Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.

1878-03-04 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:30, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

/Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

1

N:o 3Q.

Ank. till Riksd. kansli den 4 Mars 1878, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,

äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning

sföretag.

(K. A.)

Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har Kongl.

Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

Sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning om de anslag, hvilka

Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,

hamnbyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar

och andra vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande

ej mindre öfver Kongl. Maj:ts sålunda gjorda nådiga framställningar, än ock öfver

nedannämnda vid innevarande Riksdag rörande medels beviljande i enahanda afseenaen

väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nådiga proposition föreslagit,

att Riksdagen måtte anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 200,000

kronor.

Utskottet har i sammanhang härmed till behandling förehaft en inom Andra

Kammaren af Herr L. J. Larsson från Jönköpings län väckt, till Utskottet remitterad

motion (N:o 124), i hvilken instämt Herrar Magnus Andersson, Carl Mejenquist,

Johannes Andersson, J. Erickzon, S. Johnson, J. G. Granlund och P. Engman,

och deruti föreslagits, att ifrågavarande anslag måtte för år 1879 höjas till

300,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 18 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Till stöd lör berörda hemställan har hufvudsakligen anförts, att Kongl.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, på sätt Utskottet jemväl af

dess afgifna generalförslag inhemtat, hos Kongl. Maj:t föreslagit att, då i jembredd

med landets fortgående utveckling af jernvägsanläggningarnes utsträckning

behofvet af nya landsvägsförbindelser betydligt tilltagit, och dertill komme, att i

flera trakter af riket nödiga utfartsvägar saknades, jemte det att äldre vägar

tarfvade förbättring, ifrågavarande anslag måtte, desto hellre som hos Styrelsen

innelåge planer för 43 särskilda väganläggnings- eller förbättringsarbeten af den

omfattning, att deras understödjande med vanliga belopp skulle medtaga omkring

600,000 kronor, för år 1879 utgå med ökadt belopp af 300,000 kronor, eller detsamma,

som i nyssnämnda motion föreslagits.

Af protokollet öfver civilärenden den 7 Januari 1878 (bil. N:o 5 a till Kongl.

Maj:ts nådiga proposition N:o 1, sid. 139 och 140) har Utskottet inhemtat, att

vid föredragning inför Kongl. Maj:t af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader

ofvanbemälda förslag, Statsrådet och chefen för Civildepartementet

visserligen, lika med Styrelsen, hållit före att det skulle vara både önskvärdt och

väl behöfligt, om, bland andra, äfven anslaget till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar kunde varda

förhöjdt till det af Styrelsen föreslagna belopp, men dock, enär sammanlagda

summan af de anslags- och lånebidrag, som af honom föreslagits, eller af Riksdagen

redan bestämts att under år 1879 utgå till understödjande af vissa uppräknade

allmänna arbetsföretag, öfversköte hvad för sådana ändamål hittills plägat

äskas, och med afseende derjemte å angelägenheten att i möjligaste mån inskränka

de anspråk på anslag, som skulle till innevarande Riksdag framställas, ansett sig

icke för närvarande höra tillstyrka begäran om tillökning för år 1879 i de belopp,

som voro anvisade att för innevarande år disponeras för understödjande af

vissa omförmälda, och bland dessa, nu ifrågavarande slags arbeten.

Utskottet, som delar den af Departementschefen sålunda anförda åsigt,

hemställer,

att Riksdagen, med afslag å Herr L. J. Larssons m. fl.

motion och bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte till

bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring

af backiga eller eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition

för år 1879 anvisa 200,000 kronor.

2:o.

Till våganläggning m,ellan Lycksele och Stensele kyrkor i Westerbottens län beviljade

1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor, hvaraf anvisats till utgående

under år 1877 15,000 kronor och under år 1878 25,000 kronor.

På grund deraf att ifrågavarande arbete ursprungligen år 1871 beräknats

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.

3

till en anläggningskostnad af endast 99,700 kronor, men hvilken år 1874, på grund

af stegrade pris å dagsverken och materialier, ansetts böra höjas till 140,200

kronor, blef detta anslag af Riksdagen beviljadt med det vilkor, att Kongl. Maj:t

skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader

kunde under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå, samt att Lycksele

och Stensele socknemän icke dess mindre vidblefve sitt åtagande att bygga och

för framtiden underhålla ifrågavarande vägsträcka.

