Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds nådiga proposition angående öfverlåtelse af åbooch skatterätt till under bruk skatteköpta hemman.

1878-03-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1878:39, Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds nådiga proposition angående öfverlåtelse af åbooch skatterätt till under bruk skatteköpta hemman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:0 39.

Ank. till liiksd. Kansli den 21 Mars 1878. kl. 5 e. m

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds nådiga proposition angående

öfverlåtelse af åbo- och skatterätt till under bruk skatteköpta

hemman.

(I. A.)

Med förmälan att — i syfte att undanrödja de invecklade förhållanden,

som vore förenade med nu gällande stadganden angående de under biuk

skatteköpta hemman samt bereda möjlighet, å ena sidan, för åboen att genom

uppgörelse med bruksegaren antingen komma i åtnjutande af samma

förmåner, som redan blifvit eller kunde blifva kronohemmansåboar^ tillförsäkrade,

eller ock för sin besigtningsrätt erhålla fullt vederlag, och, å andra

sidan, för bruksegaren att antingen kunna tillhandla sig åborätten eller mot

godtgörelse afstå skatterätten till åboen — förslag blifvit vid 1875 års riksdag

väckt derom, att Riksdagen måtte för sin del besluta och hos Rongl.

Mai-t begära utfärdandet af en författning, hvarigenom afhandlingar om försäljning

af åbo- likasom ock af skatterätt till de under bruk skatteköpta

hemman kunde emellan åbo och bruksegare lagligen uppgöras och blifva

beståndande, samt att detta förslag synts Riksdagen väl förtjent af uppmärksamhet,

ehuru, för frågans tillförlitliga bedömande, en vidare ^ utredning åt

densamma funnits erforderlig, än som kunnat hos Riksdagen åstadkommas,

hade Riksdagen i underdånig skrifvelse den 19 Maj 1875 anhallit, att Kongl.

Makt måtte, efter det ärendet hos vederbörande myndigheter vunnit behörig

utredning, för Riksdagen framlägga förslag, huruvida och på hvad satt ofvan

antydda olägenheter kunde undanrödjas. Sedan i anledning häraf Kongl. llam''

Bih. till Rilcsd. Brok 1878. 4 Sami. 1 Afd. 23 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

markollegium och Kongl. Kommerskollegium den 23 November 1876 afgifvit

infordradt gemensamt underdånigt utlåtande, har Kongl. Maj:t i ofvanberörda

till Riksdagen den 1 nästlidne Februari aflåtna nådiga proposition (N:o 18)

nu föreslagit Riksdagen att för sin del medgifva, att den, som innehade lagligen

befästad åborätt å under bruk skatteköpt hemman, måtte undfå rättighet att till

vederbörande bruksägare öfverlåta sin åborätt, dervid föreskrifterna i Kongl.

kungörelsen den 8 Maj 1863, angående utvidgad frihet i afseende på öfverlåtelse

af åborätt till kronohemman, borde lända till efterrättelse, äfvensom

att bruksegaren å sin sida måtte berättigas att öfverlåta sin skattemannarätt

till sådant hemman åt den, som å hemmanet innehade åborätt, med rättighet

för denne att varda vid skattemannarätten bibehållen äfven i det fall, att

bruket sedermera nedlades.

Stats-Utskottet, till hvars behandling förevarande ärende blifvit hänvisadt,

får, med åberopande af den utredning i ämnet, kollegiernas ofvanberörda,

den nådiga propositionen bilagda utlåtande i öfrigt innehåller, påpeka,

hurusom, enligt hvad kollegierna anfört, åboarne å de under bruk skatteköpta

hemman, ifrån att före skatteköpet hafva varit kronoåboar, utan eget

förvållande visserligen småningom kommit i en vida sämre ställning än sådane

numera ega, samt att de föreskrifter, som gälde om bruksegares och

åbos ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, till sin beskaffenhet vore sådana,

att de lätteligen kunde alstra ovilja och förorsaka tvister dem emellan, men

att dessa förhållanden dock, enligt kollegiernas åsigt, icke kunde på en gång

undanrödjas utan förnärmande af antingen bruksegarens eller åboens rätt.

Deremot skulle genom att, på sätt i Riksdagens ofvanberörda underdåniga

skrifvelse funnes antydt, bereda möjlighet, å ena sidan, för åboen att genom

uppgörelse med bruksegaren förvärfva sig jemväl skattemannarätten och, å

andra sidan, för bruksegaren att af åboen tillösa sig åborätten, de med det

nuvarande invecklade förhållandet förenade olägenheterna till fördel för så

väl bruksegare som åbo utan tvifvel kunna småningom afhjelpas. Den inskränkning,

åboen, derest en sådan anordning blefve vidtagen, komme att

underkastas derutinnan, att han icke, i likhet med hvad som vore medgifvet

kronoåboar, finge öfverlåta åborätten till hvem som helst, påkallades af bruksegarens

rättigheter och deribland särskildt den att vid åboslägtens utgång

äfven komma i åtnjutande af åborätten. Emot den ifrågasatta rättigheten

för bruksegare att öfverlåta sin eganderätt till dessa hemman kunde visserligen

anmärkas, bland annat, att sådant skulle hafva till följd att hemman,

hvilka vore alsedda att med kolning eller körslor understödja bruk eller

bergverk, komme att derifrån afsöndras; men dessa hemmans betydelse för

bruksrörelsen vore utan tvifvel numera i allmänhet mindre än förr, sedan,

jemlikt Kongl. förordningarne den 27 April 1846 och den 22 Februari

1850, hemmansegare så väl inom som utom bergslag berättigats att till hvem

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

3

som helst afyttra kol och ved samt till kolning tjenlig skog, hvarigenom,

och med hänsyn jemväl till kommunikationsväsendets vunna utveckling,

bruksegaren sattes i tillfälle att i vidsträcktare omfattning än förr från annat

håll köpa för bruksdriften nödiga kol. Yäl skulle, derest en bruksegare,

på grund af medgifven tillåtelse, till vederbörande åbo försålde sin skattemannarätt

till ett under bruket skatteköpt hemman, staten derigenom förlora

den honom, på grund af Kongl. förbudet den 11 December 1766 tillkommande

rättighet att, i händelse bruksrörelsen derefter blefve nedlagd, återinträda

i jordeganderätten till samma hemman, enär det ej skäligen kunde

ifrågasättas, att åboen, som redan till bruksegaren erlagt skatteköpeskilling,

i sådant fall skulle, såvida åboen ville blifva vid sin en gång förvärfvade

eganderätt bibehållen, af staten ånyo till sig lösa densamma; men denna

förlust för staten, om den skulle inträffa, vore till värdet jemförelsevis obetydlig

och syntes derjemte så mycket mindre böra föranleda någon betänklighet

emot den nu ifrågasatta åtgärden, som staten redan vid hemmanets

försäljande åt bruksegaren derför bekommit skatteköpeskilling. Om åter

bruksegaren inköpt åborätten, borde sådant lika litet, som i fråga om det

förhållande, Kongl. brefvet den 3 Februari 1855 afsåge, inverka på de vilkor,

hvarunder skattemannarätten af bruksegaren åtnjötes, eller föranleda dertill,

att den i Kongl. förbudet den 11 December 1766 stadgade påföljd af

skattemannarättens förlust, i händelse bruket nedlades, derigenom blefve

upphäfd.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt blifvit i ärendet upplyst och

anfördt får Utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende täckts

föreslå måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 Mars 1878.

På. Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1878:22 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majds nådiga proposition angående öfverlåtelse afåbooch skatterätt till under bruk skatteköpta hemman. a1 i texten