Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33

1878-03-18 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:33, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

N:0 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1878, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i fråga om beviljande

statens jernvägsbyggnader.

af anslag till fortsättande af

(R. A.)

Utskottet får härmed afgifva yttrande öfver de förslag, hvilka

Kongl. Maj:t, i den till Utskottet remitterade nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof, framlagt beträffande beviljande af anslag

till fortsättning af statens jernvägsbyggnader.

A) Angående norra stambanan genom Norrland samt tvärbanan mellan

Torpshammar och riksgränsen.

Af bilagan N:o 5 a, till Kongl. Maj:ts ofvannämnda nådiga proposition,

sid. 117—-120, inhemtas, att sedan Kongl. Maj:t tillförene tid efter

annan faststält arbetsplaner för bandelarne Storvik Bollnäs å den uppåtgående

norra stambanan samt för bandelarne rorpshammar Bräcke

och Ytterån—Riksgränsen å tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen,

så har Kongl. Maj:t den 31 sistlidne December, i Råga om

linierria emellan Bollnäs och Ange å den förra samt emellan Bräcke och

Ytterån å den senare stambanan, godkänt ett af Styrelsen öfvei statens

jernvägsbyggnader upprättadt, från den äldre planen i viss mån afvikande0

förslag till bestämmande af jernvägens sträckning mellan nyssnämnda

punkter, hvilket nya förslag å linierim Storvik—Ange och Torpshammar—Ytterån

medfört de förbättringar: att alla de svåra lutningarne

å äldre linien af 1:60 till och med 1:79, i längd 11 mil 18,520 fot,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

och af 1 : 80 till och med 1:99, i längd 2 mil 22,740 fot, eller tillsammans

14 mil 5,260 fot, kunnat å den nya linien undvikas; att stigningarnes

sammanlagda höjd blifvit å den nya linien minskad från

10,898,5 fot till 8,015,8 fot, eller med 2,882,7 fot; att sammanlagda längden

horizontalbana enligt den nya linien ökats med 1 mil 1,538 fot;

samt att sammanlagda längden af kurvor med mindre radie än 1,500 fot

blifvit å den nya linien minskad med 3 mil, hvilka betydliga, på ökandet

af banans blifvande trafikförmåga och minskning af drift- och underhållskostnaderna

vid densamma väsentligen inverkande, förbättringar kunnat

åstadkommas, utan att den beräknade anläggningskostnaden ökais

med mera än 1,134,000 kronor och hela våglängden med mera än

1 mil.

Efter omförmälande häraf har Statsrådet och Chefen för Civildepartementet,

vid afgifvande inför Kongl. Maj:t af underdånigt förslag om

anvisande af de under år 1879 erforderliga medel för fortsättande af

ifrågavarande jernvägsbyggnader, anmält en härmed sammanhängande,

af Styrelsen för statens jernvägstrafik gjord underdånig framställning,

som föranledts af svårigheten, eller rättare sagdt omöjligheten, att åtminstone

på vissa sträckor och stationer få förhyra enskilda lägenheter

af lämpligt läge och beskaffenhet, till bostäder för den jernvägspersonal,

som måste vara bosatt i liniens och stationernas närmaste granskap, och

för hvilken personals herbergerande särskilda husbyggnader lika litet vid

deri norra som vid de öfriga stambanorna blifvit uti kostnadsförslagen

för sjelf va jernvägsanläggningen afsedda att med de till jernvägsbyggnadsstvrelsens

förfogande stälda medel bekostas. Då enligt byggnadsplanen

tvänne särskilda bandelar blefve färdiga att före slutet af innevarande

år öfverlemnas till Trafikstyrelsens förvaltning, nemligen emellan

stationerna Holmsveden och Bollnäs, 3 mil, i fortsättning af senast

fullbordade linien Storvik—Holmsveden samt emellan Torpshammar och

Ifräcke, 6,5 mil, på tvärbanan i Medelpad och Jemtland, vore det utan

tvifvel nödvändigt att senast under år 1879 vid dessa bandelar få uppföra

bostäder åt den personal, som oundgängligen derstädes måste anställas

för banornas bevakning och underhåll samt rörelsens handhafvande

och den rörliga materielens vidmakthållande; och har Styrelsen

derför hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition föreslå

Riksdagen att ställa ett anslag om högst 200,000 kronor till Kongl.

Maj:ts disposition under år 1879 för att, efter nådig pröfning af derom

från Styrelsen för Statens jernvägstrafik ingående underdånigt förslag

med kostnadsberäkning, användas till uppförande af bostäder för behöflig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

5

tjenstepersonal vid de delar af norra stambanan, som under tiden komme

att för allmän trafik öppnas.

