Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33
1878-03-18 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1878:33, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
N:0 33.
Ank. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1878, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i fråga om beviljande
statens jernvägsbyggnader.
af anslag till fortsättande af
(R. A.)
Utskottet får härmed afgifva yttrande öfver de förslag, hvilka
Kongl. Maj:t, i den till Utskottet remitterade nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof, framlagt beträffande beviljande af anslag
till fortsättning af statens jernvägsbyggnader.
A) Angående norra stambanan genom Norrland samt tvärbanan mellan
Torpshammar och riksgränsen.
Af bilagan N:o 5 a, till Kongl. Maj:ts ofvannämnda nådiga proposition,
sid. 117—-120, inhemtas, att sedan Kongl. Maj:t tillförene tid efter
annan faststält arbetsplaner för bandelarne Storvik Bollnäs å den uppåtgående
norra stambanan samt för bandelarne rorpshammar Bräcke
och Ytterån—Riksgränsen å tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen,
så har Kongl. Maj:t den 31 sistlidne December, i Råga om
linierria emellan Bollnäs och Ange å den förra samt emellan Bräcke och
Ytterån å den senare stambanan, godkänt ett af Styrelsen öfvei statens
jernvägsbyggnader upprättadt, från den äldre planen i viss mån afvikande0
förslag till bestämmande af jernvägens sträckning mellan nyssnämnda
punkter, hvilket nya förslag å linierim Storvik—Ange och Torpshammar—Ytterån
medfört de förbättringar: att alla de svåra lutningarne
å äldre linien af 1:60 till och med 1:79, i längd 11 mil 18,520 fot,
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
och af 1 : 80 till och med 1:99, i längd 2 mil 22,740 fot, eller tillsammans
14 mil 5,260 fot, kunnat å den nya linien undvikas; att stigningarnes
sammanlagda höjd blifvit å den nya linien minskad från
10,898,5 fot till 8,015,8 fot, eller med 2,882,7 fot; att sammanlagda längden
horizontalbana enligt den nya linien ökats med 1 mil 1,538 fot;
samt att sammanlagda längden af kurvor med mindre radie än 1,500 fot
blifvit å den nya linien minskad med 3 mil, hvilka betydliga, på ökandet
af banans blifvande trafikförmåga och minskning af drift- och underhållskostnaderna
vid densamma väsentligen inverkande, förbättringar kunnat
åstadkommas, utan att den beräknade anläggningskostnaden ökais
med mera än 1,134,000 kronor och hela våglängden med mera än
1 mil.
Efter omförmälande häraf har Statsrådet och Chefen för Civildepartementet,
vid afgifvande inför Kongl. Maj:t af underdånigt förslag om
anvisande af de under år 1879 erforderliga medel för fortsättande af
ifrågavarande jernvägsbyggnader, anmält en härmed sammanhängande,
af Styrelsen för statens jernvägstrafik gjord underdånig framställning,
som föranledts af svårigheten, eller rättare sagdt omöjligheten, att åtminstone
på vissa sträckor och stationer få förhyra enskilda lägenheter
af lämpligt läge och beskaffenhet, till bostäder för den jernvägspersonal,
som måste vara bosatt i liniens och stationernas närmaste granskap, och
för hvilken personals herbergerande särskilda husbyggnader lika litet vid
deri norra som vid de öfriga stambanorna blifvit uti kostnadsförslagen
för sjelf va jernvägsanläggningen afsedda att med de till jernvägsbyggnadsstvrelsens
förfogande stälda medel bekostas. Då enligt byggnadsplanen
tvänne särskilda bandelar blefve färdiga att före slutet af innevarande
år öfverlemnas till Trafikstyrelsens förvaltning, nemligen emellan
stationerna Holmsveden och Bollnäs, 3 mil, i fortsättning af senast
fullbordade linien Storvik—Holmsveden samt emellan Torpshammar och
Ifräcke, 6,5 mil, på tvärbanan i Medelpad och Jemtland, vore det utan
tvifvel nödvändigt att senast under år 1879 vid dessa bandelar få uppföra
bostäder åt den personal, som oundgängligen derstädes måste anställas
för banornas bevakning och underhåll samt rörelsens handhafvande
och den rörliga materielens vidmakthållande; och har Styrelsen
derför hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition föreslå
Riksdagen att ställa ett anslag om högst 200,000 kronor till Kongl.
Maj:ts disposition under år 1879 för att, efter nådig pröfning af derom
från Styrelsen för Statens jernvägstrafik ingående underdånigt förslag
med kostnadsberäkning, användas till uppförande af bostäder för behöflig
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
5
tjenstepersonal vid de delar af norra stambanan, som under tiden komme
att för allmän trafik öppnas.