Utskottet har visserligen af den ofvan åberopade bilagan till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition inhemtat, att, enligt hvad Kongl, Majrts Befallningshafvande i

länet på dertill gifven anledning upplyst, någon nedsättning i priset på dagsverken

och öfriga arbetsomkostnader, hvaraf jemkning i anslagssumman kunde

föranledas, icke under år 1877 egt rum; men, enär en sådan nedsättning kan

antagas under den återstående arbetstiden möjligen inträda och medföra minskning

i anslagsbeloppets slutsumma, får Utskottet, under erinran om det redan bestämda

vilkoret, att Kongl. Maj:t eger rätt att jemka anslagsbeloppet, hemställa,

att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj:ts nu

gjorda förslag, af detta anslag ytterligare anvisa för år 1879

ett belopp af 25,000 kronor.

3:o.

1877 års Riksdag beviljade, för anläggning af väg mellan Bredåker och Nedra

Edeforss i Ö/ver-Buleå socken af Norrbottens län, ett anslag af 42,000 kronor. Sedan

i afräkning härå blifvit för år 1878 anvisade 12,000 kronor, har Kongl. Maj:t

nu hemstält, att för år 1879 må af anslaget ytterligare anvisas 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må afRiksdagen

bifallas.

4:o.

För väganlåggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från

Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård, Hnsbondliden och Ruskträsk beviljade 1877 års

Riksdag ett anslag af 343,780 kronor samt anvisade deraf för arbetenas påbörjande

till utgående under år 1878 ett belopp af 24,093 kronor 86 öre. Kongl.

Maj:t har nu hemstält, att i afräkning å förutnämnde anslagssumma må till utgående

under år 1879 anvisas 80,000 kronor.

Af handlingarne i detta ärende har Utskottet inhemtat, att, på sätt jemväl

1877 års Stats-Utskotts Utlåtande N:o 24 under mom. 5:o innehåller, Sorsele, De
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 30.

gerforss och Lycksele socknemän såsom vilkor för sitt deltagande i byggandet och

framtida underhållandet af ofvannämnda hufvudväg från Sorsele till Strycksele begärt,

att byggnadstiden måtte utsträckas till minst 6 år. Vid sådant förhållande

och då Utskottet af handlingarne i öfrigt ej funnit något skäl att för år 1879 anvisa

ett så betydligt belopp af anslaget som 80,000 kronor, har Utskottet ansett

det äskade anslagsbeloppet utan olägenhet kunna till 60,000 kronor nedsättas, och

hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts berörda förslag måtte på det sätt af

Riksdagen bifallas, att af ifrågavarande anslag till utgående

under år 1879 anvisas ett ytterligare belopp af 60,000 kronor.

5:o.

Enligt bilagan N:o 5 a till Kongl. Majrts nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof förekommer, bland de arbeten, om hvilkas understödjande

med statsbidrag underdånig framställning hos Kongl. Maj:t gjorts, ett

företag, bestående i omläggningar på allmänna landsvägen emellan Karlstad och

Kristiania från Gillbergs härads vestra gräns genom Silbodals med flera socknar

till giäusen mot Norge vid Hans tull, deröfver Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader uti förberörda generalförslag afgifvit infordradt yttrande och på

anförda skäl tillstyrkt, att till dessa anläggningars verkställande måtte hos Riksdagen

begäras ett anslag af 168,000 kronor.

Då emellertid, uppå de skäl som under mom. l:o här ofvan blifvit anförda

Kongl. Maj:t ej funnit skäl till innevarande Riksdag göra framställning om ifrågavarande

arbetes understödjande med statsbidrag, har i en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 61) Herr J. N. Biesert föreslagit, att Riksdagen måtte, till

väg omläggning genom Nordmarks härad i Wer mland från Gillbergs härads vestra gräns

genom Silleruds, Silbodals, Holmedals och Töcksmarks socknar till gränsen mot Norge

vid Håns tull, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af

168,840 kronor 67 öre, motsvarande 2/3 af den till 253,261 kronor beräknade kostnaden,

och i öfrigt på de för dylika företag vanliga vilkor, att utgå under 3 Ar

och deraf under år 1879 med 30,000 kronor.

