppförda sex
konstnärsarfvoden, två af 750 kronor och fyra af 450 kronor, af hvilka
sistnämnda tvenne på senare tider icke utgått, hade akademien föreslagit
förändrade bestämmelser. Dessa arfvoden, hvilka förbundit innehafvarne att
vara i landet bosatte och bilda elever, och hvilka vore afsedda för uppehållandet
af sådana konstarter, som ej hade ordinarie representanter vid statens läroverk
för skön konst, blefve äfven för framtiden väl behöflige, i synnerhet om andra
konstarter än de eljest tillgodosedda ifrågakomme att stödjas med bidrag
af allmänna medel, hvaremot historiemålare- och statybildhuggarearfvodena
kunde indragas med afseende på den tillökning i aflöning, som skulle tillkomma
lärarne i målning och modellstudium vid läroverket. Akademien
hade derför underdånigst hemstält, att i stället för de förra konstnärsarfvodena
måtte i den nya staten uppföras ett anslag af 3,000 kronor, fördeladt till
fem särskilda konstnärsstipendier å 600 kronor årligen, afsedda att för en
tid af fem år, och med förnyelserätt en gång för ytterligare fem år, tilldelas
skickliga i landet boende konstnärer inom facken för porträtt-, marin- och
djurmålning, medaljgravyr samt gravyr och etsning i koppar m. m., mot
skyldighet för dem att hemma hos sig gifva ledning och råd åt elever inom
nämnda konstgrenar, äfvensom att, beträffande fullgörandet af detta sitt undervisniugsåliggande,
till akademien årligen afgifva redogörelse.
Vidkommande erforderlig tillökning i expensmedlen hade akademien
af anförda skäl hemstält, att anslaget tillbelysning, undervisningsmateriel, atelierhyra
m. m. måtte höjas från 5,300 till 6,500 kronor, anslaget till lefvande
modeller för båda afdelningarna från 1,800 till 2,400 kronor, anslaget till
samlingarnas ökande och underhåll från 2,000 till ''2,500 kronor samt anslagen
till städning och renhållning äfvensom till beklädnad åt betjeningen från
tillhopa 600 till 1,000 kronor; hvarjemte akademien, då utgifterna på dessa
fyra anslagsposter årligen vexlade, begärt, dels att en möjligen uppkommande
brist i någon af dessa finge fyllas af tillgångarna å de öfriga, under iakttagande
deraf att deras sammanlagda summa ej blefve öfverskriden, och dels att
möjligen uppkommande besparing å samma poster finge för de afsedda ändamålen
till följande år reserveras.
Slutligen hade akademien hemstält, att det i gällande stat upptagna
reservationsanslag, 8,000 kronor, till fyra resestipendier å 2,000 kronor åt
elever för deras fortsatta utbildning genom studier i utlandet, matte höjas
till 12,000 kronor, på det att hvarje af dessa stipendier skulle kunna ökas
till 3,000 kronor. Stipendiernas belopp, som qvarstått oförändradt sedan år
1818, vore nemligen nu mera allt för otillräckligt för att sätta stipendiaten
38
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
i tillfälle icke blott att utveckla sig inom sin konstart, utan ock att arbeta
för förvärfvandet af den allmänna konstnärliga bildning, som kunde göra
honom skicklig att i en framtid verka såsom den konststuderande ungdomens
ledare.
Uti hvad akademien sålunda föreslagit hade Kongl. Majt endast funnit
anledning till följande ändringar. Då, på sätt akademien anfört, den högre
ornamentsskolan vid dess läroverk i senare tider och sedan slöjdskolan hunnit
utveckla sig varit föga besökt af lärjungar, och då ornamentsstudiet i praktik
snarare borde idkas vid en skola för konstindustri än vid en konstskola,
syntes tillräckligt skäl icke förefinnas att vid akademiens läroverk bibehålla
en särskild lärarebefattning i berörda ämne; hvaremot, för den händelse
akademien kunde finna sådant ändamålsenligt, erforderligt arfvode för undervisning
i ornamentikens teori borde kunna beredas å det begärda anslaget
till extra biträden vid läroverket.
Aflöningen åt en lärare i konsthistoria syntes böra, likasom i nu gällande
stat, utgå såsom arfvode, utan fördelning i fast lön och tjenstgöringspenningar.
Äfven om det skulle anses ändamålsenligt att för bestridande
af de föreläsningar i nämnda ämne, hvilka sedan längre tid, mot derför
bestämdt arfvode, hållits vid akademiens läroverk, inrätta en lön på stat,
syntes den föreslagna aflöningen, 1,500 kronor, vara allt för ringa för att i
akademiens tjenst fästa en fullt lämplig person, som icke hade annan befattning
eller inkomst; och vidare borde, såsom äfven förut inträffat, mycken
svårighet uppstå att vid förfall för den en gång antagne föreläsaren finna
kompetent vikarie mot mindre arfvode än hela aflöningsbcloppet.
Alderstilläggen åt de båda vaktmästarne borde bestämmas efter samma
grunder som vid senare regleringar iakttagits i afseende på vaktbetjening,
så att endast ett ålderstillägg å 100 kronor förekomme, att inträda efter
fem års tjenstgöring.
I fråga om den begärda förhöjningen i reservationsanslaget till resepensioner
syntes endast i så måtto en skälig förändring böra vidtagas att
berörda anslag tillökades med 1,000 kronor, eller från 8,000 till 9,000
kronor, att i stället för fyra resepensioner fördelas till tre, hvar och en å
3,000 kronor.
Med iakttagande häraf har nu föreslagits följande stat för ifrågavarande
akademi:
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
39
Tjensi
Lön.
gönngs-
Summa.
Kronor.
penningar.
Kronor.
Akademiens tjensteman och
Kronor.
betjening:
1 sekreterare, jemte bostad, arf-
1,500
vode .........................................
—
—
—-
—
—
1 räkenskapsförare, arfvode .........
—
—
—
—
500
—
1 bibliotekarie „
—
—
—
—
800
—
■»Efter fem års tjenst-
1 vaktmästare, med bostad .........
—
—
—
—
750
>göring kan lönen ökas
1 d:o med d:o .........
——-
—
—.—
—
650
—
''med 100 kr.
1 portvakt, med d:o ........
—
—
—
—
600
—
Akademiens läroverk:
1 direktör, jemte bostad i akade- miens hus, arfvode.....................
1 lärare i figurteckning och mål-
—
—
—
—
1,500
—
Efter fem år kan lönen
4,000
ning, professor........................
2,000
—
2,000
—
—
\ökas med 400 kr. och
1 d:o i d:o, professor ..................
2,000
—
2,000
—
4,000
—
Jefter tio år med ytter-
1 d:o i modellstudium, professor,
|
bildhuggare, jemte bostad och
Efter fem år kan lönen
atelier ......................................
2,000
—
1,000
—
3,000
—
^ökas med 300 kr. och
1 d:o i d:o, professor.....................
2,000
—
1,000
—
3,000
—
(efter tio år med yt- |
''terligare 300 kr.
1 d:o i högre byggnadskonst, pro-
2,000
2,000
4,000
(Efter fem år kan lönen j
fessor..........................................
~
~~
1 efter tio år med yt- (terligare 400 kr.
1 d:o i landskapsmålning, professor
1,500
—
500
—
2,000
—
1 Efter fem år kan lönen
(okas med 200 kr. och
(efter tio år med yt-
1 d:o i anatomi, professor..........
1,500
—
500
—
2,000
—
1 d:o i antik-ritning.....................
1,500
—
500
—
2,000
—
Jterligare 200 kr.
(Efter fem år kan lönen
ökas med 100 kr. och !
1 d:o i perspektiv- och skugglära
600
—
400
—
1,000
—
1 d:o i konsthistoria, arfvode......
—
—
—
—
1,500
—
efter tio år med yt-
anslag till extra biträden m. m.
terligare 100 kr.
vid läroverket ...........................
—
2,000
—
Eörenämnda ålders-
Konstnär sstipendier:
tillägg må icke åtnju- tas af löntagare, som
eller arfvoden, fem å 600 kronor,
uppbär mer än en af-
afsedda för konstnärer, hvilka
löning på akademiens
äro skyldige att bilda elever samt
vara i Stockholm bosatte .........
—
—
—
—
3,000
~
stat.
Diverse anslag:
Hyra i atelierbyggnaden vid
Carl XIII:s torg, belysning,
undervisningsmateriel m. m. G,500
Lefvande modeller för båda
afdelnmgarna.....................2,400
Transport 8,900
—
—
—
-
37,800
—
1
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
I
Lön.
Kronor.
Tjenst-
görings-
penningar.
Kronor.
Summa.
Kronor.
1
■ |
Transport 8,900
Samlingarnes ökande och un- derhåll .............................2,500
Städning och renhållning
samt betjeningens bekläd- nad ................................. 1,000
—
37,800
gemensamt reservationsanslag ...
Belöningsmedaljer och stipendier
—.—
—■
—
—
12,400
1,000
—
Under Akademiens stat:
Till resepensioner för studier i
utlandet, reservationsanslag ......
Till skandinaviska konstnärsför- eningen i Rom...........................
—
—
—
9,000
G00
—
Summa
——
—| —
-
00,800
—
!
Akademiens nuvarande ordinarie stat uppgår till 48,000 kronor, hvadan
tillökningen skulle blifva 12,800 kronor; men då anslaget till dyrtidstillägg
åt akademiens tjensteman och lärare, 4,500 kronor, samtidigt skulle försvinna,
blifver den verkliga tillökningen i statsutgift, oafsedt ålderstilläggen, 8,300
kronor.
Då den sålunda föreslagna nya regleringen af Akademiens för de fria
konsterna stat synts Utskottet vara af behofvet påkallad, samt någon anledning
till erinran dervid icke förekommit, har Utskottet funnit sig böra
Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning till bifall förorda; hemställande
alltså Utskottet,
att Riksdagen må, med godkännande af ofvan intagna
förslag till stat för akademien för de fria konsterna,
för dess tillämpning bevilja en tillökning i akademiens
ordinarie anslag af 12,800 kronor, äfvensom medgifva
att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att
vid tjenstledighet afstå de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar
till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
41
Ålderstillägg.
38:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagsrubrik föreslagit,
hemställer Uskottet,
att, under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad
Kongl. Maj:t under 8:do hufvudtiteln föreslagit angående
ålderstillägg å lön för vissa embets- och tjensteman, de
för beredande af dylik förmån erforderliga belopp må
utgå af det å åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag
till ålderstillägg, samt att för detta ändamål nämnda
anslag må höjas med 22,000 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
39:o. I afseende å de under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag,
uti hvilka förändring icke blifvit här ofvan ifrågasatt, hemställer Utskottet,
att i fråga varande anslag må uppföras till enahanda
belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna, dock
att uti anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. må få vidtagas den jemkning som för jemnande af
hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderlig.
I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde Hufvudtiteln hafva
vid innevarande riksmöte nedan omförmälda anvisningar ifrågakommit:
40:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och med
hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. K:o 7 sid. 83) finnes anfördt,
hemställer Utskottet,
att på extra stat för år 1879 må till den å bilagda
tabell (Litt. B) angifna fördelning anvisas såsom
dyrtidstillägg för
Bih. till Biksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afä. 9 Häft.
Angående
höjning i
förslagsanslaget
till
ålderstillägg.
Angående
öfriga ordinarie
anslag
Angående
dyrtidstillägg
åt
embets- och
tjensteman
under Ecklesiastikdepartementet.