Då den för uppförande af de ifrågasatta byggnaderna erforderliga
utgift, hvilken otvifvelaktigt vore af beskaffenhet att böra utgå af de för
omförmälda bandelars anläggning afsedda medel, icke tagits i beräkning
vid uppgörande af kostnadsförslaget för denna anläggning, kunde den
antagligen icke bestridas utan öfverskridande af kostnadsförslagets summa;
men i öfverensstämmelse med hvad Departementschefen i underdånighet
tillstyrkt, har Kong]. Maj:t ej velat, genom åskande för ändamålet af ett
särskildt anslag, föreslå afvikelse från den vid 1874 års riksdag antagna
plan i afseende å de''belopp, som årligen till och med år 1880 böra användas
för anläggning af ifrågavarande statsbanor, enligt hvilken plan
skulle under nästkommande år få utgå högst 6,000,000 kronor, utan enär
förutnämnda utgift ansetts kunna af detta anslagsbelopp bestridas utan
synnerligt men för öfriga arbetens utförande, föreslagit Riksdagen att
dels, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom
Norrland, än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, för
år 1879 anvisa ett belopp af 6,000,000 kronor, dels ock medgifva, att af
detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder,
utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt
tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma
att för allmän trafik upplåtas.
I sammanhang med nyssnämnda nådiga förslag har Utskottet till
behandling förehaft en inom Andra Kammaren af Herr G. Hcegt/ström
väckt motion (N:o 146), i hvilken Herr P. Engrnan instämt. Uti densamma
har hufvudsakligen anförts, att, då, till följd af den nuvarande
ekonomiska ställningen, mycken arbetskraft i saknad af tillfälle till eljest
vanlig användning antagligen komme att erbjudas till billigt pris, det
skulle lända till stor fördel för såväl staten i egenskap åt arbetsgivare
som ock för arbetsbehöfvande i landet, om arbetena vid omförmälda
jernvägsbyggnader kunde under den närmaste framtiden i någon mån ökas.
Utom sålunda ernådd billigare arbetskostnad och beredande af behöflig
arbetsförtjenst, skulle ett tillfälligt påskyndande af statens redan beslutade
och pågående jernvägsbyggnader äfven ur den synpunkten vara
fördelaktigt, att dessa kunde tidigare än eljest blefve händelsen lemna inkomst.
Då det hittills anvisade årsanslaget måst fördelas å tre skilda
delar af den ifrågavarande långa jernvägssträckan hade detsamma understundom
icke medgifvit arbetenas fortsättning under hela den tid af året,
då de klimatiska förhållandena eljest skulle sådant tillåtit, och kunde
enligt motionärens åsigt häraf blifva en följd, att företagets fullbordan
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
komme att fördröjas icke oväsentligt utöfver den ursprungligen beräknade
tiden. På dessa skäl och under erinran, att det för ifrågavarande
jernvägsbyggnad beräknade anslagets slutsumma icke komme att genom
bifall till motionärens förslag i någon mån ökas, har han hemstält, att
Riksdagen, till fortsättande af arbetena å den norrländska stambanan och
tvärbanan mellan Torpshammar och norska gränsen, måtte för hvartdera
af åren 1878 och 1879 anvisa eu eller två millioner kronor utöfver hvad
för det förra året redan vore anslaget och Kongl. Maj:t för det senare
året äskat.
Mot bifall till Kongl. Maj:ts förslag, som afser jernvägsbyggnadsanslaget
för är 1879, har Utskottet ej funnit något att erinra, hvarken
beträffande anslaget till sjelfva järnvägsanläggningen eller i fråga om
uppförande af de ifrågasatta, särskildt vid norra stambanan, som framgår
genom glest bebodda trakter, oundgängligen nödiga byggnaderna för
tjenstepersonalen.
Beträffande det af Herr Hseggström väckta förslag, har Utskottet
ansett detsamma förtjena Riksdagens uppmärksamhet. Utskottet har
visserligen ej förbisett, att, enligt den för 1874 års Riksdag framlagda
plan, det belopp, som skulle under de af motionären omförmälda åren
1878 och 1879 på statens jernvägsbyggnader i Norrland användas, beräknades
till 6,000,000 kronor för hvartdera året. Uppenbart är likväl,
att förändrade förhållanden lätteligen kunna, om ej nödvändiggöra, så
åtminstone gifva giltig anledning till en och annan afvikelse från en
plan, upprättad så lång tid förut och för ett så vidsträckt företag. Sådan
anledning finnes, enligt Utskottets åsigt, för närvarande i detta fall
för bauden.
Här ofvan har ur statsrådsprotokollet meddelats, att, för ökande
af ifrågavarande jernbanas trafik förmåga och minskning af drift- och
underhållskostnaderna å densamma, den beräknade anläggningskostnaden
måst öfverskridas med 1,134,000 kronor. Häraf följer, att om för något
år, då sådant kan pröfvas gagneligt, det beräknade utgiftsbeloppet skulle
ökas med ett belopp, som ej öfverskrider det nyssnämnda, komme en
sådan tillökning ej att medföra lubbning i arbetsplanen i dess helhet,
utan tvärtom bidraga att. möjliggöra arbetets afslutandc inom beräknad tid.
Chefen för statens jernvägsbyggnader har, angående ifrågavarande
pågående jernvägsarbeten, meddelat Utskottet en promemoria, hvaraf in
-
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 33.
7
hemtas, att innevarande års af Kongl. Maj:t gillade arbetsplan för arbetena
å stambanan genom Norrland omfattar, å den uppåtgående stambanan,
dennas fullbordande mellan Holmsveden och Bollnäs, så att denna
handel före årets utgång skulle kunna för allmän trafik upplåtas, och, ä
tvärbanans första eller östra arbetsdistrikt, bandelens emellan Torpshammar
och Bräeke fullbordan äfvenledes före årets slut, hvarförutan
terrasseringsarbetena skulle fortgå å tvärbanans vestra del, hufvudsakligast
emellan Dufed och riksgränsen.
