Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1877 församlade revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875.

1878-02-12 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:16, Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1877 församlade revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

I

IV :o 16.

Ant. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1878, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1877 församlade revisorers

berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets

samt andra af allmänna medel bestående fonders

tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875.

(I. A.)

Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvan nämnda revisionsberättelse

jemte de i anledning deraf från vederbörande embetsverk och myndigheter

till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna utlåtanden och förklaringar

blifvit hänvisad, får nu, efter tagen kännedom af dessa handlingar

och inhemtande af de för ärendenas utredning i öfrigt erforderliga upplysningar,

underställa Riksdagens pröfning de af Revisorerne gjorda

framställningar, som från Utskottets sida ansetts påkalla yttranden; följande

Utskottet härvid den ordning, som är i revisionsberättelsen iakttagen.

Kongl. Arméförvaltningen.

§ l.

(Rev.-ber. pag. 36 § 1. Uti. pag. 269).

Med afseende å förestående embetsverks räkenskaper hafva Revi- Ang. rättelse

sorerne omförmält, hurusom i hufvudboken för riksstatens fjerde Imf~

vudtitel i åtskilliga konton förekomme termen: »anticipation». Der så- gens boklunda

en och samma benämning begagnades, borde man kunna vänta, förin9s^tt.

Bill. till Riksd. Prat. 1816. 4 Sami. 1 Afä. lä Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

att samma sakförhållande öfver allt menades. Så vore dock ej fallet.

Hvad de utgående anticipationerna anginge, så vore i detalj förhållandet

följande:

De från 1875 till 1876 å de ordinarie anslagstitlarne balanserade s. k.

»anticipationer» utgjorde en summa af tillsammans Kr. 486,896: 65 öre.

Denna summa fördelade sig på följande sätt:

Konto: Chefen för Landtförsvars-departernentet ........................... 500: —

Hyresersättning, utbetalad 24 December 1875, för l:sta

qvartalet af 1876.

Konto: Generalstaben.......................................................................... 11,000: —

Aflöningar, utbetalade 30 December 1875, för Januari

1876.

Konto: Lif gardet till Häst ................................................................

Aflöningar till underbefäl, utanordnade 30 December

1875, för Januari 1876.

Konto: Svea Lifgarde ........................................................................

Aflöningar till underbefäl, utanordnade 30 December

1875, för Januari 1876.

Konto: Andra Lif gardet.....................................................................

Aflöningar till underbefäl, utanordnade 30 December

1875, för Januari 1876.

Konto: Svea, Göta och Vendes artilleri-regementen .....................

Aflöningar till underbefäl, vid Svea artilleriregemente,

utanordnade 30 December 1875, för Januari 1876.

Aflöningar till underbefäl vid Göta artilleriregemente,

utanordnade 30 December 1875, för Januari 1876.

Samtliga dessa anticipationer vore således anvisningar

på kommande års medel för kommande års behof.

De två återstående anticipationerna vore deremot helt

och hållet eller delvis af annan natur.

Konto: Arméförvaltningen utginge med en anticipation af

1,200: —

2,000:

2,000: —

10,000: —

12,870: —

Af denna summa hade tillsammans 9,220 Kr. under år

1875 utanordnats till aflöningar och 3,650 Kr. till gratifikationer,

allt under året. Anslaget till Arméförvaltningen hade

ej härtill leinnat tillgång, utan hade sagde 12,870 Kr., så

vidt utrönas kunnat, anvisats på förenade mötespassevolansfonden

och invalidhusfonden. Dessa fonder hade dock icke

under år 1875 till anslaget för Arméförvaltningen återbetalt

de sålunda å dem anvisade summorna, utan hade detta för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

3

modligen först skett under år 1876, hvilket antagligen vore

orsaken till, att beloppet upptagits såsom anticipation.

Hela detta kontos anticipation utgjorde således eu räkningsuppgörelse

mellan olika kassor, hvilken tycktes ej egt

rum under året; men medlen vore dock under året disponibla.

Anticipationen vore således blott skenbar; den bestode

af arets medel, använda till arets behof.

Konto: Indelta arméns och Ver mlands fältjägareregementes

vapenöfningar utginge med en anticipation af........................ 447,326: 65.

Af denna summa hade tillsammans 407,000 Kr. under

olika data i Oktober månad 1875 utanordnats till möteskostnader

för 1876.

Denna del af anticipationen vore således en anvisning

på kommande års medel för kommande års behof, liksom de

först omförmälda.

Resten af anticipationen, Kr. 40,326: 65 öre, vore deremot

en del af den år 1874 genom fälttjenstöfningarne i

Småland och Yestergötland uppkomna bristen, stor vid 1874

års utgång Kr. 85,550: 13 öre.