6
42
Ståts-Utskottet# Utlutande N:o 11.
a) Nationalmuseum .............................. kronor 1,100: —
b) Domkapitlens expeditioner ............ ,, 3,716:
c) Gymnastiska centralinstitutet ...... „ 3,910:
d) Undervisningsanstalterna för
barnmorskor ................................. „ 1,920: —
samt
e) Veterinärinstitutet i Stockholm „ 4,800: —
Angående 41 :o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition anvisades vid
cmslag ull sistlidne års riksdag på extra stat för innevarande år dels för inrättande vid
för språk- universitetet i Upsala åt ett seminarium i språkvetenskap 3,000 kronor, dels
viåfwniver till understöd för det vid universitetet i Lund befintliga språkliga seminariet
siteten. 2,950 kronor, hvilket sistnämnda belopp jemväl utgått för det föregående
året. Då det vore af vigt, att dessa inrättningar måtte kunna fortsätta sin
gagnande verksamhet, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att åt dem äfven
för år 1879 bevilja extra anslag till samma belopp, som för innevarande
år anvisats; och hemställer Utskottet i enlighet härmed,
att på extra stat för år 1879 må anvisas:
a) till seminariet i Upsala för språkvetenskap 3,000 kronor;
och
b) till seminariet i Lund för språkvetenskap 2,950 kronor.
Angående 42:o. Sedan Riksdagen år 1877 till uppförande af ny Universitets
byggnadeTl
byggnad i TJpsala, beviljat 740,000 kronor, samt deraf anvisat 150,000 kroUpsala.
nor att utgå under år 1878, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
till fortsättande af i fråga varande byggnad under år 1879 anvisa ett belopp
af 100,000 kronor, hvartill behofvet kunde inskränkas, enär ritningarna till
byggnaden, hvilka i följd af Riksdagens beslut måst omarbetas, ännu icke
hunnit underställas Kongl. Maj:ts pröfning, och byggnadsföretaget i följd
deraf antagligen komma att något försenas; hemställande Utskottet i öfverensstämmelse
härmed,
att till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala
må af dertill redan beviljade medel på extra stat
för år 1879 anvisas ett belopp af 100,000 kronor.
ifrågasatt 43:o. Under åberopande af en i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid.
tillbyggnad 84—87) förebragt omfattande utredning, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksda°ch
föränd- gen att fgr tillbyggnad och förändring af den anatomiska institutionens vid
ri-tomiskalin- universitetet i Upsala nuvarande byggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse
■stitutionens i
Upsala hus.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
43
med uppgjorda ritningar bevilja ett extra anslag af 140,000 kronor samt
deraf anvisa ett belopp af 50,000 kronor att utgå under år 1879.
Utskottet vill visserligen icke bestrida, att den lokal, som vid universitetet
i Upsala för närvarande finnes upplåten för de anatomiska studierna,
må kunna såväl i afseende å utrymmet som anordningen lemna åtskilligt
öfrigt att önska, och att derföre åtgärder för de befintliga bristernas undanrödjande
förr eller senare torde komma att blifva erforderliga. Då emellertid
senast församlade Riksdag för byggnadsbehof vid rikets bada universitet
beviljat det betydliga beloppet af sammanlagdt 1,190,000 kronor, hvilket under
ännu åtskillig^ år kommer att ej oväsentligt medtaga statsverkets tillgångar,
samt dessa dessutom för närvarande synas vara i nedgående och
förty göra det till en af nödig omtänksamhet påkallad pligt att till kommande
gynsammare tider uppskjuta anvisandet af medel för sadana ändamål,
beträffande hvitka ett uppskof synes medföra jemförelsevis mindre olägenhet,
har Utskottet funnit sig icke böra Kongl. Maj:ts omförmälda förslag till bifall
förorda; hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
44:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under
åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N=o 7 sid. 18 och 19) meddelade
utredning, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande, hemställer Utskottet,
att på extra stat för år 1879 må anvisas:
a) till anskaffande af inventarier för det medicinsktIcemiska
laboratoriet i Lund 25,000 kronor; och
b) till fullständigande af inventarierna i laboratoriet
för allmän kemi i Lund 6,000 kronor.
45:o. Likaledes får Utskottet, i enlighet med hvad Kong]. Maj:t föreslagit,
hemställa,
att till fortsättande af den nya universitetsbyggnaden
i Lund må af dertill redan beviljade medel på extra
stat för år 1879 anvisas ett belopp af 100,000 kronor.
46:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 88 — 90) anförda
skäl har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att til! uppförande af ny byggnad
Angående
anslag till
inventarier i
de kemiska
laboratorierna
i Lund.
Angående
universitetsbyggnaden
i
Lund.
Angående i
fråga satt
ny byggnad
för den
fysiska
institutionen
vid imiersitetet
i
Lund.
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja ett anslag
af 105,000 kronor samt deraf anvisa 40,000 kronor att utgå under år 1879.
Visserligen torde den i statsrådsprotokollet förebragta utredning gifva
vid handen, att beredandet af ökadt utrymme för ifrågavarande institution
må kunna anses önskvärdt; men Utskottet föreställer sig att i sådant hänseende
förefintligt behof skulle kunna, sedan den nya universitetsbyggnaden blifvit
fullbordad, med jemförelsevis ringa kostnader tillgodoses genom omflyttningar
inom universitetets nuvarande byggnader.
På grund häraf, och under åberopande derjemte af de i punkten 43
här ofvan, beträffande i fråga satt tillbyggnad af anatomiska institutionens i
Upsala hus, af Utskottet anförda skäl, hvilka otvifvelaktigt ega full tillämplighet
jemväl i afseende å nu i fråga varande förslag, hemställer Utskottet,
att Kongl. Majrts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
47:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till uppförande,
ifrågasatt ny i hufvudsaklig öfverenstämmelse med i statsrådsprotokollet omförmälda ritningar,
1Karolinska ^y&"na^ ^ör Karolinska medico-kirurgiska institutets anatomiska,
institutet, histologiska och fysiologiska institutioner samt farmakologiska samlingar bevilja.
ett anslag af 355,000 kronor och deraf anvisa 120,000 kronor att utgå
under år 1879.
Den i detta ämne förebragta utredning hvilken finnes i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid. 90—93) meddelad, har emellertid icke synts Utskottet
ådagalägga, att nu i fråga satta byggnadsarbeten skulle vara af så
trängande behof påkallade, att dermed ej utan olägenhet skulle kunna för
närvarande anstå. På sätt i detta utlåtande förut blifvit anfördt, har statsverket
i och för byggnader för vetenskapliga ändamål redan iklädt sig för
den närmaste framtiden högst betydliga uppoffringar, och har Utskottet förty
och, på sätt jemväl förut blifvit antydt, i betraktande derjemte af för handen
varande ekonomiska förhållanden, funnit sig icke böra tillstyrka Riksdagen
att till byggnader för Karolinska institutet anvisa några medel, och Utskottet
har alltså ansett sig ej behöfva nu ingå i särskild pröfning, huruvida
den framlagda byggnadsplanen må vara ändamålsenlig eller icke.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
45
48:o. Under åberopande af de skäl, som vid föregående riksdagar blifvit
anförda i fråga om anslag till resestipendier åt Lärare i främmande lefvande
språk vid elementarläroverken har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att äfven
för år 1879 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Kongl. Maj:t
disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk för att i utlandet
studera tyska, franska och engelska språken; och får Utskottet, som härvid
ej haft något att erinra, hemställa,
att Riksdagen må för i fråga varande ändamål
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag för
år 1879 till belopp af 6,000 kronor.
49:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
öfverlemnad motion (N:o 84) hafva Herrar A. Lyth, P. Larsson och
E. Leijer af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte till uppförande af
tvenne flygelbyggnader vid högre elementarskolans i AVisby lärohus bevilja
ett anslag af 33,345 kronor.
Då det emellertid är en af representationen vid flera tillfällen uttalad
grundsats, att staten endast undantagsvis bör betungas med kostnader för
uppförande af läroverkshus, har Utskottet, som ej kunnat finna, att i förevarande
fall blifvit anförda skäl af den beskaffenhet, att derå skulle kunna
grundas en afvikelse från omförmälda allmänna grundsats, ansett sig icke
kunna motionärernes framställning till bifall förorda. Till stöd härför torde
jemväl med skäl kunna åberopas, att då, på sätt motionen gifver vid handen,
frågan om tillbyggnad vid läroverkshuset i AVisby varit understäld Kongl. Maj:ts
pröfning, men Kongl. Maj:t icke deraf föranlåtits att i ämnet göra framställning
till Riksdagen, Utskottet, som under nuvarande förhållanden funnit sig förhindradt
att tillstyrka anvisande af de utaf Kong!. Maj:t under denna hufvudtitel
för byggnadsföretag äskade medel, således ännu mindre kan understödja
enskild motionärs i enahanda syfte väckta förslag.
På grund af hvad sålunda blifvit anför dt hemställer Utskottet,
att Herr A. Lyths med fleres omförmälda framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
50:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 94 —96) anförda skäl
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppförande af seminariibyggnad
i Falun af trä jemte uthusbyggnad och trädgårdsanläggning samt tomtens
dränering bevilja ett anslag af 72,000 kronor samt deraf anvisa 25,000 kronor
att utgå under år 1879.
Angående
resestipendier
för lärare
i lefvande
språte.
Angående
ifrågasatt
tillbyggnad
vid elementarläroverleshuset
i Wisby.
Angående
i fråga satt
seminariibyggnad
i
Falun.
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Angående
understöd åt
församlingar,
som ej förmå
bekosta sina
folkskolelärares
aflöning.
De seminariibyggnader, till uppförande hvaraf Riksdagen senast beviljat
medel, äro de i Göteborg, Karlstad och Hernösand. För i fråga varande
byggnader hafva följande belopp anvisats, nemligen:
för seminariibyggnaden i Göteborg................................. kronor 77,200
„ „ i Karlstad ............................... „ 49,200 och
„ i Hernösand ,, 48,300
Yid jemförelse med förestående belopp har Utskottet icke kunnat undgå
att finna det för en dylik byggnad i Falun nu äskade anslaget nog högt,
helst i betraktande tages att, enligt af vederbörande meddelad uppgift, under
höstterminen 1877, sammanlagda elevantalet vid folkskole- och småskolelärareseminarierna
i Falun utgjort 63, men samtidigt uppgått i Göteborg till
100, i Karlstad till 122 och i Hernösand till 62. Enligt jemväl af vederbörande
meddelad upplysning uppgår årliga hyresafgiften för den för ändamålet
för närvarande förhyrda lokal till allenast 2,300 kronor, hvilket förhållande
gifvit ytterligare stöd för Utskottets åsigt derom, att den ifrågasatta
byggnadskostnad, hvarå räntan belöper sig till vida större belopp än nyss
nämnda årshyra, är allt för hög.
Till följd af berörda omständigheter och då i allt fall behofvet af den
nya byggnaden icke synes vara så trängande, att icke med detsammas tillgodoseende
torde kunna anstå till en tid då statsverkets tillgångar må kunna
antagas komma att lemna bättre tillfälle att uppfylla de många anspråk,
som på desamma ställas, har Utskottet funnit sig icke böra nu omförmälda
förslag till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall.