Kostnaden för dessa arbeten vore beräknad till det af Riksdagen
för året anvisade anslag af 6,000,000 kronor.
Då arbetena å ifrågavarande stambana nu hunnit den ståndpunkt
att en större arbetsstyrka å alla tre arbetsdistrikten skulle med största
fördel kunna användas, och det ovanliga förhållandet i år inträffat att
jordarbetena i dessa nordligt belägna trakter kunnat utan afbrott under
hela vintern fortgå, och god tillgång på tillräckligt antal arbetare jemväl,
till följd af flera orsaker, med säkerhet kunde påräknas, så skulle
under dessa gynsamma omständigheter kunna utföras vida mer arbete
än årets arbetsplan förutsatte, om tillräckliga medel till kostnadernas
bestridande blefve tillgängliga.
Man skulle i så fall undvika att redan under Juli eller Augusti
månad, till följd af bristande medel, nödgas afskeda en stor del af den på den
uppåtgående stambanan använda arbetsstyrkan, hvilken till jernvägsarbetets
fortgång skulle kunna användas till jordarbetenas fortsättning norrom
Bollnäs, och derjemte vinna en för den blifvande trafiken å tvärbanan
högst vigtig fördel, nemligen den att äfven utsträcka terrasseringsarbetena
å den nära 2 mil långa bandelen emellan Ange och Holmsjön,
der tvärbanan komme i beröring med de vidt utgrenade Hafverövattnen,
så att denna handel redan under nästa år kunde för allmän trafik
upplåtas.
För att draga fördel af nuvarande för arbetena gynsamma förhållanden,
äfvensom för att anskaffa en del för jernvägsarbetena erforderliga
inhemska tillverkningar, hvilka nu kunde erhållas för omkring
hälften af det pris, som förut derför måst betalas, vore det i högsta grad
önskvärd t, om till Kongl. Maj:ts disposition kunde ställas en million kronor
utöfver det för året redan anvisade belopp af 6,000,000 kronor.
På grund af såväl den sålunda lemnade utredning som ock de beakt
ms värda skäl, Herr Haeggström i sin motion för bifall till densamma
anfört, har Utskottet ansett sig böra förorda eu tillökning af 1,000,000
kronor i innevarande års anslag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader
i Norrland.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
Utskottet hemställer alltså:
l:o.
a) att med bifall till Kongl. Majrts förslag, Riksdagen må
dels till fortsättande af arbetena ej mindre å norra
stambanan genom Norrland, än ock å tvärbanan mellan
Torpshammar och Riksgränsen, för år 1879 anvisa ett
belopp af 6,000,000 kronor, dels ock medgifva, att af
detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande
af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för
anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid de
delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att
för allmän trafik upplåtas; samt
b) att, med anledning af Herr Hmggströms motion Riksdagen
må till fortsättande af arbetena ej mindre å
norra stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan
mellan Torpshammar och Riksgränsen för år 1878,
utöfver redan beviljade 6,000,000 kronor, anvisa och
ställa till Kongl. Maj:ts disposition ytterligare en million
kronor.
B) Angående anläggande af en jernväg från norra stambanan vid,
Carlberg till Lilla Värtan.
Redan i en den 25 Juni 1875 till Kongl. Maj:t ingifven skrift fästade
Styrelsen för statens jernvägstrafik uppmärksamheten på angelägenheten
att söka åstadkomma en sådan förbindelse emellan de till hufvudstaden
ledande jernvägar och hamn vid saltsjön, hvarigenom ett till
följd af rörelsens opåräknadt hastiga tillväxt välbehöfligt utrymme för
upplag af gröfre gods, såsom trä, stenkol, jern och malm, kunde beredas,
sedan det visat sig, att Stadsgårdshamneu, äfven efter den utvidgning
deraf, som af Stockholms stadsfullmäktige beslutits, icke skulle blifva
härför tillräcklig. Styrelsen anförde härvid bland annat: att af de förslag,
som för detta ändamåls vinnande framstälts, nemligen: att anlägga
jernväg från Carlberg till Lilla Värtan och i förening dermed hamn vid
detta vatten; eller att likaledes från trakten af Carlberg framdraga en
jernbana
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33. 9
jernbana utmed stadens norra och östra utkanter till Ladugardslandsviken
emellan Nybron och Djurgården; eller att leda jernväg till trakten åt
Barnängen med sidospår förbi Danviks qvarnar ut till saltsjön, endast
det förstnämnda syntes erbjuda de önskade fördelande, da deremot de
båda andra icke kunde uppfylla de nödiga anspråken på hamnutrymme;
att emellertid en snar utredning af de förhållanden, hvarpå lösningen åt
denna frami berodde, vore särdeles önskvärd och syntes höra åstadkommas
genom förvaltningens för de trafikerade stambanorna försorg; att,
enär stambanorna då ännu vore de enda jernvägar, som direkt ledde till
hufvudstaden, och de enda inom denna stad, hvarå besörjdes det särskilda
sia<r af trafik, som vore nödigt för öfverflyttande af gods emellan jernväg
och sjöled, det således vore endast trafikens å stambanorna intressen,