A kontot: Besparingarne ä riksstatens fjerde hufvudtitel

funne man under disponerade besparingar: »till kostnader

för 1874 års fälttjenstöfningar samt till betäckande af brist

i anslaget till Indelta arméns och Vermlands fältjägareregementes

vapenöfningar» Kr. 51,972: 60.

Bristen vid 1875 års utgång borde således hafva nedgått

till................................................................................................ 85,550: 13

minskade med........................................................................................ 51,972: 60

eller.................................................................................................. Kr. 33,577:53.

Då den likväl, såsom förut anförts, vid revisionsårets utgång vore

Kr. 40,326: 65 öre, så hade således, äfven år 1875, å detta anslag ett

öfverskridande af de egentliga tillgångarne med Kr. 6,749: 12 öre egt rum.

Äfven å de extra ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln förekomrrie

»anticipationer» till ett sammanlagdt belopp af Kr. 342,023: 4 öre.

Denna summa fördelade sig på följande sätt:

Konto: Generalstabens Topograf ska af delnings arbeten 16,000:—.

Häraf reqvirerades 6,000 Kr. af chefen för Generalstaben

den 28 Oktober 1875 i förskott å 1876 års anslag i och

för »förberedande arbeten för nästa år», hvarvid han stödde

sig på Kongl. brefvet af den 15 Oktober 1875.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Resten, 10,000 Kr., hade reqvirerats den 16 December

1875, äfvenledes i förskott å kommande års medel, men

denna gång utan angifvet stöd af något Kongl. bref.

Konto: Karlskrona fästningsbyggnad ...................................... 324,970: 98.

Häraf hade 120,000 Kr. utanordnats i förskott på kommande

års medel till arbeten antagligen verkstälda under

året; men i hvarje fall tillhörande den för båda åren gemensamma

anläggningen.

Resten af anticipationen, 204,970: 98, läge i de under

året verkstälda betydliga liqviderna för pansarplåt. Således

kunde äfven denna del af anticipationen sägas vara gjord i

och för ett för båda åren gemensamt behof.

Man kunde således anse anticipationerna å båda dessa

konton bestå i anvisning på kommande års medel för kommande

års behof.

Konto: Inlösen af persedlar vid Svea artilleriregemente i

följd af passevolansens upphörande m. in. ................................... 1,052: 6.

Anslaget i riksstaten under denna titel vore ett förslagsanslag.

Någon anvisning på kommande års medel, d.

v. s. någon »anticipation», vore således å denna anslagstitel

ej möjlig, enär årets tillgång vore obegränsad. Benämningen

anticipation vore således der alldeles meningsvidrigt

begagnad.

Revisorerne, som vore af den mening, att i de konton, der sådana

förhållanden förekomme, termen »anticipation» borde utbytas mot eller

efterföljas af en specifikation af anvisningen, alldeles såsom det skett i

Arméförvaltningens egen, här förut omnämnda, i Statsrevisorernes berättelse

för år 1876, pag. 270—273, intagna omarbetning af konton för anslaget

till Indelta arméns och Vermlands fältjägareregementes vapenöfningar

för åren 1872—1874, ansåge, att ett sådant förfarande skulle i

väsentlig män underlätta granskningens verkställande.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Arméförvaltningens

intendentsdepartement dels åberopat sitt bokslutskontors, i infordradt

yttrande, afgifna förklaring, att i det för hufvudbokens upprättande

gällande formulär ingen annan rubrik än »anticipation» vore angifven

till betecknande af sådana belopp, hvarmed reservationsanslagen

under redogörelseåret kunde öfverskridas, och hvilka derför borde till

följande år öfverföras i ändamål att från det årets anslag ersättas, och

att bristen å anslaget för Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps

vapenöfning, vare sig att denna brist härledde sig af utgifvet förskott

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

5

för ett blifvande år eller uppkommit af annan anledning, bort, på sätt

jemväl egt rum, såsom »anticipation» anses och till efterföljande året

öfverföras, samt slutligen, beträffande »anticipationen» på det extra anslaget,

erkänt anmärkningen såsom rigtig i formelt afseende under förklarande,

såsom orsak till denna anticipation, att, emedan åtskilliga kostnader

ännu vid 1875 års slut återstode att under följande året från det

extra anslaget gäldas, kontoret ansett enklast att genom öfverförande till

sistberörda år af den å anslaget varande brist få vid afslutandet af 1876

års hufvudbok ej mindre denna än ock den å samma extra anslag då

uppkomna ytterligare brist på en gång från Riksgäldskontoret ersatt;

hvilket, enligt hvad Departementet upplyst, äfven numera trädt i verkställighet,

dels för egen del anfört att, då bokföringstermen »anticipation»

visserligen, såsom Revisorerne ansett, innefattade begreppet om en anvisning

af medel på ett kommande års anslag för det årets behof, hvaremot

anslagets otillräcklighet för sjelfva räkenskapsåret rättast uttrycktes

genom benämningen »brist», Revisorernes anmärkning äfven i afseende

å vapenöfningsanslaget otvifvelaktigt vore i sig sjelf rigtig, ehuru

den i öfrigt saknade betydelse, emedan ej mindre anslagets »brist» vid

1875 års slut än »anticipationen» under samma är på 1876 års anslag

bort, på sätt i hufvudboken jemväl skett, till sistnämnda års anslagskonto

under balanstitel öfverföras, att från det årets anslag ersättas.

