Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med, anledning af väckta motioner angående dels Iiongl. hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen samt anslag för utredning af frågan derom, dels beviljande af anslag för uppbyggande af Helgeandsholmens södra kajmur och dels uppförande af en tillbyggnad till Riksdagens hus för inrymmande deri af nya samlingssalar för Kamrarne m. m.

1878-03-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:37, Utlåtande, med, anledning af väckta motioner angående dels Iiongl. hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen samt anslag för utredning af frågan derom, dels beviljande af anslag för uppbyggande af Helgeandsholmens södra kajmur och dels uppförande af en tillbyggnad till Riksdagens hus för inrymmande deri af nya samlingssalar för Kamrarne m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37,

1

N:o 37.

Ank. till Kiksd. Kansli den 21 Mars 1878, kl. 5 e. ro.

Utlåtande, med, anledning af väckta motioner angående dels Iiongl.

hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen samt anslag

för utredning af frågan derom, dels beviljande af

anslag för uppbyggande af Helgeandsholmens södra kajmur

och dels uppförande af en tillbyggnad till Riksdagens

hus för inrymmande deri af nya samlingssalar för

Kamrarne m. m.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o

101) har Herr Liss Olof Larsson föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kougl. Maj:t.

anhålla om proposition rörande hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen till

annan plats, samt om meddelande huruvida och på hvilka vilkor de Hans Maj:t

Konungen tillhöriga egendomar å samma holme skulle kunna af staten förvärfvas,

för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, nedrifva alla å holmen nu befintliga

byggnader och dymedelst göra den till en fri plats, öfver hvilken Kongl. Maj:t och

Riksdagen sedermera för sina behof kunde fritt förfoga, samt till bestridande af

kostnader, som kunde föranledas af de för sådan propositions afgifvande erforderliga

utredningar, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af fem tusen kronor.

Såsom motiv för detta förslag har motionären åberopat de skäl, han anfört

för en vid 1877 års riksdag af honom väckt enahanda motion och hvilka hufvudsakligen

innefatta, att Riksbanken hade behof af en tidsenligare och för dess behof

lämpligare byggnad, likasom ock den tidpunkt närmade sig, då Riksdagens hus icke

längre kunde under stigande folkmängd i landet och i följd deraf ökadt antal repreBih.

till Riksd. Prot. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 22 Raft. 1

Angående underdånig

skrifvelse om

hofstallets

förflyttning

från Helgeandsholmen

m. m,

s. 2 Kontrollera mot PDF

Angående

uppbygg an d. e

af den å Helgeandsholmens

hägra

sida befintliga

kajmur.

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

sentanter lemna erforderligt utrymme, samt att Helgeandsholmen syntes motionären

vara den lämpligaste platsen för dessa byggnader.

Sedan emellertid nämnda års Riksdags Stats-Utskott i utlåtande N:o 66 uppå

anförda orsaker hemstält, att Herr Liss Olof Larssons berörda motion ej måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda, samt denna hemställan blifvit af Första Kammaren

bifallen, men Andra Kammaren deremot, med afslag å Utskottets hemställan,

bifallit Herr Liss Olof Larssons förslag, väcktes af Stats-Utskottet fråga om detta

ärendes afgörande genom gemensam omröstning, hvilken hemställan åter af Första

Kammaren bifölls, men af Andra Kammaren afslogs, hvadan, och då alltså frågan

om anställande af omröstning i förberörda ärende måste såsom förfallen anses, jemväl

det i motionen väckta förslag vid sistlidet års riksdag förfallit.