51 ro. I enlighet med hvad af flera föregående Riksdagar blifvit beviljadt,
har Kongl. Majrt föreslagit att ett belopp af 20,000 kronor måtte
äfven för år 1879 på extra stat anvisas till understöd åt sådana församlingar,
som ej förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 96) gifver vid handen,
hade, sedan statens bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor
från och med år 1876 blifvit höjdt från hälften till två tredjedelar af
det för aflöningen erforderliga belopp, antalet församlingar, som behöft särskild!
understöd för lärares aflöning, i icke ringa mån nedgått, så att, då
vid den år 1875 verkstälda fördelningen af detta anslag antalet församlingar,
som erhöllo understöd, uppgick till 435, detsamma utgjort vid 1876 års fördelning
387 och vid 1877 års fördelning 292. Yid sådant förhållande och
då Utskottet, efter tagen kännedom af den under år 1877 verkstälda för
-
47
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
delning af i fråga varande anslag, funnit att flera af de församlingar, som
dervid hugnats med dylikt understöd, icke synts vara sa medellösa, att understödet
för dem vore af verkligt behof påkalladt, har 1j tskottet ansett i
fråo-a varande anslag nu kunna utan olägenhet nedsättas med hälften, ehei
till 10,000 kronor; hemställande alltså Utskottet,
att till understöd åt sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare,
må för år 1879 anvisas ett extra anslag af 10,000 kronor.
52:o. Till utarbetande af landskaps- och lånskartor, hufvudsakligen för
folkskolornas behof, har vid flera föregående riksdagar, enligt Kong!. Maj:ts kartor för
derom gjorda framställningar, beviljats ett anslag på extra stat af 1,500
kronor. För fortsättande af detta för utbredande af kännedomen om vårt behof_
lands geografiska förhållanden vigtiga arbete, som alltjemt fortginge, har Kongl.
Maj:t nu till Riksdagen gjort framställning derom, att äfven för år 1879
måtte beviljas ett extra anslag till nyss nämnda belopp; hemställande
Utskottet,
att till utarbetande af geografiska kartor för folkundervisningens
behof ett extra anslag af 1,500 kronor
må för år 1879 anvisas.
53:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade senast
församlade Riksdag på extra stat för innevarande år ett belopp af 20,000 ton- och sönkronor
till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor. Den 31 Augusti dagsskolor.
1877 utfärdades af Kongl. Maj:t nådig kungörelse om de vilkor, på hvilka
anslag till dylika skolor kunde erhållas. Under den korta tid, som derefter
förflutit, hade ansökningar om bidrag till belopp af 12,000 kronor redan
inkommit, och anledning vore att ännu flera skolor komme att anmälas till
erhållande af del i anslaget för innevarande år. Då anslagets belopp sålunda
syntes motsvara behofvet för nästkommande år, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för år 1879 jemväl på extra stat för ändamålet bevilja enahanda
anslag som för år 1878, eller 20,000 kronor, och, da härvid ej varit anledning
till erinran, hemställer Utskottet,
att till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor
under redan stadgade vilkor må anvisas ett extra
anslag för år 1879 till belopp af 20,000 kronor.
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Angående
anslag titt
farmaceutiska
institutet.
Angående
veterinärinrättningen
i
Skara.
54:o. Sedan Riksdagen, på Kongl. Maj:ts nådiga framställning,
till undervisningens uppehållande vid farmaceutiska institutet under år
1878 beviljat ett extra anslag af 7,575 kronor, och efter det med beräkning
af de sålunda ökade tillgångarne ny stat för institutet blifvit
faststäld att tills vidare gälla, har Kongl. Maj:t, då frågan om den
farmaceutiska undervisningens ordnande ännu icke kunnat vinna sin
slutliga lösning, föreslagit Riksdagen att för uppehållande af undervisningen
vid nämnda institut under år 1879 anvisa å extra stat ett lika
belopp som för innevarande år, eller 7,575 kronor; hemställande Utskottet
i öfverensstämmelse härmed,
att till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska
institutet under år 1879 må för samma
år på extra stat anvisas ett belopp af 7,575 kronor.
55:o. I nådig proposition till 1875 års Riksdag föreslog Kongl.
Maj:t en tillökning af 12,900 kronor i anslaget till veterinärinrättningen
i Skara för dess ordnande till ett veterinärläroverk, der undervisningen
skulle blifva af mindre omfattning än vid det i Stockholm inrättade.
Lärarepersonalen skulle utgöras af en professor, tillika föreståndare,
med 4,00U kronor i lön och 500 kronor i arfvode såsom föreståndare,
två lektorer med löner å 3,500 kronor, två adjunkter med
löner å 2,000 kronor och en instruktionssmed, aflönad med 1,000 kronor,
hvartill komme anslag till stipendier åt elever samt diverse utgifter,
så att den föreslagna statens slutsumma med inräknande af inrättningens
egna medel uppgick till 21,565 kronor.
Riksdagen godkände denna stat, men beviljade den begärda tillökningen
i anslag endast för år 1876; och har samma extra anslag
sedermera anvisats jemväl för åren 1877 och 1878.
Vid föredragning af Riksdagens förstnämnda beslut medgaf Kongl.
Maj:t under den 31 December 1875, att elever, hvilka vid intagning i
läroverket ådagalagt kunskaper motsvarande dem, som fordrades för
uppflyttning till sjette klassen af offentligt elementarläroverk, måtte, på
sätt redan genom nådigt bref den 11 Oktober 1872 tillåtits, från veterinärinrättningen
utexamineras med rätt att mot recept från apotek
utbekomma så väl häftigt verkande som andra vanliga medikamenter,
hvilka för utöfning af djurläkareyrket erfordrades, samt att under tillfälliga
tjensteförrättningar till handa hålla läkemedel för sjuka husdjur.
Utöfningen af veterinärläkareyrket stod således öppen för utexaminerade
lärjungar från detta läroverk, utan att likväl anställning såsom
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
49
veterinär i statens tjenst kunde af dem vinnas. Enligt hvad nu är i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 98) meddeladt, hade sedermera,
med afseende derpå att veterinärläroverket i Skara under de senare
åren varit besökt af ett förökadt antal elever, så att det, efter att
hafva under år 1874 nedgått till en, under sistlidne hösttermin stigit
till tretton, af hvilka doek fem uppgifvits icke ega de förkunskaper,
som berättigade dem till afläggande af fullständig afgångsexamen enligt
Kong!, brefvet den 31 December 1875, Sundhetskollegium anbefalts
att inkomma med yttrande och förslag huru, under förutsättning
att veterinärinrättningen skulle kunna ordnas till ett fullständigt läroverk,
utan någon större tillökning i lärarekrafter och penningeanslag
än Riksdagen redan beviljat, veterinärinrättningens undervisning borde
lämpligen ordnas och anslagen för dess uppehållande fördelas. I sådant
hänseende hade kollegiet af anförda skäl (se statsrådsprotokollet
Bil. N:o 7 sid. 98 och 99) föreslagit, att veterinärinrättningen i Skara
måtte ifrån sitt provisoriska tillstånd nu erhålla en fastare organisation,
hvilken derjemte gåfve inrättningen en mer omfattande verksamhet
och mer öfverensstämde med de tillgångar och krafter, hvilka nu
mera stode till dess förfogande. Kollegiet ansåge det vara för vetenskapen
och den veterinära bildningen inom landet fördelaktigast, om
inrättningen anordnades till ett med veterinärinstitutet i Stockholm
likstäldt, läroverk. Undervisningen skulle med befintliga tillgångar
kunna bestridas af tre professorer, två adjunkter och en instruktionssmed.
Lärokursen borde så inrättas, att fullständig veterinärbildning
kunde meddelas på fyra år. För inträde såsom elev borde fordras
enahanda förkunskaper, som vore stadgade för inträde vid veterinärinstitutet
i Stockholm, eller afgångsexamen från allmänt elementarläroverk.
Veterinärinrättningens direktion, som lemnats tillfälle att till
Sundhetskollegiet afgifva yttrande i denna fråga, hade förklarat sig i
allo dela den uppfattning kollegiet uttalat.
1 afseende på fördelningen af veterinärinrättningens anslag hade
Sundhetskollegiet ansett att professorernes löner borde bestämmas till
4,000 kronor hvardera och den förste adjunktens till 2,500 kronor.
Förhöjningen för den sistnämnde kunde vinnas derigenom, att andre
adjunktens lön nedsattes från 2,000 till 1,500 kronor, mot det att fri
bostad honom bereddes. Detta åter skulle kunna ske sålunda, att två
af elevernas boningsrum upplätes åt adjunkten. Fn sådan åtgärd egde
stöd i förhållandet vid veterinärinstitutet i Stockholm, der endast de
elever hade fria bostäder, hvilka biträdde vid undervisningen. — Beträffande
åter möjligheten att med nu varande tillgångar uppbringa
Bih. till Rilcsd. Prat. 1878. 4 Sami 1 Afd. 9 Haft. 7
50
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.
omförmälde två professorers löner till 4,000 kronor, hade kollegiet biträdt
följande af veterinärinrättningens direktion framstälda förslag. I
aflöningen åt den professor, som tillika är föreståndare, ingår afkomsten
af hemmanet Brogården med underlydande, i staten beräknad till
2,200 kronor. Vid utarrendering på längre tid skulle antagligen detta
belopp kunna ej oväsentligt ökas. Om derföre Brogården finge utarrenderas
på tjugu år, och det belopp, hvarmed arrendet komrne att
öfverstiga det i staten beräknade, användas i främsta rummet till höjande
af de två jemte föreståndaren vid läroverket anstälde professorernes
löner till 4,000 kronor, skulle den åsyftade löneförhöjningen
inom en ej aflägsen framtid kunna uppnås.
Beträffande öfriga anslag hade annan ändring i den nu varande
staten icke ansetts af nöden, än att det till undervisningsmateriel beräknade
belopp, 500 kronor, och anslaget till diverse utgifter, 1,200
kronor, borde sammanföras till ett gemensamt anslag å 1,700 kronor,
hvari genom direktionen komrne i tillfälle att tillgodose det vid läroverkets
utvidgning sannolikt inträdande behofvet af fullständigare undervisningsmateriel.
Staten för ett fullständigt veterinärläroverk i Skara skulle således
enligt Sundhetskollegiets och direktionens med hvarandra öfverens
-
stämmande förslag blifva:
en professor, som tillika är föreståndare, lön
utom fri bostad ..................................................................... kr. 4,000,
hvaraf 2,200 kronor utgå af arrendet för hemmanet
Brogården med underlydande:
arfvode såsom föreståndare ................................... kr. 500. 4,500.
en professor, lön ......................................................................... 3,500.
en d:o d:o ......................................................................... 3,500.
hvilka sistnämnda två löner, i den mån arrendet för Brogården
lemnar tillgång, böra höjas till 4,000 kronor hvar;
en förste adjunkt, lön utom fri bostad ............................. 2,500.
en andre d:o d:o d:o d:o 1,500.
en instruktionssmed d:o d:o 1,000.
stipendier åt minst tio elever ............................................ 2,000.
löner till betjeningen ................................................................ 650.
arfvoden till kassör, sekreterare och bibliotekarie .......... 300.
premier till elever vid examen ................................................ 90.
byggnaders underhåll ................................................................. 200.
skatter och onera ...................................................................... 125.
undervisningsmateriel och diverse utgifter ...........................1,700.
Summa 21,565.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
51
1 en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hade vidare veterinärläkareföreningen,
under åberopande af de kraf på ökad skicklighet hos veterinären,
som framkallades af den utveckling, hvari boskapsskötseln
inom landet allt jemt vore stadd, underdånigst anhållit, att maturitetsexamen
måtte föreskrifvas såsom vilkor för inträde jemväl vid Skara
veterinärläroverk, och att der måtte tillämpas hvad i afseende på klassflyttning
och afgångsexamen stadgades i reglementet för veterinärinstitutet
i Stockholm.