Till stöd för detta sitt förslag har motionären dels anfört, att en stor del

af den nuvarande vägen å ifrågavarande vägsträcka hade lutningar af 1 på 4, 1

på 5 och 1 pa 6, hvilket förhållande måste i hög grad hämma trafiken på densamma,

dels ock hänvisat till de i Kongl. Civildepartementet, förvarade ritningar,

utlåtanden med flera handlingar angående denna vägomläggning, af hvilka Utskottet

jeimäl tagit del och utaf hvilka inhemtas, att, enär vägföretaget med hänsyn

till de å den gamla vägen varande svåra lutningarne syntes för underlättande af

kommunikationen mellan Wermland och Norge vara väl behöfligt samt vägsträckningen

vi,lare vore belägen ungefär midt emellan Dalslands jernväg och nord
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

5

vestra stambanan och någon ny jernvägsförbindelse i denna riktning icke kunde

vara i den närmaste framtiden att emotse, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

lika med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wermlands län, förordat

statsbidragets beviljande.

Om än detta sålunda ifrågasatta arbetsföretag alltså torde kunna anses

vara af gagnande beskaffenhet, kan Utskottet likväl ej finna annat än att de skäl,

hvilka föranledt Kongl. Maj:t att icke för det närvarande hös Riksdagen begära

statsbidrag för detsammas utförande, äfven för Riksdagens beslut i frågan böra

vara bestämmande, och Utskottet hemställer alltså,

att Herr Bieserts ifrågavarande motion må lemnas utan

afseende.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommnnikationer.

6:o.

För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar

och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1879 anvisa samma

belopp, som för år 1S78 beviljats, eller 20,000 kronor.

Beträffande detta anslag har Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, alldenstund

ansökningar inkommit om understöd till flera smärre hamnbyggnader, hvilka, om

bidrag till vanlig andel af anläggningskostnaden skulle kunna för dem beredas,,

erfordrade en tillgång af omkring 100,000 kronor, föreslagit dess höjande för år

1879 till 60,000 kronor; och har i öfverensstämmelse härmed Herr Per Nilsson i

Espö uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N:o 54),

enär så beskaffade företag kunde i framtiden återgälda de kapital, hvilka såväl

staten som enskilde derpå nedlagt, hemstält om anslagets förhöjande för år 1879

till 60,000 kronor.

På förut antydda skäl, hemställer Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag och afslag å Herr

Per Nilssons omförmälda motion, Riksdagen må till understödjande

af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning

af åar och farleder för år 1879 anvisa ett anslag af 20,000

kronor.

7:o.

Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar har

Kongl. Maj:t äskat ett anslag för år 1879 af 30,000 kronor, eller samma belopp

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

som för åren 1877 och 1878 varit för enahanda ändamål stäldt till Kongl. Maj:ts

förfogande.

Utskottet hemställer

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen

bifallas.

8:o.

Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg beviljade Riksdagen år

1875 ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100,000 kronor, att utbetalas med

en femtedel under hvarje af åren 1876—1880.

I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må af berörda anslag till utgående under

år 1879 anvisa 20,000 kronor.

9:o.

Såsom bidrag till förbättrande af liamnen vid Oskarshamn, som beräknats att

kosta 169,300 kronor 80 öre, beviljade 1877 års Riksdag ett lån af 80,000 kronor,

deraf för år 1878 anvisades att utgå 40,000 kronor.

I enlighet med Kongl. Majrts förslag, hemställer Utskottet,

att återstoden af sagda lånebidrag må anvisas till lyftning

under år 1879 med 40,000 kronor.

10:o.

Skanörs och Falsterbo hamndirektion har, på grund af ett vid allmän rådstuga

den 18 September 1676 direktionen lemnadt uppdrag, hos Kongl. Maj:t sökt,

att hos Riksdagen måtte, för byggande af en båthamn vid Skanör i enlighet med

derför af Distriktschefen Majoren A. Remmer uppgjord plan, utverkas ett anslag

utan återbetalningsskyldighet, motsvarande minst 2/3:delar af den beräknade

kostnaden.

Af de till Utskottet öfverlemnade, ärendet rörande, handlingar samt bilagan

N:o 5 a till Kongl. Maj:ts nådiga proposition sid. 135—138 inhemtas hufvudsakligen:

att för hamnanläggningens utförande blifvit af Majoren A. Remmer

utarbetade två alternativa kostnadsförslag, slutande det ena å 76,000 och det

andra å 75,000 kronor, af hvilka Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen förordat det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30. 7