Utskottet anser sig ej heller nu böra tillstyrka Riksdagen att vidtaga den af

motionären föreslagna åtgärd. En framställning från Riksdagen till Kongl. Maj:t

torde ej lämpligen böra göras, utan att till grund för densamma ligger något bestämdt

syfte. Men i den föreslagna skriivelsen, för såvidt dess innehåll utvisas af

motionärens hemställan, finnes ej angifvet, hvilka de statens behof äro, för hvilkas

ändamålsenliga tillfredsställande det skulle vara önskligt att kunna fritt förfoga öf\ei

Helgeandsholmen; än mindre är det utredt eller kunna rneningarne antagas

hafva förenat sig derom att de behof, hvilkas uppfyllande motionären med sitt förslag

ma hafva aisett, komma att anses lämpligast tillgodoses särskildt genom Helgeandsholmens

begagnande för sådant ändamål.

Deremot synes det med säkerhet kunna antagas, att en af Riksdagen framstäld

begäran om proposition rörande hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen,

med hvad mera i motionärens förslag ifrågasättes, lätteligen torde kunna leda

till högst betydliga utgifter, till en del af beskaffenhet att Riksdagen vid en blifvande

pröfning må hända kunde komma att finna dem ej nödvändigtvis böra betunga

statsverket.

Mellan de fördelar för staten, som genom bifall till förslaget skulle kunna

beredas, och de ökade statsutgifter, hvilka detsamma lätteligen kunde komma att

medföra, förefinnes således, enligt Utskottets åsigt, ej någon sådan motsvarighet, som

skulle kunna utgöra giltigt skäl till den ifrågasatta åtgärden.

Utskottet hemställer fördenskull,

l:o

att Herr Liss Olof Larssons omförmälda motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Vidaie hai inom Andra Kammaren Herr P. N. Bergström i afgifven motion

(N.o 92), med åberopande åt ett utaf Stockholms stadsfullmäktige fattadt beslut,

som synts motionären utvisa, att stadsfullmäktige nödgats afstå från ernåendet af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

3

sin önskan att förvärfva Helgeandsholmen, hemstält om beviljande af ett anslag å

83,000 kronor, att under 1879 utgå i och för uppbyggande af den staten tillhöriga,

ä Helgeandsholmens södra sida belägna, redan för 10 år sedan till större delen nedrifna

och derigenom ytterst vanprydliga kajmur.

Motionären synes taga för visst, att ifrågavarande kajmurs iståndsättande icke

åligger Stockholms stad. Någon tillfyllestgörande utredning i detta afseende har ej

varit för Utskottet tillgänglig; men om det skulle befinnas lämpligt att återuppbygga

muren, och staten skulle vara skyldig vidkännas kostnaderna för ett sådant arbete,

torde det böra bero på Kongl. Maj:t att, efter vederbörlig utredning af frågan, vidtaga

den åtgärd eller väcka det förslag, som kan finnas skäligt.

För närvarande lärer emellertid, i sammanhang med frågan om anskaffande

af ny lokal för Riksbanken, Helgeandsholmens ordnande utgöra föremål för Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning, och Utskottet har jemväl af denna orsak funnit sig ej böra

föreslå Riksdagen att nu fatta beslut särskildt om den å Helgeandsholmens södra

sida befintliga kajmur; hemställande Utskottet fördenskull,

2:o

att Herr P. N. Bergströms ifrågavarande motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Slutligen hafva inom Första Kammaren Herr G. Adelsköld i afgifven motion

(N:o 12) och inom Andra Kammaren Herr G. H. Stråle i afgifven motion (N:o 22) till riksdagshemstält,

att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ritningar, hvilka blifvit af Slottsintendenten

E. Jacobson uppgjorda och af motionärerne till Stats-Utskottet aflem- nya samlingsnade,

Riksdagen måtte å den södra, delen af den till Riksdagens hus hörande tomt

låta uppföra en ny byggnad, afsedd att inrymma två nya salar för Kamrarne jemte

öfriga å samma ritningar upptagna lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga

de förändringar i nuvarande riksdagshusen, hvilka å bemälda ritningar vore föreslagna,

samt för detta ändamål anvisa ett belopp af 800,000 kronor jemte de medel,

hvilka blefve behöfliga för anskaffande af erforderlig inredning m. m. uti de

nya sessionssalarne, att utgå i mån af behof under åren 1879, 1880 och 1881.