Då den för uppförande af de ifrågasatta byggnaderna erforderliga

utgift, hvilken otvifvelaktigt vore af beskaffenhet att böra utgå af de för

omförmälda bandelars anläggning afsedda medel, icke tagits i beräkning

vid uppgörande af kostnadsförslaget för denna anläggning, kunde den

antagligen icke bestridas utan öfverskridande af kostnadsförslagets summa;

men i öfverensstämmelse med hvad Departementschefen i underdånighet

tillstyrkt, har Kong]. Maj:t ej velat, genom åskande för ändamålet af ett

särskildt anslag, föreslå afvikelse från den vid 1874 års riksdag antagna

plan i afseende å de''belopp, som årligen till och med år 1880 böra användas

för anläggning af ifrågavarande statsbanor, enligt hvilken plan

skulle under nästkommande år få utgå högst 6,000,000 kronor, utan enär

förutnämnda utgift ansetts kunna af detta anslagsbelopp bestridas utan

synnerligt men för öfriga arbetens utförande, föreslagit Riksdagen att

dels, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom

Norrland, än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, för

år 1879 anvisa ett belopp af 6,000,000 kronor, dels ock medgifva, att af

detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder,

utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt

tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma

att för allmän trafik upplåtas.

I sammanhang med nyssnämnda nådiga förslag har Utskottet till

behandling förehaft en inom Andra Kammaren af Herr G. Hcegt/ström

väckt motion (N:o 146), i hvilken Herr P. Engrnan instämt. Uti densamma

har hufvudsakligen anförts, att, då, till följd af den nuvarande

ekonomiska ställningen, mycken arbetskraft i saknad af tillfälle till eljest

vanlig användning antagligen komme att erbjudas till billigt pris, det

skulle lända till stor fördel för såväl staten i egenskap åt arbetsgivare

som ock för arbetsbehöfvande i landet, om arbetena vid omförmälda

jernvägsbyggnader kunde under den närmaste framtiden i någon mån ökas.

Utom sålunda ernådd billigare arbetskostnad och beredande af behöflig

arbetsförtjenst, skulle ett tillfälligt påskyndande af statens redan beslutade

och pågående jernvägsbyggnader äfven ur den synpunkten vara

fördelaktigt, att dessa kunde tidigare än eljest blefve händelsen lemna inkomst.

Då det hittills anvisade årsanslaget måst fördelas å tre skilda

delar af den ifrågavarande långa jernvägssträckan hade detsamma understundom

icke medgifvit arbetenas fortsättning under hela den tid af året,

då de klimatiska förhållandena eljest skulle sådant tillåtit, och kunde

enligt motionärens åsigt häraf blifva en följd, att företagets fullbordan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

komme att fördröjas icke oväsentligt utöfver den ursprungligen beräknade

tiden. På dessa skäl och under erinran, att det för ifrågavarande

jernvägsbyggnad beräknade anslagets slutsumma icke komme att genom

bifall till motionärens förslag i någon mån ökas, har han hemstält, att

Riksdagen, till fortsättande af arbetena å den norrländska stambanan och

tvärbanan mellan Torpshammar och norska gränsen, måtte för hvartdera

af åren 1878 och 1879 anvisa eu eller två millioner kronor utöfver hvad

för det förra året redan vore anslaget och Kongl. Maj:t för det senare

året äskat.

Mot bifall till Kongl. Maj:ts förslag, som afser jernvägsbyggnadsanslaget

för är 1879, har Utskottet ej funnit något att erinra, hvarken

beträffande anslaget till sjelfva järnvägsanläggningen eller i fråga om

uppförande af de ifrågasatta, särskildt vid norra stambanan, som framgår

genom glest bebodda trakter, oundgängligen nödiga byggnaderna för

tjenstepersonalen.

Beträffande det af Herr Hseggström väckta förslag, har Utskottet

ansett detsamma förtjena Riksdagens uppmärksamhet. Utskottet har

visserligen ej förbisett, att, enligt den för 1874 års Riksdag framlagda

plan, det belopp, som skulle under de af motionären omförmälda åren

1878 och 1879 på statens jernvägsbyggnader i Norrland användas, beräknades

till 6,000,000 kronor för hvartdera året. Uppenbart är likväl,

att förändrade förhållanden lätteligen kunna, om ej nödvändiggöra, så

åtminstone gifva giltig anledning till en och annan afvikelse från en

plan, upprättad så lång tid förut och för ett så vidsträckt företag. Sådan

anledning finnes, enligt Utskottets åsigt, för närvarande i detta fall

för bauden.

Här ofvan har ur statsrådsprotokollet meddelats, att, för ökande

af ifrågavarande jernbanas trafik förmåga och minskning af drift- och

underhållskostnaderna å densamma, den beräknade anläggningskostnaden

måst öfverskridas med 1,134,000 kronor. Häraf följer, att om för något

år, då sådant kan pröfvas gagneligt, det beräknade utgiftsbeloppet skulle

ökas med ett belopp, som ej öfverskrider det nyssnämnda, komme en

sådan tillökning ej att medföra lubbning i arbetsplanen i dess helhet,

utan tvärtom bidraga att. möjliggöra arbetets afslutandc inom beräknad tid.

Chefen för statens jernvägsbyggnader har, angående ifrågavarande

pågående jernvägsarbeten, meddelat Utskottet en promemoria, hvaraf in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 33.

7

hemtas, att innevarande års af Kongl. Maj:t gillade arbetsplan för arbetena

å stambanan genom Norrland omfattar, å den uppåtgående stambanan,

dennas fullbordande mellan Holmsveden och Bollnäs, så att denna

handel före årets utgång skulle kunna för allmän trafik upplåtas, och, ä

tvärbanans första eller östra arbetsdistrikt, bandelens emellan Torpshammar

och Bräeke fullbordan äfvenledes före årets slut, hvarförutan

terrasseringsarbetena skulle fortgå å tvärbanans vestra del, hufvudsakligast

emellan Dufed och riksgränsen.