senare; samt att till stöd för den underdåniga ansökningen anförts, hurusom

invånarne i Skanör och Falsterbo, som genom städernas läge på en i hafvet

långt från bebodda trakter utskjutande landtunga vore hänvisade att genom

fiske och lotsning af fartyg genom Flintrännau i Öresund söka sin utkomst,

hade att vid utöfvandet af dessa näringar kämpa med stora svårigheter, då

hamn derstädes helt och hållet saknades, och de små båtar om 3 fots djupgående,

med hvilka förbindelsen emellan sjön och land uppehölles, måste i följd

af kustens långgrunda beskaffenhet förankras på 800 å 1,000 fots afstånd från

stranden; att behofvet af hamn, hvars afhjelpande icke saknade vigt äfven för

städernas handel, blifvit i hög grad känbart, sedan den pa grund af nådig

befallning tillkomna så kallade Öresunds lotsinrättning, hvars ena i Skanör förlagda

station sysselsatte 20 ständigt tjenstgörande och 4 reservlotsar, från 1874

års ingång börjat siu verksamhet; att, enär det på hela den 36 engelska eller

omkring 51/2 svenska mil långa kuststräckan emellan Malmö och Trelleborg icke

funnes något skydd för de båtar, som från närmare eller fjermare fiskelägen

idkade fiske i södra delen af Öresund, antagligt vore, att fiskare gerna skulle

anlöpa en hamn vid Skanör, hvilken äfven för det fiske, som af de båda ifrågavarande

städernas invånare bedrefves, komme att blifva af stort gagn och

jemväl kraftigt medverka till uppkomsten af en lönande kustfait med mindre,

däckade fartyg samt dymedelst och genom den lyftning, Öresunds lotsinrättning

skulle erhålla, åstadkomma en ändring till det bättre i städernas nuvarande

tvinande tillstånd; att inkomsten af lotsningen, beräknad till och med Augusti

månad hvarje år, inbragt

år 1874 för 425 fartyg.........kr. 13,936: 96.

„ 1875 „ 343 „ .......... n>421: 2L

„ 1876 „ 473 „ ........... 16,050: 20.

„ 1877 „ 542 „ .........v 19,162: 74.

utvisande således ett ej oväsentligt framåtskridande; att Malmöhus läns hushållningssällskap

utfäst ett bidrag för ändamålet af 6,000 kronor; samt att det

endast genom åtnjutande af detta bidrag och det begärda statsanslaget blefve

möjligt att genomföra det för de båda samhällenas framtid så vigtiga företaget.

I sitt öfver sjelfva planen till hamnanläggningen afgifna utlåtande anför

Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, att mot densamma ingen

annan invändning vore att göra än att vid denna, likasom hvarje annan plan för

en mindre hamnbyggnad på ifrågavarande del af kusten, uppgrundningar i hamnen

från de lättrörliga sandrefiarne vore att befara, hvarigenom underhållet af densamma

antagligen komme att blifva svårt och dyrt och möjligen i längden öfverstigande

de två städernas förmåga att underhållet bekosta, hvilken betänklighet

Styrelsen ansett sig, vid det annars väl motiverade och i många hänseenden behjertansvärda

hamnförslaget, böra anföra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län har till Kongl. Maj:t

öfverlemnat ett ytterligare afgifvet underdånigt yttrande af sökanderne, deruti,

beträffande Kongl. Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader farhåga, angående

möjligheten att underhålla hamnen andragits, att erfarenheten ådagalagt,

det vid 9 eller 10 fots djup, som förefunnes vid inloppet till den blifvande hamnen,

sanden icke vore rörlig, och att, då sålunda ingen större muddringskostnad

torde under de första 5 eller 10 åren ifrågakomma, likasom icke heller något

väsentligt underhåll af brygga, vågbrytare och kajer, en fond borde kunna under

tiden bildas af inflytande hamnafgifter till mötande af de för ifrågavarande ändamål

erforderliga utgifter.

För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med tillstyrkande af

ansökningen, erinrat om det förhållande, att hamnen, oafsedt de ofvannämnda

fördelarne för städerna, syntes efter Flintrännans utprickning och inrättandet af

större lotsstationer i Skanör och vid norra ändan af Öresund samt öppnandet af

telegrafstation i Skanör, böra till följd af sitt läge blifva af stor betydelse för de

fartyg, som till uppgifvet antal af 100 i medeltal dagligen passerade der förbi och

finge ett beqvämt tillfälle att med post eller telegraf emottaga och afsända meddelanden,

hvilket under närvarande förhållanden vore blott med stor svårighet

och tidsutdrägt möjligt.

Lotsstyrelsen, som på det varmaste tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen,

har dervid hänvisat till den stora nytta, icke blott lotspersonalen, hvilken utgjorde

en vigtig del af städernas befolkning, utan äfven de talrika sjöfarande i denna del

af Östersjön, der strandens långgrunda beskaffenhet gjorde det omöjligt att med

båt närma sig kusten på mindre än flera hundra alnars afstånd, skulle hemta af

hamnanläggningen.