Herr Stråle har i sin motion utgått från det antagande, att frågan om uppförande

af ett riksdagshus å Helgeandsholmen för alltid förfallit, och i öfrigt har

motionären till stöd för det gjorda förslaget hufvudsakligen anfört: att Kamrarnes

sessionssalar vore i flera afseenden för det med dem afsedda ändamål synnerligen

olämpliga; att behofvet af rymligare lokaler för Kamrarnes sammanträden framtedde

sig såsom alldeles oafvisligt blott och bart genom den numeriska tillväxten uti antalet

af Kamrarnes ledamöter samt omöjligheten af att i de nuvarande salarne bereda

utrymme åt ett ökadt antal ledamöter; samt att frågans lösning på det sätt,

motionärerne föreslagit, kunde ernås på kortare tid och med betydligt mindre kost
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

nader än dem, hvilka med uppbyggande af ett riksdagshus på hvarje annan för

ändamålet lämplig plats inom hufvudstaden måste vara förenade.

Den föreslagna tillbyggnadens närmare detaljer inhemtas af de väckta motionerna,

till hvilka Utskottet i sådant hänseende hänvisar.

De olägenheter, som af riksdagshusets nuvarande beskaffenhet föranledas,

torde vara af Riksdagens ledamöter så väl kända, att någon vidare utredning derom

ej kan vara erforderlig. Utrymmet, alltför knappt i och för sig, särskildt i Katnrarnes

samlingssalar, omöjliggör derigenom äfven en ändamålsenlig anordning af lokalerna.

Frågans allvarliga pröfning torde derför ej böra uppskjutas längre tid

än som erfordras för åstadkommande af en betryggande och tillfredsställande

utredning.

Det sätt för frågans lösning, som nu blifvit- af ofvannämnde motionärer föreslaget,

förtjenar utan tvifvel mycken uppmärksamhet. Det oundgängliga behofvet

af ökadt utrymme skulle enligt motionärernas förslag, om detsamma befunnes utförbart,

kunna fyllas både med minsta möjliga kostnad och med minsta möjliga tidsutdrägt.

Innan likväl Riksdagen fattar beslut i en så vigtig angelägenhet, torde det

vara nödvändigt, att alla på frågan inverkande omständigheter noggrant och af

sakkunnige personer undersökas. Visshet måste erhållas derom att på den plats,

der den nya byggnaden skulle uppföras, grunden är tillräckligt fast att bära densamma,

de uppgjorda ritningarne och kostnadsförslaget måste granskas, ändamålsenligheten

af de föreslagna anordningarne bedömas, och de ändringar i planen vidtagas,

som kunna finnas nödvändiga eller tjenliga.

Alla dessa verkställighetsåtgärder kunna naturligtvis ej lämpligen af Riksdagen

utföras, men ingen utväg torde i detta afseende ligga närmare till hands än att åt

Riksdagens fullmäktige i Riksgäldskontoret, hvilka hafva riksdagshuset under sin förvaltning,

uppdraga de ofvan antydda undersökningarnes och åtgärdernas åvägabringande

och derigenom åt nästa Riksdag bereda en för frågans afgörande nödig utredning.

Utskottet hemställer alltså:

3:o

a) att Riksdagen ville uppdraga åt fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta genom sakkunnige personer undersöka beskaffenheten

af den grund, på hvilken de nya samlingssalarne skulle

uppföras, granska de af Slottsintendenten E. Jacobson upprättade

ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda

och belysa ärendet och till nästa Riksdag afgifva det utlåtande

j ämnet, hvartill omständigheterna må föranleda; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

b) att de med detta uppdrag förenade kostnader må af Riks
gäldskontorets

medel bestridas. Angående

I sammanhang med sitt nyssnämnda förslag hafva Herrar Adelsköld och Stråle ai.fnide fSr

hemstält, att Slottsintendenten Jacobson må såsom ersättning för sina utgifter för

ofvan nämn da ritningar och förslag och det arbete, han derpå nedlagt, tillerkännas m m_ för

ett arfvode af 5,000 kronor, mot det att samma ritningar m. m. derefter blefve ^doyshu
Riksdagens

tillhörighet. . byggnad.