Hvad vidare anginge Revisorernes gjorda antydan derom, att för framtiden

antingen utbyte af termen »anticipation» eller ock balansbeloppets

specifikation medelst behörig omarbetning af anslagets konton borde ske,

så ansåge Departementet, att svårligen någon lämpligare benämning, än

den nu använda, kunde för här omhandlade fall uppletas. Att åter begagna

den senare utvägen, eller balanssummans särskiljande i olika delar,

allt efter dessas egenskap af »brist» eller verklig »anticipation», förutsatte,

såsom Revisorerne äfven tycktes hafva funnit, bokslutets uppgörande

efter en ny grund i afseende å redovisningen af utgifter, förskott, fordringar

och skulder samt skulle således medföra en långt vidsträcktare

förändring än blott beträffande en eller annan balanssumma, hvadan detta

förfaringssätt icke kunde i sjelfva hufvudboken iakttagas, såsom varande

oförenligt med tillämpningen af nu gällande bokslutsformulär; och dä

en omarbetning, i det åsyftade hänseendet af hufvudbokens konton medelst

upprättande af en särskild, till hufvudboken hörande bilaga, hvilken,

för att utgöra något verkligt helt, borde omfatta hufvudtitelns alla

anslag jemte Arméförvaltningens samtliga fonder, skulle blifva nästan liktydigt

med ett utarbetande af tvenne särskilda hufvudböcker efter olika

redovisningsform, men sådant tycktes vara en mindre enkel åtgärd än

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

uppgörande af en enda hufvudbok, byggd på rigtigare grunder än de

nuvarande, förestälde sig Departementet, att Revisorernes sist omförmälda

yttrande icke vore af beskaffenhet, att någon särskild åtgärd i

anledning deraf torde vara af behofvet påkallad.

Kongl. Arméförvaltningens Civila departement, som jemväl i anledning

af Revisorernes förrberörda yttrande sig utlåtit, har först, beträffande

den under konto »Arméförvaltningen» förekommande anticipation å 12,870

kronor, upplyst, att med tillkomsten häraf förhölle sig på sätt Revisorerne

antagit, eller att Förvaltningen å Civila departementet under år

1875 från nämnda anslag anordnat dels till aflöning åt öfvertalige tjensteman

9,220 kronor och dels till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman

3,650 kronor, att, på grund af nådiga brefven den 26 September

1865, den 15 Oktober 1869 och den 12 Februari 1875, med sammanlagdt

12,870 kronor ersättas från förenade mötespassevolansfonden, som stode

under förvaltning af Arméförvaltningens Intendentsdepartement; och vore

således den såsom anticipation å anslaget för Arméförvaltningen i 1875

års hufvudbok upptagna posten, 12,870 kronor, då i verkligheten en anslagets

fordran hos nämnda fond, hvilken fordran väl kunnat samma år

derifrån blifva ersatt, ehuru, då sådant ej skett, utan ersättningen i stället

tillflutit anslaget påföljande året, beloppet upptagits såsom anticipation

å anslaget. I afseende åter å anmärkta anticipationen å konto för extra

anslaget Generalstabens topografiska af delnings arbeten förekomme att, af

det å nämnda anslags konto som anticipation upptagna belopp, 16,000

kronor, en del eller 6,000 kronor, såsom ofvan nämnts, blifvit efter reqvisition

till chefen för Generalstaben redan under år 1875 i afräkning

ii 1876 års anslag utbetalad på grund af nådiga brefvet den 15 Oktober

förstnämnda år, hvarigenom, sedan samma års anslag visat sig otillräckligt,

en anticipation till sagda belopp å 1876 års anslag medgifvits, samt

att återstående 10,000 kronor af Förvaltningens Civila departement den

21 December 1875 anordnats till chefen för nämnda stab uppå hans den

16 samma månad derå afgifna reqvisition. Hvad vidkomme sist omförmälda

anordningsåtgärd, hade Förvaltningen i detta, likasom i flera andra

liknande fall ansett sig oförhindrad att utan särskild! nådigt medgifvande

vid slutet af ett år bevilja anordnande af medel, hvilka de första dagarne

af påföljande året varit, för nödvändiga utgifters bestridande erforderliga.