Kostnaden för dessa arbeten vore beräknad till det af Riksdagen

för året anvisade anslag af 6,000,000 kronor.

Då arbetena å ifrågavarande stambana nu hunnit den ståndpunkt

att en större arbetsstyrka å alla tre arbetsdistrikten skulle med största

fördel kunna användas, och det ovanliga förhållandet i år inträffat att

jordarbetena i dessa nordligt belägna trakter kunnat utan afbrott under

hela vintern fortgå, och god tillgång på tillräckligt antal arbetare jemväl,

till följd af flera orsaker, med säkerhet kunde påräknas, så skulle

under dessa gynsamma omständigheter kunna utföras vida mer arbete

än årets arbetsplan förutsatte, om tillräckliga medel till kostnadernas

bestridande blefve tillgängliga.

Man skulle i så fall undvika att redan under Juli eller Augusti

månad, till följd af bristande medel, nödgas afskeda en stor del af den på den

uppåtgående stambanan använda arbetsstyrkan, hvilken till jernvägsarbetets

fortgång skulle kunna användas till jordarbetenas fortsättning norrom

Bollnäs, och derjemte vinna en för den blifvande trafiken å tvärbanan

högst vigtig fördel, nemligen den att äfven utsträcka terrasseringsarbetena

å den nära 2 mil långa bandelen emellan Ange och Holmsjön,

der tvärbanan komme i beröring med de vidt utgrenade Hafverövattnen,

så att denna handel redan under nästa år kunde för allmän trafik

upplåtas.

För att draga fördel af nuvarande för arbetena gynsamma förhållanden,

äfvensom för att anskaffa en del för jernvägsarbetena erforderliga

inhemska tillverkningar, hvilka nu kunde erhållas för omkring

hälften af det pris, som förut derför måst betalas, vore det i högsta grad

önskvärd t, om till Kongl. Maj:ts disposition kunde ställas en million kronor

utöfver det för året redan anvisade belopp af 6,000,000 kronor.

På grund af såväl den sålunda lemnade utredning som ock de beakt

ms värda skäl, Herr Haeggström i sin motion för bifall till densamma

anfört, har Utskottet ansett sig böra förorda eu tillökning af 1,000,000

kronor i innevarande års anslag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader

i Norrland.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

Utskottet hemställer alltså:

l:o.

a) att med bifall till Kongl. Majrts förslag, Riksdagen må

dels till fortsättande af arbetena ej mindre å norra

stambanan genom Norrland, än ock å tvärbanan mellan

Torpshammar och Riksgränsen, för år 1879 anvisa ett

belopp af 6,000,000 kronor, dels ock medgifva, att af

detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande

af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för

anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid de

delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att

för allmän trafik upplåtas; samt

b) att, med anledning af Herr Hmggströms motion Riksdagen

må till fortsättande af arbetena ej mindre å

norra stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan

mellan Torpshammar och Riksgränsen för år 1878,

utöfver redan beviljade 6,000,000 kronor, anvisa och

ställa till Kongl. Maj:ts disposition ytterligare en million

kronor.

B) Angående anläggande af en jernväg från norra stambanan vid,

Carlberg till Lilla Värtan.

Redan i en den 25 Juni 1875 till Kongl. Maj:t ingifven skrift fästade

Styrelsen för statens jernvägstrafik uppmärksamheten på angelägenheten

att söka åstadkomma en sådan förbindelse emellan de till hufvudstaden

ledande jernvägar och hamn vid saltsjön, hvarigenom ett till

följd af rörelsens opåräknadt hastiga tillväxt välbehöfligt utrymme för

upplag af gröfre gods, såsom trä, stenkol, jern och malm, kunde beredas,

sedan det visat sig, att Stadsgårdshamneu, äfven efter den utvidgning

deraf, som af Stockholms stadsfullmäktige beslutits, icke skulle blifva

härför tillräcklig. Styrelsen anförde härvid bland annat: att af de förslag,

som för detta ändamåls vinnande framstälts, nemligen: att anlägga

jernväg från Carlberg till Lilla Värtan och i förening dermed hamn vid

detta vatten; eller att likaledes från trakten af Carlberg framdraga en

jernbana

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33. 9

jernbana utmed stadens norra och östra utkanter till Ladugardslandsviken

emellan Nybron och Djurgården; eller att leda jernväg till trakten åt

Barnängen med sidospår förbi Danviks qvarnar ut till saltsjön, endast

det förstnämnda syntes erbjuda de önskade fördelande, da deremot de

båda andra icke kunde uppfylla de nödiga anspråken på hamnutrymme;