Då Slottsintendenten Jacobsons omförmälda arbete ej blifvit uttordt i följd

af något Riksdagens uppdrag, och det ännu ej kan anses afgjordt, om de af honom

uppgjorda ritningar och förslag komma att af Riksdagen användas, finner Utskottet

sig ej för närvarande kunna tillstyrka Riksdagen att besluta i fråga om ersättning

för berörda arbete.

På grund häraf hemställer Utskottet,

4:o

att Herrar Adelskölds och G. H. Stråles förslag, i hvad det

afser beviljande åt Slottsintendenten Jacobson af ett aifvode å

5,000 kronor, för närvarande må af Riksdagen lemnas utan

afseende.

Stockholm den 21 Mars 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Reservation:

af Herrar C. Ekman, Grefve A. Mörner, G. F. af Geijerstam, R. von

Krcemer, Fiss Olof Larsson och Gustaf Jonsson, hvillca ansett, att Utskottets utlåtande

och förslag med anledning af ofvan omförmälda motioner bort erhålla följande

innehåll: , , . ..

“Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion

(N:o 101) har Herr Liss Olof Larsson föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kongl.

Maj:t anhålla om proposition rörande hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen

till annan plats, samt om meddelande huruvida och på hvilka vilkor de Hans Maj:t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3T.

Konungen tillhöriga egendomar å samma holme skulle kunna af staten förvärfvas,

för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, nedrifva alla å holmen nu befintliga

byggnader och dymedelst göra den till en fri plats, öfver hvilken Kongl. Maj:t och

Riksdagen sedermera för sina behof kunde fritt förfoga, samt, till bestridande af

kostnader, som kunde föranledas af de för sådan propositions afgifvande erforderliga

utredningar, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af fem tusen kronor.

Vid 1877 års riksdag väcktes af samme motionär enahanda förslag, och var

såsom skal för detsamma hufvudsakligen anfördt, att Riksbanken hade behof af en

tidsenligare och för dess behof lämpligare byggnad, likasom ock den tidpunkt närma

. sig, då Riksdagens hus icke längre kunde under stigande folkmängd i landet

och i följd deraf ökadt antal representanter lemna erforderligt utrymme, samt

att Helgeandsholmen syntes motionären vara den lämpligaste platsen för dessa

byggnader.

Sedan emellertid nämnda års Riksdags Stats-Utskott i utlåtande N:o 66 hemstalt,

att Herr Liss Olof Larssons berörda motion ej måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda, samt denna hemställan blifvit af Första Kammaren bifallen, men

Andra Kammaren deremot, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit Herr Liss

Olof Larssons förslag, väcktes af Stats-Utskottet fråga om detta ärendes afgörande

genom gemensam omröstning, hvilken hemställan åter af Första Kammaren bifölls

men af Andra Kammaren afslogs, hvadan, och då alltså frågan om anställande af

omröstning i förberörda ärende måste såsom förfallen anses, jemväl det i motionen

väckta förslag vid sistlidet års riksdag förfallit.

Det skal, som föranledde sistlidna års Riksdags Stats-Utskott att hemställa

det motionen ej matte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, bestod deri, att —

efter det utsedde komiterade den 14 December 1876 på nådig befallning afgifvit

utlutande om de vilkor, hvarunder Riksbanken och Stockholms kommun skulle

kunna antagas möjligen vara hugade att för erhållande af dispositionsrätt öfver

Helgeandsholmen, begge tillsammans eller endera, bereda tillgång till hvad som

kunde finnas nödigt för uppförande af ett nytt hofstall jemte öfriga till detsamma

hörande erforderliga byggnader - en af 1875 års Riksdag gjord underdånig framställning

angående beredande af plats för en byggnad åt Riksbanken då ännu var

pa Kongl. Maj:ts* nådiga pröfning beroende, samt det, med hänseende till den förberedande

behandling detta ärende erhållit, vore uppenbart, att frågan om Helgeandsholmen

dervid jemväl skulle till behandling förekomma, vid hvilket förhållande

det icke syntes fullt lämpligt att då ifrågasätta aflåtande till Kongl, Maj:t af underdånig

framställning i det af motionären angifna syfte.