Det hade äfven synts Förvaltningen lämpligast och med minsta omgång

förenadt att, då. såsom i detta fall varit händelsen, anslag äfven för det

påföljande året funnes beviljadt, de erforderliga medlen direkte blefve

anordnade från det anslag, dit de hörde; ty, om ock härigenom på ena

årets anslag uppstode en anticipation att af påföljande årets anslag be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

7

täckas, kunde dock medelst ett sådant förfaringssätt undvikas den mera

vidlyftiga åtgärden med ersättande genom omföring, som blefve en följd

deraf, att medel anordnades under försträckningstitel, och hade sist omförmälda

belopp, 10,000 kronor, blifvit, enligt hvad den derå utfärdade

anordning utvisade, på vederbörande redogörare disponeradt den 31 December

1875, hvilken dag beloppet ock i Förvaltningens kassa utbetalts.

I anledning af Revisorernes åsigt derom, att benämningen »anticipation»

borde i räkenskapen utbytas mot eller efterföljas af en »specifikation af

anvisningen» hade Förvaltningen å Civila departementet för sin del funnit

något egentligt hinder icke möta för iakttagande af ett sådant förfaringssätt.

Med afseende å den af Revisorerne omförmälda anticipationen å

konto: Karlskrona fästningsbyggnad har Kongl. Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement

uti afgifvet underdånigt utlåtande erinrat, att denna

anticipation uppkommit sålunda, att Kongl. Maj:t med afseende å såväl

de fyrfaldiga fördelar, som blefve följden af ett skyndsammare fullgörande

af kontraherad leverans af pansarplåt för befästningarne i Karlskrona

skärgård, än 1875 års anslag medgåfve, som ock å angelägenheten

deraf, att tiden för fullbordandet af Kungsholms fästningsbyggnad inskränktes

till utgången af år 1877, genom nådiga bref den 3 September

och 8 Oktober 1875 bemyndigat Arméförvaltningen att, mot ersättning

från det för påföljande år beviljade anslag till befästningar i Karlskrona

skärgård, förskjuta dels 215,000 kronor till liqviden för pansarplåt, deraf

dock endast 204,970 kronor 98 öre under året utgått, och dels 120,000

kronor för fästningsarbetets bedrifvande i större omfattning, än som kunde

ske med det för året härtill anvisade anslag, hvadan någon anmärkning

mot lämpligheten att vid det här ofvan angifna förhållande, hvilket i revisionsberättelsen

betecknades såsom utgörande »en anvisning å kommande

års anslag för kommande års behof», begagna termen anticipation, icke

syntes vara af Revisorerne afsedd, hvarförutan Departementet anfört, att

mot Revisorernes förslag, att termen »anticipation» måtte under vissa angifna

förhållanden utbytas eller efterföljas af en specifikation af anvisningen,

Departementet för sin del icke hade något att erinra.

Stats-Utskottet, som ej kan annat än dela Revisorernes åsigt derom,

att hvarje i räkenskaperna förekommande benämning bör på samtliga

ställen, der den begagnas, afse samma sakförhållande, anser, att räkenskaperna

böra vara så uppstälda, att af dem tydligt framgår, huruvida

de under ett år verkstälda utbetalningar afsett bestridandet af årets behof

eller användts till utgifter, som belöpa sig på ett kommande år;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Uttåtande N:o 16.

hvadan Utskottet, med anledning af Revisorernes förevarande framställning,

föreslår,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t meddela Kongl. Arméförvaltningen

sådana föreskrifter, angående upprättandet af

Förvaltningens räkenskaper, att desamma för hvarje anslagstitel

tydligen utvisa, så väl hvad som åtgått för

löpande årets behof, som ock huru mycket blifvit för

kommande års behof utgifvet.

Statens jern vägstrafik.

§ 2.

(Rev.-ber. pag. 86 § 1 mom. 1. Uti. pag. 284).

Ang. försäljning

ä auktion

af kasserade

räler.

Sedan de af Kongl. Maj:t särskildt förordnade komiterade för förberedande

granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning

fästat uppmärksamheten derå, att en betydande mängd kasserade räler

under senaste tiden samlats i jernvägstrafikens förråd och vid slutet af

år 1876 uppgått till öfver 200,000 centner, bokförda till ett värde af

744,578 kronor, eller omkring 20 procent af hela förrådsvärdet vid samma

tid, samt då det syntes antagligt, att myckenheten af denna förrådsartikel

allt jemt komme att ökas och det alltså vore af vigt att medel utfunnes,

hvarigenom sådana kasserade räler skulle kunna på lämpligt sätt tillgodogöras,

uttalat önskvärdheten deraf, att utredning blefve i sådant afseende

verkstäld, har Trafikstyrelsen uti ett med anledning af komiterades

berättelse till Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande af den 14 sistlidne