Härjemte erinras i Distriktschefen, Majoren Remmers i frågan afgifna betänkande,

att, enligt officielt lemnad upplysning, mellan 30 och 40,000 fartyg årligen

passera förbi Falsterbo och Skanör, samt att denna plats vid södra inloppet

till Sundet ligger närmare till hands för behöfligt lotsbiträde än den vid sydöstra

kusten af Amager, 15 å 18 minuter nordligare belägna Danska Dragörs lotsstation,

hvilken dock hade det företrädet att ega en god båthamn med obehindrad

ut- och insegling vid alla vindar; hvaremot till stor skada för de svenska lotsarnes

täflan med de danska, all kommunikation mellan sjö och land vid vissa

vindar vore vid Skanör och Falsterbo alldeles omöjlig.

Då otvifvelaktigt saknaden af hamn varit en väsentlig orsak till ifrågavarande

fordom blomstrande städers tillbakagående i handel och rörelse samt

alltjemt hindrade dem att följa med i den starka utveckling, hvaråt landet i öfrigt

under senare tider haft att glädja sig; men med allt skäl kunde antagas, att en

hamnanläggning äfven i den inskränkta omfattning, som nu ifrågasattes, ej mindre

skulle åt städerna bereda stora fördelar med tilltagande välmåga, hvarigenom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

ock utväg torde beredas dem att utan för stor svårighet _ bestrida kostnaden för

hamnens underhåll, än äfven komme att för lotsningen i Öresund likasom för sjöfarten

i allmänhet blifva af väsentligt gagn, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till utförande i enlighet med det derför af Majoren Remmer afgifna

förslag, alternativet N:o 2, af en mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja ett

belopp af 50,000 kronor, att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå med

25,000 kronor under år 1879 och med 25,000 kronor år 1880.

Utskottet finner den ifrågasatta hamnanläggningen ej blott vara af stort

gagn för städerna Skanör och Falsterbo, hvilka likväl uppenbarligen ej förmå att

utan understöd af allmänna medel densamma utföra, utan ock ega ej ringa vigt

ur synpunkten af ett sorgfälligt upprätthållande af de internationella förpligtelser,

hvilka i och för sjöfartens underlättande å denna punkt af kusten böra tillgodoses.

Med säkerhet lärer ock kunna antagas, att denna hamns anläggning, till följd af dess

läge vid landets utskjutande sydvestra hörn och den stora mängd fartyg, som

dagligen måste passera denna punkt, komme att bidraga till en betydlig ökning

af den inkomst, som lotsningen kan medföra. Saknaden af en hamn vid Skanör

bidrager nemligen att leda en del af lotsningen, med alla deraf följande fördelar,

i den danska farleden genom Drogden i stället för den svenska genom Flintrännan,

ehuru denna senare, numera med erforderliga sjömärken och fyrar försedda,

förbi Malmö ledande farled torde ingifva seglare fullt lika stor trygghet

som den mellan Saltholmen och Dragör belägna, förbi Köpenhamn ledande, smalare

och grundare farleden genom Drogden.

På grund häraf, och då alltså frågan om anläggande af en hamn vid

Skanör synes böra bedömas ur en långt vidsträcktare synpunkt än endast den af

Skanörs och Falsterbos intresse, har Utskottet ansett sig böra förorda bifall till

detta Kongl. Majrts förslag. Dock har Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad

tillförene blifvit bestämdt vid beviljande af statsbidrag för hamnarbeten vid Trelleborg,

Cimbrishamn och Wisby, funnit det jemväl i ifrågavarande fall böra såsom

ett vilkor stadgas, att Skanör och Falsterbo städer skola åtaga sig att, utan vidare

anspråk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet, enligt af Kongl. Majrt

faststäld plan och derefter ständigt underhålla hamnanläggningen i sådant skick,

att den kan för trafiken begagnas.

Utskottet hemställer fördenskull

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen må

till utförande af en mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja

ett belopp af 50,000 kronor, att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

utgå med 25,000 kronor under år 1879

och med 25,000 kronor under år 1880, dock under vilkor, att

Skanör och Falsterbo städer åtaga sig att, utan vidare anBih.

till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami, 1 Afd. 18 Eäft. , 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

språk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet enligt

af Kongl. Maj:t faststäld plan och derefter ständigt underhålla

hamnanläggningen i sådant skick att den kan för trafiken

begagnas.

c. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

ll:o.

Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till

understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldigliet af sådana ny utdikning ar och

vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostlåndigheten, måtte anvisas

samma belopp, som under de senare riksdagarne för enahanda ändamål beviljats

eller 80,000 kronor.

Deremot har i Andra Kammaren Herr L. J. Fahlander i en motion (N:o 63)

med hänvisande särskildt till förhållandena i Norrland med dess, särdeles i

Vester- och Norrbotten, förekommande stora vidder af frostledande myrar, mossar,

dyn och träsk, hemstält om detta anslags höjande till 300,000 kronor.

Jemväl hos Kongl. Maj:t hafva, på sätt bilagan N:o 5 a till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition samt de till Utskottet öfverlemnade handlingar utvisa, framställningar

gjorts om höjande af ifrågavarande anslagsfonds belopp, i det nemligen

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de tre nordligaste länen med förord

öfverlemnat särskilda underdåniga skrivelser, deri sistlidet års Landsting, dels i

Vester-Norrlands och Norrbottens län anhållit, att •för hvarje af nästkommande

tre år måtte till understödjande af frostafledande myrutdikningsföretag anvisas

400,000 kronor, och dels i Vesterbottens län begärt detta anslags bestämmande

till ett belopp, som medgåfve att tilldela länet en summa, som närmare än hvad

hittills varit förhållandet motsvarade behofvet.

Sedan likväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i afgifvet

yttrande, — ehuru erkännande nyttan och nödvändigheten deraf att en anslagsfond

funnes, hvaraf intressenter uti sådana företag, hvilkas utförande icke lemnade

någon annan egentlig vinst än den, som uppkomme genom undanrödjande af frostledningar,

kunde få bidrag — förmält sig på grund af vunnen erfarenhet hafva

kommit till den öfvertygelse, att det i allmänhet vore lämpligare och för vissheten

att understödsmedlen rätt användes mer betryggande, om vattenaftappningsföretag

i vidsträcktare mån än hittills, synnerligast inom de norra länen, varit fallet, understöddes

medelst lån i stället för med anslag samt alltså hemstält om ifrågavarande

anslags utgående med oförändradt belopp af 80,000 kronor, har Kongl.

Maj:t ej funnit skäl vara för handen, att hos Riksdagen begära denna anslagsfonds

höjande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

11

Utskottet hemställer,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med afslag å

Herr Fahlanders motion, ett anslag af 80,000 kronor må för

år 1879 beviljas till understödjande af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten.

12:o.

Till befrämjande, medelst lån, af utdikning ar och aftagning ar af sanka trakter

och sjöar till beredande af odlings företag, har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp,

som af sistlidna årens Riksdagar beviljades, eller 100,000 kronor.

I afseende å sättet för detta lånebelopps anvisande och utgående har

Kongl. Maj:t föreslagit en förändring.

Af bilagan N:o 6 d. till Kongl. Maj:ts nådiga proposition sid. 6 inhemtas

nemligen att statsrådet och chefen för finansdepartementet, i fråga om beräkning

af statsinkomsterna för år 1879, fästat uppmärksamheten dera, att i den

summa af 250,000 kronor, hvartill extra uppbördsmedlen senast af Riksdagen

beräknades, inginge ett belopp af 147,090 kronor 34 öre kapitalafbetalningar och

räntor å de odlingslån, som utginge af den under Statskontorets förvaltning stälda

fond för nämnda utlåning. Af de sålunda inflytande afbetalningar hade hittills nya

lån utgifvits till ett belopp af 100,000 kronor, som å motstående sida af riksstaten

under Sjette hufvudtiteln uppförts som särskildt anslag. Då det likväl vore mindre

egentligt, att under hufvudtitlarne uppfördes lån under anslagstitel, som endast

förökade riksstatens slutsiffra, och då alldeles samma syfte vunnes genom en

bestämmelse, att af de till nämnda fond inflytande afbetalningar ett belopp af

100,000 kronor finge för år 1879 af Kongl. Maj:t användas till nya odlingslån,

har nämnde departementschef, under förutsättning att Kongl. Maj:t ville på föredragning

af chefen för civildepartementet besluta af Riksdagen begära ett sådant

medgifvande och att nämnda belopp således ej å Sjette hufvudtiteln som anslag

uppfördes, ansett de extra uppbördsmedlen böra beräknas till ett med 100,000

kronor minskadt belopp, eller till 150,000 kronor.

