Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Riksgäld skontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1877 års riksdag.

1878-02-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:13, Utlåtande, angående Riksgäld skontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1877 års riksdag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13,

1

N;o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1878, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående Riksgäld skontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan början af 1877 års riksdag.

(P, A.)

Sedan Stats-Utskottet numera tagit kännedom om den utaf Riksdagens

år 1877 församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af

Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till Utskottet

remitterats och bland Katnrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst

de protokoll, hvilka blifvit hos fullmäktige i Riksgäldskontoret

förda efter den 9 Augusti 1877, med hvilken dag revisorernes protokollsgranskning

slutade, till och med den 22 Januari 1878, å hvilken dagfullmäktiges

berättelse till innevarande års Riksdag blifvit afgifven, får

Utskottet härmed meddela yttrande öfver hvad revisorerneTuti sin berättelse

i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit samt hvad i

öfrigt vid berörda, af Utskottet verkstälda granskning förekommit.

l:o.

Angående bevillning för ett fideikommiss.

(Rev.-ber. sid. 44. Fullm. uti. sid. 134).

Revisorerne redogöra å sid. 44 och 45 af sin berättelse för nuvarande

förhållandet med det mot fideikommissarien till egendomen Leufsta

anhängiggjorda mål angående utbekommande af bevillning för nämnda

fideikommiss samt erinra, i sammanhang härmed, om 1875 års Riksdags

Bih. till Riksd. Prut. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-l tslcottets Utlåtande N:o 13.

beslut att, när den förlust blefve känd, som genom ifrågavarande ärendes

fördröjda behandling i Riksgäldskontoret uppkommit, hos dem, som densamma

föranledt, derför utsöka ersättning.

Revisorerne uttrycka härefter den åsigt, att den förlust, som genom

dröjsmålet med ärendets behandling drabbat staten, utgöres af räntan

å bevillningsbeloppet för fideikommisset från den dag, detta belopp

bort af fideikommissarien erläggas. Då nu denne genom en af revisorerne

omförmäld Kongl. resolution den 13 April 1877 befriats från erläggandet

af ränta, hvartill grunden uppgifves vara, att bevillningsstadgan, hvilken

särskildt bestämmer den påföljd, underlåtenhet att i behörig tid erlägga

bevillning af förevarande beskaffenhet medför, icke innehåller någon föreskrift

om skyldighet för tillträdare af fideikommiss att erlägga ränta

å dylik sentida inbetalning;

då från Riksgäldskontorets sida icke heller - blifvit framstäldt yrkande

om förenämnda i bevillningsstadgan bestämda påföljd för underlåtenheten

att i behörig tid erlägga ifrågavarande bevillningsafgift;

samt då slutligen den förlust, som för statsverket uppkommit genom

dröjsmålet att infordra bevillningsbeloppet, af revisorerne ansetts

numera vara bestämbar, helst, ehvad utgång frågan om tilläggsbevillningen

kunde erhålla, densamma, enligt revisorernes förmenande, icke torde

inverka på vederbörandes ersättningsskyldighet, har det synts revisorerne,

som tiden vore inne för utsökande af deri ersättning, hvartill vederbörande

kunde kännas skyldige, i synnerhet som ett uppskof dermed

kunde föranleda dertill, att anspråket på en sådan ersättning kunde varda

preskriberadt.

I sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande hafva fullmäktige

i Riksgäldskontoret till en början åberopat sitt redan förut i detta ämne

meddelade yttrande, som finnes intaget under mom. 5 i Stats-Utskottets

utlåtande N:o 10 vid 1877 års riksdag, uti hvilket yttrande fullmäktige

tillkännagifvit, att de, för fullgörande af ofvanbemälda uppdrag, den 11

Mars 1875 till Kongl. Statskontoret aflåtit en skrifvelse med anhållan,

att detta embetsverk, efter det ärendet blifvit slutligen handlagdt, behagade

gifva fullmäktige del af ej mindre den slutliga resolutionen i berörda

bevillningsmål än ock de öfriga handlingar, af hvilka fullmäktige,

för omförmälda dem gifna uppdrags fullgörande, kunde behöfva kännedom.

Af anledning att bevillningsmålet ännu ej blifvit slutligen handlagdt

hade, på sätt fullmäktige i sitt nu ytterligare afgifna utlåtande

upplyst, något svar å nämnda skrifvelse ännu ej kommit fullmäktige till

handa; och då det för uppdragets utförande vore oundgängligen nödigt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

att ega tillgång till handlingarne i målet, men dessa i anseende till ärendets

pågående behandling i vederbörande embetsverk ej kunde af fullmäktige

erhållas, måste det redan af denna orsak vara för fullmäktige

omöjligt att nu taga ärendet under pröfning.