Augusti (se rev.-berättelsen pag. 247) i denna fråga afgifvit förklaring

och dessutom, på derom af Statsrevisorerne framstäld anhållan, meddelat

ytterligare upplysningar, innefattade i två revisionsberättelsen vidfogade

handlingar (se rev.-berättelsen pag. 264); Och enär de försäljningsåtgärder,

hvilka, enligt hvad Trafikstyrelsen i sin förklaring meddelat, af

Styrelsen vidtagits, icke blifvit under revisionsåret verkstälda, ville Revisorerne

väl icke beträffande desamma uttala något positivt omdöme,

hvaremot Revisorerne funne sig icke böra underlåta att uttrycka den

åsigt, att för framtiden, vid afyttrande af större poster dylika förrådsartiklar,

kungörelse i de större tidningarne inom landet derom borde

införas, med tillkännagifvande, att skriftliga anbud inom viss tid finge

till Styrelsen ingifvas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

9

I anledning häraf har Styrelsen upplyst, att hon visserligen icke

leinnat den utväg till försäljning obegagnad, som Revisorerne sålunda

föreslagit, men att fördelarne deraf, enligt hittills vunnen erfarenhet,

varit så ringa, att de ej uppmuntrat till vidare begagnande af samma

utväg. Då emellertid inga verkliga olägenheter ansåges kunna genom

de af Revisorerne föreslagna åtgärder uppkomma, så vidt man ej dertill

vill räkna onödigtvis använda annonskostnader, och då, enligt Revisorernes

förslag, Styrelsens pröfningsrätt af anbuden lemnades oförkränkt,

samt då, enligt samma förslag, det stode Styrelsen fritt att, derest åtgärderna

icke ledde till åsyftadt mål, använda andra utvägar, så hade

Styrelsen för sin del icke skäl att afstyrka utfärdandet af nådig föreskrift

af det innehåll Revisorerne föreslagit, derest Kongl. Maj:t skulle

sådan föreskrift ifrågasätta.

Enligt hvad Stats-Utskottet inhemtat, har Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 22 November nästlidet år förordnat att, vid framtida försäljning

af större partier utaf de i förråden befintliga kasserade jernvägsskenor

och andra dylika förrådsartiklar, meddelande derom skall införas

i de mera spridda tidningarne inom landet med tillkännagifvande, att

skriftliga anbud må inom viss tid till Trafikstyrelsen ingifvas; Och då

den af Revisorerne föreslagna åtgärd sålunda blifvit af Kongl. Maj:t anbefald,

har Utskottet endast velat Revisorernes förevarande framställning

för Riksdagen

omförmäla.

§ 3.

(Eev.-ber. pag. 86 § 1 mom. 2. Uti. pag. 285.)

I afseende å den godtgörelse, som jernvägstrafiken uppbure för åtskilliga

för statens räkning verkstälda transporter, hade redan 1876 års komiterade

för granskning af Trafikstyrelsens förvaltning anmärkt, att densamma ej

motsvarade derför erforderliga kostnader, hvilket förhållande i nämnvärd

mån egentligen egde rum vid de transporter, som verkstäldes i och för postbefordringen.

I sådant hänseende meddelades af komitén en utredning,

beträffande jernvägstrafikens inkomster af och utgifter för postbefordringen

under år 1874, utvisande, att de senare högst betydligt öfverstego de

förra; och ansåg komitén, att en förändring i det sålunda anmärkta förhållandet

borde vidtagas, så att den verkliga kostnaden för postbefordringen

koinme att drabba postverket och ej till stor del belasta jernvägstrafiken.

Berörda uttalande blef af 1876 års Statsrevisorer uppmärksammadt,

och yttrades af dem i sådant hänseende, att framgången af en

Bill. till Biksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 13 Haft, 2

Ang. ersättningen

för

postens befordring

å

statens jernvägar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Ang. ombesörjandet

af

trafiken å

VexiÖ—Alfvesta-banan.

statsinstitution icke borde böjas på en annans bekostnad. Kong]. Generalpoststyrelsen

deremot hemstälde uti afgifvet underdånigt utlåtande af

den 29 November 1876, af anförda skäl, att ifrågavarande framställning

icke måtte till någon vidare åtgärd föranleda. 1877 års komiterade hade

emellertid förklarat sig sakna skäl att frångå den af 1876 års komité i

ämnet uttalade åsigt och hade förty ansett sig ånyo böra å förhållandet

fästa uppmärksamhet; hvarefter Trafikstyrelsen i sitt ofvan omförmälda

utlåtande underdånigst hänvisat till det särskilda memorial i ämnet, hvilket

Styrelsen samma dag, utlåtandet vore dateradt, till Kongl. Maj:t

ingifvit.

Utskottet vidhåller visserligen den åsigt, som af sist församlade Riksdags

Stats-Utskott uttalades derom, att för transporter, som för statens

räkning verkställas, full ersättning bör beräknas, men då förevarande

fråga inom kort torde blifva föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,

har Utskottet funnit sig nu endast böra förhållandet för Riksdagen

anmäla.