som fordrade den nya utfarten till saltsjön; att nyssberörda intressen
i förevarande fall otvifvelaktigt kornme att för all framtid hafva ett vida
högre berättigande än hvarje enskild, direkt till hufvudstaden inledd,
banas, hvadan en anordning, som skulle tjena så väl statsbanornas som
den enskilda banans ändamål, borde åstadkommas under sådana vilkor,
att stambanornas fördelar ej i ringaste man blefve beroende af de asigter,
som styrde den enskilda jernvägen, eller så att stambanorna vid
sina långväga transporter ej kunde hindras af den enskilda jemvägen
att bereda de lättnader för trafikant, hvilka kunde blifva nödvändiga för
utvecklingen af de förras trafik; att det derför syntes Styrelsen ligga i
öppen dag, att den ifrågavarande utfarten till saltsjön borde tillvägabringa
och med afseende å trafiken ordnas genom den jernvägsegare, som
härvid gjorde största insatsen i trafikrörelsen, eller Staten, att dessutom
med fog torde kunna sägas, att stambanetrafikens intressen, jemförda med
andra jernvägars, i allmänhet vore de minst ensidiga, och att, således, i
händelse af dika jernvägars konflikt i fråga om begagnandet af den gemensamma
utfarten, största oveld vore att påräkna hos stambanetrafikens
målsmän; att till den ifrågaställa utredningen hörde, bland annat, att
från Stockholms stad söka erhålla besked, i hvad mån staden för sin
handelsrörelse ville bereda hamn vid den strand, dit jernväg kunde komma
att ledas, samt sjelf ordna och bekosta anläggningen deraf; men att, då
i detta fall hamnanläggning och jernväg betingade hvarandra och i ett,
sammanhang måste utföras, det vore nödigt, att Styrelsen, om utredningen
åt henne anförtroddes, tillika bemyndigades att med Stockholms
stad träda i underhandling om fastställande af sådana grunder för en
möjligen blifvande öfverenskommelse med staden i fråga om hamnanläggningen,
hvarigenom dei ''"bléfvé möjligt uppgöra plan och beräkning för
utförandet af jernvägen; samt att, på grund häraf och af öfriga anförda
Bih. till 1 liksd. Prat. 1873. 4 Sami, 1 Åfd. 20 Raft, 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
skal, Styrelsen hemstälde om nådigt, bemyndigande att vidtaga de åtgärder,
som i uppgifna hänseenden blefve nödiga och att för sådant
ändamål jemväl sätta sig i förbindelse med Stockholms stadsfullmäktige.
1 anledning af denna framställning bemyndigade Kong], Maj:t genom
nådigt Bref den 2 -fuli 1875 nämnde Styrelse dels att verkställa
undersökningar för en jernvägsförbindelse emellan statens stambanor och
lämplig hamnplats vid saltsjön inom Stockholms stads område eller i
dess närmaste granskap; dels ock att inleda underhandling med Stockholms
stadsfullmäktige om fastställande af sådana grunder för stadens
åtaganden med hänsyn till en hamnanläggning vid den blifvande jernvägens
slutpunkt vid saltsjön, att plan ocli kostnadsberäkning för en jernvägs
framdragande till denna punkt kunde uppgöras och Styrelsen derefter
inkomma med rle underdåniga förslag, som, efter sålunda vunnen
utredning, kunde anses nödiga.
På grund af detta bemyndigande har Styrelsen för statens jernvägstrafik
låtit verkställa åtskilliga undersökningar, med afseende å hvilkas
föremål och beskaffenhet Utskottet får hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet
den 7 Januari 1878 finnes derom anfördt (sid. 120—131 af
bilagan N:o 5 a till statsverkspropositonen); hvarjemte Styrelsen under
den 23 Maj 1876 föreslagit Stockholms stadsfullmäktige att utse en eller
flere förtroendemän, med hvilka Styrelsen kunde förbereda ett fullständigt
förslag i ämnet att stadsfullmäktige föreläggas; och hafva sedermera,
efter ytterligare undersökningar och beräkningar samt gemensamma öfverläggningar
med de tre förtroendemän, som i följd af Styrelsens begäran
stadsfullmäktige utsett, förslag blifvit uppgjorda, hvilka, sedan stadsfullmäktige
deraf erhållit del, Styrelsen med underdånig skrifvelse den 17
Februari 1877 till Kong]. Maj:t inleinnat.
De närmare detaljerna af nämnda förslag, hvilka äro åtföljda af
kartor, plan- och profilritningar samt kostnadsberäkning, utvisas af ofvan
åberopade statsrådsprotokoll. För hamnanläggningen med tillhörande
upplagsplatser äro två särskilda planer upprättade, den ena, af inskränktare
omfång, afsedd att till en början sättas i verket, men den andra att
först framdeles, när deraf göres behof, bringas till verkställighet. Enligt
den inskränktare planen konnne hamnanläggningen att innefatta kajer
om 7,760 fots sammanräknad längd vid 20 fots vattendjup och 580
fot stenklädda jorddoseringar samt upplagsplatser till en ytvidd af vid
pass 144 qvadratref, spår och vägar ej inbegripna. Kostnaden för jernvägsbye/gnaden,
hvaraf hufvudspåret hölle i längd från rangeringsstationen
vid Carlberg till inloppsvexeln å hamnstationen vid Lilla Värtan 17,100
fot, och föreningsspåret emellan stambanan vid södra vägporten invid Carl
-
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 33.