Denna fråga har likväl efter sistlidna års riksdag kommit i ett i viss mån

förändradt skick.

Sedan nemligen ofvanbemälde komiterades den 14 December 1876 afgifna utlåtande,

jemte deröfver afgifna yttranden af Riksmarskalksembetet, af fullmäktige

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

7

i Riksbanken och af Öfver-Intendentsembetet, blifvit inför Kongl. Maj:t föredraget,

har Kongl. Maj:t den 10 Augusti 1877 infordrat Stockholms stadsfullmäktiges yttrande

i frågan och dervid särskildt angifvit vissa punkter, öfver hvilka stadsfullmäktige

skulle yttra sig Samtliga de, till antalet 4, förslag, hvilka med anledning

häraf blifvit stadsfullmäktige till afgörande förelagda, hafva likväl blifvit af stadsfullmäktige

afslagna.

Icke dess mindre qvarstår för staten angelägenheten att tillse, huruvida och

under hvilka vilkor Helgeandsholmen må kunna af staten för dess ändamål disponeras,

och förefinnes i detta afseende ett skäl att redan under innevarande år till behandling

företaga ifrågavarande ärende. Det af Hans Maj:t Konungen beträffande

de Honom tillhörande byggnader å Helgeandsholmen nådigst afgifna förklarande är

nemligen begränsadt till utgången af innevarande år; varande detta förklarande,

hvilket Hans Maj:t Konungen till statsrådsprotokollet den 10 Augusti 1877 täckts

afgifva, af följande innehåll:

“Då jag vid arfskifte efter min moder ensam öfvertagit de hus och tomter å

Helgeandsholmen, om hvilka så väl min fader, Konung Oscar den I, som min moder

för sin del förklarat, att desamma skulle, när Kongl. hofstallets förflyttning komine

till verkställighet, varda nedrifna samt tomterna kostnadsfritt till vederbörande upplåtas,

vill jag härmed under förutsättning, att i det nu varande å Helgeandsholmen

belägna Kongl. hofstallets ställe ett nytt hofstall varder i enlighet med de af Riksmarskalksembetet

uti underdånig skrifvelse den 31 Mars 1877 omförmälda ritningar

och kostnadsförslag å Artilleriplanen uppfördt, och i öfrigt de i samma skrifvelse

omförmälda vilkor för denna hofstallets förflyttning vederbörligen fullgöras, samt

Helgeandsholmen derefter i enlighet med af Kongl. Maj:t godkänd plan ordnas, förbinda

mig att låta nedrifva nämnda mig enskildt tillhöriga, å samma holme befintliga

byggnader samt medgifva, att tomtplatserna utan ersätttning till mig eller mina

rättsinnehafvare få för holmens ändamålsenliga ordnande användas; dock under vilkor,

att dessa beslut så viil om hofstallets förflyttning med hvad dertill hörer som

ock om Helgeandsholmens ordnande varda af samtliga vederbörande fattade inom

slutet af år 1878; förbehållande jag mig i annat fall att utan hinder af detta mitt

nu gifna eller af förut derom meddelade löften öfver nämnda lägenheter förfoga''1.