§ 4.

(Rev.-ber. pag. 87 § 1 mom. 3. TJtl. pag. 285).

I sammanhang med här näst förut omförmälda förhållande, hafva

Revisorerne, i enlighet med hvad jemväl komiterade framhållit, fästat

uppmärksamhet derå, att statens jernvägstrafik ej numera uppbure skälig

godtgörelse för ombesörjandet af trafiken å Vexiö -Alfvesta-banan.

Enligt det rörande nämnda trafiks ombesörjande mellan Styrelsen för

statens jernvägstrafik och Styrelsen för Vexiö-Alfvesta jernvägsaktiebolag

upprättade kontrakt, skulle nämnda bolag såsom godtgörelse för den

staten tillhöriga rörelsematerielens begagnande å bibanan och dess stationer

äfvensom för tillhörande tågpersonalens användande dervid i ett för

allt erlägga 4 kronor för hvarje lokomotivmil och 30 öre för hvarje

vagnmil, dock med 50 procent förhöjning för extra tåg. Beträffande

den förstnämnda kostnaden, hade komiterade verkstält en utredning, enligt

hvilken densamma skulle pr tågmil uppgå till 7 kronor 86 öre, i hvilket

belopp icke vore inberäknad aflöning åt den för tågtjensten erforderliga

reservpersonalen. För ombesörjande af trafiken å Krylbo—Norbergs

jernväg uppbure statens jernvägstrafik ersättning till belopp

af 8 kronor 50 öre pr tågmil. Derest Vexiö—Alfvesta-banan erlagt

lika hög ersättning, skulle likväl, enligt den allmänna statistiken för

år 1875, äfven med begagnande af sex tåg dagligen, jernvägsbolagets

nettobehållning hafva uppgått till öfver 10 procent å anläggningsvärdet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

11

Enär sålunda oförtydbart framginge, att den ersättning, som af Vexiö—

Alfvesta-bolagct erlades, vore allt för ringa och icke motsvarade den

verkliga kostnad, som staten finge vidkännas för ombesörjandet af trafiken

å bolagets bana, funne Revisorerne, i likhet med komiterade, det

vara af vigt, att ändring måtte blifva vidtagen uti omförmälda kontrakt;

och dä, om än, såsom komiterade förmält, kontraktet icke skulle innehålla

någon uttrycklig bestämmelse om rättighet för Trafikstyrelsen att

detsamma uppsäga, det likväl icke gerna kunde vara möjligt, att staten

skulle hafva förbundit sig att för all framtid mot en på förhand bestämd,

oföränderlig godtgörelse ombesörja den ifrågavarande trafiken, borde väl

utväg stå att finna, hvarigenom den erforderliga ändringen i kontraktet

kunde ernås.

Uti sitt öfver Revisorernes framställning afgifna underdåniga utlåtande

har Styrelsen för statens jern vägstrafik hänvisat till sitt i ärendet

aflatna memorial den 5 Juni näst-lidet år, deri Styrelsen, på anförda skäl,

hemställer, att de förmåner, hvilka Kongl. Maj:t i nådigt bref af den 13

November 1863 förunnat Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolag, i fråga om

besörjandet af trafiken å bolagets jernväg genom statens jern vägstrafiks

personal och med användande af dess rörelsemateriel, samt med begagnande

af Alfvesta station utan afgift, på grund af hvilket bref kontraktupprättades

den 20 Februari 1864 mellan Styrelsen för statens järnvägstrafik

och Styrelsen för nyssnämnda bolag, måtte upphöra den 31 December

1882, men att, derest Kongl. Maj:t icke skulle firma skäl att

nådigst bifalla den sålunda gjorda framställningen, Kongl. Maj:t täcktes

föreskrifva, att Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolags ersättning till statens

jernvägstrafik, för användandet af statens lokomotiv å bolagets jernväg

och för bolagets räkning, skulle från och med år 1878 utgå med 8 kronor

50 öre för hvarje lokomotivmil, och att afgift för begagnandet af Alfvesta

station för bolagets räkning framdeles skulle af bolaget erläggas

efter de allmänna grunder, som af Kongl. Ma,j:t då kunde varda bestämda;

Och har, enligt hvad Utskottet inhemta!, sedan Styrelsen för

Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolag deröfver afgifvit underdånig förklaring,

densamma den 7 December näst-lidet är blifvit till Jernvägstrafikstyrelsens

yttrande remitterad.

Förevarande ärende är sålunda understäldt Kongl. Majrts nådiga

pröfning; hvadan Utskottet hemställer,

att Revisorernes berörda framställning ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

O o o

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Äng. tidigare

af slutande af

Kongl. Trafikstyrelsens

räkenskaper.

§ 5.

(Rev.-ber. pag. 88 § 1 mom. 6. Uti. pag. 285).