11
berg och hufvudspåret 1,570 fot, eller tillhopa 18,670 fot, koinine att
jemte kostnaden för erforderliga bispår uppgå till 1,250,000 kronor, och
''utförandet af hamnanläggningen med upplagsplatser, af Lidingö bros flyttning
och af de flera härmed sammanhängande arbeten, som i kostnadsförslaget
blifvit uppförda, skulle enligt det inskränktare alternativet medtaga
2,350,000 kronor eller saminanlagdt 3,600,000 kronor, oberäknadt
ett för utförande af arbeten, som vore till gemensamt gagn för staten
och Stockholms kommun, påräknadt bidrag från statens sida till hamnanläggningen
af 100,000 kronor, härvid dock förutsatt, att lösen icke
skulle erläggas för den mindre rvmd af Stockholms stad tillhörig mark,
som för jernvägsanläggningen möjligen behöfde tagas i anspråk, eller för
den betydligare vidd af Kongl. Maj:t och Kronan tillhörande jord dels
vid Bellevue och dels inom Djurgårdens område, som för begge anläggningarne
blefve af nöden.
I afseende å fördelningen mellan staten och Stockholms stad af
arbetena och kostnaderna för dessa anläggningar föreslogs bland annat,
att staten skulle utföra jernvägsanläggningen med allt hvad dertill hörer
samt bidraga till hamnanläggningen, som verkställes af Stockholms
kommun, med nämnda 100,000 kronor, hvaraf 40,200 kronor beräknades
för 670 fot hamnkaj vid 20 fots vatten utmed 2 sidor af de på ritningarne
utmärkta upplagsplatser om 92,800 qvadratfots vidd, kvilka under
all framtid skulle af statens jern vågstrafik afgiftsfritt disponeras; 11,500
kronor för särskild gräfning och sprängning för utläggning af jernvägsspår
samt 48,300 kronor såsom andel i kostnaden för inlösen af den
gamla och utläggning af den nya flottbron till Lidingön samt för de på
staden ankommande vägomläggningar; och hade stadsfullmäktige, med
biträdande af detta förslag i hufvudsak, liemstält, att till staden måtte
af Kongl. Maj:t och Kronan kostnadsfritt upplåtas all den mark ä Djurgården,
tillsammans 730 qvadratref, som erfordras ej allenast för hamnen
och upplagsplatser derinvid, utan äfven för uppförande af behöflig»
bostäder åt hamnpersonal m. fl., samt tillika förklarat, att all staden tillhörig
mark, som jernvägen vid dess slutliga utstakning tilläfventyrs kunde
komma att öfvergå, skulle utan ersättning upplåtas till staten.
Öfver denna plan, vid hvars aflemnande Styrelsen för statens järnvägstrafik
jemväl hemstält om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition
i ämnet, erhöll Riksmarskalks-embetet under den 22 Februari nästlidet
år nådig befallning att sig utlåta.
1 sitt med anledning häraf afgifna utlåtande har Riksmarskalksembetet
anfört, bland annat, att stora och betydliga olägenheter vore
med den ifrågasatta jernvägs- och hamnanläggningen förenade, isynner
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
het för Djurgården; men att Riksmarskalks-embetet emellertid, i betraktande
af den tillätnnade jernvägs- och hamnanläggningens stora vigt och
betydelse ej mindre för Stockholms kommun, än äfven för hela det mellersta
Sverige, trodde ofvanomförmälda förluster och olägenheter såväl
som den af dessa anläggningar följande inskränkning i Kongl. Maj:ts dispositionsrätt
öfver Djurgården icke böra utgöra skäl för afstyrkande af
förslaget, förmenande dock Riksmarskalks-embetet att en ej ringa del af
samma förluster och olägenheter kunde undvikas, om jernvägen till den
tillämnade hamnen framdroges i angifven förändrad sträckning.
Uti yttrande, som Styrelsen för statens jervägstrafik, på nådig befallning,
häröfver afgifvit deri 29 Juni nästlidet år, andrages: att Styrelsen
låtit å marken undersöka, afväga och kostnadsberäkna den sträckning
för jernvägsanläggningen, som Riksmarskalks-embetet förordat; att Styrelsens
förslag, jemfördt med den af Riksmarskalks-embetet föreslagna
förändrade sträckning, erbjöde så sällsynta fördelar för både jernvägsoch
hamnanläggning, att detsammas hufvudsakliga vidhållande syntes i
det allmännas "intresse väl värdt någon uppoffring från Djurgårdens sida;
att dessa företräden hufvudsakligen best ode deri: att genom utgräfn ingen
i Storängsviken för den inre hamnens bildande nödiga fyllnadsämnen
erhölles för de yttre kajsträckningarne; att genom anläggningen af
den inre hamnen 4,000 fot långa, för vågsqvalpet skyddade, kajsträckor
med 20 fots vattendjup vunnes, och att jernvägshufvudliniens rigtning
medgåfve en så jemn fördelning af förbindelse- och lastspår genom det
till upplagsplatser afsedda området nedtill hamnkajerna och vinkelrätt
mot dessa, att nästan hela rörelsen vid hamnen kunde skötas med lokomotiv;
att fullt befogadt syntes vara, att ersättningar till vederbörande
för skada och förluster genom anläggningarne utginge enligt ett af Riksmarskalks-embetet
framstäldt yrkande; samt att Styrelsen, under åberopande
af sitt förra memorial och af hvad ofvan anförts, hemstälde, att
nådig proposition i ämnet af jemväl föreslagen lydelse måtte till Riksdagen
afiåtas.