att emellertid en snar utredning af de förhållanden, hvarpå lösningen åt

denna frami berodde, vore särdeles önskvärd och syntes höra åstadkommas

genom förvaltningens för de trafikerade stambanorna försorg; att,

enär stambanorna då ännu vore de enda jernvägar, som direkt ledde till

hufvudstaden, och de enda inom denna stad, hvarå besörjdes det särskilda

sia<r af trafik, som vore nödigt för öfverflyttande af gods emellan jernväg

och sjöled, det således vore endast trafikens å stambanorna intressen,

som fordrade den nya utfarten till saltsjön; att nyssberörda intressen

i förevarande fall otvifvelaktigt kornme att för all framtid hafva ett vida

högre berättigande än hvarje enskild, direkt till hufvudstaden inledd,

banas, hvadan en anordning, som skulle tjena så väl statsbanornas som

den enskilda banans ändamål, borde åstadkommas under sådana vilkor,

att stambanornas fördelar ej i ringaste man blefve beroende af de asigter,

som styrde den enskilda jernvägen, eller så att stambanorna vid

sina långväga transporter ej kunde hindras af den enskilda jemvägen

att bereda de lättnader för trafikant, hvilka kunde blifva nödvändiga för

utvecklingen af de förras trafik; att det derför syntes Styrelsen ligga i

öppen dag, att den ifrågavarande utfarten till saltsjön borde tillvägabringa

och med afseende å trafiken ordnas genom den jernvägsegare, som

härvid gjorde största insatsen i trafikrörelsen, eller Staten, att dessutom

med fog torde kunna sägas, att stambanetrafikens intressen, jemförda med

andra jernvägars, i allmänhet vore de minst ensidiga, och att, således, i

händelse af dika jernvägars konflikt i fråga om begagnandet af den gemensamma

utfarten, största oveld vore att påräkna hos stambanetrafikens

målsmän; att till den ifrågaställa utredningen hörde, bland annat, att

från Stockholms stad söka erhålla besked, i hvad mån staden för sin

handelsrörelse ville bereda hamn vid den strand, dit jernväg kunde komma

att ledas, samt sjelf ordna och bekosta anläggningen deraf; men att, då

i detta fall hamnanläggning och jernväg betingade hvarandra och i ett,

sammanhang måste utföras, det vore nödigt, att Styrelsen, om utredningen

åt henne anförtroddes, tillika bemyndigades att med Stockholms

stad träda i underhandling om fastställande af sådana grunder för en

möjligen blifvande öfverenskommelse med staden i fråga om hamnanläggningen,

hvarigenom dei ''"bléfvé möjligt uppgöra plan och beräkning för

utförandet af jernvägen; samt att, på grund häraf och af öfriga anförda

Bih. till 1 liksd. Prat. 1873. 4 Sami, 1 Åfd. 20 Raft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

skal, Styrelsen hemstälde om nådigt, bemyndigande att vidtaga de åtgärder,

som i uppgifna hänseenden blefve nödiga och att för sådant

ändamål jemväl sätta sig i förbindelse med Stockholms stadsfullmäktige.

1 anledning af denna framställning bemyndigade Kong], Maj:t genom

nådigt Bref den 2 -fuli 1875 nämnde Styrelse dels att verkställa

undersökningar för en jernvägsförbindelse emellan statens stambanor och

lämplig hamnplats vid saltsjön inom Stockholms stads område eller i

dess närmaste granskap; dels ock att inleda underhandling med Stockholms

stadsfullmäktige om fastställande af sådana grunder för stadens

åtaganden med hänsyn till en hamnanläggning vid den blifvande jernvägens

slutpunkt vid saltsjön, att plan ocli kostnadsberäkning för en jernvägs

framdragande till denna punkt kunde uppgöras och Styrelsen derefter

inkomma med rle underdåniga förslag, som, efter sålunda vunnen

utredning, kunde anses nödiga.

På grund af detta bemyndigande har Styrelsen för statens jernvägstrafik

låtit verkställa åtskilliga undersökningar, med afseende å hvilkas

föremål och beskaffenhet Utskottet får hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet

den 7 Januari 1878 finnes derom anfördt (sid. 120—131 af

bilagan N:o 5 a till statsverkspropositonen); hvarjemte Styrelsen under

den 23 Maj 1876 föreslagit Stockholms stadsfullmäktige att utse en eller

flere förtroendemän, med hvilka Styrelsen kunde förbereda ett fullständigt

förslag i ämnet att stadsfullmäktige föreläggas; och hafva sedermera,

efter ytterligare undersökningar och beräkningar samt gemensamma öfverläggningar

med de tre förtroendemän, som i följd af Styrelsens begäran

stadsfullmäktige utsett, förslag blifvit uppgjorda, hvilka, sedan stadsfullmäktige

deraf erhållit del, Styrelsen med underdånig skrifvelse den 17

Februari 1877 till Kong]. Maj:t inleinnat.

De närmare detaljerna af nämnda förslag, hvilka äro åtföljda af

kartor, plan- och profilritningar samt kostnadsberäkning, utvisas af ofvan

åberopade statsrådsprotokoll. För hamnanläggningen med tillhörande

upplagsplatser äro två särskilda planer upprättade, den ena, af inskränktare

omfång, afsedd att till en början sättas i verket, men den andra att

först framdeles, när deraf göres behof, bringas till verkställighet. Enligt

den inskränktare planen konnne hamnanläggningen att innefatta kajer

om 7,760 fots sammanräknad längd vid 20 fots vattendjup och 580

fot stenklädda jorddoseringar samt upplagsplatser till en ytvidd af vid

pass 144 qvadratref, spår och vägar ej inbegripna. Kostnaden för jernvägsbye/gnaden,

hvaraf hufvudspåret hölle i längd från rangeringsstationen

vid Carlberg till inloppsvexeln å hamnstationen vid Lilla Värtan 17,100

fot, och föreningsspåret emellan stambanan vid södra vägporten invid Carl
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 33.