Sedan Kong]. Trafikstyrelsen uti ett till Kongl. Maj:t den 31 December

1874 afgifvet underdånigt utlåtande hemstält, att Kammarrättens

och Riksdagens Revisorers åtgöranden vid granskningen af jernvägstrafikens

förvaltning och räkenskaper borde så ordnas, att densamma fullbordades

ett år tidigare än under hittills varande förhållanden kunnat

ske, hade Kammarrätten uti infordradt underdånigt yttrande af den 25

Februari 1876, af anförda skäl, förklarat sig icke kunna tillstyrka vidtagande

af den utaf Trafikstyrelsen i ofvan åberopade utlåtande ifrågasatta

förändring, hvarefter Trafikstyrelsen, som erhållit nådig befallning

att med anledning af detta Kammarrättens utlåtande med underdånigt

yttrande till Kongl. Maj:t inkomma, under den 13 Februari nästlidet är

sådant yttrande afgifvit och deruti anfört, bland annat, att den icke

trodde, att förevarande fråga kunde blott och bart genom skriftvexling

utredas, utan att man endast på den praktiska pröfningens väg

kunde komma till full klarhet, huruvida det mål kunde vinnas, som

Styrelsen ansett sig böra uppställa, och förty hemstält, att Kongl. Maj:t

täcktes föreskrifva, att, på sätt mellan Kammarrätten och Trafikstyrelsen

närmare blefve öfverenskommet och utan hinder af hvad i sådant hänseende

funnes redan stadgadt, försök finge anställas, huruvida ej Kammarrättens

granskning af statens jernvägstrafiks räkenskaper lämpligen kunde

utföras i den ordning, att granskningen hunne fullbordas innan Riksdagens

Revisorer sammanträdde det år, som följde närmast efter räkenskapsåret,

samt att detta försök skulle ske enligt vissa af Styrelsen uppgifna

grunder.

Revisorerne som, i öfverensstämmelse med hvad komiterade för

granskning af jernvägstrafikstyrelsens förvaltning anfört, funnit sig icke

kunna ingå i något bedömande, huruvida det af Trafikstyrelsen föreslagna

sättet för granskningens verkställande vore det för ett framtida

ordnande häraf lämpligaste, ansåge sig dock kunna instämma uti komiterades

åsigt derom, att det vore lämpligt anställa det af Trafikstyrelsen

föreslagna försöket.

Stats-Utskottet, som anser önskväxdt, att en tidigare revision afjernvägstrafikens

förvaltning och räkenskaper må kunna åvägabringas, får

emellertid, enär denna fråga synes vara föremål för Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet, hemställa,

att jemväl hvad Revisorerne i förevarande hänseende

anfört icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

13

Konsistorierna och Läroverken.

§ 6.

(Rev.-ber. pag. 153, §§ 1 och 3. Uti, pag. 296—380 och 386—389).

Vid granskning af elementarläroverkens räkenskaper hade Reviso-^„?. redovisrerne

funnit att de föreskrifter, som i 134 § af Kongl. Maj:ts nådigael"^1e3nel^,"/ru.

stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 vore verkens och

meddelade, angående de till läroverken hörande kassors inkomster och.i,eda9°9™™as

utgifter, blifvit vid skilda läroverk på olika sätt tillämpade. Sålunda

hade de sammanskottsafgifter, som, enligt mom. 1 punkt, c af åberopade §,

kunde lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels utgått med olika belopp

af olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts, under

det att vid andra läroverk berörda afgifter påförts samtlige lärjungar till

enahanda belopp. Vidare rådde i afseende å utgiftsposternas fördelning

på kassorna stor skiljaktighet. I detta afseende anfördes, att aflöningen

till läkare påförts vid vissa läroverk den s. k. egna kassan ensam, vid

åtskilliga denna jemte premie- och fattigkassan, vid andra åter sistnämnda

kassa ensam, vid några slutligen terminsafgiftskassan (§ 134,

mom. 1, punkt. d). Äfven hade förekommit, att utgifter för läroverkshusets

vidmakthållande och hvad dertill hörde blifvit i egna kassan affärda,

ehuru dessa utgifter rätteligen syntes tillkomma byggnadskassan

eller den i Kongl. cirkuläret den 11 December 1863 omförmälda byggnadsfond.

I sammanhang härmed hade Revisorerne jemväl inhemtat, att

den egna kassan, hvilken mångenstädes till största delen bildades genom

de afgifter, som lärjungarne ålades, vid åtskilliga läroverk endast med

svårighet och genom stark förhöjning af dessa afgifter kunnat bestrida

densamma påförda utgifter samt till och med kommit att häfta i ej obetydlig

skuld till öfriga läroverkskassor eller till redogöraren. Revisorerne

hade ansett sig böra fästa uppmärksamheten på dessa förhållanden, hvilka

syntes egnade att föranleda ett förtydligande eller förfullständigande af

nu gällande föreskrifter i dessa ämnen.