I öfverensstämmelse härmed och jemte det de extra uppbördsmedlen af

Kongl. Maj:t beräknats till endast 150,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu på det

sätt föreslagit ifrågavarande belopps anvisande, att Kongl. Maj:t af Riksdagen begärt

medgifvande, att af de till den så kallade odlingsfouden i Statskontoret inflytande

afbetalningar å äldre för nämnda ändamål utgifna lån under år 1879 få

anvisa nya lån till sammanräknadt belopp af 100,000 kronoi.

Utskottet har ej något att erinra mot bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag i hvad det äskade beloppet angår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Deremot har Utskottet ej funnit nog giltiga skäl förefinnas till det förändrade

sätt för de begärda medlens anvisande och bokföring, som, på sätt

ofvan förmälts, blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget.

Utförandet i riksstaten, såsom hittills, af det utgående beloppet 100,000

kronor såsom utgift och det motsvarande ingående beloppet, inbegripet i extra

uppbördsmedlen, såsom inkomst har synts Utskottet tydligare och rigtigare angifva

det verkliga förhållandet med denna del af statsverkets rörelse, än om dessa,

hvarandra motsvarande poster, enligt Kongl. Maj:ts förslag, utginge den ena mot

den andra.

Härtill kommer, att Kongl. Maj:ts förslag i afseende å sättet för dessa medels

anvisande och redovisning ej kan genomföras under annan förutsättning än den,

att kapitalafbetalningar och räntor å ifrågavarande odlingslån uppgå till lika

eller större belopp än den till enahanda ändamål anvisade utgiftssumma. Redan

för år 1879 har Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit

denna utlåningsfonds höjande till 200,000 kronor, och statsrådet och chefen

för civildepartementet har, under uttalande deraf, att en sådan förhöjning vore både

önskvärd och väl behöflig, af anförda orsaker ansett sig endast för närvarande

icke böra tillstyrka en dylik tillökning. Om emellertid, för ett blifvande statsregleringsår,

inkomsten skulle komma att understiga den för samma ändamål

anvisade utgiftspostens belopp, blefve det, åtminstone för det Överskjutande

utgiftsbeloppet, omöjligt att tillämpa det nu föreslagna sättet för medlens anvisande.

På giund häraf och då den fördel, som kunde af det förändrade bokföringssättet

uppkomma, ej synes till fullo motsvara ofvan antydda olägenheter,

och samma förändrade bokföringssätt ej heller under alla omständigheter skulle

kunna konseqvent genomföras, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det sätt bifallas,

att Riksdagen, på sätt tillförene i enahanda afseende

egt rum, må till Kongl. Maj:ts disposition för år 1879 anvisa

100,000 kronor till befrämjande, medelst lån, af utdikningar

och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande

af odlingsföretag.

13:o.

För sänkning af sjöarne Hjehnaren ooh (f-ismuren beviljade 1877 års Riksdag

Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å 2,000,000 kronor att från

Statskontoret utgå med 600,000 kronor under år 1878, 300,000 kronor under hvarje

af åren 1879, 1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under år 1883; och har

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 30.

med anledning häraf Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år 1879 af de på samma

år belöpande 300,000 kronor af detta lån.

Utskottet, som framdeles kommer att meddela yttrande öfver Kongl. Maj:ts

angående beredande af tillgång till ifrågavarande understöds bestridande hos

innevarande Riksdag gjorda förslag, hemställer nu,

att Riksdagen må i ytterligare afräkning å ifrågavarande

lån, till utgående från Statskontoret under år 1879, anvisa

300,000 kronor.

14:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna

arbeten äfvensom i fråga om hontrollen derå, att sådana arbeten enligt

faststälda planer utföras, har Kongl. Maj:t föreslagit, att nu gällande bestämmelser

må äfven för år 1879 bibehållas.

Vid den bos Utskottet ofta förekommande granskning af handlingar rörande

arbetsföretag af ifrågavarande beskaffenhet har Utskottet funnit det vara önskvärdt

och kunna leda till större såväl trygghet för anslagna medels behöriga

användande som möjlighet att kontrollera sättet för ett med statsbidrag understödt

arbetsföretags utförande, om Kongl. Maj:t, lika som för de med statslån

understödda jernvägsbolag finnes stadgadt, egde att underkasta menighet eller

annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till utförande jemväl af nu ifrågavarande

slags arbeten, alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvades

lämpliga och nödiga. Särskildt skulle en sådan rättighet mången gång med

fördel kunna begagnas i fråga om sådana arbetsföretag, som antingen understödjas

med mera betydliga belopp eller äro af den omfattning att någon längre

tid åtgår för deras utförande.