Fullmäktige hafva vidare, med anledning af revisorernas uttryckta

åsigt, att den af dem omförmälda förlusten bestode i ränta å bevillningsbeloppet

från den dag, detta bort af fideikommissarie!! erläggas, anfört,

hurusom det vore tydligt, att för uträkning af ett räntebelopp det kapital

måste vara kändt, hvarå räntan skulle beräknas. Men i detta

ärende, hvilket ännu vore på handläggning beroende, hade ännu icke af

någon myndighet blifvit bestämdt, hvartill den bevillning, ifrågavarande

fideikommissarie varit skyldig erlägga, rätteligen uppginge, och då bevillningsbeloppet

således ännu vore oafgjordt, kunde ej heller ränta å detsamma

nu uträknas.

Beträffande revisorernes åsigt om möjlig preskription al ersättningsanspråket

hafva fullmäktige hänvisat till sitt ofvan omförmälda, i

1877 års Stats-Utskotts utlåtande N:o 10 intagna yttrande, som i berörda

afseende innehåller, att fullmäktige funnit de da af enskild motionär

ifrågasatta åtgärder icke ännu vara behöfhga för krafvets bevarande mot

preskription, enär den ifrågasatta försummelsen måste anses innefatta

fortsättning af en och samma förseelse, samt rättigheten att utsöka skadestånd

enligt gällande lag bibehölles utan hinder deraf, att tid till åtals

anställande för tjenstefel kunde vara försuten.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hafva fullmäktige hemstält,

att revisorernes ifrågavarande framställning ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Lika med fullmäktige och uppå de af dem anförda skäl hemställer

Utskottet,

att revisorernes ifrågavarande framställning ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

2: o.

Angående Dalslands kanalaktiebolag.

(Rev.-ber. sid. 48—53. Uti. sid. 135 och 136.)

A sid. 48—53 hafva revisorerne omförmält åtskilliga förhållanden

rörande Dalslands kanalaktiebolag samt slutligen meddelat, att, i afräkning

ä 1876 års den 31 December nämnda år förfallna annuitet, 40,000 kronor, å

det bolaget beviljade statslån för segelleds öppnande från Hattefura vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Venern till sjön Stora Lee, vid revisionsberättelsens afgifvande endast

10.000 kronor blifvit erlagda.

Då i fullmäktiges utlåtande upplyses, att numera äfven återstoden,

80.000 kronor, af nämnda annuitet blifvit till fullo gulden, och då Utskottet

inhemtat, att, på sätt jemväl af revisionsberättelsen framgår, fullmäktige

hafva sin uppmärksamhet fästad å de förhållanden beträffande

nämnda bolag, hvilka kunna påkalla rättelse, saknar Utskottet anledning

att härom meddela något vidare yttrande.

3:o.

Angående Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag.

(Rev.-ber. sid. 102—107. Uti. sid. 137—141.)

Revisorerne hafva å sid. 107 af sin berättelse anmärkt, att behållningen

af Vexiö—Alfvestads jern vägsaktiebolags rörelse år 1876 utgjort

69,737 kronor 26 öre, motsvarande 24,l procent af hvad aktieegarne tillskjutit,

hvilken behållning statens i granskningen af bolagets räkenskaper

deltagande ombud uppgifvit hafva blifvit använd sålunda:

afsättning till reparations- eller reservfonden kronor 14,000: •—

utdelning till aktieegarne .................................... » 26,037: —

afsättning till framtida disposition ............... » 29,700: 26.

kronor 69,737: 26.

Enär återstående skulden, 20,000 kronor, för 20 anskaffade lastvagnar

blifvit betald, och bolaget det oaktadt kunnat afsätta till reservfonden

4,8 procent, utdela till aktieegarne 9 procent och reservera till

framtida disposition 10,a; procent af aktieegarnes tillskott, hafva revisorerne,

i likhet med hvad som uttalats under de två näst föregående statsrevisionerna,

funnit sig föranlåtne erinra om stadgandet i 10 § af det

mellan staten och bolaget den 24 Mars 1861 ingångna kontrakt, af''innehåll

att, när behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga

inbetalningen å det af staten erhållna lånet, öfverstiger sex procent å

det belopp aktieegarne tillskjutit, Kongl. Maj:t eger föreskrifva, huru

stor del af detta öfverskott skall afsättas till underhålls- och ombyaguadsfond

eller ock användas till ökande af den för lånet stadgade amortering.