11

berg och hufvudspåret 1,570 fot, eller tillhopa 18,670 fot, koinine att

jemte kostnaden för erforderliga bispår uppgå till 1,250,000 kronor, och

''utförandet af hamnanläggningen med upplagsplatser, af Lidingö bros flyttning

och af de flera härmed sammanhängande arbeten, som i kostnadsförslaget

blifvit uppförda, skulle enligt det inskränktare alternativet medtaga

2,350,000 kronor eller saminanlagdt 3,600,000 kronor, oberäknadt

ett för utförande af arbeten, som vore till gemensamt gagn för staten

och Stockholms kommun, påräknadt bidrag från statens sida till hamnanläggningen

af 100,000 kronor, härvid dock förutsatt, att lösen icke

skulle erläggas för den mindre rvmd af Stockholms stad tillhörig mark,

som för jernvägsanläggningen möjligen behöfde tagas i anspråk, eller för

den betydligare vidd af Kongl. Maj:t och Kronan tillhörande jord dels

vid Bellevue och dels inom Djurgårdens område, som för begge anläggningarne

blefve af nöden.

I afseende å fördelningen mellan staten och Stockholms stad af

arbetena och kostnaderna för dessa anläggningar föreslogs bland annat,

att staten skulle utföra jernvägsanläggningen med allt hvad dertill hörer

samt bidraga till hamnanläggningen, som verkställes af Stockholms

kommun, med nämnda 100,000 kronor, hvaraf 40,200 kronor beräknades

för 670 fot hamnkaj vid 20 fots vatten utmed 2 sidor af de på ritningarne

utmärkta upplagsplatser om 92,800 qvadratfots vidd, kvilka under

all framtid skulle af statens jern vågstrafik afgiftsfritt disponeras; 11,500

kronor för särskild gräfning och sprängning för utläggning af jernvägsspår

samt 48,300 kronor såsom andel i kostnaden för inlösen af den

gamla och utläggning af den nya flottbron till Lidingön samt för de på

staden ankommande vägomläggningar; och hade stadsfullmäktige, med

biträdande af detta förslag i hufvudsak, liemstält, att till staden måtte

af Kongl. Maj:t och Kronan kostnadsfritt upplåtas all den mark ä Djurgården,

tillsammans 730 qvadratref, som erfordras ej allenast för hamnen

och upplagsplatser derinvid, utan äfven för uppförande af behöflig»

bostäder åt hamnpersonal m. fl., samt tillika förklarat, att all staden tillhörig

mark, som jernvägen vid dess slutliga utstakning tilläfventyrs kunde

komma att öfvergå, skulle utan ersättning upplåtas till staten.

Öfver denna plan, vid hvars aflemnande Styrelsen för statens järnvägstrafik

jemväl hemstält om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition

i ämnet, erhöll Riksmarskalks-embetet under den 22 Februari nästlidet

år nådig befallning att sig utlåta.

1 sitt med anledning häraf afgifna utlåtande har Riksmarskalksembetet

anfört, bland annat, att stora och betydliga olägenheter vore

med den ifrågasatta jernvägs- och hamnanläggningen förenade, isynner
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

het för Djurgården; men att Riksmarskalks-embetet emellertid, i betraktande

af den tillätnnade jernvägs- och hamnanläggningens stora vigt och

betydelse ej mindre för Stockholms kommun, än äfven för hela det mellersta

Sverige, trodde ofvanomförmälda förluster och olägenheter såväl

som den af dessa anläggningar följande inskränkning i Kongl. Maj:ts dispositionsrätt

öfver Djurgården icke böra utgöra skäl för afstyrkande af

förslaget, förmenande dock Riksmarskalks-embetet att en ej ringa del af

samma förluster och olägenheter kunde undvikas, om jernvägen till den

tillämnade hamnen framdroges i angifven förändrad sträckning.

Uti yttrande, som Styrelsen för statens jervägstrafik, på nådig befallning,

häröfver afgifvit deri 29 Juni nästlidet år, andrages: att Styrelsen

låtit å marken undersöka, afväga och kostnadsberäkna den sträckning

för jernvägsanläggningen, som Riksmarskalks-embetet förordat; att Styrelsens

förslag, jemfördt med den af Riksmarskalks-embetet föreslagna

förändrade sträckning, erbjöde så sällsynta fördelar för både jernvägsoch

hamnanläggning, att detsammas hufvudsakliga vidhållande syntes i

det allmännas "intresse väl värdt någon uppoffring från Djurgårdens sida;

att dessa företräden hufvudsakligen best ode deri: att genom utgräfn ingen

i Storängsviken för den inre hamnens bildande nödiga fyllnadsämnen

erhölles för de yttre kajsträckningarne; att genom anläggningen af

den inre hamnen 4,000 fot långa, för vågsqvalpet skyddade, kajsträckor

med 20 fots vattendjup vunnes, och att jernvägshufvudliniens rigtning

medgåfve en så jemn fördelning af förbindelse- och lastspår genom det

till upplagsplatser afsedda området nedtill hamnkajerna och vinkelrätt

mot dessa, att nästan hela rörelsen vid hamnen kunde skötas med lokomotiv;

att fullt befogadt syntes vara, att ersättningar till vederbörande

för skada och förluster genom anläggningarne utginge enligt ett af Riksmarskalks-embetet

framstäldt yrkande; samt att Styrelsen, under åberopande

af sitt förra memorial och af hvad ofvan anförts, hemstälde, att

nådig proposition i ämnet af jemväl föreslagen lydelse måtte till Riksdagen

afiåtas.

