Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande riksstatens Sjette hufvudtitel.

1878-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:35, Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 35.

9

N o 35.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1878, kl. 11 f. ra.

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af

Kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande

riksstatens Sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit de i af Kamrarnes beslut i anledning

af Utskottets utlåtande N:o .9, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens Sjette hufvudtitel, får Utskottet, som framdeles kommer att

uti särskildt memorial afgifva svar i anledning af erhållen återremiss å

24:de punkten mom. b af samma utlåtande, här framställa de förslag till

voteringspropositioner, hvartill berördi beslut funnits föranleda.

l:o. Uti (ide punkten mom. a hade Utskottet af anförda skäl hemställ,

att Riksdagen måtte, med de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor och

förbehåll i afseende å förändrad organisation af och lönereglering för

landtmäteristi/relsen, godkänna det i Utskottets utlåtande intagna, af Kongl.

Maj:t framstälda förslag till ny stat för detta embetsverk. Denna Utskottets

hemställan är af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra

Kammaren bifallit densamma med den förändring, som af Herr Key med

flere påyrkats i den af dem vid utlåtandet i denna del fogade reservationen.

Bemälde reservanter hafva, i öfrigt instämmande i Utskottets

förslag, yrkat, dels att aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen och

aktuarien måtte bestämmas på följande sätt:

Lön, Tjenstgörings
penmngar.

kronor kronor

Landtmäteridirektören ............... 5,000

1 Landtmäterisekreterare ......... 3,000

1 Lnndtmäterifiskal.................. 2,500

1 Aktuarie och registrator ..... 1,800

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami.

| Efter 6 år kan lönen liöjas

(med 500 kronor och efter

(10 år med ytterligare 500

J kronor.

I Afd. 21 IRift.

1,500

1,500

1,200

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- I tslcotiets Memorial N:o 35.

dels ock, att vid bestämmelsen om rätt till semester måtte intagas

det vilkor, att semester får åtnjutas »när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske».

Denna fråga torde alltså få genom omröstning afgöras; och får

Utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen må, med de af Kongl. Maj:t föreslagna

vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och

lönereglering för landtmäteristyrelsen, godkänna det af Kongl. Maj:t framstälda

förslag till ny stat för detta embetsverk, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, med godkännande i öfrigt af ej mindre

de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation af och lönereglering för landtmäteristyrelsen än äfven det

af Kongl. Maj:t framstälda förslag till ny stat för detta embetsverk,

beslutat,

dels att aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen och aktuarien

skall bestämmas på följande sätt:

Landtmäteridirektören ...........

1 Landtmäterisekreterare .. ..

1 Landtmäterifiskal...............

1 Aktuarie och registrator..

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

kronor

kronor

. 5,000: —

2,000: -

... 3,000: —

1,500: —)

... 2,500: —

1,500: —

.. 1,800: —

1,200: —1

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor

dels ock, att vid bestämmelsen om rätt till semester skall intagas

det vilkor, att semester får åtnjutas, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske.»

2:o. Utskottets i 6:te punkten mom. c gjorda hemställan, att, för

tillämpning af den nya aflöningsstaten för landtmäteristyrelsen äfvensom

för beredande af tillgång till de för förste landtmätarne föreslagna löner

och tjenstgöringspenningar, Riksdagen måtte höja ordinarie anslaget till

»landtmiiteristaten» från 98,200 kronor till 109,300 kronor eller med 11,100

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stals-Vtskottels Memorial N:o 35.

11

kronor, är af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren, i

enlighet med beslutet vid momentet a af samma punkt, beslutat, att

förhöjningen i anslaget till »landtmäteristaten» skulle inskränkas till 9,100

kronor och således detta anslag höjas från 98,200 kronor till 107,300 kronor.