Stockholms stadsfullmäktige hafva uti infordrad t underdånigt utlåtande
häröfver af deri 1 Augusti 1877 anmält: att de funne den af
Riksmarskalks-embetet ifrågasatta ändring i banans sträckning icke böra
ega ruin; att, i fråga om den mark, som från Djurgården skulle till staden
afträdas, stadsfullmäktige icke hade annat att erinra, än att det torde
böra tydligt uttryckas, att det till marken hörande vatten inbegrepes i
hvad till staden upplätes; samt att i öfverensstämmelse härmed stadsfullmäktige
der Stockholm—Westeras—Bergslagens jernväg börjar, en jernväg blefve
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
13
med statsmedel anlagd förbi Norrtull, Bellevue, Albano och Söderbrunn
öfver Uggelviken till en slutstation vid foten af höjdsträckningen sydvest
om Storängsviken och förmedelst ett norr om Bomsjön lagdt krökt spår
sattes i direkt förbindelse med centralstationen, allt på sätt Styrelsen för
statens jernvägstrafik föreslagit, Stockholms stad under vissa uppgifna
vilkor förbunde sig att samtidigt med denna jernvägsbyggnads utförande
företaga på sin bekostnad anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla
Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser enligt hufvudgrunderna
i det till en sammanlagd kostnad af 2,350,000 kronor beräknade
förslag. i -i •
Sedan härefter såväl Kongl. Arméförvaltningen, med anledning
deraf att den föreslagna jernvägen kornine att framgå å mark, der åtskilliga
byggnader för härens behof finnas uppförda, den 29 September
1877° afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i frågan, som ock Stockholms
stadsfullmäktige ånyo deri sig yttrat, har ärendet förekommit till
afgörande inför Kongl. Maj:t i Statsrådet, dervid Statsrådet och Chefen
för Civildepartementet anfört, att beredandet af ej mindre en omedelbar
spårförbindelse mellan det vidsträckta jernvägsnät, som redan förenade
hufvudstaden med närmare och fjermare delar af riket och som ar efter
år vunne ytterligare utsträckning, än äfven en för lastning, lossning och
upplag af gröfre och större utrymme kräfvande varor ändamålsenligt
inrättad hamnplats vid Saltsjön i närheten af hufvudstaden otvifvelaktigt
skulle lända icke blott hufvudstaden, utan äfven statens jernvägstrafik
och rikets mellersta delar till oberäkneligt gagn; och Stockholms kommun
både, med inseende af den för ändamålet erforderliga jern vägs-och hamnanläggningens
stora vigt och betydelse, förklarat sig villig tili uppoffringar,
hvilkas belopp betydligt öfverstege summan af den ifrågasatta statsutgiften.
Visserligen hade icke någon sannolikhets-beråkning öfver, trafiken
å den nya banan kunnat upprättas, men med kännedom om näringslifvet
inom hufvudstaden och dess handelsområde torde icke kunna betviflas,
att den ifrågavarande jernvägen skulle saväl genom trafiken å
densamma, som genom den deraf åstadkomna ökade rörelsen å öfriga
statsbanor, gifva god afkastning af samt äfven i sinom tid återgälda
anläggningskostnaden.
I enlighet med hvad, på grund häraf, Departementschefen tillstyrkt,
har Kongl. Magt föreslagit Riksdagen:
att besluta, det för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik uppiAttade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra
stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan med station i närheten af
14
Stals-Utslcottets Utlåtande N:o 33.
nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta en million två hundra
femtio tusen kronor;
att, enär för samma jern vägsanläggning erfordras staten tillhörig,
under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva, att ersättning för intrång
och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilde personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en
tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter
behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas;
att vidare medgifva:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas
nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade
Hjortparken och de Svea Artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden
för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statensjernvägstrafik
ombesörjas, må af statsmedel utgå;
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning
vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande
och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till
nytta för statens järnvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men
skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett
belopp af ett hundra tusen kronor att utbetalas under loppet af år 1880,
mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna
de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af
Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget
försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jern vägsby gg n ad e n företager och på sin bekostnad
fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan
af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord
efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad
må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen
bifogad karta Litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstaf
verna C, I), F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet
derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade
områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof
för hamnen eller för upplags- eller byggnadsplatser, mot skyldighet
för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig
lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor, dels förvärfva
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.