Då önskvärdheten af Skara veterinärinrättnings ombildning till
ett fullständigt veterinärinstitut sålunda syntes blifva allt mera erkänd,
och då den ådagalagda möjligheten att med redan befintligt anslag
åstadkomma en bättre och fullständigare undervisning syntes kraftigt
tala för den föreslagna förändringen, har Kong]. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att, med godkännande af ofvan intagna stat för veterinärinrättningen
i Skara, för dess tillämpning under år 1879 bevilja ett.
extra anslag till samma belopp som för innevarande år, eller 12,900
kronor.
På sätt af det sålunda anförda framgår, afser förevarande nådiga
framställning att veterinärinrättningen i Skara skulle utbildas till ett
fullständigt, med veterinärinstitutet i Stockholm likstäldt veterinärläroverk.
1874 års veterinärkomité har emellertid yttrat, att endast 12
eller högst 15 nya veterinärer årligen erfordrades för att veterinärernas
antal skulle kunna hållas uppe vid den numerär af 300, som beräknats
vara behöflig, och jemväl medgifvit att, om hänsyn toges endast
till antalet af veterinärer, som årligen borde utexamineras, den
förut af Landtbruksakademien, Svenska veterinärläkareföreningen och
1863 års veterinärkomité uttalade åsigt derom, att ett fullständigt veterinärläroverk
vore för vårt land tillräckligt, borde tillerkännas giltighet.
Då Utskottet vidare hyser den öfvertygelse, att, äfven om landets
behof af veterinärer numera skulle hafva i någon mån ökats, antalet
likväl torde kunna fyllas från veterinärinstitutet i Stockholm och det
otvifvelaktigt är särdeles olämpligt att, utan verkligt behof, organisera
ytterligare ett dylikt fullständigt läroverk, hvilken åtgärd dessutom
skulle strida emot den åsigt, som förut hos Riksdagen gjort sig gällande,
har Utskottet icke kunnat det nådiga förslaget härom biträda.
Vid det förhållande emellertid att Riksdagen så nyligen som år
1875 godkänt den nu gällande staten för veterinärinrättningen i Skara
samt derför under hvarje af de följande åren anvisat enahanda belopp,
som det nu äskade, torde detta belopp böra jemväl för nästkommande
år anvisas för tillämpning af samma stat.
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11
Angående
användandet
af besparing
å de för veterinärinräitgen
i Skara
anvisade
extra anslag.
Angående
anslag till
vitterhets-,
historie- och
antiqvitetsakademien.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med afslag å förevarande nådiga
framställning, må, för tillämpning af gällande utgiftsstat
för veterinärinrättningen i Skara, på extra stat
för år 1879 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.
56:o. Deremot får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid. 101 och 102) förebragta utredning, hvilken synts
Utskottet tillfyllestgörande, hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att hvad å de för
åren 1876 och 1877 för veterinärinrättningen iSkara
beviljade extra anslag kan finnas besparadt må i
man. af behof användas till fullbordande af en smedjebyggnad
vid veterinärinrättningen, sedan behållna afkastningen
för samma år af de veterinärinrättningen
enskildt tillhöriga medel blifvit för ändamålet tagen
i anspråk.
57:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 102 och 103) meddelade utredning, hvilken synts Utskottet ådagalägga,
att den i anslagsbeloppet för biträden och betjening i och för
de under vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens inseende
stälda samlingar äskade tillökning 1,700 kronor torde vara af verkligt
behof påkallad, och under erinran att anslagsbeloppen i öfrigt. äro lika
med dem, som till enahanda ändamål blifvit för innevarande och föregående
år beviljade, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1879
anvisa:
a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademiens inseende stälda
samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas
offentliga förevisning 4,000 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
58
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemning av m. m. 3,200 kronor; och
c) till utgifvande af planschverk öfver förn saker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum och öfver svenska, sigill från medeltalen 2,000
kronor.
58:o. Kong]. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för bestri- Angående
dande under år 1879 af kostnaderna för den å Manilla nu befintliga
hlindafdelningens afskiljande från döfstuminstitutet bevilja ett extra an- från statens
slag för nämnda år af 15,000 kronor. ^institut
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 104 och 105) gifver
vid handen, hade, sedan direktionen öfver allmänna institutet för döfstumma
och blinda i underdånig skrifvelse den 2 Oktober 187ö af anförda
skäl förklarat sig hysa den öfvertygelse, att undervisningsanstalternas
för döfstumma och blinda förening vore i flera hänseenden
skadlig, och derför hemstält, att den nuvarande blindafdelningen vid
institutet ä Manilla måtte derifrån skiljas och en helt och hållet sjelfständig
och fristående undervisningsanstalt för blinda inrättas, samt att
Kongl. Maj:t täcktes till uppförande af nödiga byggnader för ett sådant
institut på annan lämplig plats än Manilla af Riksdagen äska ett anslag
af 258,039 kronor, hvartill kostnaderna beräknats under förutsättning
att tomtplats skulle å staten tillhörig mark kostnadsfritt upplåtas,
Kongl. Maj:t uppdragit åt den för afgifvande af förslag till döfstumundervisningens
ordnande tillsatta komité att yttra sig angående ändamålsenligheten
af den i fråga satta åtgärden äfvensom i öfrigt beträffande
den andel staten ansåges böra öfvertaga af vården om de i
landet befintliga blinda, och särskildt angående direktionens berörda
förslag till ny byggnad för ett blind-institut.
Komiterade, som utbeclt sig att framdeles få, efter verkställande
af nödig utredning, afgifva fullständigt yttrande angående blindundervisningens
ordnande i dess helhet, hade dock ansett förhållandena vid
Manilla för närvarande vara af sådan beskaffenhet, att det under alla
omständigheter måste anses i hög grad angeläget, att plats annorstädes
bereddes för den nu der förlagda blindafdelningen, samt, med
kännedom om de dag för dag växande olägenheterna af blindafdelningens
bibehållande vid Manilla, funnit det af högsta vigt, att, intill
dess blindundervisningen kunde hinna fullständigt ordnas, medel vore
att tillgå för blindafdelningens tillfälliga inrymmande i annan lokal.
Under antagande att en sådan lokal måste förhyras, hade komi
-
54
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
ten beräknat de genom blindafdelningens afsöndrande erforderliga kostnader
sålunda:
lön för en föreståndare ..........
■n 11 ii lärare ........................
„ ,, ,, handtverkslärare ...
arfvode för presterligt biträde
hyra för lokal m. m....................
............. kronor 3,000.
............... „ 1.200.
............... „ 800.
.............. „ 500.
.............. „ 9,500.
Summa kronor 15,000.
Hvad särskildt beträffade behofvet af ökadt anslag för lärare, hade
komitén erinrat derom att, så länge de båda afdelningarna för döfstumma
och blinda varit förenade på ett ställe, en och samme lärare
kunnat i ett eller annat fall gå båda afdelningarna till handa, hvarigenom
en besparing i arbetskrafter vunnits, som efter afdelningarnas
åtskiljande icke kunde vidare påräknas. Hyresbeloppet för den blifvande
lokalen syntes icke kunna anses högt beräknadt, då man toge
i betraktande, att densamma borde innehålla sof-, mat-, läro- och arbetssalar
för omkring sextio elever, samt bostäder för anstaltens föreståndare
och lärare, hvilkas aflöning beräknats under förutsättning att fri
bostad skulle dem beredas.
Af hvad ej mindre Institutets direktion än äfven komitén till stöd
för de gjorda framställningarne anfört, har Utskottet, lika med Kongl.
Maj:t, funnit det vara ådagalagdt att, utan afvaktan af den slutliga
plan för ordnandet af undervisningen för så väl döfstumma som blinda,
hvilken kan, i enlighet med Riksdagens begäran, varda framlagd, åtgärder
böra vidtagas för att tillsvidare bereda blindafdelningen en
lokal, som bättre än den nuvarande motsvarar icke blott undervisningens
kraf utan äfven de fordringar, som ur mensklighetens och
helsovårdens synpunkt måste ställas på en sådan byggnad; och då det
i sådant hänseende nu gjorda nådiga förslaget icke gifvit anledning
til] någon erinran, torde detsamma förty böra vinna Riksdagens bifall.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,
att till bestridande under år 1879 af kostnaderna
för den å Manilla nu befintliga blindafdelningens
afskiljande från döfstuminstitutet må beviljas ett
extra anslag för nämnda år af 15,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
55
59:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 122) har Herr Carl Anders Larsson
i Maspelösa af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att
alla de medel, som Styrelsen öfver Allmänna institutet för döfstumma
och blinda från statsverket uppburit, utan att för uppgifvet och af
Riksdagen bestämdt ändamål användas, skulle från nämnda styrelse
återfordras, för att antingen tilldelas de institutets tjenstemän, hvilkas
fixa löner förminskats, eller ock statsverket besparas, men att, för den
händelse detta senare yrkande icke förmådde vinna Riksdagens bifall,
de bland institutets lärarepersonal, som, enligt motionärens förmenande,
blifvit beröfvade en icke ringa del af sina löner, måtte tilläggas djn''- tidstillägg i likhet med statens öfrige tjenstemän.
Då emellertid den af motionären till stöd för hans nu gjorda
yrkanden åberopade stat för ifrågavarande institut aldrig blifvit, på sätt
motionären förmenar, af Kongl. Maj:t och Riksdagen faststäld, utan,
på sätt af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets åren 1865 och
1866 församlade Ständer (Bil. N:o 7, sid. 77 — 83) uppenbarligen framgår,
blott utgjort ett af institutets direktion upprättadt förslag till dylik
stat, hvilket blifvit Riksdagen meddeladt, samt alltså någon ovigtighet
icke lärer kunna anses hafva blifvit begången derigenom, att särskilda
utgiftsposter i berörda förslagsstat ändrats, har Utskottet icke funnit
motionärens ofvan berörda framställningar böra till någon Riksdagens
åtgärd föranleda; hemställande förty Utskottet,
att Herr Carl Anders Larssons förevarande förslag
må af Riksdagen lemnas utan afseende.
60:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7,
sid. 106) förebragta utredning och under erinran, att den i nedanomlörmälda
ämne nu g jorda nådiga framställning är en följd af senast
församlade Riksdags i ämnet fattade beslut, får Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Kong]. Maj:t föreslagit, hemställa,
att till uppehållande under år 1879 af undervisningen
vid två läroanstalter för öfveråriqa döfstumma
må beviljas ett anslag på extra stat för samma år
af 27,000 kronor.
61 :o. Till hosjntalsfii/f/f/nadernas fortsättande har Kongl. Maj:t för
år 1879 äskat ett belopp af 350,000 kronor.
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 107) gifver vid handen,
Angående
vackt fråga
om återfordrande
af
medel från
styrelsen öfver
allmänna
institutet för
döfstumma
och blinda
m. in
Angående
läroanstalter
för öfveråriga
däfsfumma.
Angående
anslag för
hospitalsbyggnader.
56
Stats- Utskottets- Utlåtande N:o 11.
äro utgifterna för ifrågavarande byggnader under nästkommande år
beräknade på följande sätt:
till fullbordande af hospitalet vid Lund......................... kronor 122,000: —
5 „ „ Hernösands hospitals utvidgning „ 9,000: —
„ fortsättning af nybyggnaderna vid Upsala hospital „ 150,000: —
påbörjande af en hospitalsanläggning i mellersta
Sverige ................................................................: 70,000:
tillsammans kronor 351,000: —
I sammanhang med förevarande nådiga framställning har Utskottet
till behandling förehaft en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o
102), deruti Hen- S. Löwenhielm m. fl. af anförda skäl hemstält, att
Riksdagen ville, i öfverensstämmelse med hvad Sundhetskollegium uti
dess i ämnet till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse föreslagit,
för år 1879 anvisa 150,000 kronor till påbörjande af den hospitalsbyggnad,
som vore afsedd att anläggas i Örebro eller Vermlands län,
och 280,000 kronor till öfriga hospitalsbyggnader.