Utskottet hemställer alltså,

att nu gällande allmänna vilkor och föreskrifter i afseende

å de statsbidrag, som blifvit anvisade för väganläggningar

och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer

samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,

hvilka föreskrifter och vilkor innefattas i Riksdagens

underdåniga skrivelser den 23 Maj 1873 (N:o 67, mom.

8:o och 68), den 23 April 1874 (N:o 27, mom. 11) samt den

5 Maj 1876 (N:o 27, mom. -12:o), fortfarande skola blifva

gällande, endast med det tillägg att menighet, bolag eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till utförande af

nu ifrågavarande slags arbeten, i öfrigt skall underkastas alla

de vilkor och kontroller, soro af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Stockholm den 4 Mars 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

vid 6:te punkten (angående fonder för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning af åar och farleder):

af Herr Grefve C. Beck-Friis;

vid 10:de punkten (angående statsbidrag till utförande af en mindre hamnanläggning

vid Skanör);

af Herr Grefve Axel Mörner, som ansett, att, med .utelemnande af det

föreslagna vilkoret om städerna Skanörs och Falsterbos förpligtande att, utan

vidare anspråk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet enligt.af Kongl.

Maj:t faststäld plan och derefter ständigt underhålla hamnanläggningen i sådant

skick att den^kan^för trafiken begagnas, Utskottets hemställan endast bort innehålla,

‘‘att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen må till utförande af en

mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja ett belopp af 50,000 kronor, att såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet utgå med 25,000 kronor under år 1879 och

med 25,000 kronor under år 1880”;

vid 12:te punkten (angående fonden för befrämjande, medelst lån, af utdikningar

och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag):
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

15

l:o af Herr C. Ekman, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts i ämnet framstälda förslag och alltså hemställa, “att Kongl. Maj:t

må ega att, till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sanka

trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, af de till den så kallade odlingsfonden

i Statskontoret inflytande afbetalningar å äldre för nämnda ändamål utgifna

lån under år 1879 anvisa nya lån till sammanräknadt belopp af 100,000

kronor”; samt

2:o af Herr L. O. Larsson.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande Nio 30 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt

vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

Till fond för anläggning af nya

samt omläggning eller förbättring

af backiga eller

eljest mindre goda vägar ...

Till väganlägning mellan Lycksele

och Stensele kyrkor i

Vesterbottens län ...............

För anläggning af väg mellan

Bredåker och Nedre Edefors

i Öfver Luleå socken

af Norrbottens län...............

För väganläggning från Sorsele

kyrka till Strycksele by jemte

sidoväg från Lycksele öfver

Ulriksdal, Carlgård, Husbondliden

oöh Ruskträsk......

Anslag.

Lån.

B. Bro- och hamnbyggnader.

Till fond för understödjande

af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensning

af åar och farleder ............

Transport

200.000

25,000

20,000

60,000)

20,000

20,000

Summa

anslag.

Summa

lån.

305,000

305,000

Summa

anslag och

lån.

305,000

305,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.

17

•

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa

anslag och

lån.

Transport

20,000

|--

305,000

_

305,000

_

Till fond för byggande vid

större fisklägen af smärre båt- hamnar

30,000

Till fullbordande af hamnan- läggningen vid Trelleborg ...

20,000

Till förbättrande af hamnen

vid Oscarsharnn ..............

40,000

Till utförande af en mindre

hamnanläggning vid Skanör

50,000 kronor, deraf till

utgående under 1879 anvi- sats .....

25,000

95.000

40,000

135,000

C. Sjösänkningar och andra

vattenaftappnings/Öretag.

Till fond för myrutdikningar

och vattenaftappningar till

förminskande af frostlåndig- heten

80.000

Till fond för understödjande

af utdikningar och aftapp- ningar af sanka trakter och

sjöar till beredande af odlings- företag ..............................

100,000

Till sänkning för sjöarne Hjel- maren och Qvismaren .........

—

—

300,000

—

80,000

400,000

480,000

-

Summa kronor--

—

'' l-l

480,000

—| 440,000

—

920,000

— 1

BUi. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:47 Skrifvelse, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt vattenkomnvunikationer, äfvensom anslagna fonder till sjösänkningar s. 3 i texten