Öfver denna revisorernas framställning har bolagets styrelse afgifvit

infordrad, vid revisionsberättelsen fogad förklaring.

Såsom här ofvan meddelats, är det åt Kongl. Maj:t öfverlemnadt

att föreskrifva, huru stor del af öfverskottet utaf bolagets rörelse skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

S

afsättas till underhålls- och ombyggnadsfond eller användas till amorteringens

ökande; och Kong]. Maj: t har, med anledning af 1876 års Riksdag*

i sådant afseende gjorda underdåniga hemställan — för möjliggörande al

ett rigtigt bedömande, om och i hvad mån skäl må förefinnas till begagnande

af den Kongl. Maj:t sålunda tillerkända rätt gent emot så väl nu ifrågavarande

som andra, enahanda bestämmelse underkastade jernvägsbolag

samt för åvägabringande af tillsyn, om och huru de kontraktsbestämmelser,

som reglera de med statslån understödda jernvägsaktiebolagens förhållande

till staten, blifvit iakttagna — den 23 Mars nästlidna år utfärdat nådig

instruktion för de ombud, som å statens vägnar deltaga i den årliga

granskningen af enskilda, med statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags

förvaltning och räkenskaper.

Utskottet har ej ansett lämpligt att särskildt i detta fall ingå i

något bedömande deraf, huruvida skäl må kunna förefinnas att söka

bereda tillämpning af ifrågavarande kontraktsbestämmelse, så mycket

mindre som den betydliga behållning, Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag

år 1876 å sin rörelse åtnjutit, i väsentlig mån härrör af ett förhållande,

som Utskottet framdeles, vid afgifvande af utlåtande i anledning

af revisorernes berättelse angående granskningen af statsverkets

styrelse och förvaltning, kommer att underställa Riksdagens bedömande.

Å sid. 87 af sin berättelse om statsverket hafva nemligen revisorernc

fästat Riksdagens uppmärksamhet derå, att staten af bolaget uppbure

en för ringa ersättning för ombesörjandet af trafiken å bolagets

bana. Då Utskoltet, med anledning af sistnämnda anmärkning, kommer

att meddela yttrande angående just den omständighet, som är den förnämsta

orsaken till den ifrågavarande betydliga behållningen, samt Riksdagen

vid pröfningen af den i statsverksberättelsen gjorda framställning

blifver i tillfälle att fatta det beslut, hvartill det anmärkta förhållandet

kan synas föranleda, anser Utskottet sig för närvarande sakna skäl att

tillstyrka någon, på beloppet af bolagets nuvarande inkomster grundad

åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att hvad revisorerne beträffande Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag i sin berättelse angående Riksgäldskontoret

anfört ej må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13

4:o.

Angående Norbergs jernvägs nya aktiebolag.

(Rev.-ber. sid. 106—111. Uti. sid. 142.)

Revisorerne redogöra i sin berättelse, beträffande nämnda bolag,

för ett aftal, hvarigenom bolaget till Stockholm—Vest er ås—Bergslagens

trafik-aktiebolag försålt sin rullande materiel. Sedan Norbergs jernvägs

nya aktiebolag anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder gilla berörda

aftal, har Kongl. Maj:t behagat till fullmäktige i Riksgäldskontoret öfverlemna

de ärendet rörande handlingar, på det fullmäktige måtte blifva i

tillfälle afgifva det utlåtande, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Af nämnda underdåniga utlåtande, afgifvet den 15 sistlidne November,

har Utskottet vid läsningen af fullmäktiges protokoll och registratur

tagit del; och enär Utskottet erhållit den upplysning, att Kongl. Maj:t

beslutat i ifrågavarande ärende aflåta nådig proposition till Riksdagen,

samt denna nådiga proposition antagligen varder til! Utskottet remitterad,

har Utskottet ej ansett sig nu, före den nådiga propositionens

afgifvande, böra meddela något utlåtande i ämnet.

öro.

Hvad revisorerne i öfrigt vid granskningen af Riksgälskontorets

tillstånd och förvaltning anfört och framstält har Utskottet ej funnit

höra föranleda någon Utskottets hemställan.

6:o.

Angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse.

l)a Stats-Utskottet, vid den nu verkstälda granskningen af Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, funnit fullmäktige i nämnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker Utskottet,

att fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för

alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti

deras protokoll från den 20 Januari 1877 till och med

den 22 Januari 1878.

Stockholm den 12 Februari 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

O

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:2 Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontor förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1877 års riksdag. s. 3 i texten