Stockholms stadsfullmäktige hafva uti infordrad t underdånigt utlåtande

häröfver af deri 1 Augusti 1877 anmält: att de funne den af

Riksmarskalks-embetet ifrågasatta ändring i banans sträckning icke böra

ega ruin; att, i fråga om den mark, som från Djurgården skulle till staden

afträdas, stadsfullmäktige icke hade annat att erinra, än att det torde

böra tydligt uttryckas, att det till marken hörande vatten inbegrepes i

hvad till staden upplätes; samt att i öfverensstämmelse härmed stadsfullmäktige

der Stockholm—Westeras—Bergslagens jernväg börjar, en jernväg blefve

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

13

med statsmedel anlagd förbi Norrtull, Bellevue, Albano och Söderbrunn

öfver Uggelviken till en slutstation vid foten af höjdsträckningen sydvest

om Storängsviken och förmedelst ett norr om Bomsjön lagdt krökt spår

sattes i direkt förbindelse med centralstationen, allt på sätt Styrelsen för

statens jernvägstrafik föreslagit, Stockholms stad under vissa uppgifna

vilkor förbunde sig att samtidigt med denna jernvägsbyggnads utförande

företaga på sin bekostnad anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla

Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser enligt hufvudgrunderna

i det till en sammanlagd kostnad af 2,350,000 kronor beräknade

förslag. i -i •

Sedan härefter såväl Kongl. Arméförvaltningen, med anledning

deraf att den föreslagna jernvägen kornine att framgå å mark, der åtskilliga

byggnader för härens behof finnas uppförda, den 29 September

1877° afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i frågan, som ock Stockholms

stadsfullmäktige ånyo deri sig yttrat, har ärendet förekommit till

afgörande inför Kongl. Maj:t i Statsrådet, dervid Statsrådet och Chefen

för Civildepartementet anfört, att beredandet af ej mindre en omedelbar

spårförbindelse mellan det vidsträckta jernvägsnät, som redan förenade

hufvudstaden med närmare och fjermare delar af riket och som ar efter

år vunne ytterligare utsträckning, än äfven en för lastning, lossning och

upplag af gröfre och större utrymme kräfvande varor ändamålsenligt

inrättad hamnplats vid Saltsjön i närheten af hufvudstaden otvifvelaktigt

skulle lända icke blott hufvudstaden, utan äfven statens jernvägstrafik

och rikets mellersta delar till oberäkneligt gagn; och Stockholms kommun

både, med inseende af den för ändamålet erforderliga jern vägs-och hamnanläggningens

stora vigt och betydelse, förklarat sig villig tili uppoffringar,

hvilkas belopp betydligt öfverstege summan af den ifrågasatta statsutgiften.

Visserligen hade icke någon sannolikhets-beråkning öfver, trafiken

å den nya banan kunnat upprättas, men med kännedom om näringslifvet

inom hufvudstaden och dess handelsområde torde icke kunna betviflas,

att den ifrågavarande jernvägen skulle saväl genom trafiken å

densamma, som genom den deraf åstadkomna ökade rörelsen å öfriga

statsbanor, gifva god afkastning af samt äfven i sinom tid återgälda

anläggningskostnaden.

I enlighet med hvad, på grund häraf, Departementschefen tillstyrkt,

har Kongl. Magt föreslagit Riksdagen:

att besluta, det för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik uppiAttade

och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra

stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan med station i närheten af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stals-Utslcottets Utlåtande N:o 33.

nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta en million två hundra

femtio tusen kronor;

att, enär för samma jern vägsanläggning erfordras staten tillhörig,

under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva, att ersättning för intrång

och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas

antingen enskilde personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en

tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter

behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas;

att vidare medgifva:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas

nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade

Hjortparken och de Svea Artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden

för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statensjernvägstrafik

ombesörjas, må af statsmedel utgå;

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning

vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande

och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till

nytta för statens järnvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men

skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett

belopp af ett hundra tusen kronor att utbetalas under loppet af år 1880,

mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna

de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af

Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget

försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt

åtagande, samtidigt med jern vägsby gg n ad e n företager och på sin bekostnad

fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan

af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord

efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade

förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad

må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen

bifogad karta Litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstaf

verna C, I), F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet

derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade

områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof

för hamnen eller för upplags- eller byggnadsplatser, mot skyldighet

för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig

lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor, dels förvärfva

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

15

eller till lämplig plats förflytta ä denna mark nu uppförda byggnader,

hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den

i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan

varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade

inkomster ej mindre till Djurgårdskassan, än äfven till innehafvare

af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan föreslagits

för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta

den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen

enligt faststäld plan erforderlig;

samt slutligen, i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda

föreslagit, att för ändamålet bevilja och stälja till Kongl. Maj:ts förfogande

ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000

kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet

för Kongl. Maj:t att af det för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa

100,000 kronor att utgå redan under innevarande år.