Huru angeläget det än torde vara att ofvannämnda för rikets
mellersta del afsedda liospitalsbyggnad må varda snarast möjligt uppförd,
har Utskottet likväl, vid det förhållande att, på sätt i statsrådsprotokollet
blifvit anfördt, plats för densamma ännu icke är bestämd
och ej heller ritningar uppgjorda samt alltså arbetet å densamma svårligen
lärer kunna under nästkommande år bedrifvas i någon större
omfattning, funnit sig sakna giltig anledning att frångå Kongl. Maj:ts
i ämnet gjorda nådiga förslag, hvilket Utskottet anser böra vinna
Riksdagens bifall.
Vid detta tillfälle har Utskottet emellertid icke velat underlåta
att för egen del instämma i 1874 års Riksdags uttalade åsigt derom *),
att tillses borde, om icke, för beredande af väl behöfliga tillgångar,
de stadgade, särdeles låga hospitalsafgifterna kunde i någon mån förhöjas.
En dylik förhöjning, hvilken sannolikt utan olägenhet kunde
vidtagas, skulle otvifvelaktigt komma att för hospitals vården i allmänhet
vara till nytta. Då Kongl. Maj:t emellertid icke lärer underlåta att
åt denna fråga egna nådig uppmärksamhet, har Utskottet icke velat
föreslå Riksdagen att i ämnet göra särskild underdånig framställning.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med afslag å Herr 8. Löwenhielms
m. fl:s ofvan omförmälda framställning, må, på
‘) Se skrifvelsen N:o 89, sid. 58.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
57
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för år 1879 till hospitalsbyggnadernas
fortsättande bevilja ett extra anslag
af 350,000 kronor.
62:o. På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 108—111)
inhemtas, både till Kongl. Maj:t inkommit underdåniga ansökningar
om nådig framställning till Riksdagen angående understöd af allmänna
medel för år 1879 åt följande uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn,
nemligen:
1) det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothemmet å lägenheten
Johannisberg vid Mariestad, för hvilket sökts enahanda anslag, som
hittills under flera år åtnjutits, eller 5,000 kronor, mot samma vilkor
som tillförne, att fyra frielever der underliölles;
2) den af föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade
skola, hvars styrelse anhållit, att det anslag, 5,000 kronor, som
för hvartdera af åren 1876, 1877 och 1878 beviljats, med vilkor att
minst tjugu elever och bland dem sex afgiftsfritt skulle vid skolan
underhållas, måtte, med afseende å det ständigt växande antalet inträdessökande
särdeles bland de fattigaste klasserna, höjas till lO,000
kronor, mot förbindelse att friplats bereddes för tio elever samt att
undervisning och handledning meddelades blifvande lärarinnor och
sköterskor vid dylika anstalter;
3) det af Gefleborgs läns förening för sinnesslöa barns vård i
Gelle inrättade idiothem, som för innevarande år uppbär ett understöd
af 1,500 kronor med vilkor att emottaga minst femton elever, men
hvars styrelse begärt att, då elevantalet skulle under året ökas till
tjugu, ett derefter afpassadt förhöj dt anslag måtte erhållas och detta
utan skyldighet att vårda frielever; samt
4) Malmöhus läns uppfostringsanstalt för idiotiska barn, hvartill
länets landsting anslagit 71,850 kronor för inköp och bebyggande af
ett vid staden Lund beläget jordområde, der anstalten vore ämnad att
träda i verksamhet den 1 November 1878.
Sundhetskollegium, som på nådig befallning utlåtit sig öfver
dessa ansökningar, hade dervid af anförda skäl såsom vilkor för åtnjutande
af statsbidrag föreslagit hufvudsakligen följande bestämmelser:
att endast sådana barn finge till skolelever antagas, hvilka kunde
anses mottagliga för uppfostran eller undervisning, och bland dessa
intet, som vore under 6 eller öfver 15 år;
att understödet skulle beräknas efter antalet af de vid årets början
i skolan intagna barn, och att vid idiotanstalter, hvarest jemte
Bill. till. Biksd. Prot. 1878. -1 Sami. 1 Afä. 9 Uäft. 8
Angående
undervisningsanstalter
för sinnesslöa
barn
58
Slats-lJtsJcottets Utlåtande N:o 11.
skolelever emottogos elever endast till vård, desse senares antal icke
finge i beräkningen ingå;
att hvarje skola skulle hafva sin insjjpktör, utsedd af dess styrelse
eller uppehållare, hvarjemte der borde vara anstäld en läkare,
hvilken kunde lemna redogörelse för elevernas helsotillstånd;
att barn, som lede af konvulsioner, fallandesot, sinnessjukdom
eller smittosam sjukdom, icke finge i skolan intagas; samt
att elev, som under vistelsen i skolan visade sig icke vara mottaglig
för uppfostran, borde derifrån skiljas, äfvensom att elev, hvilken
i skolan icke kunde göra vidare framsteg, ej heller borde der
längre få qvarstanna.
Dessa vilkor fullgjordes visserligen icke af idiotanstalterna vid
Mariestad och i Stockholm. I den förra funnes i Oktober 1877 intagna
3o elever, af hvilka endast 25 voro tillgängliga för någon grad af
uppfostran eller undervisning, och elevantalet vid skolan i Stockholm
utgjorde vid utgången af år 1876 endast 23. Men då dessa inrättningar,
hvilka,. enligt hvad kollegiet kunde vitsorda, uppehölles med
stor omsorg och ordning, redan uppburit statsbidrag efter andra grunder
och inrättat sig derefter, samt, hvad särskildt beträffade sist
nämnda skola, det i förhållande till elevantalet temligen höga belopp,
10,000 kronor, hvartill statsbidrag nu blifvit begärdt, kunde rättfärdigas
af den uppgift, skolan ville ikläda sig, nemligen att uppfostra lärarinnor
och sköterskor för andra idiotskolor, hade kollegiet ansett dessa
begge skolor icke böra underkastas de nu föreslagna allmänna vilkoren
för statsbidrags beviljande. Kollegiet hade derföre förordat bifall till
deras ansökningar i afseende på beloppen, och beträffande de föreslagna
vilkoren endast tillstyrkt den ändring, att vid skolan i Stockholm
skulle, uppfostras minst 25 elever och bland dessa 10 afgiftsfritt;
dock med tillåtelse för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever
intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan
borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga antal
lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill
utbilda sig.
Beloppet af det anslag, som utöfver de för nämnda två anstalter
beräknade 15,000 kronor kunde för understöd åt idiotskolor erfordras, berodde
naturligtvis pa antalet elever, som i dessa skolor komme att
under år 1879 åtnjuta undervisning. För skolan i Gefle hade elevantalet
uppgifvits till 20, och med afseende på de stora kostnader
Malmöhus läns landsting användt på grundläggandet af en dylik skola
i länet, kunde med temlig visshet antagas, att antalet elever ej heller
der komme att understiga 20. Ej heller borde medel helt och hållet
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
59
saknas för den händelse dessa skolor skulle kunna öka antalet elever,
eller ny undervisningsanstalt uppstå. Om anslaget, såsom lämpligt
syntes, beräknades efter 50 elever, skulle det uppgå till 5,000 kronor,
eller tillsammans med de för anstalterna vid Mariestad och i Stockholm
afsedda belopp till 20,000 kronor.
Mot hvad kollegiet sålunda föreslagit så väl i fråga om beräkningsgrunden
för det understöd af statsmedel, som borde tilldelas
undervisningsanstalter för sinnesslöa, som ock i afseende på de vilkor,
under hvilka sådant understöd borde utgå ej mindre till nu varande
än äfven till blifvande anstalter af detta slag, har Kongl. Maj:t icke
haft annat att erinra, än att de skolor, som njöte understöd af statsmedel,
borde vara underkastade den inspektion, chefen för ecklesiastikdepartementet
bestämde, samt att elevantalet vid skolan i Stockholm
borde med afseende på det jemförelsevis stora bidrag, som skulle
komma denna undervisningsanstalt till godo, bestämmas till 35, bland
hvilka 10 skulle underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans
styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet
mot half afgift; och har Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit Riksdagen
att till understöd under år 1879 åt uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af
20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med ofvan angifna
grunder.
Då ifrågavarande grunder synts Utskottet vara af beskaffenhet
att böra verksamt främja förevarande behjertansvärda ändamål, hvilket
obestridligen är väl förtjent af att med statsmedel till nu äskadt belopp
understödjas, har Utskottet funnit sig böra förevarande nådiga
framställning hos Riksdagen till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen må, till understöd under år 1879,
enligt ofvan angifna grunder, åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn, ställa till Kongl. Majrts förfogande
för samma år ett extra anslag af 20,000 kronor.
63:o. I likhet med hvad förut
föreslagit, hemställer Utskottet vidare
egt
rum och på sätt Kongl. Maj:t Angående ett
1 '' sjukhem för
spetälska.
att för år 1879 må beviljas ett extra anslag af
7,500 kronor till understöd åt det i Jerf so socken af
Helsingland inrättade sjukhem för spetälskc, under vilkor,
att 4,000 kronor dessutom för ändamålet af lands
-
60
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.
Angående
restauration
af domkyrkan
i Linköping.
Angående
religionsvård
åt sjömän
m. fl.
Angående anslag
till Svenska
Fornskriftssällskapet
och
Lifrustkammaren.
tinget anvisas för samma år, och att spetälske sjuke
äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å
anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes sådant
kan medgifva.
64:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställer Utskottet,
att utaf det för restauration af domkyrkan i
Linköping beviljade anslag ett belopp af 8,000 kronor
må, för arbetets fortsättande under år 1879, på
extra stat för samma år anvisas.
65:o. För beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska
hamnar äfvensom åt andra, derstädes sig uppehållande landsmän har
Kongl. Maj:t för år 1879 äskat ett extra anslag af 10,000 kronor, eller
2,000 kronor mer än som alltsedan år 1875 för ändamålet varit beviljadt.
Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 112 och 113) meddelade
utredning synes ådagalägga, att den äskade anslagstillökningen
är erforderlig för att ifrågavarande med framgång påbörjade och med
varm tillit omfattade religionsverksamhet skall kunna utan rubbning
eller inskränkning fortgå, torde förevarande nådiga framställning böra
vinna Riksdagens bifall; och hemställer alltså Utskottet,
att, till beredande af religionsvård åt svenske
sjömän i utländska hamnar samt åt andre derstädes
sig uppehållande landsmän, må på extra stat för år
1879 anvisas ett belopp af 10,000 kronor.
66:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under
åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande anslag
till nedan nämnda ändamål, hemställer Utskottet vidare,
att på extra stat för år 1879 må anvisas:
a) till Svenska Fornskriftssällskapet 2,000 kronor,
att utgå under förut stadgade vilkor; och
b) för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar
600 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
fil
67:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsättande
under åren 1879 och 1880 af de utaf Filosofie doktorn Hjalmar Stolpe
med understöd af allmänna medel verskstälda arkeologiska och naturhistoriska
undersökningar på Björkön i Mälaren bevilja ett anslag af
10,000 kronor samt deraf anvisa 5,000 kronor att under år 1879 utgå
med 2,500 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningsarbetet
och med 2,500 kronor såsom årsarfvode åt Stolpe, mot skyldighet
för honom att till statens vederbörande museer aflemna anträffade
fynd, samt att afgifva berättelse angående undersökningarna, på sätt
Kongl. Maj:t kunde komma att, närmare bestämma.