Vid sådant förhållande, och då det med afseende å de vigtiga statsändamål,

för hvilka Helgeandsholmens användande varit och ännu är ifrågasatt, är för Riksdagen

angeläget att känna de vilkor, under hvilka ett eventuel! beslut i detta afseende

må kunna af Riksdagen fattas, samt i följd af Stockholms stadsfullmäktiges

beslut det hinder, som vid sistlidna års Riksdag förelåg mot bifall till motionen, nu

ej längre synes kunna förhindra en Riksdagens åtgärd i frågan, anser Utskottet sig

böra förorda bifall till Herr Diss Olof Larssons ånyo väckta förslag, endast med den

förändring, att då ett särskildt anslag ingalunda torde vara behöfligt för att sätta

Kongl. Maj:t i tillfälle att ytterligare utreda ärendet och på den föreslagna fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

ställningen afgifva det nådiga svar, Kongl. Maj:t kan finna densamma föranleda, Utskottet

ej heller kan tillstyrka ett sådant anslags beviljande.

Utskottet hemställer alltå,

l:o

att Herr Liss Olof Larsons förevarande motion må på det sätt

bifallas, att Riksdagen beslutar hos Kongl. Maj:t anhålla om

proposition rörande hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen

till annan plats samt om meddelande huruvida och på hvilka

vilkor de Hans Maj:t Konungen tillhöriga egendomar å samma

holme skulle kunna af staten förvärfvas, på det att, sedan nytt

hofstall hunnit anskaffas, alla å holmen nu befintliga byggnader

må nedrifvas och holmen dymedelst göras till en fri plats, öfver

hvilken Kongl. Maj:t och Riksdagen sedermera kunde för

sina behof fritt förfoga.

Vidare har inom Andra Kammaren Herr P. N. Bergström i afgifven motion

(N:o 92), med åberopande af Stockholms stadsfullmäktiges ofvan omförmälda

beslut, och enär detta beslut syntes utvisa, att stadsfullmäktige nödgats afstå från

ernåendet af sin önskan att förvärfva Helgeandsholmen, hemstält om beviljande

af ett anslag å 83,000 kronor, att under år 1879 utgå i och för uppbyggande af den

staten tillhöriga, å Helgeandsholmens södra sida belägna, redan för 10 år sedan

till större delen nedrifna och derigenom ytterst vanprydliga kajmur.

Under förutsättning af bifall till Utskottets under mom. l:o här ofvan gjorda

hemställan och enär ett sådant riksdagsbeslut, som Utskottet under samma moment

tillstyrkt, antagligen skulle kunna i sin mån leda till holmens ordnande i dess helhet,

har det ej synts Utskottet lämpligt, att, med lösryckande af en del utaf denna

fråga, beslut nu fattas särskildt om den å dess södra sida befintliga kajmur; och

Utskottet hemställer fördenskull,

2:o

att Herr P. N. Bergströms ifrågavarande motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Slutligen hafva inom Första Kammaren Herr C. Adelsköld i afgifven motion

(N:o 12) och inom Andra Kammaren Herr G. H. Stråle i afgifven motion (N:o 22)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 37.

9

hemstält, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ritningar, hvilka blifvit af Slotts - intendenten E. Jacobson uppgjorda och af motionärerne till Stats-Utskottet aflemnade,

Riksdagen måtte å ''den södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt låta

uppföra en ny byggnad, afsedd att inrymma två nya salar för Kamrarne jemte öfriga

å samma ritningar upptagna lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de

förändringar i nuvarande riksdagshusen, hvilka å bemälda ritningar äro föreslagna,

samt för detta ändamål anvisa ett belopp af 800,000 kronor jemte de medel, hvilka

blefve behöfliga för anskaffande af erforderlig inredning m. m. uti de nya sessionssalarne,

att utgå i mån af behof under åren 1879, 1880 och 1881.