15
eller till lämplig plats förflytta ä denna mark nu uppförda byggnader,
hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den
i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan
varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till Djurgårdskassan, än äfven till innehafvare
af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan föreslagits
för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta
den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen
enligt faststäld plan erforderlig;
samt slutligen, i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit, att för ändamålet bevilja och stälja till Kongl. Maj:ts förfogande
ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000
kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet
för Kongl. Maj:t att af det för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa
100,000 kronor att utgå redan under innevarande år.
Hvad Trafikstyrelsen till stöd för sin framställning om ifrågavarande
jernvägsföretags utförande anfört, synes Utskottet tydligen ådagalägga,
ej blott att en omedelbar förbindelse mellan landets jern vägsnät och en
så betydande hamn vid Saltsjön, som den ifrågasatta, af hufvudstadens
stadsfullmäktige för deras del beslutade, måste vara för handeln
och statsbanornas trafik af väsentligt gagn, utan ock att behofvet deraf
är så trängande och de fördelar, hvilka af företaget stå att hemta, så
betydliga, att detsamma torde böra ju förr dess hellre bringas till
utförande.
Frågan om förbindelse mellan de till hufvudstaden ledande jernvägar
och Saltsjön har stått på dagordningen allt sedan en slutpunkt i
Stockholm eller dess närhet skulle sökas för vestra stambanan, och, såsom
ofvan förmälts, inkom Trafikstyrelsen redan år 1875 till Kongl. Maj:t med
deri framställning, som ligger till grund för det nu, efter ärendets fullständiga
förberedande behandling, gjorda nådiga förslag. Behofvet af
jernvägs- och hamnanläggningen har under de år, som sedan dess förflutit,
allt mera ökats. Vid Stadsgården, dit ett sidospår från den så kallade
sammanbindningsbanan finnes framfördt, hafva, enligt hvad Utskottet raeddeladt
blifvit, under år 1877 mera än 9,000 vagnar med full last lossats och
lastats, men derjemte har, till följd af bristande utrymme vid Stadsgården,
ett stort antal vagnar måst lossas i pråmar vid Klara sjö och Karlbergskanalen.
Trafikens behöriga upprätthållande på detta sätt lärer emellertid,
med anledning af det allt för knappa utrymmet, vara förenadt med betydliga
svårigheter, hvilka komme att genom den nu föreslagna anläggningen
undanrödjas; hvarjemte densamma skulle för jernvägstrafikens
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
ekonomi medföra ej få indirekta förmåner. Så skulle till exempel, genom
erhållande, såsom af Trafikstyrelsen vid aftalet med Stockholms stad
blifvit betingadt, af upplagsplats för stenkol vid hamnkaj med 20 lots
vattendjup, för statens jernvägstrafik besparas nu utgående pråmhyra,
som för år 1877 för 500,000 centner utgjort 16,500 kronor, men med en
stigande trafik kommer att uppgå till allt högre belopp. Derjemte skulle
genom anläggningen vid Lilla Värtan blifva ledig en vida dyrbarare plats
inom Stockholms stad, vid Klara sjö, som nu är den enda af Jeinvägsstyrelsen
disponibla lokal för dylika upplag, men hvilken är för andra
jernvägens ändamål väl behöflig.
Då Kongl. Maj:ts nu .gjorda framställning med de deri innefattade
särskilda vilkor, grundar sig "på ett med Stockholms stad eventuelt träffadt
aftal, och en rubbning i dessa vilkor således skulle kunna medföra det
äfventyr, att staden blefve från sina ofvan omförmälda, nu åtagna förpligtelse!’
löst, har Utskottet ej heller ansett någon afvikelse i en eller
annan mindre detalj af dessa vilkor böra ifrågasättas.
Den utgift, som af bifall till Kongl. Maj:ts förslag föranledes, kommer,
såsom produktiv och af beskaffenhet att böra med lanta medel bestridas,
ej att tynga på statsregleringen, utan faller utom budgeten. Vid sadant
förhållande har Utskottet ej funnit skäl vara för handen att ytterligare
uppskjuta det angelägna företagets beslutande och genomförande.
1 betraktande af hvad ofvan blifvit anfördt, och med afseende å
de stora fördelar, ur både ekonomisk och teknisk synpunkt, som äro for
Statens jernvägstrafik att förvänta af den ifrågasätta, sorgfälligt undersökta
anläggningen, hemställer Utskottet,
2.-o
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen
må besluta, det för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens
jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas
en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten
af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta
kronor 1,250,000; samt,
enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten
tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva,
att ersättning för intrång och förluster, som genom
jernvägsanläggninge!; kunna tillskyndas antingen enskilda
° ^ personer
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.
17
personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga bostadslägenheter
under en tid af högst femton år från och
med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen
verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel
gäldas; och
vidare medgifva:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen
skulle finnas nödigt att till annan af Kongl.
Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea Artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden
för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen
för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå;
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden
för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af
åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta
för statens jernvägstrafik och Stockholns kommun gemensamt,
men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000
kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot
rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid
afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad
plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola
till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget
försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående
fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms
stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden
företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet
å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn
med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord
efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens
jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl.
Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till
statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad
karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
Bih. till Riked. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Åfd. 20 Eäft. 3
18
Stats-U/skottets Utlåtande N:o 33.
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af
Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med
bokstäfverna C och D betecknade områden genast och
det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof
för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot
skyldighet för staden att dels åt lifregementets dragoncorps
bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad”, ej
öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till
lämplig plats förflytta a denna mark nu uppförda byggnader,
hvaribland de lifregementets dragoncorps tillhöriga
byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall
af sten; dels i den ordning, som kan varda af
Kongl. Ma:jt bestämd, utgifva ersättningar för intrång
och förlorade inkomster ej mindre till Djurgårdskassan°
än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter
enligt de grunder, som ofvan föreslagits för
dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt
upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva
för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig;
samt
slutligen, i händelse af bifall till hvad sålunda föreslagits,
för ändamålet bevilja och ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af
1,350,000 kronor att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet
för Kongl. Maj:t att af det för år 1879 anslagna
belopp förskottsvis anvisa 100,000 kronor att utgå redan
under innevarande år.
Stockholm den 18 Mars 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.
19
Reservationer:
A) vid l:sta punkten (angående norra stambanan genom Norrland
samt tvärbanan mellan Torpsbammar och riksgränsen):
af Herr Liss Olof Larsson, som ej ansett lämpligt föreslå någon
tillökning i det i sig sjelft betydliga belopp, hvilket, enligt den, vid 1874
års riksdag framlagda plan, blifvit bestämdt att årligen användas på
utförandet af ifrågavarande beslutade jernvägsanläggningar i Norrland,
och fördenskull varit skiljaktig från Utskottets under mom. b) af l:sta
punkten gjorda hemställan om beviljande för år 1878, till fortsättande
af arbetena å norra stambanan genom Norrland samt tvärbanan mellan
Torpshammar och riksgränsen, af 1,000,000 kronor utöfver redan anvisade
6,000,000 kronor, samt'' yrkat afslag å Herr Hieggströms ofvan omförmälda
motion;
af Herrar Cad Ifvarsson, O. B. Olsson, Jan Andersson, J. b.
Johansson, Gustaf Jonsson, Johannes Jonsson och Ivar Månsson, hvilka
likaledes, med yrkande om afslag å Herr Hmggströms motion, varit
skiljaktig^ från Utskottets under mom. b) af l:sta punkten gjorda
hemställan.
B) vid 2: dr a punkten (angående anläggning af en jernväg från
norra stambanan vid Carlberg till Lilla Värtan):
af Herr Carl Ifvarsson;
af Herrar Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, O. B. Olsson, Sven
Milsson, Jan Andersson, J. E. Johansson, Gustaf Jonsson, Johannes
Jonsson, Hans Andersson och Ivar Månsson, h vilka ansett, att Utskottets
yttrande och förslag i denna andra punkt bort erhålla följande innehåll:
»Utskottet vill icke förneka, att ifrågavarande jernvägsanläggning
från Carlberg till Lilla Värtan kan vara för statens järnvägstrafik af
den vigt att anläggningen, förr eller senare, bör komma till stånd.
Icke dess mindre anser sig Utskottet ej för det närvarande böra
tillstyrka bifall till detta Kongl. Maj:ts förslag. I föjd af redan fattade
beslut måste i allt fall ett så betydligt belopp som 6,000,000 kronor till
statens jernvägsbyggnader i Norrland för år 1879 anvisas, och ett bifall
till Kongh Maj:ts förslag skulle föranleda dertill att jernvägsanslagen
för åren 1879 och 1880 koinme att öfverstiga det belopp, som enligt
den för 1874 års Riksdag framlagda plan årligen borde under samma
år till statens jernvägsbyggnader utgå. Om än samma plan vid dess
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
uppgörande närmast afsåg de norrländska stambanorna, saknas ej skäl
till det antagande att det belopp af 6,000,000 kronor årligen, som då beräknades
skola till och med år 1880 utgå, tillika ansågs innefatta den
högsta summa, som man, säkerligen ej utan noggrann undersökning af
hvad lämpligen borde till statens jernvägsanläggningar årligen användas,
fann kunna och böra beviljas för hvart och ett af de år, planen omfattade.
Ej heller anser Utskottet det vara välbetänkt och med ett omsorgsfullt
aktgifvande på landets tillgångar förenligt att, innan ännu de redan
beslutade jernvägarne färdigbyggts, bringa till utförande nya jernvägsanläggningar.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, och då Utskottet ej vid
granskningen af de ifrågavarande ärende rörande handlingar funnit anledning
till den öfvertygelse, att ett af de nuvarande ekonomiska
förhållandena ganska väl påkalladt uppskof med utförandet af den föreslagna
jernvägsanläggningen skulle medföra några väsentligare olägenheter,
får Utskottet hemställa,
2:o
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må af
Riksdagen bifallas.»
Härjemte hafva Herrar E. Key och Ola Andersson låtit anteckna,
att de i anseende till göromål i Särskilda Utskottet ej deltagit i öfverläggning
och beslut om de i detta utlåtande behandlade ärenden, äfvensom
Herr Jonas Andersson låtit anteckna, att han icke deltagit i Utskottets
i samma ärenden fattade beslut.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.