Den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 113 —115) förebragta
utredning har visserligen synts Utskottet gifva vid handen, att en fortsättning
af ifrågavarande forskningar bör vara för den fosterländska
kulturhistorien af vigt och att förty derför erforderliga medel jemväl
nu böra beviljas; men deremot har Utskottet icke kunnat finna, att
fullgiltiga skäl blifvit åberopade till stöd för förslaget derom, att anslag
skulle för ändamålet anvisas för längre tid än nästa statsregleringsperiod.
Det synes Utskottet, att erforderliga överenskommelser
med jordegarne och arbetarne ganska väl kunna träffas för ett år i
sänder äfvensom att undersökningarnas anordning icke bör kunna tillskyndas
någon afsevärd olägenhet derigenom att den för hvarje år
uppgöres.
På grund häraf och då det, enligt Utskottets förmenande, icke
är lämpligt att utan oafvislig nödvändighet utsträcka anvisandet af anslag
utöfver den tid statsregleringen omfattar, har Utskottet funnit sig
böra tillstyrka Riksdagen att nu endast anvisa det under nästkommande
år för ändamålet erforderliga belopp; hemställande alltså Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må på det
sätt af Riksdagen bifallas, att till fortsättande under
år 1879 af de arkeologiska och naturhistoriska undersökningarne
på Björkön å extra stat för samma
år anvisas ett belopp af 5,000 kronor, att utgå på
sätt och under vilkor Kongl. Maj:t föreslagit.
68:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
sid. 115 och 116) förebragta utredning, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande,
får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit,
hemställa,
att Riksdagen må till förvarande och vårdande
af den skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm
på extra stat för år 1879 anvisa ett anslag af 11,600
kronor.
Angående
anslag för
undersökningar
på Björkön.
Angående
anslag till
den skandinavisk-etnografiska
samlingen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o It.
Angående
undersökningar
af de
Sverige omgifvande
haf.
Angående
ifrågasatt bidrag
till Löjtnanten
H.
Sandébergs
vetenskapliga
expeditioner.
Angående
vackt förslag
om bidrag till
kommunalutskylderna
inom vissa
landtlcommuner.
62
69:o. Sedan Riksdagen för anställande af zoologiska och fysikaliska
undersökningar af de Sverige omgifvande haf, Indika undersökningar
ansetts böra fortgå under tre år och för hvilka kostnaderna beräknats
under första året till 10,000 kronor och under b vartdera af de följande
till 5,000 kronor, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet aflåta a nådiga
propositioner, till Vetenskapsademiens disposition anvisat å extra stat
för år 1877 en summa af 10,000 kronor och för 1878 ett belopp af
5,000 kronor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kong].
Maj:t nu föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må till Vetenskapsakademiens
disposition, för fortsättande af zoologiska och fysikaliska
undersökningar af de Sverige omgifvande haf,
på extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af 5,000
kronor.
70:o. Uti en inom Första Kammaren väckt till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 14) har Herr C. Adelsköld af anförda
skäl föreslagit, att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts förfogande
ställa ett belopp af 22,000 kronor, att på de vilkor, Kongl. Maj:t kunde
finna för godt bestämma, användas såsom bidrag till de vetenskapliga
expeditioner, Löjtnanten H. Sandeberg redan under föregående år företagit
till trakterna af Norra Ishafvet och under innevarande år skulle
komma att fortsätta.
Af motionärens framställning inhemtas, att Löjtnanten Sandeberg
hos Kongl. Maj:t. gjort underdånig ansökning i enahanda syfte, som nu
förevarande förslag afser. Då emellertid Kongl. Maj:t, som sålunda
varit i tillfälle att pröfva frågan i alla hänseenden, icke till följd häraf
funnit anledning att i ämnet till Riksdagen aflåta nådig proposition,
har Utskottet icke ansett sig böra motionärens förslag understödja,
helst det i allt fall i allmänhet torde vara mindre lämpligt att bevilja
anslag såsom ersättning för redan förut på enskild bekostnad företagna
dylika expeditioner.
På grund af hvad sålunda blifvit. anfördt, hemställer Utskottet,
att Herr C. Adelskölds förevarande förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
71:o. Uti en jemväl till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad,
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 141) har Herr R. Ehrenborg,
under åberopande af uti särskildt yttrande anförda skäl, föreslagit, att.
Riksdagen måtte på extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor, att,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
63
efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas såsom bidrag till komniunalutskylderna
inom sådana landtkommuner, hviikas fattigvård väsentligen
betungats derigenom, att en större garnison af värfvade trupper
förlagts i deras närhet.
Om än närvaron af garnison utaf värfvade trupper i vissa hänseenden
torde kunna för kommunerna medföra olägenheter, lära dock
å andra sidan otvifvelaktigt derigenom äfven tillskyndas dem fördelar
och tillfällen till förtjenst; och Utskottet föreställer sig att alltså olägenheterna
och fördelarna häraf kunna antagas ungefärligen uppväga
hvarandra; men, äfven om denna Utskottets åsigt icke skulle kunna
tillerkännnas full giltighet, ligger det synbarligen utom möjlighetens
gräns att utreda graden af den inverkan en garnisonerad truppstyrkas
närbelägenhet må kunna utöfva på kommunalutskyldernas belopp inom
en eller annan landtförsamling; och då dessutom det ingalunda kan
anses lämpligt att staten skulle träda emellan så snart af någon viss
anledning skattebördorna inom en kommun blefve mera betungande
än på andra orter vore fallet, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Herr R. Ehrenborgs omförmälda förslag
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 Mars 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservation er:
Vid 4:de punkten (angående ifrågasatt förhöjning i anslaget till
bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala):
af Herr L. JSforclenfelt, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet
framstälda förslag;
af Herr R. von Krcemer.
64
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Vid 6:te -punkten mom. a (angående anslag för den meteorologiska
institutionen vid universitetet i Upsala):
af Herrar C. Ekman och Grefve L. af Ugglas, hvilka ville tillstyrka
anvisande af 1,500 kronor årligen till bestridande af tryckningskostnader
för ifrågavarande institution;
af Herrar L. .Vorden,felt, Grefve G. Sparre, C. F. af Geijerstam,
R. von Kran ner och O. É. L. Bohm, h vilka yrkade bifall till hvad
Kongl. Maj:t i ämnet föreslagit.
Vid 7:de punkten (angående ifrågasatt höjning i anslaget till bokinköp
vid universitetsbiblioteket i Lund):
af Herr L. Nordenfelt, som ansåg att Riksdagen borde bevilja
hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat.
Vid
i Filipstad): af Herrar L. Vorden/elt och C. F. af Geijerstam.
Vid 31:sta punkten (angående provincialläkarnes löner): af Herr
Kiss Olof Larsson.
Vid 43:dje punkten (angående ifrågasatt tillbyggnad af anatomiska
institutionens i Upsala hus): af Herrar Grefve A. Mörner, <''. F. a)
Geijerstam och R. von Kr asm er.
Vid Ö0:de punkten (angående ifrågasatt seminariibyggnad i Falun):
af Herr L. Nordenfelt, som yttrade: »Enär erfarenheten från förut
utförda byggnader af samma slag, som nu är i fråga, visat att sådana
byggnader kunnat utföras för en kostnad af omkring 50,000 kronor
och icke något skäl lärer förefinnas, hvarföre en likadan byggnad uppförd
i Falun, synnerligen under de lägre pris på arbete och materialier,
som nu gälla, skulle blifva dyrare, än på andra orter samt det
går lika väl, att utföra en byggnad inom eu bestämd kostnadssumma,
som att låta summan bestämmas af ritning och kostnadsförslag, och
behofvet af byggnaden synes mig vara ådagalagdt, föranledes jag att
föreslå,
att Riksdagen till uppförande af en seminariibyggnad i
Falun jemte uthusbyggnad och tomtens dränering må bevilja
ett anslag af 50,000 kronor, hvaraf 25,000 kronor att utgå
under år 1879»;
af Herr Kiss Olof Larsson.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
65
Vid 55:te punkten (angående veterinärinrättningen i Skara): af
Herr Grefve G. Sparre, hvilken, med instämmande i Utskottets hemställan,
yrkade, att motiveringen borde på annat sätt affattas.
Vid 56:te punkten (angående användandet af besparing å de för
veterinärinrättningen i Skara anvisade extra anslag): af Herr Liss Olof
Larsson.
Vid 67:de punkten (angående anslag för undersökningar på Björken):
af Herr Grefve A. Mörner.
Herr R. Montgomery Cederhielm har begärt få antecknadt, att han
hos Utskottet icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.
Bih. till lid- </. Bni 187S
4 Sami. 1 Afä. 9 Väft.
9
66
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bil. Litt. A.
Förslag- till stat för Ecklesiastik-departementets kansliexpedition.
Tjenst-
Lön.
görings-
penningar.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
| Af detta arfvode anses
1. expeditionschef, arfvode .......
—
—
7,500
V2.500 kronor motsvara
1 tjenstgöringspenningar.
1 byråchef ................................
4,400
2,000
6,400
1 Efter 5 år kan lönen hö-
3 ,i;0 ................................
13.200
6,000
19,200
|jas med 600 kronor.
1 kanslisekreterare.....................
2,500
1,500
4,000
j Efter 5 år kan lönen hö-
o d:o ....................
i 1 registrator .............................
12,500
2,500
7.500
1.500
20,000
4,000
(jas med 500 kronor och ef- (ter 10 år med ytterligare,
1500 kronor.
1 Till departementschefens förfo- gande för amanuenser, vika- riatsersättning, renskrifning
i
m. m.....................................
—
—
13,300
! 1 förste vaktmästare.................
* 800
300
1,100
, 1 vaktmästare ...........................
* 500
300
800
) Efter 5 år kan lönen hö-
1 d:o ...........................
* 500
300
800
jjas med 100 kronor.
Summa
—
—
77,100
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna
förmån qvarstår, den kontanta lönen minskas med 150 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
67
Bil. Litt. B.
Förteckning å de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg under Åttonde
hufvudtiteln för år 1879.
1-------------
Nuvarande
Dyrtids-
Summa.
aflöning.
tillägg.
Nationalmuseum:
Intendenten ......................................................
2,500
—
500
—
3,000
—
1 amanuens ......................................................
1,500
—
300
—
1,800
—
1 d:o ..................................................
1,500
—
300
_
1,800
—
S:gr
—
—
1,100
—
—
—
Domkapitlens expeditioner:
Löneförbättringar åt konsistorienotarier och
3,716
konsistorieamanuenser....................................
18,580
—
—
22,296
—
Gymnastiska centralinstitutet:
1 öfverlärare.....................................................
4,000
—
800
—
4,800
—
! 1 d:o .....................................................
4,000
800
—
4,800
-i
1 d:o ...................................................
3,000
—
600
—
3,600
—
! 1 lärare............................................................
2,200
—
440
—
2,640
—
1 d:o ............................................................
2,000
—
400
—
2,400
—
1 d:o ........................................................
1,800
—
360
—
2,160
1 lärarinna ....................................................
1,000
—
200
—
1,200
1 d:o .....................................................
800
—
160
960
_j
j
1 sekreterare ...................................................
750
—
150
__
900
S:gr
—
—
3,910
-
—
—
Undervisningsanstalter för barnmorskor:
1
Stockholms undervisningsanstalt:
J
j
j 1 adjunkt ..................................................
300
—
60
—
360
—!
1 biträdande lärare....................................
1,000
—
200
—
1,200
1 förestånderska..............................................
250
—
50
—
300
i
i
11 instruktionsbarnmorska .............................
600
—
120
—
720
_!
j Barnmorskeläraren..........................................