Frågan, huruvida, i enlighet med Första Kammarens mening, 11,100

kronor eller, efter Andra Kammarens mening, 9,100 kronor må såsom

förhöjning i landtmäteristatens anslag beviljas, är uteslutande beroende

af utgången af den i näst förutgående punkt föreslagna omröstning angående

ny aflöningsstat för landtmäteristyrelsen, och Utskottet föranlåtes

alltså hemställa,

att Riksdagen må bemyndiga Stats-Utskottet att vid

uppgörande af förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse

angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjette hufvudtitel såsom förhöjning i ordinarie

anslaget till »landtmäteristaten» införa det utaf nyss

omförmälda belopp, som af Riksdagens beslut i fråga

om ny aflöningsstat för landtmäteristyrelsen betingas.

3:o. För utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader

och anläggningar vid statens redan trafikerade jernviU/ar äfvensom för

anskaffande af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka

för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komrnc att uppsättas,

hade Utskottet i 13:cle punkten mom. d gjort hemställan om anvisande

af ett särskildt anslag för nämnda år till belopp af 800,000 kronor.

Denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen, hvaremot

Andra Kammaren bifallit densamma med nedsättning af det i fråga varande

beloppet till 600,000 kronor.

För denna frågas afgörande genom omröstning föreslår Utskottet

följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att för utförande af de under år 1879 erforderliga

nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar

äfvensom för anskaffande af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder,

hvilka för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma

att uppsättas, må anvisas ett särskildt anslag för nämnda år till belopp

af 800,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtskoVets Memorial N:o 35.

Vinner Nej, har Riksdagen till berörda ändamål anvisat för år 1879

ett särskildt anslag af 600,000 kronor.»

4:o. Sedan Utskottet uti 13:de punkten dels i inom. c hemställ,

att för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik

måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 ett belopp af

1,500,000 kronor, dels ock, på sätt nyss är nämndt, i mom. d föreslagit

anvisande för uppgifvet ändamål af ett särskildt anslag för år 1879 till

belopp af 800,000 kronor, hade Utskottet i mom. e hemstält, att Riksdagen

måtte medgifva, att af omförmälda två anslag, tillsammans 2,300,000

kronor, Kongl. Maj:t måtte redan under innevarande år för det ena eller

andra af i fråga varande ändamål ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik

förfogande ett belopp af 100,000 kronor. Denna af Första

Kammaren godkända hemställan är af Andra Kammaren bifallen med

förändring af beloppet 2,300,000 kronor till 2,100,000 kronor.

Då den skiljaktighet, som sålunda eger rum emellan Kamrarnes

beslut rörande mom. e, endast är beroende deraf, att Kamrarne till olika

belopp beviljat det i mom. d omförmälda anslag, hemställer Utskottet,

att vid uppgörande af förslag till Riksdagens underdåniga

skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Sjette hufvudtitel, den i mom e

angifna summa måtte få af Stats-Utskottet upptagas

till det belopp, som af Kamrarnes beslut i afseende å

det i mom. d omförmälda anslag blir en följd.

5:o. Efter det Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, på det Kongl.

Maj:t matte komma i tillfälle anvisa årliga bidrag till godtgörelse åt

fisheritilhyninysmän och fiskodlingsinstruktörer vid de större och vigtigare

vattendragen och sjöarne å orter inom riket, för hvilka stadgar om fiskets

skydd och ändamålsenliga bedrifvande blifvit faststälda, å ordinarie stat

bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 40,000 kronor samt förty

höja ordinarie anslaget till »fiskerinäringens understöd» från 18,600 kronor

till 58,600 kronor, hade Utskottet uti 24:de punkten mom. a hemstält,

att omförmälda nadiga framställning icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Med afslag å denna Utskottets hemställan beslöt Första Kammaren, att

för beredande af tillgång till anställande af fiskeriinstruktörer anslaget

till »fiskerinäringens understöd» skulle höjas med 11,400 kronor, eller från

18,600 kronor till 30,000 kronor. Då emellertid Andra Kammaren god
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 35.

13

känt Utskottets förslag, lärer förevarande fråga få afgöras genom omröstning

enligt följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att för beredande af tillgång för anställande af liskeriinstruktörer

anslaget till »fiskerinäringens understöd» höjes med 11,400

kronor eller från 18,600 kronor till 30,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om höjande af

anslaget till »fiskerinäringens understöd» icke vunnit Riksdagens bifall».

Stockholm den 20 Mars 1878.

På Stats-Utskottcts vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.