Hvad Trafikstyrelsen till stöd för sin framställning om ifrågavarande

jernvägsföretags utförande anfört, synes Utskottet tydligen ådagalägga,

ej blott att en omedelbar förbindelse mellan landets jern vägsnät och en

så betydande hamn vid Saltsjön, som den ifrågasatta, af hufvudstadens

stadsfullmäktige för deras del beslutade, måste vara för handeln

och statsbanornas trafik af väsentligt gagn, utan ock att behofvet deraf

är så trängande och de fördelar, hvilka af företaget stå att hemta, så

betydliga, att detsamma torde böra ju förr dess hellre bringas till

utförande.

Frågan om förbindelse mellan de till hufvudstaden ledande jernvägar

och Saltsjön har stått på dagordningen allt sedan en slutpunkt i

Stockholm eller dess närhet skulle sökas för vestra stambanan, och, såsom

ofvan förmälts, inkom Trafikstyrelsen redan år 1875 till Kongl. Maj:t med

deri framställning, som ligger till grund för det nu, efter ärendets fullständiga

förberedande behandling, gjorda nådiga förslag. Behofvet af

jernvägs- och hamnanläggningen har under de år, som sedan dess förflutit,

allt mera ökats. Vid Stadsgården, dit ett sidospår från den så kallade

sammanbindningsbanan finnes framfördt, hafva, enligt hvad Utskottet raeddeladt

blifvit, under år 1877 mera än 9,000 vagnar med full last lossats och

lastats, men derjemte har, till följd af bristande utrymme vid Stadsgården,

ett stort antal vagnar måst lossas i pråmar vid Klara sjö och Karlbergskanalen.

Trafikens behöriga upprätthållande på detta sätt lärer emellertid,

med anledning af det allt för knappa utrymmet, vara förenadt med betydliga

svårigheter, hvilka komme att genom den nu föreslagna anläggningen

undanrödjas; hvarjemte densamma skulle för jernvägstrafikens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

ekonomi medföra ej få indirekta förmåner. Så skulle till exempel, genom

erhållande, såsom af Trafikstyrelsen vid aftalet med Stockholms stad

blifvit betingadt, af upplagsplats för stenkol vid hamnkaj med 20 lots

vattendjup, för statens jernvägstrafik besparas nu utgående pråmhyra,

som för år 1877 för 500,000 centner utgjort 16,500 kronor, men med en

stigande trafik kommer att uppgå till allt högre belopp. Derjemte skulle

genom anläggningen vid Lilla Värtan blifva ledig en vida dyrbarare plats

inom Stockholms stad, vid Klara sjö, som nu är den enda af Jeinvägsstyrelsen

disponibla lokal för dylika upplag, men hvilken är för andra

jernvägens ändamål väl behöflig.

Då Kongl. Maj:ts nu .gjorda framställning med de deri innefattade

särskilda vilkor, grundar sig "på ett med Stockholms stad eventuelt träffadt

aftal, och en rubbning i dessa vilkor således skulle kunna medföra det

äfventyr, att staden blefve från sina ofvan omförmälda, nu åtagna förpligtelse!’

löst, har Utskottet ej heller ansett någon afvikelse i en eller

annan mindre detalj af dessa vilkor böra ifrågasättas.

Den utgift, som af bifall till Kongl. Maj:ts förslag föranledes, kommer,

såsom produktiv och af beskaffenhet att böra med lanta medel bestridas,

ej att tynga på statsregleringen, utan faller utom budgeten. Vid sadant

förhållande har Utskottet ej funnit skäl vara för handen att ytterligare

uppskjuta det angelägna företagets beslutande och genomförande.

1 betraktande af hvad ofvan blifvit anfördt, och med afseende å

de stora fördelar, ur både ekonomisk och teknisk synpunkt, som äro for

Statens jernvägstrafik att förvänta af den ifrågasätta, sorgfälligt undersökta

anläggningen, hemställer Utskottet,

2.-o

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen

må besluta, det för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens

jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas

en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan

vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten

af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta

kronor 1,250,000; samt,

enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten

tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva,

att ersättning för intrång och förluster, som genom

jernvägsanläggninge!; kunna tillskyndas antingen enskilda

° ^ personer

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.

17

personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga bostadslägenheter

under en tid af högst femton år från och

med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen

verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel

gäldas; och

vidare medgifva:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen

skulle finnas nödigt att till annan af Kongl.

Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken

och de Svea Artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden

för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen

för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel

utgå;

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden

för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af

åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen

närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta

för statens jernvägstrafik och Stockholns kommun gemensamt,

men skola genom stadens försorg utföras,

Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000

kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot

rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid

afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad

plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola

till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms

stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget

försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående

fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms

stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden

företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet

å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn

med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord

efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens

jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl.

Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till

statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad

karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte

Bih. till Riked. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Åfd. 20 Eäft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-U/skottets Utlåtande N:o 33.

bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af

Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med

bokstäfverna C och D betecknade områden genast och

det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof

för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot

skyldighet för staden att dels åt lifregementets dragoncorps

bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad”, ej

öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till

lämplig plats förflytta a denna mark nu uppförda byggnader,

hvaribland de lifregementets dragoncorps tillhöriga

byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall

af sten; dels i den ordning, som kan varda af

Kongl. Ma:jt bestämd, utgifva ersättningar för intrång

och förlorade inkomster ej mindre till Djurgårdskassan°

än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter

enligt de grunder, som ofvan föreslagits för

dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt

upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva

för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig;

samt

slutligen, i händelse af bifall till hvad sålunda föreslagits,

för ändamålet bevilja och ställa till Kongl.

Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af

1,350,000 kronor att utgå med 750,000 kronor under

år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet

för Kongl. Maj:t att af det för år 1879 anslagna

belopp förskottsvis anvisa 100,000 kronor att utgå redan

under innevarande år.

Stockholm den 18 Mars 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.

19

Reservationer:

A) vid l:sta punkten (angående norra stambanan genom Norrland

samt tvärbanan mellan Torpsbammar och riksgränsen):

af Herr Liss Olof Larsson, som ej ansett lämpligt föreslå någon

tillökning i det i sig sjelft betydliga belopp, hvilket, enligt den, vid 1874

års riksdag framlagda plan, blifvit bestämdt att årligen användas på

utförandet af ifrågavarande beslutade jernvägsanläggningar i Norrland,

och fördenskull varit skiljaktig från Utskottets under mom. b) af l:sta

punkten gjorda hemställan om beviljande för år 1878, till fortsättande

af arbetena å norra stambanan genom Norrland samt tvärbanan mellan

Torpshammar och riksgränsen, af 1,000,000 kronor utöfver redan anvisade

6,000,000 kronor, samt'' yrkat afslag å Herr Hieggströms ofvan omförmälda

motion;

af Herrar Cad Ifvarsson, O. B. Olsson, Jan Andersson, J. b.

Johansson, Gustaf Jonsson, Johannes Jonsson och Ivar Månsson, hvilka

likaledes, med yrkande om afslag å Herr Hmggströms motion, varit

skiljaktig^ från Utskottets under mom. b) af l:sta punkten gjorda

hemställan.

B) vid 2: dr a punkten (angående anläggning af en jernväg från

norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan):

af Herr Carl Ifvarsson;

af Herrar Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, O. B. Olsson, Sven

Milsson, Jan Andersson, J. E. Johansson, Gustaf Jonsson, Johannes

Jonsson, Hans Andersson och Ivar Månsson, h vilka ansett, att Utskottets

yttrande och förslag i denna andra punkt bort erhålla följande innehåll:

»Utskottet vill icke förneka, att ifrågavarande jernvägsanläggning

från Carlberg till Lilla Värtan kan vara för statens järnvägstrafik af

den vigt att anläggningen, förr eller senare, bör komma till stånd.

Icke dess mindre anser sig Utskottet ej för det närvarande böra

tillstyrka bifall till detta Kongl. Maj:ts förslag. I föjd af redan fattade

beslut måste i allt fall ett så betydligt belopp som 6,000,000 kronor till

statens jernvägsbyggnader i Norrland för år 1879 anvisas, och ett bifall

till Kongh Maj:ts förslag skulle föranleda dertill att jernvägsanslagen

för åren 1879 och 1880 koinme att öfverstiga det belopp, som enligt

den för 1874 års Riksdag framlagda plan årligen borde under samma

år till statens jernvägsbyggnader utgå. Om än samma plan vid dess

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

uppgörande närmast afsåg de norrländska stambanorna, saknas ej skäl

till det antagande att det belopp af 6,000,000 kronor årligen, som då beräknades

skola till och med år 1880 utgå, tillika ansågs innefatta den

högsta summa, som man, säkerligen ej utan noggrann undersökning af

hvad lämpligen borde till statens jernvägsanläggningar årligen användas,

fann kunna och böra beviljas för hvart och ett af de år, planen omfattade.

Ej heller anser Utskottet det vara välbetänkt och med ett omsorgsfullt

aktgifvande på landets tillgångar förenligt att, innan ännu de redan

beslutade jernvägarne färdigbyggts, bringa till utförande nya jernvägsanläggningar.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, och då Utskottet ej vid

granskningen af de ifrågavarande ärende rörande handlingar funnit anledning

till den öfvertygelse, att ett af de nuvarande ekonomiska

förhållandena ganska väl påkalladt uppskof med utförandet af den föreslagna

jernvägsanläggningen skulle medföra några väsentligare olägenheter,

får Utskottet hemställa,

2:o

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må af

Riksdagen bifallas.»

Härjemte hafva Herrar E. Key och Ola Andersson låtit anteckna,

att de i anseende till göromål i Särskilda Utskottet ej deltagit i öfverläggning

och beslut om de i detta utlåtande behandlade ärenden, äfvensom

Herr Jonas Andersson låtit anteckna, att han icke deltagit i Utskottets

i samma ärenden fattade beslut.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.