3,000
—
600
—
3,600
_
'' Transport
—
—
1,030
—
-1
68
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
-
Nuvarande
Dyrtids-
Summa.
aflöning.
tillägg.
Transport
—
1,030
Göteborgs undervisningsanstalt:
1
barnmorskelärare ........................................
3,000
—
600
3,600
_
1
förestånderska..............................................
450
—
90
—
540
__
1
biträdande lärare ........................................
1,000
—
200
—
1,200
—
S:gr
—
—
1,920
—
—
Veterinärinstitutet i Stockholm:
1
professor ....................................................
4,500
__
900
__
5,400
1
d:o .................................................
4,500
—
900
—
5,400
—
1
<l:o ......................................................
4,000
—
800
—
4,800
—
1
d:o .................................................
4,000
—
800
—
4,800
1
lektor .......................................................
3,000
—
000
3,600
_
1
adjunkt .....................................................
1,500
—
300
—
1,800
_
il
instruktionssmed .......................................
1,500
—
300
—
1,800
_
'' 1
kamererare ..................................................
1,000|—
200
—
1,200
S:gr
--|-
4,800
—
---
-
70
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag:
Indel t ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde''
och ersätt- j
ning för j
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Kronor. j i
17,000- 54,750 — |
|
38,500 —
55,700 —
36,300 —
15,113 08
6,510
10,000
22,700
487,465
88
Kronor, i ö. Kronor, j ö.
Kbft.
k:r
130,11011 315,425 46
3,035
82,363
36
112,381171
80
Tpt| 744,038)96] 212,473[47| 427,807)17
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Summa.
Kronor, j ö.
3l 7,284 72
192,48
Kronor. ö.
17,000- 54,750, -
38,500 - 55,7001—
36,300) - 467,933 37
6,510
10,000
22,700
682,403
43
3,115, 5) 7,477,20) 1,391,796
80
Ecklesiastik
Departementschefen.
....................
Departementets expedition. NuTillkommer:
För tillämpning af
Riksarkivet ................................
Kongl. Biblioteket .....................
Nationalmuseum (deraf 9,000
Kleresistaten. Nuvarande penTillkommer:
Prostetunnor för
församlingar i Karlstads stift
Särskilda förslagsanslag för kle
Biskopens
på Gotland lön......
Åt 13 konsistorii-notarier ä
^Domkapitlens expeditioner, reserLappmarks
ecklesiastikverk, förLlniversiteten
(deraf 162,700 kro
k
bestämda penningeanslaget
års riksstat ......................
Tillkommer :
Aflöning åt en n j ordinarie prologiska
fakulteten i Upsala
Arfvode för biträde vid den
praktiska afdelningen inom
samma fakultet........
Transport
Stat*-Utskottets Utlåtande N:o 11.
71
Litt. C.
under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Penningar.
3
Indelt ränta
ocli ersättning
för indragna
räntor.
^örslagt-
Ö
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
anslag:
Oindelt
Mått.
spanmål.
Värde för- slagsvis ä 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Summa.
departementet.
Kronor.
..
O.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
varande anslag............ 54,750: —
17,000
—-
—
—
—
—
"
—
17,CIO
ny stat..................... 22,350:
77,100
__
_ _
_
_ _
__
_ _
_.
—
77,100
38,500
—
— —
—
— —
- -
—
— —
—
38,500
—
kronor reservationsanslag) ...............
ningeanslag................. 15,113: 08.
Boda och Magneskogs
55,700
36,300
—
—
—
55,700
36,300
................................... 29:30.
resiet:
.................................... 3,000: -
15,142
38
130,110
11
315,425
46
3,035
3
7,284
72
467,962
6
270 kronor, högst ...... 3,510: —
6,510
_
__
______
_
_ _
__
_ _
_
6,510
_
vationsanslag''....................
10.000
—
- -
—
- -
—
- -
—
- -
10,000
—
slagsanslag ...........................
nor, förslagsanslag).
enligt 1878
................. 324,765:88.
fessor i teo- 6,000: —
3,000: —
22,700
22,700
9,000: — 324,765:88.--
278,952(38
130,110
11!315,425|46|
3,0351
3|
7,284(72
731,772
67
72
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1878 års riksstat anslår:
Förslagsanslag:
Indelt tionde
Oindelt spanmål.
Penningar.
och. ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Yärde för- slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Summa.
Kronor.
Tpt 744,038
ö. | Kronor. I ö.
96
212,473 47
111,950
Kronor.
427,807
17
Kbft.
3,115
k:r Kronor, ö. Kronor. ö.
7,477120
1,391,796
80
111,950!
Tptj 855^988]96! 212,473)47) 427,807)17) 3,115) 5) 7,477 20) 1,503,746[80i
Transport
Förhöjning i årsanslaget för
den anatomiska institutionen
i Upsala ..................
För den zoologiska-zootomiska
institutionen i d:o’:
Aflöning åt en prosektor
Till institutionens laboratorium
..................
Lön åt en vaktmästare
För det medicinskt-kemiska
laboratoriet i Lund ......
Arfvode åt en andre amanuens
vid kemiska institutionen
i d:o.....................
D:o åt en amanuens vid den
kirurgiska kliniken i d:o
Förslagsanslaget för tillämpsamt
till ombildning af adstipendier
m. m., oförändradt
Karolinska mediko-kirurgiska inanslag
.................................
Tillkommer :
Till adjunkturernas ombild
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
73
Förslag till blifvande riksstat:
Penningar.
1
Förslagsanslag:
o o
Summa.
1
Indelt ränta
och ersättning
| för indragna
i räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Matt.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
9,000:— 324,765:88.
1,500: -
3,000: —
750: —
500:— 14,750:
Kronor. ö. j
j |
Kronor, f
Ö.
Kronor.
ö. ''
Kbft.
k:r| Kronor.
278,952 38
130,110
11
315,425
46
3,035
3 7,284
1 i
Kronor.
731,772
3,000: —
500: —
500: —
4,000: —
343,515: 88.
ning af nya lönestaten
junkturer, till docent- enligt 1878 års riksstat
162,700— ;
stitutet.
Nuvarande
506,215
111,950: -
88| 82,363
36
112,381
71
80
2
192
48
701,153
ning........
11,000: —
i
ning........ ii.uuu:— i ;___:_l______i_____
Transport “Tr,Ö00:- 111,950:— 785,lö8|26| 212,473|47j 427,807)17! 3.115 5| 7,477j20| 1,432,926|
Bih. till Ttiksd. Prof. 1878. 4 Sand. 1 A fä. 9 Raft. 10
74
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
F örslags anslag.
Kronor.
, jlndelt tionde!
Indelt ranta ! , ....
, .... . i och ersatt- I
och ersättning I n för
for indragna j in(Jragna
rån or. | tiondeanslag, i
Oindelt spanmål.
Mått.
Yärde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Summa.
Kronor. I Ö.
855,988901 212,47847
2,481,492 01; 4,868 27
34,000—j
62,619 31:
2,461.200''—:
Kronor.
427,807
17
Khft.
3.115
k:r
Kronor.
7,477
4,219
4,519
62
448
ö. \ Kronor.
20 1,503,746 80
2,486,360
28
1,077
34,000 - 86 72.435 29
2,461,200 —
Tptj 5,895,300j28j 221",560 74, 432,326;79j 3.564 4 8,554,56; 6,557,742 37
Till aflöning åt en laborator
Förhöjning i arfvodet åt amavid
fysiologiska anstalten
D:o i arfvodetåt vaktmästaren
Elementarläroverken, reservationspenningeanslag
..................
Tillkommer:
För lärares uppflyttning i
gällande grunder ............
För beredande af löneförsamt
extra arfvoden åt
lärarne ...........................
Ersättning för de i kollegaNorrtelje
läroverk hittills
donationsmedel ...............
Till praktisk utbildning af
elementarlärare, det nu på
uppförda ........................
Högre skolor för qvinlig ungdom
Det nu på extra stat beviljade
Seminarium för bildande af lärar
Pedagogier
och folkskolor .........
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares
bildande. Nuvarande anslag
Tillkommer:
För lärares vid seminarierna
uppflyttning i högre lönegrad
enligt gällande grunder
................. 2,500: —
För seminariernas
utvidgning med
ännu en årsklass 8,550: —
Transport 11,050: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
75
Förslag till blifvande riksstat:
Förslagsanslag:
Transport 11,000:- 111,950:
i fysiologi 3,000: —
Penningar.
Kronor. I ö.
785,168 26
T , ,, .. , Indelt tionde i
lndelt ranta , .... _
, .... . och ersatt
och
ersättning . ....
... . j & ning ior
ior indragna • j i
.. , b i indragna I
rån or. , ^iondeanslag. j
Oindelt spanmål.
nuensen
500: ~
250: —
anslag. Nuvarande
14,750: — 126,700
2,481,492: 01. j
högre lönegrad enligt
............... 30,000: —
bättring
tecknings
.
............ 17,600: —
lönen vid
inräknade
............... 406:.....
blifvande
extra stat
.............. 15,000: —
(nytt).
anslag,, förhöjdt till ..
innor ..........................
63,006:
214,200: —
2,544,49801
I
50,000 —
34,000:- 62,619 31
Kronor. ö.
212,47347
Kronor.
427,807
4,868 27
4,219
4,519
62
Matt.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Kbft. !k:r Kronor, ö.
17 3,115 ö! 7,477 20
448
1,077 36
Summa.
Kronor.
1,432,926
126,700
2,549,366
50.000
34.000
72,435
28
3,602,985(581 221,560|74j 432,326|79| 3,564 4| 8,554|56| 4,265,427
67
.14,200: —
76
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1878 års riksstat anslår:
1
Förslagsanslag:
Indelt tionde j
Oindelt spanmål.
Penningar.
och ersättning
för indragna
räntor.
och ersätt j
ning för
indragna
tiondeanslag.
Mätt.
j Värde för- | slagsvis ä 2
ikronor 40 öre
j kubikfoten.
Summa.
Kronor. j ö.
j
Kronor. 1 ö.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r Kronor.
Ö.
Kronor.
ö. I
5,895,30028
1
1
j
221,560 74
432,326
79
3,564
4: 8.554
56
6,557,742
37
1
j
Transport 11,050:
För beredande af
löneförbättring
åt teckningslärare
vid seminarierna
......... 1,375: —
För inrättande af
ett seminarium
i Norrland för
qvinliga elever 8,900: —
Tpt| 5,895,300j28| 221,560|74j 432,326j79|
Stipendier för seminariielever.
Nuvarande anslag...............
j Tillkommer: Förhöjning.........
Arfvoden och resekostnadsersättning
!åt folkskoleinspektörer.
Nuvarande anslag
Tillkommer: Förhöj ning........
Undervisningsmateriel m. m.
för folkskolorna .................
Understöd för högre folkeller
ett gemensamt reseTill
befrämjande af folkunderkets
nordligare trakter bo
anslag.
............................
Lönetillskott åt lärare vid folk
förslagsanslag
...................
| Understöd åt folkhögskolor,
| ! rande belopp ....................
Tillkommer: Förhöjning...
i ! Understöd för aflöning af läskolan,
förslagsanslag.........
j i Bidrag till aflöning af lärare
,55156 0,557,712 37!
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande i\I:o It.
7
Förslag till blifvande riksstat:
214,200: —
* ''
Penningar.
Förslagsanslag:
Summa.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt
spanmål.
Mått.
Värde för- slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.
Kronor. I ö.
Kronor, ) ö.
Kronor. ; ö.
Kbft. k:r
Kronor, ö.
Kronor. 1 ö.