Herr Stråle har i sin motion utgått från det antagande, att frågan om uppförande

af ett riksdagshus å Helgeandsholmen för alltid förfallit, och i öfrigt har

i motionerna till stöd för det gjorda förslaget hufvudsakligen anförts: att Kamrarnes

samlingssalar vore i flera afseenden för det med dem afsedda ändamål synnerligen

olämpliga; att behofvet af rymligare lokaler för Kamrarnes sammanträden framtedde

sig såsom alldeles oafvisligt blott och bart genom den numeriska tillväxten uti antalet

af Kamrarnes ledamöter samt omöjligheten af att i de nuvarande salarne bereda

utrymme åt ett ökadt antal ledamöter; samt att frågans lösning på det sätt, motionärerna

föreslagit, kunde ernås på kortare tid och med betydligt mindre kostnader

än dem, hvilka med uppbyggande af ett riksdagshus på hvarje annan för ändamålet

lämplig plats inom hufvudstaden måste vara förenade.

Då den af Herrar Adelsköld och Stråle sålunda gjorda framställning synts

Utskottet ega ett ganska nära samband med det af Herr Liss Olof Larsson väckta

förslag, öfver hvilket Utskottet här ofvan meddelat yttrande, har Utskottet ansett sig

böra i detta utlåtande behandla jemväl Herrar Adelskölds och Stråles motioner.

Det samband, som enligt Utskottets åsigt mellan de tvenne frågorna förefinnes,

utgör likväl äfven ett hinder för Utskottet att för närvarande tillstyrka bifall

till det af Herrar Adelsköld och Stråle väckta förslag, om än de skäl, motionärerne

för detsamma anfört synas ur vissa synpunkter förtjena ganska mycket afseende.

Då nemligen frågan om förläggande af ett riksdagshus på en annan plats än dess

nuvarande ännu ej kan anses slutligen utredd, än mindre afgjord, har det ej synts

Utskottet lämpligt att nu besluta en så betydlig utgift som den af motionärerne

ifrågasatta för det nuvarande riksdagshusets ombyggande, helst en sådan utgifts

undvikande för de allra närmaste åren synes vara ganska önskvärdt.

I sammanhang med sitt nyssnämnda förslag hafva Herrar Adelsköld och Stråle

hemstält, att Slottsintendenten Jacobson må såsom ersättning för sina utgifter för

ofta nämnda ritningar och förslag och det arbete, han derpå nedlagt, tillerkänas

ett arfvode af 5,000 kronor, mot det att samma ritningar m. m. derefter blefve

Riksdagens tillhörighet.

Då Slottsintendenten Jacobsons omförmälda arbete ej blifvit utfördt i följd af

något Riksdagens uppdrag och likaledes ovisst torde vara, om de af honom uppBih.

till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 22 Håft 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 38.

gjorda ritningar och förslag komma att för något Riksdagens ändamål användas,

finner Utskottet sig ej heller kunna tillstyrka beviljande af berörda, åt honom ifrågasatta

ersättning.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

3:o

att Herrar Adelskölds och G. H. Stråles omförmälda motioner

ej må af Riksdagen bifallas".

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1878, kl. 5 e. m.

Memorial, angående afskrifning af Riks g äldsko nto r ets återstående

fordran för lån till uppförande af byggnader vid häradshöfdingebostället

Mälby.

(R. A.)

Sedan Rikets Ständer vid 1859 och 1860 års riksdag, enligt § 115 af det då

för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente, för uppförande af saknade byggnader å

häradshöfdingebostället Mälby i Vestra Fernebo socken af Westerås län, beviljat Häradshöfdingen

i Norrbo och Wagnsbro härads samt Gamla Norbergs bergslags domsaga,

Kammarjunkaren Knut Wilhelm Sandels, ett räntefritt lån af 7,000 R:dr, hvilket

lån skulle af Riksgäldskontorets medel utgå samt af nämnda boställes innehafvare

återbetalas med en tjugondedel årligen från och med år 1864 och till dess hela beloppet

blifvit godtgjordt, men Kammarjunkaren Sandels aflidit utan att hafva uppburit

någon del af lånesumman, förklarade Rikets Ständer vid 1862 och 1863 års riksdag,

enligt § 129 i det då för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente, Kammarjunkaren

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.