Under förmälan, att genom Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 11

December 1863 vore förordnadt, bland annat, att vid hvarje elementarläroverk

inom riket skulle, genom en förhöjning af 5 riksdaler i den terminliga

afgiften för lärjungarne, bildas en byggnadsfond, att användas

till nybyggnadsföretag och reparationer, anförde Revisorerne härjemte,

att de vid granskning af pedagogiernas räkenskaper funnit, att sådana

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

byggnadsfonder blifvit bildade vid pedagogierna i Falköping, Södertelje,

Grenna och Cimbrishamn, men icke vid de öfriga af dessa läroverk.

Utan att inlåta sig i bedömande, huruvida berörda cirkulär, i likhet

med hvad som syntes vara förhållandet med afseende å åtskilliga andra

rörande elementarläroverken meddelade föreskrifter, vore tillämpligt jemväl

å pedagogierna, hade Revisorerne dock icke ansett sig böra med

tystnad förbigå det olika förfaringssätt, som i detta hänseende syntes

ega rum.

Stats-Utskottet, som af de öfver Revisorernes ifrågavande framställningar

från rikets samtlige läroverkskollegier med flera myndigheter inkomna

yttranden funnit en ytterligare bekräftelse å Revisorernes anmärkning

angående det olika sätt, hvarpå gällande läroverks-stadgas föreskrifter

i förevarande afseende tillämpas, anser åtgärder böra vidtagas för

åvägabringande af enhet härutinnan. I sammanhang härmed får Utskottet

för sin del anmärka, att en inskränkning i antalet af elementarläroverkens

och pedagogiernas kassor synes Utskottet önskvärd, såsom ledande

till enkelhet och öfverensstämmelse i kassornas förvaltning, hvarjemte

Utskottet ej tvekar uttala den åsigt, att medellöse lärjungar böra

beredas den största möjliga mildring i bidragen till dessa kassor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må uti skrifvelse i underdånighet

anhålla, det Kongl. Maj:t behagade meddela nödiga

föreskrifter till förtydligande af de i gällande författningar

gifna stadganden, angående så väl afgifterna till

elementarläroverkens och pedagogiernas kassor som ock

dessa kassors förvaltning’, äfvensom i sammanhang dermed

taga i öfvervägande, huruvida en minskning af

nämnda kassors antal lämpligen må ega rum.

§ 7.

(Rev.-ber. pag 153. § 2. Uti. 296—380 och 386—389).

Ang. läro- Genom Kongl. kungörelsen den 10 April 1863, angående inskränkverksicoiiegier-ning

i behörigheten att undfå lån af allmänna medel, är förordnadt,

''ters rätTått bland annat, att ledamot i styrelse, som har sig anförtrodd förvaltning

ur läroverkens^ allmänna medel, icke må ikläda sig betalningsansvar för lån af de

*OMOian!A<,H°under sådan styrelses förvaltning stälda medel; och i 138 § af läroverksstadgan

föreskrifves, att räkenskaperna vid de kassor, för hvilka rektor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

15

eller bibliotekarie ansvarar, skola af läroverkskollegium granskas och

underskrifvas, samt att, om ingen anmärkning vid räkenskapens beskaffenhet

eller ock i afseende på någon för medlen stäld säkerhet göres

och i följd af försummelse härutinnan förlust för kassan uppkommer,

kollegiets ledamöter skola, en för alla och alla för en, för densamma

vara ansvarige.

Med anförande af nämnda stadgande hafva Revisorerne, som af räkenskaperna

för elementarläroverken inhemtat, att vid åtskilliga läroverk

ledamöterne i kollegierna häftade i skuld för lån ur läroverkens

kassor, framhållit önskvärdheten af att den i förstnämnda kungörelse

meddelade föreskrift äfven uti i fråga varande afseende måtte vinna

tillämpning; Och får Utskottet, som delar den af Revisorerne härutinnan

framstälda önskan, hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga de för berörda

ändamåls vinnande erforderliga åtgärder.

Hvad i öfrigt blifvit af Revisorerne anmäldt och erinradt, har Utskottet

funnit dels vara af beskaffenhet att lämpligen böra tagas i öfvervägande

vid behandling af de utgiftsanslag, Revisorernes framställning

berör, dels hafva medfört åsyftad rättelse, dels vara genom vederbörandes

afgifna utlåtanden nöjaktigt förklaradt, dels ej vara af den vigt

att, oaktadt förklaringen ej varit fullt tillfredsställande, någon Riksdagens

åtgärd bort af förhållandet påkallas, dels ock slutligen icke hafva

varit af beskaffenhet att från Utskottets sida påkalla något yttrande.

Stockholm den 12 Februari 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.