3,602,985 58i 221,560 74 432,326j79j 3,5641 4\ 8,554
561 4,265,427:6
21’325: ~ 235,525: —
60,000: —
10,000: — 70,000: —
65,000: —
20,000: — 85,000: —
................. 15,000: —
skolor......... 20,000: —
vationsanslag ............. 425,525: —
visningen bland de i risatta
finnar förslaqs
.
............................... 12,000: -
skolor och småskolor,
................................... 2,000,000: -
förslaqsansluq. N uva.
................. 30,000: —
10,000: — 40,000:—!
rare vid fortsättnings-
................................... 30,000: —
i slöjd vid folkskolorna 15,000: —
! j j • ;
2,522.525 - ---j—j — — -
: | |
i i
— ------ 2,522,525|—
Transport
6,125,510|58| 221,560)74| 432,326j79j 3,564
4) 8,554|56 6,787,952|67
78
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
t
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Förslags
a n s 1 a
g:
i
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde!
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt
Mått.
;
panmål.
Värde för- j
slagsvis ä 2 i
kronor 40 öret
kubikfoten, j
Summa.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor. 1 ö*
Kbft.
k:r
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
5,895,300
28
221,560
74
432,326 79
3,564
4
8,554
56
6,557,742
37
290,000
—
---
—
|
!
- -
- -
—
290,000
—
29,400
29,400
314,950
!
314,950
22,441
i
1
—
—
j
1
4,103 82
26,544
82
I
8,250
_ ____
8,250
39,400
—
---
—
_ _ •--
- ---
- -
—
39,400
—
7,700
- -
_
---;-
- -
- -
—
7,700
—
45,000
—
- -
_
- - |-
- -
—
45,000
—
3,000
-—
---
—
---
—
3,000
—
8,250
—
- --
_
- — i --
- -
—
- -
—
8,250
—
38,480
—
- --
_
— — \_
- -
—
__
38,480
—
27,300
—
1
—
—
27,300
—
48,000
_ i_
48,000
44,900
!
_
44,900
63,150
1—
|
|_
— — i—
—
—
— —
1_
63,150
—
Tptj 6,885,521128[ 221,560|74f 436,430|61| 3,564| 4j 8,554|56| 7,552,Ö67|19|
De tekniska läroverken ...........
Tillkommer: I följd af ny orlan
i Stockholm..................
Gymnastiska centralinstitutet ...
Medicinalstyrelsen och dithö
de
anslag.................................
Tillkommer:
Tjenstgöringspenningar åt
För provincialläkarlöner
till
2,000 kronor........
Förhöjning i anslaget till
penningar åt provincial
Barnmorskeundervisningen
och
rande penningeanslag ............
Tillkommer:
Förhöjning i anslaget till
i Stockholm..................
Löneförbättring för barni
Göteborg ..................
Ortopediska institutet.................
Veterinärundervisningen ............
Vaccinationens befrämjande ......
Farsoters och smittosamma sjuk
Svenska
läkaresällskapet............
Svenska akademien .....................
V etenskapsakademien.................
Vitterhets, historie- och antiqviAkademien
för de fria konsterna:
Nuvarande belopp ..................
Tillkommer: För tillämpning
Musikaliska akademien..............
Naturhistoriska riksmuseum. NuTillkommer:
Förhöjning i an
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
79
Förslag till blifvande riksstat:
Förslagga nslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tiondel
Oindelt j
panmål.
Penningar.
och ersätt- ning för ''
indragna ''
tiondeanslag.
Matt.
i Värde för- ]
; slagsvis å 2
kronor 40 öre
! kubikfoten.
Kronor.
ö. j
Kronor.
••
O.
Kronor.
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor.
ö.
ganisation af slöjdsko-
Transport
290,000: —
71,500: —
6,125,510
361,500
29,400
58
221,560
i i
I>- 1 l
432,326
79
3,564
4
8,554
56
rande stater. Nuvaran-
314,950: —
«
rättskemisten 1,500: —
nas höjande
......... 55,000: —
tjenstgörings- läkare ......... 7,500: —
64,000: —
378,950
_ _
barnbördskusen. Nuva-
22,441: —
allmänna barnbördshuset
............. 5,500: —
morskeläraren
........ 1,500: —
7,000: —
29,441
4,103
82
8,250
—
- -
—
- -
—
---
—
- -
—
39,400
_
- -
—
---
—
- -
—
- -
—
7,700
_
---
—
- -..
—
- -
—
- -
—
domars botande, förslagsanslag.........
45,000
3,000
—
- -
—
- -
—
- -
—
—
8,250
_
- -
—
- -
—
- -
—
— —
—
38,480
_
tets akademien.............
48,000: —
12,800: —
27,300
1
af ny stat.....................
60,800
44,900
66,050
varande anslag..............
slaget till expenser........
63,150: —
2,900: —
_
___
_
-
_
_ _
_
_ _
Summa.
Kronor.
6,787,952
361,500
29,400
378,950
33,544
8,250
39,400
7,700
45,000
3,000
8,250
38,480
27,300
60,800
44,900
66,050!
82
Transport i 7,273.931 58 221,560|74| 436,430161! 3,564| 4| 8,554|56| 7.940,477]
80
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- j
slagsvis å 2 1
kronor 40 örei
kubikfoten. (
Summa.
pt
Ironor.
Ö.
Kronor. |
ö. 1
Kronor, j
Ö.
Kbft.
k:r
Kronor. |
ö.
Kronor.
ö.
,885,521
28
221.5601
74
436,430
61
3,564
4
8,554
56!
7,552,067
19
131,000
—
_ _ 1
—
—
131,000
9,141
25
158
29
236
46
9,536
35,000
_
_ _
—
—
------
—
..... —
35,000
—
35,125
06
8,208
—
6,208
02
70
9
170
16.
49,711
24
450,000
_
—
- -
—
—
- -
— ■
450.000
—
28,750
_
—
42,930
09
___
''-
----
-|
71,680
09
2,750
_
_ ___
—
- -
—
- -
--- -
—!
2,750
—
_ _
_
___
_
25,672
71
- -
-
---
—!
25,672
71
6,721
04
14.080
59
284,401
95
988
8
2,373
12l
307,576
70
24,000
—-
— —
— —
---
24,000
—
11,000
—
—
—
—
-- —
—
—
11,000
—
1,500
_
_ _
1,500
20,759
45
- ---
—
- -
1
20,759
45
15,000
i
i
!
i
1
i 1
15,000
—
,656,268
08
l 244,007
62
795,879
84
4,624
1
11,097
84i
8,707,253 38
Undervisningsanstalter för döf
Allmänna
institutet ...............
Till understöd och uppmuntran
anstalter för medellösa döf
Fattigvården
i Stockholm och
Fattigvården i allmänhet, för
Lasaretts
underhåll.....................
Hospitals underhåll, förslagsanStora
barnhuset i Stockholm ...
Frimurarebarnhuset ................
Barnhusen i landsorterna ........
Kyrkors underhåll ....................
Resestipendier samt läroböckers
tionsanslag.............................
Ålderstillägg, förslagsanslag. NuTillkommer:
Förhöjning.........
Rese- oeh traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved
belopp ...................................
Afgår för jemnande af hufvud
Extra
utgifter, reservationsanslag
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
81
stumma och blinda:
Transport
81,000: —
Penningar.
Kronor.
7,273,931
åt mindre uppfostringsstumma
och blinda barn 50,000:
landsorterna ..............................
slagsanslag .................................
slag..........................
och lärda verks utgifvande, reserva
varande
belopp............... 11,000: —
................................... 22,000: —
förslagsanslag...............
m. m., förslagsanslag.
titelns slutsumma
Nuvarande
20,759: 45.
814: 68.
131.000
9,141
35.000
35,125
450.000
28,750
2,750
6,721
24.000
33.000
1,500
19,944i77
15,000; —
58
Förslag till blifvande riksstat:
Förslagsanslag:
Summa j 8,065,863] 70
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
i Indelt tionde
: och ersätt- !
! ning för i
indragna ,
tiondeanslag. 1
Oindelt spanmål.
Kronor.
221,560
158
8,208
04 14,080
ö. ! Kronor, ö.
Mått.
Kbft.
I Värde för- |
I slagsvis å 2 j
jkronor 40 öre]
j kubikfoten.
k:r ^ Kronor.
74 436,430 61 3,564
29.
236 46
—! 6,208
j 7
— i 42,930
59
25,672
284,401
70
988
8,554|56
170
2,373
244,007:62] 795,879)84] 4,624] 1
16
12
11,097)84
JBih. till Iliksd. Prot. 1878.
4 Sami. 1 Afä. i) Höft.
11
Summa.
Kronor. ö
7,940,47714
131.000
9,536
35.000
49,711
450.000
71,680
2,75
25,672
307,576
24.000
33,00
1,50
19,944 77
15,000
9,116,849]—
82
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bil. Litt. J).
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
1
Kronor.
öre.
! Dyrtidstillägg för:
Nationalmuseum ........................................................
1,100
—
Domkapitlens expeditioner .........................................
3,716
—
Gymnastiska Centralinstitutet ....................................
3,910
—
Undervisningsanstalter för barnmorskor ....................
1,920
—
'' Veterinärinstitutet i Stockholm .................................
4,800
—
15,446
Universiteten:
Till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala
3,000
—
Till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund
j Till anskaffande af inventarier för det medicinskt-
2,950
—
kemiska laboratoriet i Lund....................................
25,000: —
Till fullständigande af inventarierna i laboratoriet för
allmän kemi i Lund................................................
6,000
—
Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala...
100,000
—
Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Lund ...
100,000
—
236,950
Elementarläroverken:
Till resestipendier åt lärare vid elementarläroverken i lefvande
språk .......................................................................
6,000
—
Folkundervisningen:
Till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå
till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare...
10,000: —
Till utarbetande af geografiska kartor för fölkunder-
visningens behof....................................................
1,500:
—
11,500
— ;
De tekniska läroverken:
Till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor ..
Medicinalstyrelsen:
20,000
—
Till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet
7,575
1
Vetenskapsakademien:
1
Till underhåll m. na. af den zoologiska stationen vid Christineberg
!
i Göteborgs län .......................................................
.....
2,000
— :
Transporti 299,471
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bo
Kronor.
öre.
Transport
299,471
Y eterinärundervisningen:
För tillämpning af Veterinärinrättningens i Skara nya utgiftsstat
12,900
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid
ordnandet och vården af de under akademiens in- seende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt- betjening.................................................................
4,000: —
Till undersökningar och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. in.................................................
Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker m. m.
3,200: —
i statens historiska museum och öfver svenska si- gill från medeltiden ...............................................
2,000: —
9,200
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till bestridande af kostnaden för blindafdelningens å
Manilia afskiljande från döfstuminstitutet...............
Till uppehållande af undervisningen vid två läro-
15,000: -
27,000: —
anstalter för öfveråriga döfstumma ......................
42,000
Hospitalsvården:
Till Hospitalsbyggnader .............................................
350,000: —
Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn
Understöd åt det i Jerfsö socken af Helsingland in-
20,000: —
rättade sjukhem för spetälske...............................
7,500: —
377,500
—
Diverse anslag:
Svenska fornskriftssällskapet.......................................
Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän
2,000: —
m. fl. i utländska hamnar.....................................
10,000: —
Till restauration af domkyrkan i Linköping...............
Till fortsättande af arkeologiska undersökningar på
8,000: —
Björkön ..................................................................
5,000: —
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar
Till förvarande och vårdande af den skandinaviskt-
600: —
etnografiska samlingen i Stockholm......................
För zoologiska och fysikaliska undersökningar af de
11,600: —
Sverige o ingifvande haf .........................................
5,000: —
42,200
—
Summa
783,271
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1878:37 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 37 s. 1 i texten